Svensk sjöfart: nyckeltal 2015* Tabell 1a. Svenska handelsflottan ( 300 GT). 2005-2015 Handelsflottan totalt Svensk flagg Utländsk flagg År (1 jan) fartyg GT fartyg GT fartyg GT 2005 456 6 433 101 252 3 386 836 204 3 046 265 2006 457 6 531 901 257 3 573 610 200 2 958 291 2007 482 7 087 190 263 3 774 951 219 3 312 239 2008 491 7 409 723 260 4 038 192 231 3 371 531 2009 485 7 531 688 262 4 166 440 223 3 365 248 2010 477 7 523 848 256 4 040 728 221 3 483 120 2011 476 7 637 937 242 3 711 180 234 3 926 757 2012 472 8 262 011 221 3 451 255 251 4 810 756 2013 479 8 247 737 204 2 975 630 275 5 272 107 2014 480 8 165 864 202 2 916 023 278 5 249 841 2015 470 7 973 996 196 2 800 447 274 5 173 549 Källa: Clarkson Research. Anmärkning: Uppgifterna avser januari månad. GT = gross tonnage, på svenska: bruttodräktighet. Anger ett fartygs totala volym. * Statistik sammanställd av fil. dr Jesper Hamark till vardags verksam vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet på uppdrag av och i samarbete med Föreningen Svensk Sjöfart. 1
Tabell 1b. Svenskt sjöfartsstöd. 2001-2014 fartyg (31 dec) Sjöfartsstöd, årligt (SEK, löpande priser) År Totalt Närfart Fjärrfart Totalt Närfart Fjärrfart 2001 254 29 225 206 306 307 91 194 832 115 111 475 2002 254 36 218 1 390 317 071 654 905 444 735 411 627 2003 235 36 199 1 537 380 519 797 880 104 739 500 415 2004 220 38 182 1 676 569 351 878 369 998 798 199 353 2005 213 38 175 1 698 708 572 904 419 622 794 288 950 2006 210 37 173 1 704 816 387 878 368 088 826 448 299 2007 213 39 174 1 772 418 629 920 187 819 852 230 810 2008 212 40 172 1 892 080 841 977 331 303 914 749 538 2009 192 44 148 1 925 740 211 1 053 677 600 872 062 611 2010 162 40 122 1 818 797 397 1 093 740 503 725 056 894 2011 137 37 100 1 711 583 113 1 093 165 592 618 417 521 2012 112 33 79 1 671 980 888 1 139 043 970 532 936 918 2013 103 32 71 1 482 619 280 1 047 780 689 434 838 591 2014 105 28 77 1 414 745 762 978 232 561 436 513 201 Källa: Delegationen för sjöfartsstöd. (Se även Tabell 5c.) Anmärkning: Sjöfartsstödet omfattar svenskflaggade fartyg klassade för sjöinkomst sysselsatta i näralt. fjärrfart. Med närfart avses- linjefart utsatt för internationell konkurrens mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs vid kusterna, och linjefart mellan svensk och utländsk hamn eller mellan utländska hamnar, dock inte linjefart bortom linjen Hanstholm- Lindesnäs eller bortom Cuxhaven. Med fjärrfart avses sjöfart utsatt för internationell konkurrens (och som inte är närfart). Fjärrfarten utgörs företrädesvis av lastfartyg. Det nuvarande formatet på det svenska sjöfartsstödet infördes i oktober 2001 (med vissa förändringar från 1 juni 2014). 2
Svenska rederier (miljarder SEK) Tabell 2a. Omsättning. 1990-2013 Svenska hamnföretag (miljarder SEK) Godsomsättning Sveriges hamnar (tusen ton) Uppgifter från/källa Uppgifter från/källa Uppgifter från/källa År Bisnode Rederinämnden Trafikanalys Årsredovisningar, Föreningen Sveriges Hamnar 2013 33,1 32,2 9,2 161 579 58 278 Källa: Se tabellens kolumnrubriker. Anmärkning: Årsredovisningar avser enbart medlemmar i Föreningen Sveriges Hamnar. Exempelvis är Brofjorden inte medlem, och denna hamn finns därmed inte med i kolumnen, däremot i Trafikanalys kolumn. Ytterligare en intressant hamn, som inte syns i kolumnen avseende godsomsättning, är Narvik (varifrån LKAB:s malmexport skeppas ut) med en årlig godsomsättning om 18 miljoner ton (Trafikanalys). Det är svårt att göra en precis skattning av rederiernas omsättning i pengar. Statistikproducenterna använder sig av olika metoder. Den mest tillförlitliga är sannolikt den som tidigare gjordes av Rederinämnden, nuvarande Delegationen för Sjöfartsstöd. Liknande svårigheter gäller för skattningen av hamnarnas omsättning i pengar. Väl att märka är dock att de årliga förändringarna går i samma riktning under den period då det finns två källor (2006-2011). Det betyder att även om den absoluta nivån är behäftad med osäkerhet, kan vi vara rimligt säkra på tendensen. I årets upplaga av Svensk sjöfart: nyckeltal har vi valt att luta oss enbart mot uppgifter från Trafikanalys. Flytande bulk utgörs till största delen av petroleumprodukter. Även om huvuddelen av godsvolymerna går på lastfartyg utgör värdet av det gods som går på färjor och ropax 40% av den svenska utrikeshandeln. 3 Trafikanalys Totalt 1990 3,1 128 806 1991 3,2 126 156 1992 3,2 127 926 1993 3,2 131 697 1994 3,5 139 639 1995 3,7 144 789 1996 27,1 3,8 143 944 1997 31,9 4,0 149 957 1998 32,0 4,3 155 723 1999 36,0 31,5 4,4 156 346 2000 35,0 29,2 4,7 159 301 2001 36,5 29,2 4,9 152 830 2002 30,0 28,2 5,1 154 629 2003 30,0 28,0 5,3 161 454 Trafikanalys varav flytande bulk 2004 32,9 30,9 5,3 167 350 60 171 2005 41,8 35,4 6,0 178 122 62 926 2006 42,8 35,6 40,5 6,3 7,9 180 487 65 136 2007 42,9 37,5 39,8 6,7 8,4 185 057 62 747 2008 43,3 42,9 43,8 7,1 8,7 187 778 70 115 2009 41,9 41,4 38,7 6,4 8,2 161 823 65 320 2010 42,6 39,6 37,7 7,3 9,0 179 579 67 114 2011 36,7 36,2 7,8 9,5 177 093 62 403 2012 34,6 33,8 9,3 173 139 64 966
Tabell 2b. Tjänsteprisindex för sjötransport av gods. 2005-2014 År Linje Tramp Totalt 2005 100 100 100 2006 102,1 104,6 104,4 2007 93,2 108,4 102,9 2008 103,3 115,1 110,9 2009 97,5 94,3 95,8 2010 98,6 92,3 94,8 2011 98,5 76,8 84,9 2012 98,9 74,8 83,8 2013 94,1 73,6 81,2 2014 97,4 81,9 87,5 Källa: SCB. Anmärkning: Medelvärden för respektive år. Kommentar: Tjänsteprisindex (TPI) mäter prisutvecklingen på tjänster. Måttet är relativt och satt till 100 för år 2005. Det betyder att priserna inom de tre segmenten alla har sjunkit fram till 2014. TPI har ett producentperspektiv vilket innebär att prisindex ska spegla förändringen av den faktiska intäkt producenten erhåller vid oförändrad produktion (SCB). 4
Tabell 3. Valutainkomst för svenska rederier. 1993-2014 År Valutainkomst, löpande priser (miljarder SEK) Valutainkomst, fasta priser (miljarder SEK) Dollarkurs Valutainkomst, löpande priser (miljarder USdollar) Valutainkomst, fasta priser (miljarder USdollar) 1993 19,2 7,8 2,5 1994 18,0 17,4 7,7 2,3 2,3 1995 18,4 17,2 7,1 2,6 2,4 1996 19,3 20,9 6,7 2,9 3,1 1997 19,1 19,8 7,6 2,5 2,6 1998 20,2 20,6 8,0 2,5 2,6 1999 19,8 20,9 8,3 2,4 2,5 2000 21,0 18,3 9,2 2,3 2,0 2001 20,7 20,6 10,3 2,0 2,0 2002 20,3 21,5 9,7 2,1 2,2 2003 21,5 20,6 8,1 2,7 2,5 2004 24,2 23,5 7,3 3,3 3,2 2005 28,5 27,3 7,5 3,8 3,6 2006 29,6 28,9 7,4 4,0 3,9 2007 29,6 29,6 6,8 4,4 4,4 2008 33,0 30,0 6,6 5,0 4,6 2009 29,1 31,5 7,6 3,8 4,1 2010 24,8 24,5 7,2 3,4 3,4 2011 20,9 21,9 6,5 3,2 3,4 2012 22,2 22,3 6,8 3,3 3,3 2013 29,8 31,2 6,5 4,6 4,8 2014 28,8 27,8 6,9 4,2 4,1 Källa: SCB (valutainkomst); Riksbanken (dollarkurs). Anmärkning: Tidigare redovisade SCB det så kallade sjöfartsnettot en valutaregleringspost som beräknades genom att från rederinäringens bruttoinkomster i utrikes trafik dra alla kostnader i utlandet och sedan lägga till utländska fartygs utgifter i svenska hamnar. Numera redovisar SCB istället rederiernas valutainkomster. Dollarkursen avser årsmedelvärde. Kommentar: Stora aggregat som BNP, konsumtion och i det här fallet valutainkomst/export, är föremål för revideringar av SCB. Det betyder att de angivna valutaintäkterna i tabellen inte nödvändigtvis korresponderar med uppgifter som angivits i tidigare upplagor av Svensk sjöfart: nyckeltal. 5
Tabell 4. Svenska rederiers order samt levererade fartyg med svenskt register. 2005-2015 Fartyg i order (1 jan) Fartyg levererade med svenskt register (årsbasis) År GT (1000) DWT (1000) GT (1000) DWT (1000) 2005 34 738 1072 8 133 174 2006 39 1204 1095 15 293 189 2007 43 1309 1259 7 213 139 2008 45 1090 949 5 195 90 2009 44 821 630 2 0,5 0,3 2010 33 771 665 4 7,1 4,4 2011 30 971 1323 2 81 34 2012 22 628 981 0 0 2013 17 375 617 2 6,4 1,6 2014 20 593 814 1 0,4 0,1 2015 28 789 825 Källa: Clarkson Research. Kommentar: Som synes är det bara en bråkdel av de fartyg som beställs av svenska rederier som senare registreras i Sverige. 6
Tabell 5a. Sjömän med minst en registrerad påmönstring på svenskt fartyg respektive år. 1995-2014 År Totalt (inkl. TAP) Svenska Andra nationer Källa: Transportstyrelsen, Sjö- och luftfartsavdelningen. Genomsnittsålder Könsfördelning Medel Median Män Kvinnor 1995 12 793 11 511 1 282 37,8 37 82% 18% 1996 12 492 11 206 1 286 38,3 38 83% 17% 1997 13 121 11 687 1 434 38,1 38 82% 18% 1998 12 644 11 495 1 149 38,1 37 82% 18% 1999 12 508 10 785 1 723 38,2 37 83% 17% 2000 13 949 11 466 2 483 38,4 37 80% 20% 2001 13 628 11 105 2 523 39,2 38 79% 21% 2002 13 619 10 846 2 773 39,2 38 81% 19% 2003 16 651 12 186 4 465 38,8 38 76% 24% 2004 17 496 12 839 4 657 38,5 37 75% 25% 2005 17 252 12 901 4 351 38,9 38 75% 25% 2006 17 027 12 930 4 097 39,0 38 75% 25% 2007 17 417 13 611 3 806 39,0 38 74% 26% 2008 18 556 14 171 4 385 38,7 37 74% 26% 2009 18 398 13 916 4 482 38,6 37 73% 27% 2010 17 885 13 672 4 213 38,7 37 73% 27% 2011 17 080 13 234 3 846 38,7 37 72% 28% 2012 15 662 12 266 3 396 39,0 37 72% 28% 2013 15 223 11 917 3 305 41,2 40 70% 30% 2014 13 439 11 042 2 396 40,9 40 72% 28% Kommentar: För att läsaren ska få en rimlig uppfattning om det faktiska antalet sjömän., jämför ovanstående tabell med tabellerna 5b, 5c och 8. 7
Tabell 5b. Sjömän med minst en registrerad påmönstring på svenskt fartyg respektive år. 1995-2014 Befäl Manskap År Totalt Däcksbefäl Maskinbefäl Totalt Däck Maskin Intendentur /övriga 1995 4 290 2 812 1 478 8 503 3 644 1 171 3 688 1996 4 426 2 907 1 519 8 066 3 766 1 170 3 130 1997 4 489 2 955 1 534 8 632 3 874 1 231 3 527 1998 4 382 2 854 1 528 8 262 3 730 1 200 3 332 1999 4 387 2 850 1 537 8 121 3 809 1 203 3 109 2000 4 532 2 904 1 628 9 417 3 767 1 114 4 536 2001 4 486 2 862 1 624 9 142 3 752 1 077 4 313 2002 4 640 2 931 1 709 8 979 3 966 1 135 3 878 2003 4 809 3 024 1 785 11 842 4 230 1 227 6 385 2004 4 846 3 056 1 790 12 650 4 525 1 286 6 839 2005 4 869 3 076 1 793 12 383 4 445 1 242 6 696 2006 4 801 3 035 1 766 12 226 4 508 1 297 6 421 2007 4 925 3 098 1 827 12 492 4 682 1 360 6 450 2008 5 073 3 146 1 927 13 483 4 995 1 475 7 013 2009 4 798 3 011 1 787 13 600 4 532 1 551 7 517 2010 4 613 2 938 1 675 13 272 4 223 1 496 7 553 2011 4 228 2 708 1 520 12 852 4 064 1 384 7 404 2012 3 770 2 431 1 339 11 892 3 714 1 302 6 876 2013 3 378 2 205 1 173 11 845 3 626 1 321 6 898 2014 3 159 2 096 1 063 10 280 3 266 1 200 5 814 Källa: Transportstyrelsen, Sjö- och luftfartsavdelningen. Anmärkning: Sedan 2008 behöver intendenturpersonal i inre fart ej mönstras. Kommentar: För att läsaren ska få en rimlig uppfattning om det faktiska antalet sjömän., jämför ovanstående tabell med tabellerna 5a, 5c och 8. 8
Tabell 5c. sjömän på svenska fartyg som omfattas av det svenska sjöfartsstödet. 2003-2014 År sjömän Varav SINK Varav TAP Totalt Däcksbefäl Maskinbefäl Manskap 2003 8 314 1 962 737 146 93 498 2004 8 873 2 167 741 141 102 498 2005 8 714 2 139 758 142 103 513 2006 8 442 2 026 792 159 99 534 2007 8 490 2 039 826 142 108 576 2008 8 831 2 241 877 163 131 583 2009 9 266 2 545 805 131 119 555 2010 8 688 2 431 671 136 113 422 2011 8 184 2 219 559 112 94 353 2012 7 748 2 056 508 94 98 316 2013 6 934 1 874 482 94 98 290 2014 6 318 1 503 483 102 80 301 Källa: Delegationen för sjöfartsstöd (antal sjömän, SINK samt TAP totalt); Sjöbefälsföreningen (TAP efter kategori). Anmärkning: sjömän avser årsanställda. SINK = särskild inkomstskatt för utomlands bosatta; TAP = tillfälligt anställd personal (från icke-ees länder, huvudsakligen Filippinerna). TAP totalt avser ett vägt genomsnitt över året, medan TAP efter kategori avser januari det aktuella året. Kommentar: För att läsaren ska få en rimlig uppfattning om det faktiska antalet sjömän, jämför ovanstående tabell med tabellerna 5a, 5b och 8. 9
Tabell 5d. Ålderstruktur bland sjömän med minst en registrerad påmönstring på svenskt fartyg år 2014 Befäl Manskap Åldersgrupp Däck Maskin Däck Maskin Intendentur Totalt 18 0 0 163 50 180 393 19 0 0 79 29 144 252 20 3 0 125 58 131 317 21 1 0 153 62 192 408 22 3 3 163 65 241 475 23 7 2 127 66 234 436 24 11 8 126 64 259 468 25 27 10 134 49 217 437 26 31 14 110 38 199 392 27 32 22 79 36 162 331 28 37 14 73 35 158 317 29 36 29 68 30 118 281 30 43 16 62 34 126 281 31 36 27 46 19 115 243 32 34 23 47 17 99 220 33 31 22 56 22 124 255 34 45 25 58 16 110 254 35 47 22 52 13 128 262 36 40 27 38 11 91 207 37 53 24 58 13 108 256 38 55 28 47 14 90 234 39 48 21 44 13 107 233 40 53 27 52 24 73 229 41 43 26 53 9 88 219 42 56 22 36 11 103 228 43 49 27 48 28 111 263 44 46 31 46 18 83 224 45 50 32 54 10 86 232 46 49 26 47 19 109 250 47 57 17 51 21 114 260 48 61 26 51 19 110 267 49 62 19 50 16 156 303 50 59 24 46 12 120 261 51 51 27 51 16 130 275 52 38 19 57 16 110 240 53 54 16 49 13 120 252 54 45 26 38 14 102 225 55 51 26 48 13 95 233 56 56 23 49 10 99 237 57 39 27 37 22 87 212 58 62 28 48 17 98 253 59 45 36 52 15 86 234 60 54 36 46 9 79 224 61 43 28 54 14 74 213 62 47 23 39 11 68 188 63 34 22 29 20 46 151 64 48 24 34 9 56 171 65 32 9 29 14 32 116 66 192 79 164 46 46 527 Totalt 2 096 1 063 3 266 1 200 5 814 13 439 Källa: Transportstyrelsen, Sjö- och luftfartsavdelningen. 10
Fartygsbefäl Tabell 5e. Giltiga behörigheter. 2014 Maskinbefäl Klass Klass K 1940 I, IM, IÅ 1110 FB2 698 MB2 340 FB3 63 MB3 119 FB4 44 MB4 54 FB5 694 MB5 525 Totalt 3439 Totalt 2148 Källa: Transportstyrelsen, Sjö- och luftfartsavdelningen. Kommentar: et giltiga behörigheter är avsevärt högre än antalet aktiva befäl. Anledningarna är flera. Först och främst går det inte att avgöra hur många som är aktiva eller inte. Dessutom ingår här personer med giltiga behörigheter som är aktiva i andra länder. För mer detaljer om behörighetsklasser och koder, se Transportstyrelsens hemsida. 11
Tabell 5f. Löneutveckling och arbetslöshet bland sjömän. 1995-2015 Löneutveckling År Befäl Manskap Däcksbefäl Maskinbefäl Öppet arbetslösa (31 jan) Manskap Däck Manskap Maskin Totalt 1995 334 146 515 238 1 233 1996 261 112 398 142 913 1997 249 90 503 181 1 023 1998 229 106 414 161 910 1999 206 63 295 133 697 2000 261 117 330 122 830 2001 244 117 211 79 651 2002 236 80 156 56 528 2003 216 65 160 53 494 2004 218 70 172 54 514 2005 3,0% 3,8% 251 74 197 41 563 2006 3,0% 3,6% 177 44 140 43 404 2007 3,0% 3,0% 101 17 105 26 249 2008 5,3% 4,1% 49 6 70 12 137 2009 5,0% 4,1% 62 11 93 34 200 2010 4,0% 4,1% 97 31 147 45 320 2011 2,0% 2,0% 99 19 113 31 262 2012 1,7% 1,7% 103 24 121 16 264 2013 2,0% 2,6% 120 41 126 37 324 2014 2,2% 2,3% 118 32 99 33 282 2015 2,8% 2,7% 99 45 64 27 235 Källa: Transportgruppen och SEKO Sjöfolk (löneutveckling); Arbetsförmedlingen Sjöfart (öppet arbetslösa). Kommentar: Enligt arbetsförmedlingen har antalet varsel ökat de senaste åren. Eftersom antalet öppet arbetslösa samtidigt minskat, tyder det möjligen på fortfarande enligt AF att sjömän i viss utsträckning hittat annat arbete i land eller att de gått i pension. Att mäta arbetslöshet är svårt, men då få sjömän är i arbetsmarknadsprogram (enligt AF) torde det redovisade måttet vara förhållandevis rättvisande. 12
Tabell 6a. studenter i sjöbefälsutbildningarna. 2006-2010 (HT) 2006 2007 2008 2009 2010 Utbildning Chalmers, Sjöfart och Marin teknik Sjökaptensprogrammet 173 16% 210 17% 238 18% 269 17% 285 17% Sjöingenjörsprogrammet 167 5% 195 3% 216 5% 213 6% 220 5% Sjöfart och Logistik 125 24% 150 26% 167 34% 180 34% 165 29% Kalmar, Sjöfartshögskolan Sjökaptensprogrammet 254 12% 260 12% 283 14% 313 12% 307 17% Sjöingenjörsprogrammet 178 0% 165 0% 183 7% 206 4% 225 6% Chalmers och Kalmar Sjökaptensprogrammet 427 14% 470 17% 521 16% 582 14% 592 17% Sjöingenjörsprogrammet 345 4% 360 3% 399 6% 419 12% 445 5% Sjöfart och Logistik 125 24% 150 26% 167 34% 180 34% 165 29% Totalt 897 12% 980 14% 1087 15% 1181 14% 1202 14% Tabell 6a. studenter i sjöbefälsutbildningarna (forts.). 2011-2014 HT 2011 2012 2013 2014 Utbildning Chalmers, Sjöfart och Marin teknik Sjökaptensprogrammet 296 15% 290 14% 276 13% 277 17% Sjöingenjörsprogrammet 246 7% 260 6% 250 8% 266 10% Sjöfart och Logistik 194 24% 173 23% 185 31% 176 31% Kalmar, Sjöfartshögskolan Sjökaptensprogrammet 309 16% 282 17% 272 16% 267 13% Sjöingenjörsprogrammet 246 4% 234 6% 191 7% 216 6% Chalmers och Kalmar Sjökaptensprogrammet 605 15% 572 16% 548 15% 544 15% Sjöingenjörsprogrammet 492 6% 494 6% 441 8% 482 8% Sjöfart och Logistik 194 24% 173 23% 185 31% 176 31% Totalt 1291 13% 1239 13% 1174 15% 1202 15% Källa: Chalmers och Linnéuniversitetet. Anmärkning: Från 1 januari 2010 ingår Sjöfartshögskolan i Kalmar i Linnéuniversitetet 13
Tabell 6b. studenter per årskull vid sjöbefälsutbildningarna. 2014 (HT) Chalmers, Sjöfart och Marin teknik Årskurs Sjökaptensprogrammet (sjötid/ffu) Sjöingenjörsprogrammet (sjötid/ffu) Sjöfart och Logistik (treårigt prog.) 1 87 72 59 2 57 53 49 3 62 62 68 4 71 79 Samtliga 277 266 176 Kalmar, Sjöfartshögskolan Årkurs Sjökaptensprogrammet (sjötid; treårigt prog.) Sjökaptensprogrammet (FFU) Sjöingenjörsprogrammet (sjötid; treårigt prog.) Sjöingenjörsprogrammet (FFU) 1 för få sökande 66 för få sökande 58 2 17 58 13 50 3 19 53 12 43 4 54 40 Samtliga 36 231 25 191 Källa: Chalmers och Linnéuniversitetet. Anmärkning: FFU = fyrårigt utbildningsprogram; Sjötid = treårigt utbildningsprogram. Tabell 6c. förstahandssökande till sjöbefälsutbildningarna. 2008-2015 (HT) 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Chalmers, Sjöfart och Marin teknik Sjökaptensprogrammet 276 408 326 259 199 228 194 159 Sjöingenjörsprogrammet 91 248 146 128 102 109 88 64 Sjöfart och Logistik 80 109 102 94 80 83 95 75 Kalmar, Sjöfartshögskolan Sjökaptensprogrammet 310 533 542 368 369 339 227 138 Sjöingenjörsprogrammet 106 188 192 157 135 144 97 64 Chalmers och Kalmar Sjökaptensprogrammet 586 941 868 627 568 567 421 297 Sjöingenjörsprogrammet 197 436 338 285 237 253 185 128 Sjöfart och Logistik 80 109 102 94 80 83 95 75 Totalt 863 1486 1308 1006 885 903 701 500 Källa: Universitets- och högskolerådets antagningsstatistik. 14
Tabell 6d. manskapselever i gymnasieskolan. 2011-2014 (HT) Skola 2011 2012 2013 2014 Christopher Polhemsgymnasiet, Visby 40 32 25 24 Härnösands Gymnasium 55 44 32 27 Rönnowska Skolan, Helsingborg*** 27 10 Sjöfartsgymnasiet UCT, Tjörn**** 88 50 Sjömansskolan, Stockholm 99 83 60 61 Törnströmska Gymnasiet, Karlskrona 60 54 46 42 YTC Lindholmen 96 96 96 76 Öckerö Gymnasieskola 80 73 56 56 Kalmar Praktiska Gymnasium 20 19 12 10 Totalt 565 461 327 296 Källa: Gymnasieskolorna och Göteborgsregionens Kommunalförbund. Anmärkning: Utbildningen i Helsingborg och på Tjörn har avvecklats. Tabell 6e. Förstahandssökande till vissa manskapsutbildningar. 2009-2015 (HT) Skola 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Christopher Polhemsgymnasiet, Visby 14 11 8 12 8 Härnösands Gymnasium 12 3 iu YTC Lindholmen 69 60 37 32 24 25 21 Öckerö Gymnasieskola 26 18 22 30 23 24 Kalmar Praktiska Gymnasium 3 7 4 3 4 Källa: Gymnasieskolorna och Göteborgsregionens Kommunalförbund. Kommentar: Alla skolor i Tabell 6d har ombetts att ange antalet sökanden, men det är i några fall oklart om svaren avser förstahandssökanden eller alla sökanden. De fem skolorna i Tabell 6e rör enbart förstahandssökanden. 15
Tabell 7. Handelsflottans genomsnittsålder. 1995-2015 År Svenska handelsflottan: svensk flagg Svenska handelsflottan: utländsk flagg Världshandelsflottan ovägd vägd ovägd vägd ovägd vägd 1995 20,0 14,0 15,0 14,2 1996 20,0 14,0 15,0 14,2 1997 20,0 15,0 15,0 14,4 1998 18,0 14,0 14,8 14,3 1999 19,0 15,0 14,5 14,3 2000 19,0 16,0 14,1 13,3 2001 21,0 16,0 13,9 13,2 2002 19,0 15,0 15,0 16,0 13,9 13,0 2003 20,0 16,0 13,0 13,0 12,6 12,9 2004 18,5 15,0 15,1 12,2 12,5 12,7 2005 18,5 15,0 15,1 12,2 12,3 12,3 2006 17,8 14,7 15,3 11,2 12,2 12,0 2007 17,6 13,4 14,9 9,1 12,2 12,1 2008 17,5 11,7 12,9 8,9 12,0 11,8 2009 18,1 12,3 14,5 9,8 11,8 11,6 2010 18,3 13,2 14,1 10,1 23,0 14,0 2011 19,7 14,4 13,6 9,4 22,9 13,4 2012 N/A N/A N/A N/A 22,5 12,6 2013 22,6 16,1 14,0 9,9 21,9 11,5 2014 N/A N/A N/A N/A N/A N/A 2015 27,0 17,3 15,6 10,3 17,5 9,5 Källa: Clarkson Research (2015); IHS Fairplay, bearbetad av Handelshögskolan vid Göteborgs universitet inom Lighthouse (2007-2013); Svensk Sjöfarts Tidning, Föreningen Svensk Sjöfart och UNCTAD (1995-2006). Anmärkning: Med vägd genomsnittsålder avses att fartygsåldern är viktad efter dödvikt. Nyare fartyg har generellt högre dödvikt, varför de vägda snittvärdena alla är lägre än de ovägda. Jämförbarheten över hela tidsperioden är begränsad då tabellen bygger på olika källor och varierande beräkningsmetoder. Däremot är varje tvärsnittsjämförelse baserad på samma metod. 16
Tabell 8. personer inom det svenska sjöfartsklustret. 2012 och 2014 År Landanställda i rederierna Hamnanställda Skeppsmäklerianställda Varvsanställda Sjömän, mönstrade Sjömän på inrefartsfartyg Ej mönstrade ombordanställda Summa (avrundad) 2012 3 700 4 400 1 200 2 250 15 662 1 500 1 500 30 200 2014 3 100 4 300 1 200 2 150 13 439 1 500 1 500 27 200 Källa: Föreningen Svensk Sjöfart (landanställda i rederierna; hamnanställda; sjömän på inre fart; ej mönstrade ombordanställda); Föreningen Sveriges Hamnar (hamnanställda); Sveriges Skeppsmäklareförening (skeppsmäklerianställda); Föreningen Sveriges Varv och Kockums (varvsanställda); Transportstyrelsen (sjömän, mönstrade se Tabell 5a för en mer utförlig definition); Skärgårdsredarna (sjömän på inre fart; ej mönstrade ombordanställda). Anmärkning: Observera skillnaden mellan antal personer (skattningen i denna tabell) och årsarbetskraft; en skillnad som dessutom varierar med konjunkturläget. Samtliga siffror med undantag för sjömän, mönstrade är ungefärliga. Hamnanställda omfattar såväl hamnförvaltande som terminaloperativ personal. Föreningen Sveriges Hamnars runt 50 medlemsföretag hade ungefär 3 800 anställda hösten 2014. Det finns emellertid ett knappt femtiotal övriga hamnar i Sverige. Föreningen Svensk Sjöfart bedömer att dessa hamnar sysselsätter omkring 500 personer. Av det totala antalet varvsanställda är 1 200 anställda på varv avsedda för handelsfartyg och nyttotrafik. Till dessa 1 200 tillkommer Kockums varv (numera ägt av SAAB) med omkring 950 anställda (2012). Kommentar: Sjöfartsklustret är kärnan i det maritima klustret. I det maritima klustret ingår allt från sjörätt till turism, underleverantörer och reparationsföretag, konsulter och myndigheter, forskning och utbildning, etc (Föreningen Svensk Sjöfart). Svensk Sjöfart, Swedish Shipowners Association Address: Östra Larmgatan 1, SE-411 07 Göteborg, Sweden. Phone +46 31 384 75 00 E-mail: info@sweship.se, www.sweship.se Reg No 857201-3871, Domicile Göteborg 17