Budget 2019 Åtvidabergs kommun

BUDGET 2019 www.atvidaberg.se KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA

2019 Åtvidabergs kommun Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2017-11-30, 104 Dnr: ATVKS 2017-00724 042 Åtvidabergs kommun 597 25 Åtvidaberg Telefon: 0120-830 00 Fax: 0120-352 29 E-post: kommun@atvidaberg.se Webbplats: www.atvidaberg.se 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Åtvidaberg kommunen med framåtanda... 4 Mål och God ekonomisk hushållning... 10 God ekonomisk hushållning... 10 Hållbarhetsprogram... 12 Verksamheternas resultatmål... 13 Ekonomi... 14 Kommunernas ekonomi... 14 Åtvidabergs kommuns ekonomi... 16 Finansiella budgetrapporter... 20 Personal... 23 Välfärdssektorns kompetensförsörjning... 23 Rätt kompetens är en framtidsfråga... 23 Kompetensförsörjning i Åtvidabergs kommun... 24 Drifts- och investeringsbudget... 26 Driftsbudget... 27 Investeringsbudget... 29 Kommunstyrelse... 41 Kommunledningsförvaltningen... 43 Barn- och utbildningsförvaltningen... 46 Vård- och omsorgsförvaltningen... 56 Samhällsbyggnadsförvaltningen... 67 Bygg- och Miljönämnd... 74 Valnämnd... 77 Bilaga 1 Taxor och avgifter 3

ÅTVIDABERG KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA Åtvidaberg har med sin närhet till såväl kust som storstad, sin fina natur, sjöar, bad och rika friluftsliv, ett attraktivt läge. Tillsammans med medborgare, föreningar och näringsliv har kommunen arbetat fram en vision med sikte på 2020. Visionen syftar till att utveckla både den geografiska kommunen som en del i Region Östergötland och Åtvidabergs kommun som en framåtsträvande organisation. 4

Framåtanda ett förhållningssätt som vägleder oss från ord till handling En förutsättning för att uppnå visionen är att ha en helhetssyn samt tänka och agera långsiktigt. För att nå målen måste vi arbeta med ständiga förbättringar och utveckling. Det är nödvändigt att vara tydlig i kommunikationen, ha mod att våga prova nya lösningar och fatta nödvändiga beslut. Mod, helhetssyn och långsiktighet ser vi i symbios för ett hållbart förhållningssätt där det ena förutsätter det andra och inte som tre olika värdeord. I Åtvidabergs kommun sammanfattar vi detta i ordet framåtanda. Framåtanda är ett förhållningssätt som ska genomsyra kommunens arbete och därmed skapa förutsättningar för anpassning, utveckling och tillväxt i ekonomi, befolkning och näringsliv. För att uppnå detta har det i visionen identifierats fyra framgångsförhållanden: Stolthet och gemensamt ansvar Bra vardagsliv och trygghet Ekonomi och hållbarhet Näringsliv 5

Stolthet och gemensamt ansvar Åtvidabergs kommun, medborgare och företagare är tillsammans delaktiga i samhällsbyggandet. Demokratin i Åtvidabergs kommun ska präglas av öppenhet och bra informationsspridning. I Åtvidaberg ska vi känna och visa stolthet över det vi åstadkommer. Vi ska uppmuntra goda exempel för att inspirera alla att vara goda ambassadörer för Åtvidaberg. Inflytande och möjlighet till påverkan är viktiga faktorer för den upplevda hälsan i samhället. För att öka våra invånares möjligheter till inflytande och påverkan i den demokratiska processen, vill vi arbeta för att utveckla och öppna upp för dialog och kunskapsöverföring mellan politik, tjänstemän och samhället. Under 2019 vill kommunen fortsätta med öppna dialogträffar till särskilt riktade medborgarforum beroende på fråga. Vi vill på detta sätt aktivt bidra till en ökad möjlighet av inflytande och påverkan i kommunen. Stolthet och gemensamt ansvar, från ord till handling, märks bland annat genom att Åtvidabergs kommun år 2019, fortsätter att arrangerar ett sommarlovsläger för barn i samarbete med föreningslivet. Det övergripande syftet är ta ett gemensamt ansvar och samverka för goda uppväxtvillkor och integration för barn och ungdomar i Åtvidaberg. Vi vill också skapa förutsättningar för att fler barn ska bli fysiskt aktiva och få en möjlighet att bli föreningsaktiva. Att vara en kommun som präglas av framåtanda och stolthet där samhällets aktörer ska känna ett gemensamt ansvar för dess utveckling är utmanande och kräver mod. Ett steg för att skapa en gemensam bild av kommunen som organisation och geografiskt område är att ha ett enhetligt sätt att förmedla budskap i kommunen, regionen och nationellt. Målsättningen är att kommunens vision och profil ska vara väl känt av såväl kommunens medborgare som andra aktörer i samhället. En utmaning för dagens samhälle är att få så många elever som möjligt att klara av att slutföra sina gymnasiestudier med godkända betyg och därmed bli tillgängliga för arbetsmarknaden eller fortsatta studier. Vi behöver lokalt i Åtvidaberg arbeta med att göra varje enskild elev synlig och komma in med rätt stöd i rätt tid. En grundläggande förutsättning för att få möjlighet att bli antagen till ett nationellt program på gymnasieskolan är att eleven uppnår behörighet efter genomförd grundskola. Effektiviseringen av arbetet med att ge rätt stöd till elever och familjer pågår mellan Barn- och utbildningsförvaltningen och Vård- och omsorgsförvaltningen med syfte att ge ett adekvat stöd i tid och förenkla kontakterna med myndigheterna för barn och familjer. Under 2019 fortsätter kommunen också satsningen på läsgarantin för att tidigt lägga grunden för grundskoleelever att nå behörighet för vidare studier på gymnasiet. Kommunen strävar hela tiden efter att effektivisera alla delar inom skolan och omsorgen. Under 2019 kommer kommunen fortsätta arbetet med att förbättra och anpassa ungdoms och vuxenutbildningen. De övergripande syftena är att: skärpa kvalitetsarbetet inom grundskolan för att öka behörigheten till gymnasiet 6

i en regional kontext kunna erbjuda ett varierat utbud av utbildningar och bidra till en snabbare matchning mellan arbetskraft och arbetsmarknadens behov både lokalt men även inom Åtvidabergs dagpendlingsområde. minska sårbarheten på Bildningscentrum Facetten vid förändringar i driftsförhållandena Kommunens kostverksamhet försörjer skolan och äldreomsorgen med måltider som regleras i kommunens kostpolicy. Löpande investeringsbehov i kökslokaler och utrustning finns de kommande åren. Det är fortsatt viktigt med en bibehållen kostnadseffektiv kostveksamhet som kan möta framtidens behov och efterfrågan både i en regional och kommunal kontext. Kommunen har idag tre gruppbostäder för personer med funktionshinder enligt LSS, Lagen om särskilt stöd. Ett ökande behov medför att ytterligare en gruppbostad planeras att öppna under 2019. Vi kan se behov av fler gruppbostäder de kommande åren varför denna verksamhet behöver fortsätta utökas. För att möta dagens och framtidens behov av gruppbostäder finns också servicebostäder. Detta för att kunna erbjuda målgruppen en mellanboendeform. Bra vardagsliv och trygghet Åtvidaberg är en kommun där invånarna ska uppleva ett intressant och bra vardagsliv. Vi är en av Sveriges tryggaste kommuner och ska så förbli. Centralorten Åtvidaberg ska fortsätta att utvecklas till en ort med småstadskaraktär och övriga orter i kommunen ska utvecklas var och en efter sina förutsättningar. Att finna lösningar på detta är en viktig utmaning de kommande åren och ska bland annat ske inom ramen för arbetet med de strategiska orterna. Bostadsbyggandet fortsätter vid Bysjöstrand under 2019 och arbetet fortsätter med att hitta alternativa former för nybyggnation med centralt läge och hög tillgänglighet. Vi behöver även arbeta för att det ska kunna erbjudas differentierade boendeformer i form av villor, radhus och lägenheter. Under 2019 fortsätter vi fokusera på orterna Åtvidaberg, Grebo och Björsäter där vi ser möjligheter att exploatera attraktiva tomter. Åtvidaberg har en historia av nationellt intresse som ska kunna återspeglas i ett samlat kulturcentrum i Åtvidabergs tätort där dåtid, nutid och framtid möts över generations- och kulturella gränser. Ett fortsatt arbete med att utveckla kulturcentrumets olika funktioner ska ske genom att samordna skola, föreningar museum, bibliotek och turistbyrå. Centrumutvecklingen för handel och resor ska också fortsätta i samarbete med handel, fastighetsägare och övriga intressenter. Åtvidabergs kommun strävar efter att vara en aktiv part jämte övriga för att främja handeln i Åtvidaberg. I tankarna om centrumutveckling ingår även planer på att utöka centrumnära boendemöjligheter för våra äldre invånare. Fortsatt bredbandsutbyggnad på landbyggden är prioriterad under kommande mandatperiod. Kommunen avser investera i utbyggnad av stamfibernät i syfte att göra hela kommunen attraktiv att bo och besöka samt möjliggöra för befintliga och nya företag att verka och etablera sig utanför tätorterna. I kommunens fiberutbyggnad ingår även att bidra till stabila mobila tjänster inom hela kommunens geografiska område. 7

Ekonomi och hållbarhet Åtvidabergs kommun ska alltid sträva efter en god ekonomi. Kommunen som organisation och serviceleverantör ska våga prova nya vägar där verksamhetseffektiviteten och medborgarnas behov sätts i fokus. En förutsättning för ett hållbart samhälle är att alla medborgare tar ett gemensamt långsiktigt ansvar för miljö, ekonomi och sociala förutsättningar. Att ta ansvar för den globala miljöutvecklingen är viktigt för Åtvidabergs kommun. Vi har redan idag kommit långt, inte minst med vår ambition att minska koldioxidutsläpp i kommunen. Som ett led i att fortsatt ta ansvar för att inte överkonsumera våra globala ändliga resurser och för att främja en ökad miljömedvetenhet i kommunen, eftersträvar vi att alla beslut av strategisk karaktär, där så är tillämpligt, ska inbegripa en miljökonsekvensanalys och en tillväxt utan negativ miljöpåverkan. Kommunens hållbarhetsprogram tar ett helhetsgrepp om styrningen och korrelerar väl med de nationella miljömålen antagna av riksdagen. Kommunen har under många år fokuserat på dialogträffar med kommunens fyra strategiska orter utanför centrala Åtvidaberg. Träffarna har för orterna lett till ett ökat inflytande och större engagemang i långsiktigt viktiga strategiska frågor. Under 2019 fortsätter arbetet med att utveckla och prioritera dessa träffar och resultatet ska lyftas fram i kommunens översiktliga planering av exploateringar, handel och näringsliv i kommunen. De strategiska orterna i kommunen är Grebo, Björsäter, Falerum och Hannäs/Kvarnvik. Den demografiska utvecklingen kommer att ställa allt större krav på den offentliga servicen. Åtvidabergs kommun behöver fortsätta arbetet med att effektivisera i alla verksamheter för att skapa utrymme att möta den ökade försörjningsbördan. Ökade krav på offentlig service i kombination med ökade utmaningar gällande bemanning kräver att vi hittar nya rationella lösningar i förvaltningsorganisationen. Ett sätt för kommunen att möta denna utmaning är att följa med i digitaliseringsutvecklingen av offentlig förvaltning Näringsliv Utveckling av näringslivet är viktigt för alla. Politiker och tjänstemän ska sträva efter en bra dialog och kommunikation med näringsliv och företagare. Kommunen ska tillsammans med näringslivet samverka för fortsatt utveckling av samhället och skapa bra relationer med universitet och högskola. Kommunens arbete med förbättrade kommunikationer och pendlingsmöjligheter inom Region Östergötland ska också fortsätta. I Åtvidabergs kommun har vi ett företagsklimat i framkant där kommunen och företagen aktivt skapar och vidmakthåller goda samverkansarenor. Svensk näringslivsranking placerar Åtvidaberg på en 84:e plats 2018. Kommunen avser fortsätta sitt långsiktiga arbete med att vidmakthålla och utveckla befintliga samverkansarenor och goda kontakt med företagen genom återkommande verksamhetsbesök. Det lokala näringslivet ska även fortsättningsvis uppmuntras att delta i kommunens upphandlingar. 8

Besöksnäringen blir en allt viktigare del av kommunernas näringslivsarbete där turism- och centrumutveckling söker synergi. Kommunen avser fortsätta arbetet med att skapa innovativa arenor för att arbeta med kommunens ortsutveckling ur ett tillväxtperspektiv. Möjligheten att lyckas med detta ligger i att skapa ett engagemang hos företag, föreningar och medborgare med kommunen som likvärdig partner. Här vill vi särskilt arbeta med att lyfta fram ortens kvaliteter på ett lokalt och regionalt plan. Detta för att skapa ett livskraftigt föreningsliv och vara med och konkurrera om nya företagsetableringar och därigenom locka till oss nya företagare och invånare. Ett bra och framgångsrikt näringslivsarbete kan alltid bli bättre. Genom kommunens näringslivsansvarige kan samarbetet med både företag och näringslivsorgan knutna till kommunen utvecklas och näringslivsfrågorna får ännu större tyngd. Strävan är att detta ska ske med bibehållen och gärna ökad nöjdhet hos näringslivet. Det är främst tre områden vi särskilt behöver fortsätta prioritera under 2019 avseende infrastruktur. Det är rv35 och dess dragning genom kommunen där planarbetet för Förbifart Grebo är av särskild vikt. Det andra området avser fortsatta utbyggnaden av fibernätet på landsbygden i Åtvidaberg. Det tredje området är bostadsförsörjning där kommunen i samarbete med andra aktörer behöver utöka allsidiga boendemöjligheter för kommunens invånare. 9

MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Det är kommunens vision Åtvidaberg Kommunen med framåtanda som är ledstjärnan genom hela målstyrningsprocessen. Visionen och dess kärnvärden mod, helhetssyn och långsiktighet, är de grundfundament som målen vilar på. Målstyrningen syftar till att stödja organisationen i prioriteringar vid styrning och uppföljning av verksamheterna. God ekonomisk hushållning Åtvidaberg ska upplevas som en bra kommun att leva, bo och verka i. För att skapa bästa möjliga livskvalitet, utveckling och tillväxt har visionens ledord mod, helhetssyn och långsiktighet lagt grunden för vår definition av god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning i Åtvidabergs kommun innebär planering och hantering av kommunens verksamheter och ekonomi så att kommunen långsiktigt har förmåga till kommunal service på en riksgenomsnittlig nivå. Ovanstående innebär att politik och förvaltning på ett modigt men ansvarsfullt sätt ska hushålla med de resurser kommunen har, så att kommunen som helhet - nu och i framtiden - kan skapa tillväxt och god kommunal service. 10

För att säkerställa att kommunen utvecklas i linje med visionen och med beaktande av god ekonomisk hushållning har tre övergripande finansiella mål, fyra övergripande verksamhetsmässiga mål och tre personalmässiga mål för kommunen som helhet formulerats. Finansiella mål God ekonomisk hushållning innebär i normalfallet en resultatnivå som motsvarar dels värdesäkring av det egna kapitalet dels ökningen av pensionsåtagandena. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har som schablon för god ekonomisk hushållning angett att resultatet bör uppgå till två procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Det är viktigt att förstå hur allting hänger ihop och hur omvärlden, intäkter och kostnader påverkar vardagen i Åtvidaberg nu och i framtiden. Åtvidabergs kommun har succesivt förbättrat sin förmögenhetsställning från en låg nivå i jämförelse med genomsnittet i rikets kommuner. Men vi har fortfarande en låg förmögenhetsställning. För att kommunen ska uppnå god ekonomisk hushållning måste soliditeten stärkas. Positiva resultat och försiktig investeringsnivå medger hög självfinansiering av kommunens investeringar och amortering av skulder, vilket successivt förbättrar kommunens förmögenhetsställning. Därutöver behöver kommunen positiva resultat för att klara ökade pensionskostnader och ökad försörjningskvot. De finansiella målen tar sikte på kommunens möjlighet att uthålligt kunna tillhandahålla god kommunal service. De finansiella målen ska säkerställa så att var tid/generation betalar sin kommunala service, det vill säga att dagens medborgare finansierar sin kommunala välfärd och inte skjuter upp betalning till framtida generationer. Soliditet - Soliditeten ska öka, för att på sikt motsvara genomsnittet för rikets kommuner (för närvarande cirka 45 procent). Resultat - Resultatet före jämförelsestörande poster ska i genomsnitt uppgå till minst 21 Mkr per år under respektive mandatperiod (år 2019 motsvarar detta 3,1 procent av budgeterade skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning). Investeringar - Utfallet för mandatperiodens nettoinvesteringsutgifter ska maximalt motsvara 100 procent av mandatperiodens resultat före jämförelsestörande poster. I målet beaktas ej investeringar i kommersiella verksamheter. De finansiella målen för respektive år fastställs i samband med beslut om budget och verksamhetsplan. Verksamhetsmässiga mål De verksamhetsmässiga målen ska bidra till kommunens möjligheter att uppnå visionen och god ekonomisk hushållning. Målen syftar till att främja såväl ändamål som effektivitet och göra uppdraget tydligt gentemot medborgarna, brukare och övriga intressenter som kommer i kontakt med kommunen. 11

De fyra övergripande verksamhetsmässiga målen utgår från visionens fyra framgångsförhållanden. Stolthet och gemensamt ansvar - Kommunens beslut och verksamhet ska bidra till att medborgarna känner stolthet att bo i Åtvidaberg. Kommunen ska i medborgarundersökningen tillhöra de 30 procent bästa kommunerna. Bra vardagsliv och trygghet - Åtvidaberg ska vara en av Sveriges tryggaste kommuner. Kommunen ska i trygghetsundersökning tillhöra de 30 procent tryggaste kommunerna. Ekonomi och hållbarhet - Åtvidabergs kommun tar ansvar för hållbar miljö genom låga koldioxidutsläpp Kommunen ska tillhöra de 30 procent av kommunerna som har lägst koldioxidutsläpp per invånare. Näringsliv - Åtvidabergs kommun ska bidra till näringslivets utveckling. Kommunen ska i Svensk Näringslivs ranking tillhöra de 30 procent bästa kommunerna. Personalmässiga mål För Åtvidabergs kommun är det nödvändigt att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna locka till sig, behålla och utveckla kompetenta medarbetare. Åtvidabergs kommun har ansträngd ekonomi vilket innebär att vi har svårt att konkurrera med enbart ekonomiska incitament. Arbetsmiljö, påverkansmöjligheter och arbetstillfredsställelse är faktorer där vi kan dra nytta av att vara en liten kommun där möjligheten till helhetssyn är större. Därför har kommunen tre mål på personalområdet som tar fasta såväl på att ekonomisk hushållning som en hållbar och attraktiv arbetsmiljö. Andelen övertidstimmar i förhållande till ordinarie tid ska maximalt uppgå till 1,5 procent. Sjukfrånvaron ska utgöra maximalt 5 procent av den ordinarie arbetstiden. Hållbart medarbetarengagemang (HME) för hela kommunen ska som lägst motsvara genomsnittet för rikets kommuner. Hållbarhetsprogram För att styra kommunen mot en hållbar utveckling arbetar kommunen efter fem hållbarhetsfaktorer: - Ett tryggt och robust samhälle - En hållbar konsumtion och resursanvändning - En energieffektiv och fossilfri kommun - En kemikaliesmart kommun - En kommun som vårdar och utvecklar natur- och kulturvärden Under faktorerna finns dessutom vissa specifika mål formulerade, dessa är prioriterade för verksamheterna att arbeta mot. 12

Syftet med hållbarhetsprogrammet är att visa riktningen mot en hållbar utveckling och att det är hela kommunen som gemensamt måste sträva åt samma håll. Verksamheternas resultatmål Varje förvaltning har arbetat fram vilka resultatmål man anser vara viktiga för att lyckas med våra strategiska mål. Då innefattar detta ekonomi, personal, verksamhet och hållbarhet med utgångspunkt i visionen. Målen ska utformas så att kostnadseffektivitet och ändamålsenlighet tydligt framgår och belyser kommunens verksamhet i jämförelse med omvärlden. Målen ska utgå från kommunens utvecklingsbehov ur ett långsiktigt perspektiv. Respektive nämnd/förvaltnings mål framgår under respektive avsnitt. Förvaltningens uppdrag är att ta fram handlingsplaner för att förverkliga de av fullmäktige beslutade målen. Det är förvaltningschefen som ansvarar för att respektive förvaltning strävar efter att nå de mål fullmäktige beslutat om. Kommunchefen ansvarar för att målarbetet sker i visionens anda med helhetsperspektiv, långsiktighet och mod. Uppföljningen sker genom att förvaltningen analyserar sin måluppfyllelse genom trafikljusmetoden där grönt står för att verksamheten når målet. Gult står för att verksamheten förbättrar sin måluppfyllelse jämfört med föregående år och slutligen rött för att verksamheten inte uppnår sina mål. Om målet inte är helt uppfyllt ska en förklaringstext följa för att beskriva orsaken till detta och på vilket sätt man avser arbeta vidare med måluppfyllelsen. Uppfyllt Förbättrat resultat jämfört föregående år X Ej uppfyllt 13

EKONOMI Kommunernas ekonomi De senaste decennierna har stora delar av ansvaret för landets offentliga service överförts från stat och landsting till kommunerna. De dominerande kommunala verksamheterna, utbildning och omsorg, är genom omfattande rättighetslagstiftningar tvingande för kommunerna. Kommunerna utsätts i varierande grad för spänningar mellan behov och tillgängliga resurser. Kommunsektorn har under ett antal år haft goda resultat. Kommunerna har i budgetprocesserna anpassat kostnadssidan till en måttlig ökning av skatteunderlaget. Därutöver har kommunerna erhållit sent aviserade engångsintäkter, så som tillfälligt konjunkturstöd samt återbetalning av avtalspremier (AGS-KL). Kombinationen av återhållsamma kostnadsbudgetar och tillfälliga intäktsökningar har medfört goda resultat för sektorn. 14

Demografi och kostnadsutveckling SKL:s ekonomirapport, maj 2018, visar att åldersfördelningen de närmaste 10 åren medför en fortsatt ökning av försörjningskvoten. Idag ska 100 personer i arbetsför ålder försörja 75 barn, ungdomar och äldre utöver sig själva. År 2026 kommer 100 personer i arbetsför ålder behöva försörja 89 barn, ungdomar och äldre. Både i ett fem- och i ett tio-årsperspektiv ökar antalet personer över 80 år snabbast. Det är också den grupp som har störst behov per invånare i kommunen. Personer i yrkesförålder är den grupp som äkar långsammast det är också de som står för den största delen av skatteintäkterna. Behovet av välfärd per invånare är i gruppen yrkesverksama endast en tiondel så högt som för den äldsta befolkningsgruppen. SKL bedömer att de demografiskt betingade behoven i genomsnitt kommer att öka med 1,1 procent per år till år 2025. Som jämförelse var den genomsnittliga ökningstakten 0,6 procent per år för perioden 2000 2015. Skatteunderlagsprognos De demografiska behoven innebär stora kostnadsökningar de kommande åren. Beroende på hur intäktssidan, det vill säga skatteintäkter och utjämningar, utvecklar sig kan det demografiska behovet tillgodoses i större eller mindre omfattning. I budgetarbetet används SKL:s augustiprognos 2018 för att beräkna kommunens skatteintäkter och utjämningar kommande år. Även regeringen och ekonomistyrningsverket (ESV) gör skatteunderlagsprognoser. Regeringen prognostiserar en starkare tillväxt av skatteunderlaget än SKL. Regeringen har en mer positiv syn på sysselsättningsutvecklingen 2019 och 2020, men detta balanseras av att SKL räknar med större ökning av sysselsättningen år 2021. 15

Olika skatteunderlagsprognoser, % förändring 2017 2018 2019 2020 2021 2017-2021 SKL, april 4,5 3,8 3,2 3,1 3,7 19,6 Regeringen, vårprop, april 4,5 3,6 3,9 3,7 3,5 20,8 Ekonomistyrningsverket, april 4,5 3,4 3,5 3,2 2,9 18,8 SKL, augusti 4,5 3,7 3,3 3,3 3,9 20,1 Källa: SKL, cirkulär 18:27 ESV:s prognos visar över prognosperioden en mindre ökning av skatteunderlaget än SKL:s vilket beror på att man har olika syn på sysselsättningsförloppet. SKL förutser större sysselsättningsuppgång än ESV i år. SKL bedömer att konjunkturen börjar mattas av 2019 och övergår i ett neutralt konjunkturläge mot slutet av 2020. ESV:s prognostiserar att högkonjunkturen håller i sig lite längre men med en sysselsättningsnedgång 2021. Oavsett vilken prognos ovan som vi tittar på så kommer skatteunderlagets tillväxt att bromsas in de kommande åren. Under samma period ökar priserna vilket innebär att det reala skatteunderlaget ökar väldigt långsamt. De reala ökningstalen har i åtta år i rad legat på mellan 1,2 och 2,6 procent men faller år 2019 till 0,5 procent. Detta beror till största delen att antal arbetade timmar knappt ökar alls. Intäkterna i den kommunala sektorn har sedan 2008 ökat mer än skatteunderlagstillväxten. Detta beror på att den genomsnittliga kommunalskatten har höjts och att både de generella och de riktade statsbidragen har ökat. Prognos för resultatutveckling Givet skatteunderlagets begränsade tillväxt samt bedömning av kostnadsutvecklingen har SKL gjort prognos för resultatutvecklingen fram till 2021. I prognosen görs antagande om en genomsnittlig skattehöjning på 19 öre år 2019, att staten ökar de generella statsbidragen med 2 procent realt (utöver inflation) för år 2021 samt att kommunerna sammantaget nöjer sig med 1 procents resultat. Prognosen visar att det då saknas 27 Mdkr kronor 2021. 27 Mdkr kronor motsvarar genomsnittlig skatteökning om 1,10 kr för kommuner eller motsvarande kostnadsminskningar om cirka 1 % per år. Åtvidabergs kommuns ekonomi För att klara framtidens utmaningar i form av ökande pensionskostnader, ökande försörjningskvot och reinvesteringsbehov är det primärt att konsolidera kommunens balansräkning så att kommunen på sikt kan uppnå soliditet som motsvarar genomsnittet för rikets kommuner, för närvarande cirka 45 procent. Balansräkningen stärks genom positiva resultat samt att investeringsnivån över tid ej överstiger 100 procent av resultatnivån. Värt att notera är att kommunen utöver de skulder som är upptagna i balansräkningen också bär det ekonomiska ansvaret för pensionsförpliktelser om 280 Mkr (bokslut 2017). Pensionsförpliktelsen avser pensioner intjänade före 1998 som resulterar i kostnader i takt med att dessa pensioner utbetalas. 16

Kommunen har också gått i borgen för lån till koncernbolag, Kommunalförbundet ITSAM samt Kooperativa Hyresrättsföreningen Kopparsvanen. Borgensåtagandena uppgår vid bokslut 2017 till 252 Mkr. Borgensbeslutet för Kopparsvanen omfattar ytterligare borgen om cirka 150 Mkr för kommande etapper. För Åtvidabergs Vatten AB finns beslut om ytterligare 94 Mkr för bland annat investering i nytt reningsverk. Ovanstående innebär att kommunen inom en femårsperiod kommer att vara i borgen för lån till koncernbolag, ITSAM samt Kopparsvanen om cirka en halv miljard kronor. Kommunens soliditet förbättras successivt men samtidigt ökar kommunens borgensåtagande. Kommunens ekonomi år 2017 Resultatet för år 2017 blev 34 Mkr vilket var betydligt mer än det budgeterade resultatet, 21 Mkr. Skatteintäkter och utjämning blev högre än beräknat eftersom antalet invånare ökade mer än vad som förutsågs. Centrala kostnader för pensioner och semesterlöneskuld blev lägre än budgeterat. Resultatet har också stärkts av reavinst vid försäljning av Kopparverket 5 (Kvarnen). Under 2017 fortsatte investeringarna i bredbandsnätet. Investeringen i nya biblioteket, som har pågått under några år, slutfördes. Kommunens ekonomi år 2018 erat resultat för år 2018 är 21 Mkr. Delårsrapporten visar ett prognostiserat resultat om 15 Mkr. Skatteintäkter och utjämning avviker negativt med 6,1 Mkr från budget. Detta beror till största delen på att konjunkturen är sämre än vad som förutsågs vid budgettillfället. Även invånarantalet är lägre än bedömningen som gjordes i budgeten, vilket har negativ effekt på prognosen. Vård- och omsorgsförvaltningen prognostiserar negativa avvikelser i förhållande till sin budgetram. Detta pareras genom att de övriga förvaltningarna lämnar positiva avvikelser. Även under 2018 har investeringarna i bredbandsnätet fortsatt. Kommunens ekonomi i medellångt perspektiv Som tumregel motsvarar Åtvidabergs kommuns ekonomi ungefär en tusendel av Sveriges kommuners ekonomi, det vill säga 1 Mkr i Åtvidaberg motsvarar 1 Mdkr för Sveriges kommuner sammantaget. Åtvidabergs kommun har under femårsperioden 2006 2010 haft resultat om 20 33 Mkr per år. Resultaten har då årligen motsvarat 4 6 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, vilket är klart över riksgenomsnitt. Därefter följde några år med resultat i nivån 13 till 14 Mkr (exklusive återbetalning av avtalspremier), med undantag för år 2012 då resultatet var negativt, 5 Mkr. Resultatnivån 13 till 14 Mkr motsvarade då 2,5 % av skatteintäkter och utjämning. För åren 2015 2018 planerar Åtvidabergs kommun för resultatnivå i linje med det finansiella målet, det vill säga genomsnittligt resultat om 21 Mkr per år under mandatperioden (resultatnivå om 3,5 % av skatteintäkter och 17

kommunalekonomisk utjämning). De första tre åren var resultatet 23 Mkr, 40 Mkr och 34 Mkr medan det sammantagna resultatet i riket var 9 Mdkr, 22 Mdkr och 24 Mdkr. För 2018 har kommunen prognostiserat resultat om cirka 15 Mkr och prognosen för Sveriges kommuner sammantaget uppgår till cirka 11 Mdkr. För åren 2019 och framåt bedömer SKL att det sammantagna resultatet för Sveriges kommuner kommer att sjunka till nivån 6 Mdkr årligen vilket motsvara 1 procent av skatter och bidrag och förutsätter antagande enligt resultatprognosen. Sammanfattningsvis har Åtvidabergs kommun haft starkare resultat än genomsnittskommunen under perioden 2006 2011, resultatet blev sedan svagare än genomsnittet 2012. Resultatet från och med 2013 blev åter något starkare än genomsnittskommunen. Planerade resultat för perioden 2019 2021 överstiger prognosen för riksgenomsnittligt resultat. Detta innebär dock att kommunen måste effektivisera och/eller genomföra besparingar i större omfattning än genomsnittskommunen. I nedanstående diagram visas kommunens resultat före jämförelsestörande poster (Mkr) samt rikets kommuners resultat exklusive återbetalning av avtalspremier (Mdkr). För åren 2007 2017 anges redovisat resultat, för 2018 anges prognosen och för 2019 2021 anges det långsiktiga finansiella målet. 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0-5 -10 Resultat 33 31 29 23 23 11 14 14 13 13 10 9 6 7 8 11 9-5 40 34 24 21 21 21 22 15 11 6 6 6 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Åtvidabergs kommun, Mkr Sveriges kommuner, Mdkr 18

Kommunens finansiella mål, soliditet, resultat och investeringsutgifter Givet ovanstående prognos för Åtvidabergs kommuns och rikets kommuners resultat så kan Åtvidabergs kommun förbättra soliditeten relativt riksgenomsnittlig soliditet. Utöver resultatnivå så är investeringsnivå avgörande för soliditetsuppbyggnad den likviditet som uppkommer genom starka resultat kan användas till amortering av lån, vilket stärker soliditeten, eller investering, som sänker soliditeten. Enligt SKL, Ekonomirapporten maj 2018 har Sveriges kommuner stora investeringsbehov under den närmaste tioårsperioden, då många av de investeringar som gjordes under 60- och 70-talet nu är reinvesteringsmogna. Det stora investeringsbehovet i många kommuner medför att riksgenomsnittlig soliditet långsamt men säkert kommer att minska något. Avgörande för Åtvidabergs kommuns möjlighet att förstärka balansräkning relativt andra är således att upprätthålla en resultatnivå som är bättre än riksgenomsnittlig sådan samt att hålla investeringsnivån lägre än riksgenomsnittlig då kan riksgenomsnittlig soliditet nås innan år 2020. Känslighetsanalys för kommunen 1 Procents ränteökning medför på sikt ökade kostnader med ca 1,3 Mkr/år. 1 Procents löneökning medför ökade kostnader med ca 4,5 Mkr/år 1 Procents ökning av verksamheternas nettokostnader medför ökade kostnader med ca 6,1 Mkr/år. 1 kronas skattehöjning medför ökade intäkter med drygt 24 Mkr. Verksamhets- och ekonomistyrning Ramverket för den kommunala verksamhetsplaneringen utgörs av den kommunala visionen som beslutades vid fullmäktiges sammanträde i december 2009 (Kf 119). En förutsättning för att åstadkomma balans mellan verksamhet och ekonomi är att omfattningen för båda begreppen fastställs. Kommunledningsförvaltningen/ekonomienheten upprättar underlag till budget avseende kommunens generella intäkter (kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning), samt övriga centrala poster så som räntekostnader, avskrivningar etc. Respektive nämnd/förvaltning upprättar underlag till budget avseende verksamhetens kostnader och intäkter med hänsyn till demografi och lagstiftning. Kommunens verksamhet utgår från de verksamhetsbehov som finns. Vilka behov som ska tillgodoses regleras dels av lagstiftning dels av politiskt fattade beslut inom kommunen. De verksamhetsbehov som ska tillgodoses ska avspeglas i relevanta och realistiska mål för verksamheterna. Givet kommunens skatteintäktsprognos och resultatkrav har sedan förvaltningarnas budgetförslag omarbetats till dess att balans uppnåtts mellan verksamhet och ekonomi. Underlag för budgeten Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 29:e mars 2017, 16, antogs anvisningar för budget och verksamhetsplanarbete 2019 2021. Anvisningarna innehöll bland annat planeringsförutsättningar. Efter att budgetanvisningarna upprättades har SKL behandlat ekonomifrågor i Cirkulär 18:5, 18:17, 18:18, 18:22, 18:27 samt i Ekonomirapporten april 2018. 19

2019 2020 2021 Befolkningsförändring (antal inv jfrt föreg år) + 30 + 30 + 30 Förändring av skattesats (%) 0 0 0 Resultat (Mkr) 21 21 21 Ks oförutsedda kostnader (Mkr) 4 4 4 Timlöneutveckling per 1 april NR (%) 3,4 3,4 3,4 Prisökning avs varor och tjänster KPI (%) 2,3 2,8 2,6 Internränta (%) *1) 1,75 1,75 1,75 Hyreshöjning, internhyror Självkostn. Självkostn Självkostn Arbetsgivaravgifter (%) *2) 39,17 39,17 39,17 Investeringsnivå (Mkr) Enl inv plan Enl inv plan Enl inv plan *1) Antagande om 1,75 procent, d.v.s. samma som år 2018. *2) Antagande om 39,17 procent, d v s samma arbetsgivaravgift som 2018. en grundas på SKL:s prognos för skatteintäkter och utjämning samt kommunal fastighetsavgift enligt cirkulär 18:27 daterat 2018-08-16. I budgeten är kommunens skattesats oförändrad 21,95 procent. Finansiella budgetrapporter Resultatbudget Resultatbudgeten är ett sammandrag av kommunens samtliga intäkter och kostnader under de kommande budgetåren med jämförelse tidigare års utfall, budget och prognos. Belopp i Mkr Bokslut 2017 2018 Prognos 2018 2019 2020 2021 Verksamheternas nettokostnader -595,4-624,7-625,9-637,3-655,1-673,1 Avskrivningar -19,7-21,9-20,7-22,5-22,5-22,5 Verksamhetens nettokostnader -615,1-646,6-646,6-659,8-677,6-695,6 Skatteintäkter 501,1 516,9 515,0 531,2 540,7 557,5 Utjämning 150,8 153,6 149,3 152,0 160,3 161,6 Finansiella intäkter 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader -3,2-2,9-2,5-2,5-2,5-2,5 Resultat före jämförelsestörande poster 33,8 21,0 15,3 21,0 21,0 21,0 Jämförelsestörande poster -9,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 24,8 21,0 15,3 21,0 21,0 21,0 Under mandatperioden 2007 2010 redovisade kommunen mycket starka resultat före jämförelsestörande poster. Resultaten under denna period uppgick till i genomsnitt 29,0 Mkr per år, vilket motsvarar 5,7 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Under föregående mandatperiod 2011 2014 20

redovisade kommunen i genomsnitt 11,0 Mkr i resultat före jämförelsestörande poster, vilket är 2,0 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. År 2015 var resultatet 23,0 Mkr, år 2016, 40,2 Mkr och år 2017, 33,8 Mkr. Prognosen för år 2018 är i delårsbokslutet 15,2 Mkr. Genomsnittligt resultat beräknas till 28,1 Mkr för mandatperioden 2015 2018, vilket är 4,4 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk. erat resultat för 2019 är i linje med det långsiktiga finansiella resultatmålet, 21,0 Mkr. Finansieringsbudget Finansieringsbudgeten visar hur budgeterad verksamhet bedöms påverka kommunens likvida medel. Belopp i Mkr Bokslut 2017 2018 Prognos 2018 2019 2020 2021 Löpande verksamhet Årets resultat 24,8 21,0 15,3 21,0 21,0 21,0 Justering för avskrivningar och investeringsbidrag Justering för gjorda/ ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likvidpåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 17,1 18,6 17,9 20,3 20,3 20,3 5,6-0,9-0,9-0,9-0,9-0,8 3,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 50,8 38,7 32,2 40,4 40,4 40,5 Förändring av kortfristiga fordringar och skulder m.m. Kassaflöde från löpande verksamhet 11,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 61,9 38,7 32,2 40,4 40,4 40,5 Investeringsverksamhet Investering i och försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet -49,7-22,2-46,4-51,5-39,7-43,9-49,7-22,2-46,4-51,5-39,7-43,9 Finansieringsverksamhet Amortering, lösen och ny upptagning av lån Kassaflöde från finansieringsverksamhet -28,1-18,6-16,7-20,3-20,3-20,3-28,1-18,6-16,7-20,3-20,3-20,3 Årets kassaflöde -16,0-2,1-30,9-31,4-19,6-23,7 Löpande verksamhet När kommunens resultat har justerats för poster som inte påverkar likvidflödet ger det ett positivt kassaflöde på 40,4 Mkr. Dessa poster finns med i årets resultat 21

men medför inte ett ut- eller inflöde av likvida medel. Detta är exempelvis avskrivningar och förändrade avsättningar. Rörelsekapitalet förändring bedöms långsiktigt inte påverka de likvida medlen. Den löpande verksamheten tillför därför 40,4 Mkr. Investeringsverksamhet erade nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar uppgår till 51,5 Mkr vilket motsvarar det beräknade kassaflödet från investeringsverksamheten. Finansieringsverksamhet Kommunens långfristiga lån beräknas minska i samma takt som amorteringarna, vilket ger ett negativt kassaflöde, 20,3 Mkr. erat kassaflöde För år 2019 budgeteras kassaflödet minska med 31,4 Mkr. Det innebär att om de planerade investeringarna genomförs under året kommer upplåning behövs för att täcka likvidbehovet. 22

PERSONAL Välfärdssektorns kompetensförsörjning Enligt Sveriges Kommuner och Landsting kommer välfärden att behöva öka antalet anställda med knappt 200 000 personer fram till 2026, om inga förändringar sker. Därutöver förväntas cirka 300 000 medarbetare gå i pension under perioden. Antalet pensioneringar är dock färre än i SKL:s tidigare prognos. Behovsökning och pensionsavgångar fram till 2026 summeras till 508 000 personer. Störst är behovsökningen inom äldreomsorg och gymnasieskola. Det ökade behovet beror på att andelen äldre och unga i befolkningen fortsätter att öka, vilket skapar större efterfrågan på välfärdstjänster. De regionala skillnaderna i rekryteringsbehov är stora, där glesbygdskommunerna får en allt äldre befolkning vilket skapar stora behov i bland annat äldreomsorgen. I de växande storstäderna ökar behoven mer inom skola och barnomsorg. Rätt kompetens är en framtidsfråga Undersökningar visar att de mest engagerade och motiverade medarbetarna på arbetsmarknaden finns i kommuner, landsting och regioner, de trivs med sina jobb och arbetsplatser. Medarbetarna tycker jobbet är mer utmanande, ser mer fram emot att gå till jobbet och ser i högre utsträckning än privat och statligt anställda, betydelsen av vad de gör. Mer problematiskt är att när samma medarbetare svarar på om deras arbetsplats har en god image i samhället så får arbetsplatserna i kommuner och landsting lägre betyg. För att bli ännu bättre och 23

mer attraktiva krävs det att kommuner och landsting hela tiden utvecklas för att kunna locka människor med rätt kompetens till välfärdssektorn. Verksamheten i välfärdssektorn är kunskapsintensiv och kommuner, landsting och regioner har en stor andel högutbildade medarbetare. Nästan hälften av de anställda inom kommunerna har minst en eftergymnasial utbildning. Det är viktigt att dimensioneringen av utbildningar som ska förse välfärdsområdet med arbetskraft är anpassade för framtida behov av välfärdstjänster. Det gäller både högskoleutbildningar, andra eftergymnasiala utbildningar och gymnasieutbildningar. Flera aktörer har ett ansvar för att utbildningssystemet kan möta välfärdssektorns kompetensbehov och utbildningsanordnare bör ha ett nära samarbete med arbetsgivare för att säkra att utbildningarna matchar de behov som finns i skolan, vården, omsorgen och övriga välfärdsverksamheter. Välfärdssektorns arbetsgivare behöver locka de bästa medarbetarna för att kunna erbjuda vård, skola, omsorg och teknisk service av hög kvalitet. Att ha en bra lärare är den enskilt viktigaste faktorn för en elevs resultat. Med en ökande andel barn och unga i befolkningen ökar behovet av till exempel yrkeslärare, speciallärare, lärare i matematik, teknik och vissa språk, som spanska och modersmål. Införandet av snävare behörighetsregler och lärarlegitimation ställer dessutom nya krav på vilken utbildning läraren behöver ha för att få undervisa i olika årskurser och ämnen. De nya kraven innebär att det kan bli svårt att rekrytera behöriga lärare till vissa ämnen, särskilt i små kommuner, små skolor och i glesbygd. Nio strategier för att möta rekryteringsutmaningen Det finns mycket som kommuner, landsting och regioner kan göra för att minska rekryteringsbehovet och öka möjligheten att rekrytera. SKL har formulerat nio strategier för att möta rekryteringsutmaningen. Det handlar bland annat om att utnyttja tekniken bättre och skapa bra möjlighet till löne- och karriärutveckling. Det handlar också om att utveckla arbetsmiljö och arbetsorganisation samt skapa förutsättningar och motivera fler medarbetare att arbeta heltid och fler år i yrkeslivet. Det behövs ett nytänkande om vem som gör vad och därför jobbar kommuner, landsting och regioner med strategin Använd kompetens rätt. Det innebär att man ser över arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper och skapar nya yrkesgrupper och team. När nya regleringar av yrken eller förlängning av utbildningar föreslås behöver det man vill uppnå med förändringen överväga effekten av minskat arbetskraftsutbud och övriga inlåsningseffekter Rekryteringsbehovet i välfärden kan minska med 180 000 personer med hjälp av de tre strategierna: Fler arbetar mer, Förläng arbetslivet och Utnyttja tekniken. Strategin Fler arbetar mer har störst potential inom äldreomsorgen där deltidsarbetet är utbrett, medan strategin Förläng arbetslivet har större effekt inom gymnasieskolan. Kompetensförsörjning i Åtvidabergs kommun För Åtvidabergs kommun är det nödvändigt att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna locka till sig, behålla och utveckla kompetenta medarbetare. De tre 24

strategierna som SKL föreslår är högaktuella hos oss. Att låta fler jobba mer handlar om att minska rekryteringsbehovet genom att fler jobbar heltid eller åtminstone fler timmar än idag. 2016 var det endast 32 % av medarbetarna inom vård och omsorg som arbetade heltid vilket borde kunna öka genom ett målmedvetet utvecklingsarbete. Under 2019 kommer detta arbete inledas inom äldreomsorgen för att på sikt omfatta samtliga förvaltningar. Genomsnittsåldern vid pension i kommunen är 64 år och 4 månader. Inför framtiden kan det bli nödvändigt att noga överväga de kompetenskrav vi ställer i verksamheten så att kvalificerad personal används på bästa sätt men även se över de utbildningsmöjligheter kommunen själva förfogar över. För att kunna förlänga arbetslivet krävs att arbetsmiljö, påverkansmöjligheter och arbetstillfredsställelse fungerar. Det är områden där vi kan dra nytta av att vara en liten kommun där möjligheten till helhetssyn är större. Under 2017 kompletterades arbetet med att Åtvidabergs kommun ska vara en arbetsgivare med framåtanda med en kompetensförsörjningsplan. Sedan 2016 har tre mål på personalområdet funnits med bland de övergripande målen i kommunen. Dessa tar fasta såväl på ekonomisk hushållning som en hållbar och attraktiv arbetsmiljö. Målen är viktiga balanserande mått och har redan lett till en ökad medvetenhet om vikten att värna de mänskliga resurserna i kommunen. Övertidsarbete är något som är förknippat med stora kostnader både ekonomiskt och mänskligt. Under 2016 motsvarade övertidstimmarna i kommunen 1,5 procent av den arbetade tiden vilket var en liten minskning jämfört med 2015. Då övertiden följts upp under ett par år nu är det dags att sätta en absolut nivå som mål. Målet för 2018 är därför att övertidstimmarna ska uppgå till max 1,5 procent av den arbetade tiden. Sjukfrånvaron har efter ett antal år med minskning nu ökat och uppgick 2016 till 6,5 procent. Sjukfrånvaro är ett onödigt slöseri med resurser och ett tecken på att förbättringar kan ske i arbetsmiljön. Inför 2018 är målet att sjukfrånvaron ska uppgå till max 5,0 procent. Ett sista mått på hur Åtvidabergs kommun mår som arbetsplats är resultatet av den årliga medarbetarenkäten. Totalt har kommunen goda resultat och så vill vi att det ska förbli. För att kunna jämföra resultatet med andra kommuner kommer från och med 2019 måttet Hållbart medarbetarengagemang (HME) att användas. Det är nio frågor som många kommuner använder som en del av sina medarbetarundersökningar och rapporterar in i Kolada. Målet är att HME för hela kommunen ska ligga minst på medel för samtliga inrapporterade kommuner. 25

DRIFTS- OCH INVESTERINGSBUDGET 26

Driftsbudget Driftsbudgeten visar resultatbudgeten fördelad på respektive nämnd och förvaltning samt centrala verksamheter. Belopp i Tkr Bokslut 2017 2018 Prognos 2018 2019 2020 2021 Kommunstyrelse Kommunledning -48 376-52 900-48 400-54 814-56 260-57 756 KS oförutsett -3 167-3 000-3 000-3 000-4 000-4 000 Barn- och utbildning -243 987-259 700-258 700-265 413-272 417-279 661 Vård- och omsorg -239 855-241 000-248 500-246 302-252 802-259 524 Samhällsbyggnad -63 413-70 850-69 050-70 289-72 144-74 062 Summa kommunstyrelse -598 798-627 450-627 650-639 818-657 623-675 004 Bygg- och miljönämnd -4 824-5 070-4 870-5 162-5 298-5 439 Valnämnd -76-685 -685-660 -50-50 Ramar för styrelse och nämnd -603 698-633 205-633 205-645 640-662 971-680 493 Pensionskostnader och sociala avgifter Semesterlöneskuldens förändring Avskrivningar, intäktsf. bidrag och avgifter -17 510-18 000-18 000-19 000-19 500-20 000 429-1 000-1 000-1 000-1 000-1 000-17 062-18 600-17 900-20 340-20 340-20 340 Kapitaltjänst 21 662 24 200 23 500 26 230 26 230 26 230 Reavinst/reaförlust 1110 0 0 0 0 0 Verksamhetens nettokostnader -615 067-646 605-646 605-659 750-677 581-695 603 Skatteintäkter 501 074 516 911 515 020 531 224 540 741 557 503 Utjämning 150 812 153 594 149 347 152 026 160 340 161 600 Finansiella intäkter 257 0 0 0 0 0 Finansiella kostnader -3 236-2 900-2 500-2 500-2 500-2 500 Resultat före jämf.störande poster 33 839 21 000 15 262 21 000 21 000 21 000 Jämf.störande poster -9 081 0 0 0 0 0 Resultat 24 758 21 000 15 262 21 000 21 000 21 000 Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens budgeterade nettokostnader uppgår till 659 750 Tkr, vilket kan jämföras med budgeterade nettokostnader om 646 605 Tkr för år 2018. Detta är en ökning med 13 145 Tkr vilket motsvarar 2,0 procent. Om detta jämförs med den förväntade ökningen av PKV, som är ett prisindex för löner och övriga kostnader i kommunal verksamhet, får man en uppfattning om vilket utrymme 27

som finns för volym och kvalitetsökningar. Jämförelse PKV är 2,8 procent vilket innebär att löner och övriga kostnader beräknas öka mer än det budgetutrymme som finns. Centralt budgeterade kostnader för pensioner och sociala avgifter uppgår till 19 000 Tkr. Inom respektive nämnd och förvaltning finns större kostnader för detta. Personalens sparade semester beräknas öka med 1 000 Tkr, inte beroende på ökat antal sparade dagar utan beroende på löneökningar. Avskrivningar samt intäktsförda bidrag och avgifter beräknas uppgå till 20 340 Tkr. Kostnaden ökar på grund av att nya investeringar ianspråktas. Denna kostnadspost möts av kapitaltjänstintäkt centralt vilken innebär kostnader för den nämnd eller förvaltning som nyttjar den tillgång som avskrivs. Kapitaltjänstintäkten ska också täcka den långsiktiga räntekostnaden för kommunen. Skatteintäkter och utjämning Skatteintäkter och utjämningar beräknas uppgå till 683 250 Tkr år 2018, vilket kan jämföras med 670 505 Tkr föregående år. Detta innebär en ökning med 12 744 Tkr vilket motsvarar 1,9 %. Beräkningarna är gjorda utifrån SKL:s augustiprognos (cirkulär 18:27) och bygger på ett antagande om en befolkningsökning om 30 personer vilket skulle innebära ett invånarantal på 11 641 personer den 1 november 2018. I budgeten är kommunens skattesats oförändrad 21,95 procent. Finansnetto Utifrån det låga ränteläget budgeteras inga ränteintäkter för år 2018. De finansiella kostnaderna är budgeterade till 2 500 Tkr vilket innebär en minskning jämfört med föregående år. Årets budgeterade resultat Det budgeterade resultatet för år 2019 är 21 000 Tkr vilket är i nivå med kommunens mål för god ekonomisk hushållning. 28

Investeringsbudget För Åtvidabergs kommun är det betydelsefullt att hushålla med resurser såväl inom som mellan tidsperioder (budgetår). En viktig del i detta är att alla större investeringar ska föregås av utredningar som klargör de verksamhetsbehov som investeringarna ska betjäna. Ansvaret för dessa verksamhetsutredningar ligger på den förvaltning som utövar verksamheten. Visar verksamhetsutredningar på ett behov av tillkommande funktioner, alternativt reinvesteringar i befintliga anläggningstillgångar, ska investeringsutredningar genomföras för att få fram den bästa möjliga lösningen, med hänsyn taget till totalekonomi och funktion. Till de investeringar som tas upp i budgeten 2019 finns en specificering som innehåller bakgrund till investeringen, det budgeterade beloppet, utförande period samt omfattning och finansiering av framtida driftskostnader. En investering är en åtgärd som medför ny/tillkommande funktion alternativt nytta. Även reinvesteringar i komponenter klassas som investeringar. För en investeringsåtgärd belastas alla år under hela avskrivningstiden med kapitalkostnad som består av dels avskrivning och dels internränta. Kapitalkostnaden är beräknad med utgångspunkt från en ränta på 1,75 procent. Det är en ränta som inför 2019 rekommenderas av Sveriges kommuner och Landsting (SKL). Flera projekt pågår under 2018. Även de projekt som inte avslutas i 2018 års bokslut kommer att fortlöpa under 2019. I investeringsbudgeten finns medel för exploateringsprojekt upptagna. Denna post ska ses som ett möjligt utrymme att omdisponera. För att kunna sätta en tillförlitlig budget för exploatering krävs att områden planeras och kalkyleras. När kommunfullmäktige beslutar om att en plan för ett exploateringsområde ska upprättas ska även budgeterade medel för exploateringen anslås utifrån en kalkyl. 29

Investeringar 2019 Belopp i Tkr 2019 2020 2021 2022 2023 Kommunledning Inventarier 500 500 500 500 500 Köksutrustning 1 300 200 300 Vård och omsorg Inventarier i etapp tre Kopparsvanen 2 000 Inventarier gamla VC 250 Inventarier gruppbostäder 100 Inventarier dagligverksamhet 100 Sängar 350 150 150 150 150 Nytt/omb/flytt av Metallvägen Inventarier ändring Metallvägen Nybyggnation gruppbostad 20 000 Inventarier mm i etapp fyra Kopparsvanen x x x x Samhällsplanering Bredband, landsbygd etapp två (kom.vsh.) 10 000 10 000 10 000 Norrby (kom.vsh.) 1 500 10 000 x x x Exploatering (kom.vsh.) 2 000 Landsbygdsutveckling 500 Drönare 300 Kommunikationer till Linköping rv35 x Gata och park Gatuverksamhet 4 000 4 700 4 700 4 700 4 700 Parkverksamhet 750 750 500 500 500 Folkparken Äventyrsgolf 1 000 Hastighetsöversyn 500 Mårsäng spontanidrott 500 Ny offentlig toalett 700 B-fabriken etapp två parkmiljö 1 000 Korsning Kaplansgatan/Östantorpsvägen Upprustning Stenhusgatan Korsning Jvggatan - Adwgatan Trafikplats Ålunda/Stallet x x x x 30

Turism, kultur och fritid Informationstavlor 160 Bidragsfinansierade investeringar 0 Inventarier ungdomshus kulturcentrum 100 Kommunala fastigheter Fastighetsbudget 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 Köksutrustning, fastighetsanpassn. 500 100 Nya kommunhuset fasad och fönster 5 700 Gamla kommunhuset, bl.a. bäckfallssten Reservkraft 1 500 Alléskolan, lastkaj och transportvägar vid varumottagning 250 och avfallsrum Kommunhusen, avfallsåtervinningsbyggnad 600 Grebo skola, avfalls- och återvinningsbyggnad 750 Anpassning omb. skolkök Matsal i Björsäter Solenergi Pedagogiska lokaler i Grebo 1 300 x x x x Kommersiella fastigheter (kom.vsh.) Anpassning uthyrning 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 Fastighetsbudget 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Anpassning omklädningsrum mm Räddningstjänsten Kulturcentrum etapp 3 - Ungdomshus, Kreativ lokal/atelje, Hantverk, Samlingslokal, Museer Kulturcentrum etapp 4 Kulturcentrum etapp 5 400 Båtplats Bysjön 500 Solenergi 6 100 4 200 x x X X Bygg- och miljönämnd Hissar 200 200 200 200 200 Summa exkl. kommersiell vsh. 26 010 20 500 28 850 8 550 8 550 Summa, totalt 51 510 39 700 43 850 13 550 13 550 31

Kommunledningsförvaltningen Inventarier Bakgrund: Inventarieinköp som inte är knutna till ett specifikt projekt. Inom denna beslutar kommunchefen om vilka inventarier som ska köpas. Belopp: 500 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är 59 Tkr/år (beräknat på 10 års avskrivning). Belastar den förvaltning som är slutanvändare av inköpet. Köksutrustning Bakgrund: Utbyte och komplettering av köksutrustning i skolköken, exempelvis ugnar och diskmaskiner. Belopp: 1 300 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är 153 Tkr/år (beräknat på 10 års avskrivning). Belastar den förvaltning som är slutanvändare av inköpet. Vård- och omsorgsförvaltningen Inventarier i etapp tre Kopparsvanen Bakgrund: Nybyggnation av demensboende som omfattar två sammanbyggda enheter om 20 platser planers starta under 2019. Till detta finns behov av nya inventarier till allmänna utrymmen, tillagningskök, aktivitetsrum, utemiljön samt kontors- och personalutrymmen. Utöver behovet till etapp tre finns behov av mindre komplettering av inventarier från tidigare etapper på grund av omdisponering av funktionalitet i befintliga lokaler. Belopp: 2 000 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är 235 Tkr/år (beräknat på 10 års avskrivning). Inventarier gamla vårdcentralen Bakgrund: Delar av Vård- och omsorgsförvaltningen kommer att flytta till gamla vårdcentralen. Därför behövs vissa inventarieinköp göras. Belopp: 250 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är 29 Tkr/år (beräknat på 10 års avskrivning). Inventarier gruppbostad Bakgrund: Inventarieinköp i samband med byggnation av nya gruppbostaden. Belopp: 100 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är 12 Tkr/år (beräknat på 10 års avskrivning). 32

Inventarier dagligverksamhet Bakgrund: Inventarieinköp i samband med flytt av daglig verksamhet. Belopp: 100 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är 12 Tkr/år (beräknat på 10 års avskrivning). Sängar Bakgrund: Inom särskilt boende finns behov att kontinuerligt reinvestera i sängar. Belopp: 350 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är 41 Tkr/år (beräknat på 10 års avskrivning). Samhällsbyggnadsförvaltningen / Samhällsplanering Bredband, landsbygd etapp två Bakgrund: Utbyggnad av ny fiberinfrastruktur på landsbygden är nödvändig för att säkra invånarnas och företagarnas behov av säker och snabb elektronisk kommunikation. Investeringsbeloppet möjliggör att detta kan påbörjas. För att täcka hela landsbygdens behov är ytterligare investeringar nödvändiga. Belopp: 10 000 tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitaltjänstkostnad för investeringsbeloppet för 2019 är 675 tkr/år. (Beräknad på 20 års avskrivning). Norrby Bakgrund: Exploateringsprojektet Grebo Norrby har påbörjats. Undersökningar gällande geologi och dagvatten kommer genomföras. Arkeologisk utredning, steg 1, ska genomföras. Beroende på vad som kommer fram till i steg 1 kommer man gå vidare och göra fler utredningar. Projektering för tillfartsväg och kommunalt vägnät ska genomföras. Projektering av dagvattenlösning för hela Grebo ska genomföras. Planprogrammet förväntas bli klar under våren 2019. Detaljplaner påbörjas. Belopp: 1 500 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitaltjänstkostnad för investeringsbeloppet för 2019 är 76 tkr/år. (Beräknad på 30 års avskrivning). Finansiering är planerad att ske genom försäljning av tomter i exploateringsområdet. Exploatering Bakgrund: Efterfrågan på byggbar mark och bostäder har ökat de senaste åren inom kommunen. Kommunen har även tagit fram riktlinjer för bostadsförsörjning vilket visar på kommunens övergripande vilja att få till en ökad bebyggelse. För att kunna uppnå målen om såväl ökat bostadsbyggande som framtagande av mark för industri och handel, vilket kan bidra till att kommunen växer såväl i antal kommuninvånare som i antal arbetstillfällen, behöver aktivt arbete ske med såväl kontakt med byggherrar som detaljplanearbete för framtagande av mark ske. Belopp: 2 000 Tkr 33

Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad för investeringsbeloppet 2019 135 tkr/år (beräknat på 20 års avskrivning). Landsbygdsutveckling Bakgrund: För att möjliggöra investeringar i samarbete med de strategiska grupperna. Belopp: 500 tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitaltjänstkostnad för investeringsbeloppet för 2019 är 59 tkr/år. (Beräknad på 10 års avskrivning). Beloppet inryms inte inom befintlig budget Drönare Bakgrund: Behovet av visualisering ökar. Med drönares hjälp kan vi både få flygfotografier och snedbilder. Man kan inventera stora områden på kort tid samt göra detaljerad 3D-modellering av objekt. Även kraven från kommuninvånarna ökar på att material som levereras av kommunen ska vara lättillgängligt och kan bidra till ökat engagemang bland kommuninvånarna när ny bebyggelse planeras. Belopp: 300 tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitaltjänstkostnad för investeringsbeloppet för 2019 är 35 tkr/år. (Beräknad på 10 års avskrivning). Samhällsbyggnadsförvaltningen / Gata och park Gatuverksamhet Bakgrund: Den del av underhållet som avser ersättning av hel eller del av komponent ska bokföras som reinvestering, vilket innebär att investeringsbudget ska finnas för dessa reinvesteringar. en avser i huvudsak underhåll av gator och vägar som har ett anläggningskapital motsvarande 160 Mkr. Investeringsposten inbegriper även trafiksäkerhetsåtgärder, nyinvesteringar men även till viss del gatukostnader för åtgärder kopplade till Va-verksamhetens ombyggnad av ledningsnät. Belopp: 4 000 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitaltjänstkostnad för investeringsbeloppet för 2019 är 270 Tkr/år. (Beräknad på 20 års avskrivning). Beloppet inryms inte inom befintlig budget. Parkverksamhet Bakgrund: För att bevara karaktären i Åtvidabergs gatu- och parkområden, måste bland annat en kontinuerlig föryngring ske av kommunens alléträd. en avser i huvudsak underhåll av alléer, men inbegriper även mindre nyinvesteringar vad gäller utsmyckning av det offentliga rummet, utveckling av spontanidrott och reinvestering i parkmiljö. Belopp: 750 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitaltjänstkostnad för investeringsbeloppet för 2019 är 35 tkr/år. (Beräknad på 30 års avskrivning). 34

Äventyrsgolf Bakgrund: Den befintliga minigolfbanan med filtunderlag som anlades 2008, har nu passerat sin livslängd. Att utföra reparationer på banan är inte längre ett alternativ utan en helt ny anläggning krävs för att även fortsättningsvis kunna ha minigolf i Åtvidabergs Folkpark. En äventyrsgolfbana är attraktivt för medborgarna och turister som besöker oss. I samband med utformning av hinder och utsmyckningar har man också möjlighet att t ex lyfta fram representativa landmärken/sevärdheter i kommunen. En äventyrsgolfbana är attraktivt för medborgarna och turister som besöker oss. Åtvidabergs folkpark är idag en vacker plats i centralorten som lockar flertalet besökare både vår, sommar och höst, enligt tidigare beräkningar uppskattningsvis ca 300-500 personer per vecka. Där arrangeras många större evenemang, bland annat bilträffar, danser, sommarlovsaktiviteter för barn och mycket mer. Folkparken används även flitigt av skolans fritidshem, förskolor och daglediga. Belopp: 1 000 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitaltjänstkostnad för investeringsbeloppet för 2019 är 130 tkr/år. (Beräknad på 15 års avskrivning). Beloppet inryms inte inom befintlig budget. Hastighetsöversyn Bakgrund: Kommunen har sedan tidigare behov av att genomföra en hastighetsöversyn enligt nya regelverk. Upptagen investering avser kostnader för omskyltning inom kommunens orter Åtvidaberg, Grebo, Björsäter och Falerum. Belopp: 500 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitaltjänstkostnad för investeringsbeloppet för 2019 är 60 tkr/år. (Beräknad på 10 års avskrivning). Mårsäng spontanidrott Bakgrund: Grebo tätort har idag, men även utifrån Översiktsplanen ett strategiskt beläget rekreationsområde, numera från 2018 även innehållande ett utegym. På platsen finns i dagsläget även en kvartersplan, mindre lekplats samt utetennisbanor som driftas av lokal förening. Behov av ytterligare spontanidrottsmöjlighet i former av lekutrustning, plan för basket, innebandy, skate etc och upprustning av området är angeläget. Belopp: 500 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitaltjänstkostnad för investeringsbeloppet för 2019 är 60 tkr/år. (Beräknad på 10 års avskrivning). Offentlig toalett Bakgrund: Åtvidabergs tätort har idag en offentlig toalett som behöver förnyas. Föreslagen investering avser en ny, modern och ändamålsenlig inrättning som uppfyller dagens krav. Belopp: 700 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitaltjänstkostnad för investeringsbeloppet för 2019 är 70 tkr/år. (Beräknad på 10 års avskrivning). 35

B-Fabriksgränd Etapp två Bakgrund: I samband med utvecklingen av området kring Kulturcentrum sker samtidigt ett förändringsarbete och utveckling med utemiljöerna i området. Investeringen avser en anpassning av utemiljön i B-Fabriksgränd för integrering med kringliggande gångstråk och cykelvägar. Belopp: 1 000 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitaltjänstkostnad för investeringsbeloppet för 2019 är 70 tkr/år. (Beräknad på 20 års avskrivning). Samhällsbyggnadsförvaltningen / Turism, kultur, fritid, folkbibliotek Informationstavlor Bakgrund: De tio nya informations- och anslagstavlorna med kommunens profil, lokal kartbild och plats för affischering behöver kompletteras med ytterligare tre tavlor då motsvarande saknas vid de offentliga platserna; Gamla torget, Resecentrum och Kopparvallen. Belopp: 160 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är 19 kr/år, beräknad på 10 års avskrivning. Beloppet inryms inte inkom befintlig budget. Bidragsfinansierade investeringar, biblioteket Bakgrund. Biblioteket ska vara tillgängligt för alla målgrupper. Lokalen ska vara som välkomnande, tillgänglig och inkluderande för alla. En trygg demokratisk mötesplats för bildning och utbildning. För att möta den ökade tillströmningen av besökare och mer aktiviteter som sker på flera olika platser samtidigt i biblioteket behöver anpassningar göras. Därför behövs, hyllbelysning i bokhyllor i hela lokalen med prioritering vid tillgänglighetsavdelningen. Mörkläggning/ljusavskärmning i bibliotekets programdelar och vid informationsdisk behöver förstärkas. Komplettering av hänggruppsmöbler till unga, och klädställningar för ytterkläder vid klassbesök och större grupper. Belopp: 640 Tkr som finansieras genom Kulturrådet. Utförande period: 2019-2020 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är 0 kr/år, beräknad på 10 års avskrivning. Investeringen genomför under förutsättning att den finansieras med externa medel. Samhällsbyggnadsförvaltningen / Kommunala fastigheter Fastighetsbudget Bakgrund: Fr o m 2015 tillämpas komponentavskrivning för fastigheternas olika komponenter. Den del av underhållet som avser ersättning av hel eller del av fastighetskomponent ska bokföras som reinvestering, vilket innebär att investeringsbudget ska finnas för dessa reinvesteringar. Förslaget i investeringsplanen är att det avsätts 2 500 Tkr/år under åren 2019-2022 för de kommunala fastigheterna. Belopp: 2500 Tkr Utförande period: 2019 36

Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitaltjänstkostnader är beroende av hur stor den utnyttjade andelen av budgeten blir och vilka avskrivningstider som tillämpas för respektive komponent. De kapitaltjänstkostnader som faller ut på respektive fastighet läggs på internhyran som självkostnadstäckning. Köksutrustning, fastighetsanpassningar Bakgrund: Varumottagningen vid centralskolans kök för mattransporter har inte rätt funktionalitet, lastkaj och portöppningar mm bör anpassas för att uppfylla kraven på god ergonomi. Belopp: 500 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitaltjänstkostnader 24 Tkr/år vid 33 års avskrivning som läggs på hyresgästen. Nya kommunhuset fasad och fönster Bakgrund: Befintliga fönster och fasadpaneler har uppnått sin livslängd och behöver bytas. Åtgärderna beräknas även ge en energibesparing eftersom nya fönster har betydligt bättre energiegenskaper och fasadåtgärderna ger också en något högre isolationsnivå. Belopp: 5 700 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitaltjänstkostnader 273 Tkr/år vid 33 års avskrivning läggs på hyresgästerna. Reservkraft Bakgrund: I Åtvidabergs kommuns risk- och sårbarhetsanalys (RSA) identifieras ett riskområde inom elförsörjningen i form av långvariga elavbrott. Åtföljande inventering och bedömning av reservkraftsbehov har utgått från ett krisperspektiv enligt Lagen (2006:544) om extraordinära händelser och berör inte vardagliga elavbrott eller kortare störningar i elförsörjningen. Utifrån regeringens uppsatta mål för krisberedskap identifierades behov av förstärkt reservkraft inom kommunala verksamheter. Belopp: 1500 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitaltjänstkostnader 72 Tkr/år vid 33 års avskrivning fördelas på hyresgästerna. Alléskolan, lastkaj och transportvägar vid varumottagning och avfallsrum Bakgrund: Transporter för varuleveranser och för avfalls- och återvinningsmaterial fungerar inte optimalt ur säkerhets- och arbetsmiljösynpunkt med backande fordon inom skolområdet och tung hantering för personalen. Med krav på fler återvinningsfraktioner enligt avfallsplanen beräknas antalet fordon öka. Belopp: 250 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitaltjänstkostnader 12 kkr/år vid 33 års avskrivning läggs på hyresgästen. Kommunhusen, avfalls- återvinningsbyggnad Bakgrund: Hanteringen av kommunhusens avfall och återvinningsmaterial fungerar inte på ett bra sätt idag. Med ökande antal återvinningsfraktioner bör förutsättningarna för en mer rationell hantering säkerställas, det kan göras genom 37

att placera en separat byggnad för ändamålet så att transportfordonen lätt kan komma intill. Belopp: 600 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitaltjänstkostnader 28 Tkr/år vid 33 års avskrivning fördelas på hyresgästerna. Grebo skola, avfalls- och återvinningsbyggnad Bakgrund: Hanteringen av avfall och återvinningsmaterial bör förbättras vid Grebo skola för att kunna möta kraven på ökande antal återvinningsfraktioner. Detta kan lösas genom rivning av befintligt soprum och tillbyggnad med en ny tillbyggnad anpassad för ändamålet. Belopp: 750 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitaltjänstkostnader 35 Tkr/år vid 33 års avskrivning som läggs på hyresgästen. Samhällsbyggnadsförvaltningen / Kommersiella fastigheter Lokalanpassning uthyrning Bakgrund: För att snabbt och effektivt kunna möta eventuell efterfrågan på kommersiella lokaler finns ett behov av en budgetpost som möjliggör erforderliga lokalanpassningar. Belopp: 3 000 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är beroende av hur stor den utnyttjade andelen av budgeten blir och vilka avskrivningstider som tillämpas för respektive lokalanpassning. Målsättning är att kapitaltjänstkostnaderna läggs på respektive kommersiella hyresgäst. Fastighetsbudget Bakgrund: Fr o m 2015 tillämpas komponentavskrivning för fastigheternas olika komponenter. Den del av underhållet som avser ersättning av hel eller del av fastighetskomponent ska bokföras som reinvestering, vilket innebär att investeringsbudget ska finnas för dessa reinvesteringar. Förslaget i investeringsplanen är att det avsätts 2000 Tkr/år under åren 2019-2022 för de kommersiella fastigheterna. Belopp: 2 000 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitaltjänstkostnader är beroende av hur stor den utnyttjade andelen av budgeten blir och vilka avskrivningstider som tillämpas för respektive komponent. Anpassning omklädningsrum mm Räddningstjänsten Bakgrund: RTÖG har krav på att brandskyddskläder förvaras i separat rum och att det finns skilda omklädningsrum för damer och herrar. Därför krävs att anpassningar av fastigheten görs. Belopp: 400 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitaltjänstkostnader 27 Tkr/år vid 20 års avskrivning som läggs på hyresgästen. 38

Kulturcentrum etapp 3 - Ungdomshus, Kreativ lokal/atelje, Hantverk, Samlingslokal, Museer Bakgrund: I de industrihistoriska kvarteren i stadsdel Facetten är Åtvidabergs kulturcentrum under utveckling. Som en del av hållbarhetsmålen ska ett kulturellt centrum från och med 2017 finnas för att utveckla och tillgängliggöra Åtvidabergs historia industrikvarter. Tidigare, under etapp 1 och 2 har biblioteket flyttat in och arbete pågår nu med ett kulturstråk där det görs gång- och cykelväg, belysning för att göra området ljust och välkomnande samt uppförande av en gångbro som knyter samman områdena och skapar en helhet. Etapp 3 innehåller ett ungdomshus för högstadie- och gymnasieelever. Vilket planeras under 2019. Kommande år planeras för renovering av lokaler till brukshembygds- och Åssamuseum. Dessa åtgärder innefattar även en gemensam reception för museerna vilket kan leda till samverkan kring bl. a. öppettider och bemanning. Därtill en hantverks- och konstateljé. Senare i etapp 3 ingår även en evenemangslokal, som kan hyras för större tillställningar, såsom teaterföreställningar, konstutställningar, musikevenemang och mässor. Lokalerna rustas upp till skal för verksamheterna med grundläggande behov tillgodosedda såsom el, VA, larm, kontor, pentry, innerväggar och undertak. Vidare investeringar i inredning och utformning är verksamheternas ansvar. Belopp: 6 100 Tkr Utförande period: Etapp 3 beräknas starta 2019 och vara klart under 2021. Omfattning och finansiering av driftskostnader: De ökade kostnaderna för de planerade anpassningarna samt drift avses att finansieras med hyresintäkter. Merkostnader pga reinvesteringar bör bekostas av förvaltningen. Båtplats vid Bysjön Bakgrund: Vid Bysjön har under många år funnits olika platser som använts för möjligheten att ha båt. I samarbete med övriga intressenter finns nu ett förslag om att samordna behovet på en plats. Investeringen avser en större båtbrygga för att medborgarnas behov ska tillgodoses. Belopp: 500 Tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitaltjänstkostnad för investeringsbeloppet för 2019 är 40 tkr/år (Beräknad på 15 års avskrivning) som läggs på hyresgästen. Bygg- och miljönämnd Hissar Bakgrund: Inköp av hissar och lyftbord för bostadsanpassningar. Vi lånar därefter ut hissarna till brukaren och återanvänder dem när behovet upphör. Belopp: 200 tkr Utförande period: 2019 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Används hela investeringsbeloppet medför det ökade årliga driftskostnader med ca 24 tkr. Finansieringen hanteras inom ordinarie driftsbudget. 39

Mandatperiodens investeringar och resultat Ett viktigt förhållande i kommunens vision om framåtanda är strävan efter en god ekonomi. För att uppnå en god ekonomi är hushållning med resurser såväl inom som mellan tidsperioder viktigt. Investeringsbudgetering och investeringsuppföljning är arbetsprocesser som stödjer den organisatoriska förmågan att hushålla med resurser på kort och lång sikt. Enligt kommunens finansiella mål ska utfallet för mandatperiodens nettoinvesteringsutgifter maximalt motsvara 100 procent av mandatperiodens resultat före jämförelsestörande poster. I målet beaktas ej investeringar i kommersiella verksamheter. För år 2019 föreslås investeringar om 26 010 Tkr (ej kommersiella). I nedanstående tabell visas 2019 års investeringsmedel samt planerade investeringar för kommande år. Totala investeringar och försäljningar 2019-2022 Belopp i Tkr 2019 2020 2021 2022 Totalt Årets investeringar och 51 510 39 700 43 850 13 550 148 610 försäljningar Investeringar i kommersiella -25 500-19 200-15 000-5 000-64 700 verksamheter Försäljning* 0 Summa 26 010 10 500 28 850 8 550 73 910 Beräknat resultat 21 000 21 000 21 000 21 000 84 000 40

KOMMUNSTYRELSE Ordförande: Elisabet Edlund (S) Vice ordförande: Bo Hasselblad (M) Andre vice ordförande: Joakim Magnusson (C) Antal ledamöter: 15 41

Den politiska organisationen under kommunstyrelsen är indelad i utskott. Det ekonomiska ansvaret åvilar kommunstyrelse och övriga nämnder. Utskotten är beredande organ och har inget formellt ekonomiskt ansvar. Utskotten är planerings- och ekonomiutskottet, personalutskottet, barn- och utbildningsutskottet, vård och omsorgsutskottet, sociala myndighetsutskottet, och samhällsbyggnadsutskott. och ekonomiska ramar Belopp i Tkr Bokslut 2017 2018 2019 2020 2021 Kommunledning -48 376-52 900-54 814-56 260-57 757 Barn- och utbildning -243 987-259 700-265 413-272 417-279 661 Vård- och omsorg -239 855-241 000-246 302-252 802-259 524 Samhällsbyggnad och fastighet -63 413-70 850-70 289-72 144-74 062 Kommunstyrelsen oförutsett -3 167-6 000-3 000-4 000-4 000 Summa -598 798-630 450-639 818-657 623-675 004 Beskrivning av verksamheter Under kommunstyrelsen finns kommunledningsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningen. Hit hör också samhällsbyggnadsförvaltningen. Inom ramen för kommunstyrelsen finns också medlen KS oförutsett. Denna budgetpost är avsedd för att kunna göra prioriteringar under året, möta oförutsedda behov och möta konjunkturella förändringar. För år 2019 finns behov av att utöka våra gruppbostäder. Inom ramen för Vårdoch omsorgsförvaltningen finns ingen driftspost avsatt för detta. När beslut fattas om öppnande gruppbostad måste också budgetmedel omfördelas från KS oförutsett till Vård- och omsorgsförvaltningen. Beloppet beror på när i tid gruppbostaden kan öppna. 42

Kommunledningsförvaltningen Inom kommunledningsförvaltningen finns HR enhet, kanslienhet, ekonomienhet, informationsenhet samt kostenhet. Inom förvaltningen administreras också nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, revision och övrig politisk verksamhet. Ekonomi Belopp i Tkr Bokslut 2017 2018 2019 2020 2021 Kommunledning (Politisk org.) -8 766-11 621-12 338-12 664-13 000 HR-enheten -6 457-6 665-6 690-6 867-7 049 Ekonomienheten -5 539-6 350-6 197-6 361-6 530 Kanslienheten -22 838-24 779-25 232-25 898-26 587 Informationsenheten -2 770-3 485-3 335-3 423-3 514 Miljö- & hållbarhetstrategiskt 0 0-1 022-1 049-1 077 Kostenheten -2 006 0 0 0 0 Summa -48 376-52 900-54 814-56 260-57 757 Verksamhet Krisledning ingår som en del inom kanslienheten och kommunens räddningstjänst ingår från 2015 i Räddningstjänsten östra Götaland (RTÖG). Även funktion för näringslivsfrågor finns inom kommunledingsförvaltningen. 43

Från och med år 2019 ingår även miljöstrategiska frågor inom förvaltningen vilka tidigare har inrymts inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Stab Planerad verksamhet Gemensamt för stabsverksamhetens arbete är att den ska stödja kommunens förvaltningar i arbetet genom att de kan använda sina resurser så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att god ekonomisk hushållning utifrån vision 2020 uppnås. Under 2019 kommer förvaltningen också ha ett särskilt fokus på ökad digitalisering. HR-enheten är stödfunktion för kommunens verksamheter inom hela HR-området. Det innebär framför allt systematiskt arbetsmiljöarbete, kompetensförsörjning, lagar, avtal och löner. HR-enheten tillhandahåller även stöd inom ovanstående områden till de kommunala bolagen och ITSAM. Kanslienheten ansvarar för ärendeberedning och sekreterarskap för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommunstyrelsens planerings- och ekonomiutskott, personalutskott, valnämnden och för kommunfullmäktiges beredningar. Kanslienheten har även till uppdrag att följa upp utvecklingen inom det nämndadministrativarbetet och därtill ha en stödjande och konsultativ roll gentemot nämnderna, utskotten och förvaltningarna i ärendeberedningsfrågor med mera. Kanslienheten ansvarar även för utredningar, uppföljningar, folkhälsofrågor och bistår valnämnden med personella resurser vid val. Säkerhetsenheten är stödfunktion för kommunens verksamheter inom kris- och säkerhet och civilt försvar. Ekonomienheten är en stödfunktion för kommunens verksamheter inom områden som budgetering, redovisning, ekonomisk uppföljning, kalkylering, inköp och upphandling. Enheten arbetar också med kommunens övergripande ekonomihantering och ansvarar för upprättande av bland annat ekonomiska styrdokument, budgetdokument, delårsrapport och årsredovisning. Enheten tillhandahåller ekonomistöd till de kommunala bolagen och ITSAM samt system till Boxholms kommun. Informationsenheten arbetar inom ansvarsområdena press/media, kommunikation, webb, verksamhetsinformation, marknadsföring och krisledning. Inom enheten organiseras och bemannas även kommunens växel och reception. Informationsenheten ingår även som en del i kommunens krisledning. Kostenheten Planerad verksamhet Kökslokaler och utrustning är nedgångna och till vis del utdömda och i behov av reparation och underhåll för att klara av modern matlagning och möjliggöra en 44

god arbetsmiljö för medarbetarna. Dessutom behövs översyn av utökning av elkapacitet inom samtliga skolkök för att möta kraven och möjliggöra optimalt utnyttjande av befintlig och ny storköksutrustning. Upprustning pågår enligt fastställd underhållsplan kopplad till investeringsplan. Grebo skolrestaurang kommer kommande år, i linje med inriktningsmål, till viss del ställas om från mottagningskök till ett kök med mer måltider lagade från grunden. Löpande kompetensutveckling av medarbetare planeras för att öka kunskap gällande hållbara måltider och effektivt utnyttjande av råvaror, utrustning för modern matlagning. Omfattning och kvalitet I centralköket (Alléskolan) tillagas dagligen cirka 2200 måltider till skola, förskola och delar av äldreomsorgen. Arbetet med hållbara måltider fortsätter, bland annat genom mindre hel- och halvfabrikat och därmed att laga mer mat från grunden av större andel lokala råvaror, från Östergötland och angränsande län. I och med nya livsmedelsupphandlingar med skarpare hållbarhetskrav (ökad kvalitet) förändras till viss del anbudspriser. Vi köper in kött och fågel som producerats enligt svensk djurskyddslagstiftning. Ökad kvalitet på råvaror kostar mer. Vi fortsätter arbetet med att öka andel vegetabilier (grönsaker/rotsaker/bönor/linser) och därmed minska andel animalier i maten. Det bidrar till ökad näringstäthet i måltiden, i längden minskad miljöpåverkan och till viss del mer balanserade kostnader. Framtiden hur bra blir bättre Fortsatt arbete med hållbara måltider samt upprustning och omställning av köken för att möta framtida krav på offentlig gastronomi. 45

Barn- och utbildningsförvaltningen Åtvidabergs förskolor och skolor ska ge våra barn och ungdomar en bra start i livet och vara en självklar aktör i utvecklingen av ett Åtvidaberg med framåtanda. Vi utvecklar människor som är väl förberedda att hantera livet och ständigt vill lära mer. Skolans uppdrag styrs av nationella styrdokument och lagar. Utgångspunkten är alla barn och elevers lika rätt till en god utbildning i en trygg miljö. Vi vill ge så många barn och ungdomar som möjligt de bästa förutsättningarna att utvecklas och lyckas under skoltiden och i framtiden. Barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet består av kulturskola, två förskoleområden, fem grundskolor inklusive fritidshem, förskoleklass, 46

grundsärskola samt gymnasieskola inklusive vuxenutbildning. I kommunen finns även tre förskolor som drivs i enskild regi. Ekonomi Belopp i Tkr Bokslut 2017 2018 2019 2020 2021 Förskola -47 329-48 887-49 336-50 638-51 984 Grundskola -94 967-99 066-101 221-103 892-106 655 Grundsärskola -9 207-9 553-9 744-10 001-10 267 IKE/Friskola förskola och grundskola -15 834-15 866-16 873-17 318-17 779 Gymnasie och komvux -23 783-27 308-27 853-28 588-29 348 IKE/Friskola Gymnasie och vux -20 991-25 242-20 915-21 467-22 038 Kulturskola -2 140-2 497-2 528-2 595-2 664 Lokaler och gemensam admin. -29 736-31 281-36 943-37 918-38 926 Summa -243 987-259 700-265 413-272 417-279 661 Varav personalkostnad -180 267-186 662-191 420-196 471-201 656 Mål Barn och utbildningsförvaltningen har att hantera verksamheter som regleras av nationella mål och olika lagstiftningar såsom läroplan och skollag. Inom dessa ramar har huvudmannen beslutat om strategiska mål med inriktning mot kostnadseffektivitet och ändamålsenlighet. Stolthet och gemensamt ansvar Resultatmål Mått/Styrtal Minst index 8 Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal 100 % Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal 100 % Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Våra barn ska erbjudas en god miljö för utveckling och lärande Skolinspektionens enkät till personal "Pedagogiska arbete" resp vårdnadshavare "Utveckling och lärande" Våra elever ska vara behöriga till gymnasieskolan Betygsresultat åk 9 på Alléskolan Våra elever ska ta gymnasieexamen Andel av Facettens elever som tagit gymnasieexamen inom fyra år Våra vuxenstuderande ska erbjudas attraktiv utbildning som leder till fortsatta studier på nästa nivå eller anställning. Över rikets snitt Genom egen enkät sex mån efter avslutade studier 47

Ekonomi och hållbarhet Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Fritidshem ska bedrivas mer kostnadseffektivt. Nettokostnadsavvikelsen ska minska jämfört med föregående år till dess att den är -4%. Jämförelse görs i Kolada. Förskola ska bedrivas mer kostnadseffektivt. Nettokostnadsavvikelsen ska minska jämfört med föregående år till dess att den är -4%. Jämförelse görs i Kolada. Grundskola ska bedrivas mer kostnadseffektivt. Nettokostnadsavvikelsen ska minska jämfört med föregående år till dess att den är -4%. Jämförelse görs i Kolada. Gymnasieskola ska bedrivas mer kostnadseffektivt. Nettokostnadsavvikelsen ska minska jämfört med föregående år till dess att den är -4%. Jämförelse görs i Kolada. Näringsliv Resultatmål Mått/Styrtal Tillhöra de bästa 25% Uppföljningsmetod Skolans attityder till företagande ska vara bland de bästa i landet Svenskt näringslivsranking Verksamhet Inför budgetåret 2019 ser förvaltningen flera ekonomiska utmaningar. Statsbidragen för nyanlända och asylsökanden minskar kraftigt eller upphör under budgetåret då asylsökanden fått uppehållstillstånd eller avvisats samt att många varit i landet längre än fyra år och därmed inte längre räknas som nyanlända. Behovet av och därmed kostnader för modersmålsundervisning och studiehandledning kvarstår dock, ofta under hela elevens skolgång. Detta innebär en, år för år, ökande kostnad för barn och utbildningsförvaltningen samtidigt som statsbidragen minskar. Även statsbidragen kopplade till språkintroduktion och SFI minskar kraftigt. De minskade statsbidragen kan inte pareras med motsvarande minskning av verksamhet. Den kraftiga minskningen av elever på språkintroduktion gör också att det totala elevantalet på gymnasieskolan minskar. Kostnaden per gymnasieelev riskerar då att öka. Ett minskat elevantal på gymnasieskolan och därmed ökade kostnader per elev riskerar att påverka lärartätheten i grundskolan och personaltätheten inom barnomsorgen negativt. 48

Statsbidragens andel av förvaltningens totala budget ökar år från år. Även förvaltningens arbete med att söka och rekvirera statsbidrag ökar och motsvarar i dagsläget en halvtidstjänst. en är lagd utifrån ett antagande om intäkter i form av statsbidrag som till viss del ännu ej är beviljade, rekvirerade eller redovisade. Statsbidragen utgör en stor osäkerhetsfaktor/risk i budgeten. Marginalerna i organisationen är efter effektiviseringar små. I förskolan och grundskolan är lokalerna effektivt utnyttjade och även en liten ökning av barn/elever kan kräva organisationsförändringar och tillfälliga lösningar som skapar kostnader. Likaså kan en plötslig ökning av elever med särskilda behov vara svår att hantera inom befintliga ramar. Förskola Planerad verksamhet Mellan 2014 och 2018 har åldersgruppen ett- till sexåringar ökat. Ökningen bedöms nu mattas av och istället ser vi i ett fem- till tioårs perspektiv en svag minskning. Samtidigt har vi sett att både födelsetal och inflyttningstal historiskt varierat starkt mellan enstaka år. Variationerna mellan år och geografiska områden kan därför vara stora. I Åtvidabergs centralort bedömer vi att antalet barn ökar något i ett fem- till tioårs perspektiv vilket innebär ett behov av ytterligare avdelningar. Behovet kan tillgodoses genom att investera i en ny kommunal förskola alternativt utökning/nyetablering av enskilda förskolor. Antalet barn inom förskolan i Grebo väntas minska till dess att det flyttar in barnfamiljer i det framtida Norrbyområdet. För Björsäter bedöms underlaget över tid motsvara dagens verksamhet med något färre barn per grupp en bit in på 20-talet. Falerum bedöms ha ett stabilt underlag kring cirka 20 barn över tid. För att på ett tydligare sätt följa barnets utveckling kommer vi att dokumentera lärandet med stöd av SKL:s bedömningsmall, SAMSA, i syfte att bedöma, synliggöra, jämföra och främja kvalitet i förskolan. Kvalitetsbedömningen sker för tre områden; språkutvecklande arbetssätt, matematikutvecklande arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Förskolan ingår i satsningen #Tillsammans med barnets lärande i fokus som beskrivs under grundskolan. Utvecklingsledare har tillsatts kopplat till satsningen och tid har avsatts för uppdragen. Omfattning och kvalitet I Åtvidaberg förskolor finns det 6 kommunala förskoleenheter med 29 avdelningar och tre enskilda förskole enheter med sex avdelningar. Av dessa är 18 småbarnsavdelningar, 15 kommunala och tre enskilda. I genomsnitt är det 15, 6 barn per avdelning, något högre än rikets snitt (15,3) 39 procent av de anställda inom den kommunala förskolan i Åtvidaberg har en förskolelärare examen. Det går 13 barn per årsarbetare med förskollärarexamen (Kolada 2017). Det är något lägre personaltäthet än 49

rikets snitt som 2017 var 11,8 barn per årsarbetare med förskollärarexamen. Andelen förskollärare är dock ojämnt fördelat mellan förskolorna i kommunen. Under året har förskolorna arbetat med att implementera och synliggöra likabehandlingsplaner på enheterna. Arbetet har varit framgångsrikt och det märks bland annat i analysen av enkätprocessen där förskolorna får bra resultat inom trygghet och trivsel, att arbeta för lika förutsättningar samt arbetet mot kränkande behandling. Förskolan har tagit fram och utvecklat reflektionsdokument Barnet gör och Hur blev det för att tydligare kunna sätta ord på barnens förändrade lärande. Nettokostnadsavvikelsen inom förskolan i Åtvidaberg har ökat från -6,1 2016 till 0,0 2017. Ett lägre värde/negativt värde indikerar en lägre kostnad för förskolan än förväntat. Målvärdet för förskolan är -4. Framtiden hur bra blir bättre Vi behöver skapa en resursfördelningsmodell som i högre utsträckning tar hänsyn till behov utifrån socioekonomiska förutsättningar Vi behöver utveckla uppföljningen av barnens förändrade lärande på förskolan Vi behöver tydliggöra förskollärarnas ansvar för läroplansuppdraget och undervisningen i förskolan. En förutsättning för att vi ska kunna nå våra mål är att vi lyckas behålla och rekrytera behöriga förskollärare och barnskötare. Grundskola/förskoleklass/fritidshem Planerad verksamhet Under budgetåret sjösätts en treårig satsning, #Tillsammans med elevens lärande i fokus som syftar till högre måluppfyllelse. Fyra framgångsfaktorer är identifierade, Pedagogiskt ledarskap, En lärande organisation, Tidiga insatser och Tillgängliga lärmiljöer. Försteläraruppdragen har tillsatts kopplat till satsningen och tid har avsatts för uppdragen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska utvecklas i form av bättre analyser och analyser närmare i tid, vilket bättre stödjer ett pedagogiskt ledarskap. För att utveckla verksamheten i kommunens fritidshem kommer vi i högre grad att arbeta kommunövergripande med kompetensutveckling och kollegialt lärande. Vi kommer att tillämpa en ny rutin för skolpliktsbevakning som innebär att vi mycket högre grad fokuserar på elevens närvaro i skolan. För lärandet är 50

det av mindre betydelse om eleven har giltig eller ogiltig frånvaro, det är den totala frånvaron som påverkar lärandet negativt. Omfattning och kvalitet 76,7 procent av barnen i åldrarna sex till nio år i Åtvidaberg är inskrivna i fritidshem (något lägre än rikets snitt), för åldrarna tio till tolv år är motsvarande siffra 20 procent (som rikets snitt). Totalt är 450 barn skrivna i fritidshemsverksamhet. (Siris 2017) Andelen högskoleutbildad personal inom fritidshemmen i Åtvidaberg är mycket låg, 27 procent att jämföra med rikets snitt som är 39 procent. Detta är ett prioriterat område att förändra genom framtida rekryteringar. Vi har 19 inskrivna barn per årsarbetare. Antalet barn per årsarbetare har de senaste åren sjunkit och vi ligger idag under rikets snitt som är 20,9 (Siris 2017) Nettokostnadsavvikelsen inom fritidshemmen i Åtvidaberg är -10,3 (Kolada 2017). Ett lägre värde/negativt värde indikerar en lägre kostnad för fritidshemmen än förväntat. Målvärdet för fritidshemmen är -4. Inom Åtvidabergs grundskola årskurs ett till nio är 1141 elever samt 119 elever i förskoleklass inskrivna. 12 procent av eleverna har utländsk bakgrund (födda utomlands eller födda i Sverige men med båda föräldrarna födda utomlands). Andelen elever med utländsk bakgrund har nästan fördubblats under en femårsperiod. I grundskolan arbetar 93,7 årsarbetande lärare, varav 71 procent är kvinnor och 88,6 procent har pedagogisk högskoleexamen vilket är högre än riket snitt på 81,3 procent. Lärartätheten är 11,5 elever per lärare vilket är en minskning under en treårsperiod från 12,0 elever per lärare. Lärare med lärarlegitimation i minst ett ämne är 80,6 procent och ligger på en jämn nivå över en treårsperiod och högre än riket i snitt. Lärare med pedagogisk högskoleexamen är 88,6 procent vilket ligger jämnt över en treårsperiod och är högre än riket i snitt. 2018 års avgångsklass når 89,2 procent behörighet till gymnasieskolan, vilket ska jämföras med 76,1 procent året innan. Genomsnittet för Östergötland 2017 var 84 procent. Meritvärdet blev 226 poäng i förhållande till modellberäknat värde på 223 poäng, vilket ger ett positivt utfall. Utfallet är det högsta i jämförelse över tid. I denna statistik är nyanlända elever (de som kommit till Sverige de senaste 4 åren) medräknade. Kunskapskraven i alla ämnen har ökat från 64 procent 2017 till 79 procent i år. Genomsnittet för Östergötland förra året låg på 76 procent. Möjligheterna att omprioritera resurser är begränsade i grundskolan. Nettokostnadsavvikelsen inom grundskolan i Åtvidaberg har dock ökat 51

något från -7,1 (2016) till -3,2 (2017). Ett lägre värde/negativt värde indikerar en lägre kostnad för grundskolan än förväntat. Målvärdet för grundskolan är -4. Framtiden hur bra blir bättre Fortsatt starkt fokus på bedömning och lärande genom hela grundskolan, från årskurs ett till nio. En utvecklad läsgaranti för att identifiera elever med särskilda behov och kunna sätta in stöd tidigt. Ökad förmåga att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla elever. Vi ska fortsatt ligga i framkant vad gäller arbetet med information och kommunikationsteknik i undervisningen samt utvecklingen av skolbibliotek. Ökat fokus på lärande i fritidshemmet genom ett förstärkt samarbete med skolan och pedagogiska planeringar utifrån läroplanen. En förutsättning för att vi ska kunna nå våra mål är att vi lyckas behålla och rekrytera behöriga lärare, fritidspedagoger och personal med nyckelkompetenser inom elevhälsan. Grundsärskola Planerad verksamhet Grundsärskolan kommer att ha ett ökat fokus på kunskapsuppdraget och systematiskt kvalitetsarbete under budgetåret för att på ett tydligare sätt beskriva och analysera elevernas kunskapsutveckling i relation till målen. Omfattning och kvalitet Grundsärskolan finns lokalintegrerad på Alléskolan och drivs som en egen enhet. Grundsärskolan har 23 elever från förskoleklass upp till årskurs nio. Klasserna är indelade efter ålder; sex elever från förskoleklass till trean, nio elever i årskurs fyra till sex och åtta elever i årskurs sju till nio. I klasserna finns både elever som läser enligt särskolans läroplan och träningsskola. Efter skoltid erbjuds fritidshem i samma lokaler. Enheten är indelad i två arbetslag. Lagledarna ingår i en gemensam ledningsgrupp med Alléskolans fyra till sex enhet. 100 procent av lärarna är legitimerade med behörighet för det ämne de undervisar i, 30 procent av lärarna har särskolekompetens i sin utbildning. Vi har i snitt fyra elever per lärare. Då alla elever är i behov av särskilt och i vissa fall enskilt stöd för bästa lärmiljö, är personaltätheten hög. I varje klass har elevassistenter med uppdrag att stödja utifrån elevernas behov i snitt 2,3 elev per assistent. Denna personalgrupp har pedagogisk utbildning och undersköterskeutbildning. Framtiden hur bra blir bättre Utveckla undervisningen i grundsärskolan utifrån kunskapsmålen- att ökat fokus på lärande 52

Följa upp, dokumentera, analysera och åtgärda kunskapsresultaten i förhållande till nationella mål Öka integrationen av elever i grundsärskolan i klasser i grundskolan. Gymnasie- och komvuxutbildning Planerad verksamhet Facetten deltar i den treåriga satsningen #Tillsammans med elevens lärande i fokus för att öka måluppfyllelsen och då främst i fråga om betygspoäng. Facetten minskar sitt elevantal med cirka 15 procent på grund av en kraftigt minskad språkintroduktion. Som en följd av detta behöver gymnasieskolans programutbud, lokaler och organisation ses över för att skapa högre måluppfyllelse, öka attraktiviteten och skapa bättre kostnadseffektivitet. Vuxenutbildningen i Åtvidaberg ska marknadsföras och synliggöras. Vuxenutbildningens utbud ska breddas och utvecklas för att möta arbetsmarknadens behov. Under våren 2018 har riktlinjerna för antagning förändrats och möjligheten att tas emot även för de med en gymnasieexamen eller motsvarande görs nu utifrån en individualiserad prövning. Omfattning och kvalitet På gymnasieskolan Facetten var 307 elever inskrivna under vårterminen 2018, av dessa var 198 folkbokförda i Åtvidaberg. Av ej folkbokförda var 30 asylsökande och övriga huvudsakligen elever på idrottsgymnasiet. Inför läsåret 2018/2019 kommer antalet elever på gymnasieskolan att minska, huvudsakligen beroende på minskad volym på Språkintroduktionen men även en liten minskning av elever på nationella program. 72 procent av eleverna är inskrivna på nationella program, en minskning från föregående år med 3 procent. Av eleverna på nationella program läsåret 17/18 gick 52 procent på yrkesprogram. Denna andel minskar till läsårsstart 2018 till 47 procent. Våren 2018 var 54 procent av eleverna på introduktionsprogram inskrivna på språkintroduktion, en andel som minskat betydligt från läsåret 2016/2017. 2018/2019 var 28 procent av eleverna på Facetten flickor, inför läsåret 2018 kommer detta att sjunka till ungefär 25 procent, detta trots att språkintroduktionen med hög andel pojkar minskat. I gymnasieskolan arbetar 34,7 årsarbetande lärare, varav 40,8 procent är kvinnor och 69,6 procent har pedagogisk högskoleexamen. Lärartätheten är 9,9 elever per lärare. Lärartätheten har ökat kraftigt de senaste åren. Exempelvis gick det 12,3 elever per lärare 2010, en förtätning med nästan 25 procent (Källa: Siris, uttag okt 2017). 53

Andelen elever som läser på högskoleförberedande program på Facetten har ökat betydligt på några år. Detta gör att skolan gått från att vara en mer utpräglad yrkesskola till att ha en sammansättning som i det stora hela mer motsvarar det nationella snittet. Samtidigt kvarstår en stor efterfrågan på arbetskraft med en gymnasial yrkesutbildning. Med 40 procent av eleverna inom idrottsprofilerna är gymnasieskolan i hög uträckning beroende av dessa för sitt elevunderlag. Examensgraden från Facetten är hög och har varit det över tid. För de högskoleförberedande programmen räcker det dock inte att mäta examensgrad, man bör även ta hänsyn till betygspoängen eftersom den avgör om man har förmåga att läsa vidare. Till exempel behöver måluppfyllelsen i svenska på de högskoleförberedande programmen NA, SA och TE utvecklas. Nettokostnadsavvikelsen inom gymnasieskolan i Åtvidaberg är 9,8 (2017) Ett lägre värde/negativt värde indikerar en lägre kostnad för gymnasieskolan än förväntat utifrån våra förutsättningar. Målvärdet är -4. Nettokostnadsavvikelse beräknas som differensen mellan faktisk kostnad och modellberäknad kostnad utifrån ett antal strukturvariabler. Åtvidaberg gynnas av det relativt låga pris för interkommunal ersättning och bidragsbelopp till friskolor som följer av den gemensamma prislistan i samverkansområdet. Vuxenutbildningen i Åtvidaberg omfattade läsåret 2017/2018 365 studerande varav 130 inom SFI. Vuxenutbildningen består av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt utbildning i svenska för invandrare (SFI). Huvuddelen av vuxenutbildningen, utom SFI, är förlagd till externa leverantörer, huvudsakligen NTI-skolan och Kompetensutvecklingsinstitutet (KUI) men även i mindre utsträckning hos våra grannkommuner, i första hand Linköping, Norrköping och Regionen i form av naturbruksgymnasiet. På Facetten ges i första hand SFI men även i mindre utsträckning gymnasial utbildning, till exempel mot yrkesutgång barnskötare och slutligen grundläggande nivå med främst Svenska som andraspråk (SVA) Framtiden hur bra blir bättre Gymnasieskolan behöver öka sin attraktionskraft och samtidigt anpassa programutbud, organisation och lokaler till faktiskt elevunderlag. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom vuxenutbildningen bl.a. genom en tydligare resultatuppföljning. Aktivt erbjuda särskild utbildning för vuxna. 54

Kulturskola Planerad verksamhet Åtvidabergs kulturskola strävar efter att erbjuda en bred kulturskola där barn och ungdomar kan utvecklas tillsammans. Kulturskolan ska vara en naturlig plats för möten mellan unga människor och kulturella utryck. Här finns möjlighet till kursverksamhet, eget skapande, samarbeten mellan olika uttrycksformer och öppen verksamhet. Omfattning och kvalitet Kulturskolan strävar efter ett brett kulturutbud och en bredd i vilka former de ges för att det ska tilltala många. Kulturskolan erbjuder kommande år kursverksamhet inom instrument, sång, dans, bild och form, slöjdklubb och teater. Vi möter även alla de barn och ungdomar i kulturverksamhet under kommunens sommarläger och strävar efter samarbete med kommunens skolor Framtiden hur bra blir bättre Målet är en kulturskola full av färg, form, ljud och rörelse. Programutbudet utvecklas utifrån barn och ungdomars behov. Kulturskolan arbetar fortsatt för att bredda sitt samarbete med övriga kulturaktörer i kommunen för att skapa nya plattformar för barn och ungas kulturuttryck. 55

Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningens uppdrag är att erbjuda kommunens invånare en kvalitativt god vård och omsorg inom verksamhetsgrenarna äldreomsorg, handikappomsorg, individ- och familjeomsorg, arbetsmarknad och integration. Det förhållningssätt som ska prägla våra tjänster ska genomsyras av kommunens vision om framåtanda. Vi fokuserar på utveckling av våra verksamheter genom ökat inflytande, delaktighet, mod och långsiktighet. 56

Ekonomi Belopp i Tkr Bokslut 2017 2018 2019 2020 2021 Äldreomsorg -128 333-131 255-134 079-137 617-141 277 Handikappomsorg -52 674-53 071-52 329-53 710-55 138 Individ- och familjeomsorg -42 509-36 873-38 901-39 928-40 989 AME och Integration 539-2 737-2 136-2 192-2 251 Gemensam administration -16 878-17 064-18 857-19 355-19 869 Summa -239 855-241 000-246 302-252 802-259 524 Varav personalkostnad -191 656-192 571-196 808-202 001-207 331 Mål Stolthet och gemensamt ansvar Resultatmål Mått/Styrtal 90% Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal 90% Uppföljningsmetod Brukarna inom hemtjänsten ska vara nöjda med hemtjänsten i sin helhet Mäts via NKI:s senaste mätning Brukarna inom särskilt boende ska vara nöjda med särskilt boende i sin helhet Mäts via NKI:s senaste mätning Bra vardagsliv och trygghet Resultatmål Mått/Styrtal 90% Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Brukare som har daglig sysselsättning inom socialpsykiatrin och LSS ska uppleva den meningsfull Mäts av förvaltningen en gång per år Fler personer ska ut i egenförsörjning 10 % fler än jämfört med föregående år Mäts årsvis inom förvaltningen Antalet barn och unga som HVB placeras ska minska. 20% färre placeringar jämfört med föregående år. Mäts årsvis inom förvaltningen Längden på placeringar för barn och unga ska minska. 20% färre dygn på HVB jämfört med föregående år Mäts årsvis inom förvaltningen 57

Ekonomi och hållbarhet Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Individ- och familjeomsorg ska bedrivas mer kostnadseffektivt. Nettokostnadsavvikelsen ska minska jämfört med föregående år till dess att den är -4%. Jämförelse görs i Kolada. LSS ska bedrivas mer kostnadseffektivt. Nettokostnadsavvikelsen ska minska jämfört med föregående år till dess att den är -4%. Jämförelse görs i Kolada. Äldreomsorg ska bedrivas mer kostnadseffektivt. Nettokostnadsavvikelsen ska minska jämfört med föregående år till dess att den är -4%. Jämförelse görs i Kolada. Vi ska göra handlingsplaner utifrån kompetensförsörjningsstrategin. Framtagande av handlingsplaner. Inlämning till HR-enheten. Verksamhet Vård- och omsorgsförvaltningen har att hantera verksamheter som regleras av olika lagstiftningar. I Åtvidaberg är kommunstyrelsen Vårdgivare och i förvaltningen finns Verksamhetschef och Medicinsk ansvarig sjuksköterska för kommunal hälso- och sjukvård. Likaså är kommunstyrelsen socialnämnd, from 2019 en myndighetsnämnd för individ beslut. För de olika lagrummen och utifrån den politiska styrningen har förvaltningen satt upp strategiska mål med inriktning mot ekonomi och kvalitet. Förvaltningen har som övergripande mål att verka enligt socialtjänstlagens första paragraf: Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja invånarnas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska verka för att stödinsatser inriktas på att frigöra och utveckla gruppers och individers resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Äldreomsorg Vård och omsorgsboende Planerad verksamhet Att bo bra handlar lika mycket om trygghet, trivsel, hemkänsla, funktionalitet som tillgänglighet i våra fastigheter. Ett gott vardagsliv för de äldre kräver helt enkelt en fungerande samverkan mellan olika aktörer för att säkerställa hög kvalitet och för att uppfylla medborgarnas behov. Antalet Vård- och omsorgsboende är sedan år 2016 135 stycken lägenheter exklusive sju korttidsplatser. I slutet av 2019 kommer två stycken demensenheter (20 lägenheter, Rosengården 1-2) flytta in i nybyggda Kopparsvanen 8-9. 58

I vårt äldreboendeprojekt fortsätter planeringen av anpassning av lokaler och lägenheter i nästa etapp fyra under 2019. Riksbyggens Kooperativa hyresrättsförening Kopparsvanen håller tillsammans med Vård- och Omsorgsförvaltningen i utvecklingen av fastigheterna. I Åtvidabergs kommun saknas tillgängliga bostäder för personer med någon form av fysiska funktionshinder, behov av bostäder med hiss samt trygghetsbostäder för äldre är det stort behov av. Genom att vi har en helhetssyn på individen och arbetar för att skapa fungerande långsiktiga lösningar arbetar vi aktivt för att utveckla alternativa boendeformer för äldre. Målsättningen är att det boendemässigt ska vara tryggt att åldras i Åtvidaberg. I kommunen är cirka 50 procent av verksamheterna inom vård- och omsorgboenden konkurrensutsatt. Sedan september 216 är det Förenade Care som driver entreprenaden för 73 vård- och omsorgsboenden. Omfattning och kvalitet Ett av den politiska majoritetens direktiv är att äldre ska få bestämma över sin vardag. Inom äldreomsorgen kommer förvaltningen 2019 fortsatt ha målsättningen att individen ska vara nöjd med de insatser som hemtjänsten och särskilt boende utför. På detta sätt får kommunen ett mått på om verksamheten är ändamålsenlig, ställt till de kostnader som verksamheterna har. För att uppnå dessa målsättningar och de politiska direktiven har förvaltningen valt att prioritera områdena delaktighet och inflytande. Varje individ ska ges möjlighet att var delaktig i planeringen och uppföljningen kring de beviljade insatserna. Delaktighet och inflytande av verksamheternas utformning ges även genom brukarråd och anhörigträffar, där verksamhetens utformning ska diskuteras som till exempel social samvaro, matsedeln och aktiviteter. Volymtal 2015 2016 2017 2018 2019 Antal platser i vård- och omsorgsboende 147 135 135 135 135 Antal personer över 80 år 721 749 772 771 785 Antal personer över 90 år 126 122 126 129 133 Antal trygghetsboende 11 11 11 11 11 Kursiva siffror är prognostiserade. Framtiden hur bra blir bättre Den nationella värdegrunden ska vara vägledande och genomsyra vårt arbete. Antalet personer med demenssymptom kommer att 2030 vara 50 procent fler, i såväl ordinärt boende som inom vård- och omsorgsboende. Det är viktigt att planera för att kunna tillgodose dessa framtida behov för målgruppen, avseende såväl platser i vård- och omsorgsboende som korttidsplatser. 2016 ställde förvaltningen om tio särskilda boendeplatser till demensplatser med anledning av att behovet av dessa har ökat. För att äldreomsorgens verksamheter ska uppnå kostnadseffektivitet behöver kommunen utveckla alternativa boendeformer för äldre då anpassade bostäder för äldre är bristfälliga. Konceptet trygghetsboende ger möjlighet till anpassade bostäder, trygghet och gemenskap vilket ökar livskvaliteten för äldre i Åtvidaberg. 59

I juni 2015 öppnades ett trygghetsboende med elva lägenheter. Boendet ägs av en extern hyresvärd och kommunen står för verksamheten i de gemensamma utrymmena. Trygghetsboende är en boendeform där den enskilde själv hyr en funktionsanpassad lägenhet och kommunen står för trygghetslarm, möjligheten att äta tillsammans och sociala aktiviteter som utgår ifrån de boendes önskemål och intressen. Denna boendeform är ett bra alternativ till ett särskilt boende för medborgarna i Åtvidabergs kommun. En prioriterad framtidsfråga är att vara tilltalande för utbildad och lämplig personal till äldreomsorgen. En arbetsgrupp med representanter från flera verksamheter inom förvaltningen arbetar tillsammans för att få nya arbetskamrater samt göra arbetet inom förvaltningen intressant och lärorikt så man vill arbeta kvar. Arbetet i gruppen fortsätter utvecklas och kommer att fortsätta 2019. EVIKOMP är ett länsgemensamt kompetensprojekt, genomförandet sker från och med april år 2019 till och med juni år 2020. Utbildningen sker på arbetsplatsen, tillgängligheten är stor då det är i en APP eller på Youtube. Det är 56 lärandemoduler uppdelade i åtta grenar med sju moduler i varje gren, Klassiskt vård- och omsorgsarbete, Känsloarbete och dokumentation är några av grenarna. Chefer, legitimerad personal samt omvårdnadspersonal är inkluderad, till detta kommer också några personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Äldreomsorg Hemtjänst Planerad verksamhet När man blir äldre i Åtvidaberg ska man kunna bo kvar hemma så länge man själv önskar eller så länge en säker vård och omsorg kan garanteras. Trygghet och social samhörighet är viktigt för såväl omsorgstagare som anhöriga. Ett väl utvecklat anhörigstöd och ett bra samarbete med intresseorganisationer och volontärer är en viktig fråga för att uppleva en trygghet i sin livssituation. För att få en bättre kontroll på verksamhetens kostnader kommer en genomlysning vara klar och föreslå åtgärder under 2019. Att se till effektivitet, kvalitet, ersättningsmodell och organisation. Vi strävar efter att alla ska uppleva att hemtjänsten ska ge stöd och hjälp i det egna boendet och genom olika insatser möjliggöra för den enskilde att bo kvar i den egna bostaden. Tillgång till ett varierat utbud av insatser och tekniska lösningar dygnet runt är en förutsättning för ett väl fungerande och tryggt liv i den egna bostaden. Under 2019 kommer de tekniska lösningarna fortsätta ge möjligheter till individuellt anpassat tekniskt stöd, det blir än mer tillgängligt. Att kvalitetssäkra insatser och beslut genom att använda metoden IBIC(Individens Behov I Centrum) kommer 2019 fortsätta det praktiskt genomförande. IBIC har utvecklats av Socialstyrelsen genom olika regeringsuppdrag som påbörjades redan 2008. Syftet med IBIC är att arbeta mer behovsinriktat än insatsinriktat utifrån ett kundperspektiv. Det ska också bidra till att öka patientsäkerheten och rättssäkerheten samt förbättra möjligheten för individen eller anhöriga att vara delaktiga i processen. Målet med stödet från kommunen ska vara behovsrelaterade, mätbara och beskriva avsedd funktion. Allt arbete utgår från rehabiliterande synsätt. Individens pågående stöd ska följas upp kontinuerligt för att uppmärksamma förändringar. 60

Omfattning och kvalitet Volymtal 2015 2016 2017 2018 2019 Antal personer med hemtjänst 202 201 194 217 250 Antal beviljade hemtjänsttimmar/mån 5 600 4 900 5 700 7 200 9 000 Antal korttidsplatser 10 10 7 7 7 Antal dagar med betalningsansvar 1 87 46 20 (1 Pga nya system har ännu inte betalningsansvarsdagarna kunnat anges Framtiden hur bra blir bättre Januari 2014 tog kommunen över ansvaret för hemsjukvården från Regionen. Det är en stor utmaning att i framtiden hantera ett växande vårdbehov för hemsjukvårdsverksamheten. Vi ser en ökning av insatser inom hemsjukvården i form av delegerade insatser till hemtjänsten. Dessa insatser som utförs av hemtjänsten kommer att fortsätta öka då fler multisjuka vårdas i hemmet och tiden i slutenvården minskar. Den 1 januari 2018 tar en ny lagstiftning lagakraft SVOP (Samordnad vård och omsorgsplanering). Betalningsansvaret mellan Regionens slutenvård och kommunens vård och omsorg när individer är medicinskt färdigbehandlade har ändrats stort. Kommunen har i stället för idag fem vardagar att planera för fortsatt vård i hemmet för individen, blir det tre dagar. Vårt team i trygghemgång har mycket stor betydelse för att vi lyckas med en bra hemgång med fortsatt trygg och säker vård och omsorg. Hemtjänst och legitimerad personal har stora och svåra uppgifter i sitt arbete att kunna säkra vård och omvårdnad i hemmet hos individen. Från fattat biståndsbeslut till en uppgjord genomförandeplan där komplexa vårdbehov skall tillgodoses och möta upp individens specifika behov och önskemål. För att möta ett allt mer komplext vårdbehov startades verksamheten Trygg hemgång. Verksamheten består av ett specialistutbildat team från olika yrkeskategorier. Teamets uppdrag är att skapa trygghet och delaktighet vid och efter en hemgång från en sjukhusvistelse. Att få rehabilitering och omvårdnad i hemmet av specialistutbildat team i stället för fortsatt sjukhusvård förbättrar överlevnad, funktionsförmåga och livskvalitet. Den demografiska utvecklingen avseende äldre i kommunen visar att på längre sikt ökar andelen äldre över 80 år i större omfattning än nu. Det är främst personer i den ålderskategorin som är i behov av mer omfattande insatser från kommunen Hemtjänsten jobbar med att skapa delaktighet och inflytande för de personer som har hemtjänst eller kommer att behöva i framtiden. Under 2015 startade hemtjänsten med att bjuda in brukare och allmänhet till träffpunkter för att diskutera framtida behov och utvecklingsfrågor. Nya träffpunkter och tillgänglighet för att nå ut till de äldre fortsätter under 2019. Som ett led i arbetet med att vara en kommun med framåtanda är det viktigt att vara med i den tekniska utvecklingen och att arbeta med E-hälsa. När det gäller trygghetslarmen har de analoga larmen ersatts med digitala larm sedan våren 2017. Inom teknikområdet kommer nya möjligheter för en ökad självständighet för individerna att provas genom exempelvis olika typer av sensorer, nattkameror, etc. 61

Hemtjänsten har det de senaste åren varit en explosionsartad utveckling på tekniksidan. Under 2011 infördes ett nytt elektroniskt tidmätningssystem i hemtjänsten, Mobipen. Detta var första steget i en fortsatt utveckling av ny teknik för hemtjänsten. Under 2014 har vi fört in ett planeringsverktyg och ersatt Mobipen med mobil dokumentation och tidsregistrering. 2016 kompletterades detta med nyckel fri hemtjänst. Detta säkrar och underlättar arbetet i hemtjänsten påtagligt. Handikappomsorg Planerad verksamhet Åtvidaberg ska aktivt arbeta för att de som lever med olika funktionsvariationer upplever sin vardag som meningsfull. Våra verksamheter ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer med funktionsnedsättning. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Vi har 2018 målsättningen att personer inom dagligsysselsättning ska uppleva den meningsfull. Åtvidabergs kommun ska erbjuda personer med olika funktionsvariationer stöd och service av god kvalitet som bygger på delaktighet, inflytande och respekt Omfattning och kvalitet Volymtal 2014 2015 2016 2017 2018 Personlig assistans Antal som har personlig ass enligt SFB 10 10 8 6 4 Antal timmar personlig ass enligt SFB 50 946 50 364 42 258 30 468 20 528 Antal som har personlig ass enligt LSS 2 2 2 2 2 Antal timmar personlig ass enligt LSS 5 688 5 688 5 482 5 482 5 482 Antal externplaceringar 5 5 5 5 6 Antal vårddygn i externa placeringar 1 825 1 567 1 700 2 019 1 706 Gruppboenden Antal boende i gruppboende 26 26 26 28 28 Antal vårdtagare i daglig verksamhet 35 35 35 35 35 Framtiden hur bra blir bättre Kommunens målsättning bostäder till alla kommer vara aktuell flera år framöver. Förvaltningen arbetar strategiskt med framtida boendeformer för personer med olika funktionsvariationer. I kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning finns strategiska insatser framtagna för att främja att alla grupper ska kunna bo i bra bostäder. Dessa strategiska insatser är: I bostadsplaneringen verka för att underlätta integrering i samhället och undvika segregerade bostadsområden Verka för att kunna tillhandahålla ett antal bostäder som tillfälligt kan upplåtas för de grupper som kommunen har särskilt ansvar för att ordna bostad åt I bostadsplaneringen verka för en varierad sammansättning av hustyper och upplåtelseformer som lockar olika invånargrupper Utveckla samarbetet med de privata hyresvärdarna för att öka möjligheterna till bostad för de grupper som kommunen har särskilt ansvar för Komplettera utbudet av gruppbostäder 62

I samband med att förvaltningen i dagsläget har icke verkställda beslut om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 punkt 9 LSS är det fokus på detta kommande år. Risken för vite är stor då man faktiskt inte flyttat in ännu och väntan på verkställighet av gynnsamt beslut lång. Det som planeras framåt är en ny gruppbostad samt en utökning av servicebostad. Servicebostad är en enklare form av gruppbostad. Varje brukare har en egen lägenhet där de får sitt stöd utifrån behov sedan finns möjligheter till gemensamma aktiviteter i en baslägenhet som ligger i närområdet. Kommunen kan inte helt undanröja behovet av att köpa enskilda platser vid andra behov av omvårdnad. Det mesta kan vi lösa med alternativ i hemkommunen och med bibehållen kvalitet. Vi ser dock att allt fler personer med komplex multiproblematik blir allt svårare att ta om hand på det sättet. Det krävs ett aktivt arbete för att hitta såväl kvalitativa som ekonomiskt hållbara lösningar på kort och lång sikt. Ett givet mål är att så mycket som möjligt ska hanteras genom hemmaplanslösningar. Hållbarhetsprogrammet i Åtvidabergs kommun efterlevs genom att daglig verksamhet ombesörjer den källsortering som sker i Facettens kontorslokaler. Varje enhet är aktiv och bidrar till en framtid som är hållbar utifrån miljö, sociala, och ekonomiska perspektiv. Framtiden hur bra blir bättre Goda levnadsvillkor ska uppnås genom insatser utifrån LSS och där kommunikation en viktig del i individens liv. Ett samarbete med skolan sker där vi har gemensam resurs som ger utbildning i tecken som stöd till våra medarbetare på LSS enheter och i förskola och skola. Ett förstärkt barnperspektiv är infört i lagen om LSS. Barnkonventionen som ligger till grund för den nya paragrafen i LSS, betonar att barnets bästa och barnets rätt att komma till tals ska sättas i förgrunden vid alla åtgärder som rör barn. Individ- och familjeomsorg Planerad verksmhet Att skapa goda och trygga uppväxtvillkor i Åtvidaberg är ett stort ansvar som åvilar främst alla föräldrar och vuxna i barnens omgivning. Samverkan med andra aktörer är en nödvändighet för framtiden både när det gäller barn och vuxna. Individ- och familjeomsorgen kan inte ensam agera för att förändra människors livsvillkor, utan dessa hänger samman med andra faktorer som skolgång, sysselsättning, bra boende m.m. Vi har redan idag bra samverkansformer, men dessa kan bli ännu bättre. I samverkan kan också nya verksamheter utkristalliseras, som bättre tar tillvara den enskilde individens möjligheter att lyckas. Alla barn har rätt till en trygg uppväxt. Samverkan mellan Region Östergötland, skola och socialtjänst ska leda till förebyggande insatser för familjer där barn riskerar att hamna i utanförskap. 63

Under 2018 utvecklades arbetet projektet Samma koll för vilket kommunen erhållit projektmedel under 2017. Samma koll har som syfte att minska antalet placerade barn- och unga och för att ge större möjligheter att lyckas gå ur skolan med behörighet till gymnasiet. Projektet ska arbeta fram nya arbetsmetoder för att tidigare kunna upptäcka barn och unga som riskerar att hamna i utanförskap, samt skapa en förbättrad samverkan mellan socialtjänst och skola. En implementeringsfas för projektet i påbörjas under 2019, där samverkansformerna med utvecklad SIP etc. ska ligga till grund för att fler barn- och unga får rätt insatser i ett tidigt skede. Inför 2019 står vi rustade med en väl sammansatt medarbetargrupp där vi även har tillsatt funktionen resurssamordnare inom IFO. Målsättningen är att få en mer hållbar och trygg omsorg gällande våra externt placerade barn- och unga i förhållande till ekonomi och kvalitet. En utvecklad beroendeproblematik ställer allt större krav på såväl kommun som landsting att stödja och behandla personer i beroende, samt att det ska ske i samverkan. För att öka andelen lyckade insatser blir det i framtiden allt viktigare med metoder och behandlingar som bygger på forskning och beprövad vetenskap. Förvaltningen arbetar med att öka antalet individer till att bli självförsörjande, genom ett aktivt samarbete mellan försörjningsstödet, arbetsmarknadsenheten, försäkringskassan, Region Östergötland och arbetsförmedlingen. Omfattning och kvalitet Volymtal 2015 2016 2017 2018 2019 Familjehem barn och ungdomar Antal personer 15 17 16 12 12 Antal vårddygn 2420 5980 600 4500 4500 Institutionsvård barn och ungdom Antal personer 12 8 8 8 8 Antal vårddygn 2800 2365 2365 2365 2400 Institutionsvård vuxna Antal personer 8 8 4 6 5 Antal vårddygn 738 930 1020 1500 1200 Försörjningsstöd Antal hushåll 283 237 198 230 221 en för placeringar av barn och unga, samt hur många vuxna som är i behov av institutionsvård är svår att prognostisera. Likaså är det svårt att göra en prognos för hur många hushåll som kommer uppbära försörjningsstöd under 2019. Det finns en del osäkerhet i vår omvärld. Viktiga framgångsfaktorer för att hålla nere kostnaderna är att våra nyanlända kommer ut i egenförsörjning efter etableringstiden, och att vi lyckas bra med integration. En annan framgångsfaktor är en nära samverkan med andra aktörer för att få ut fler individer i egen försörjning. Framtiden hur bra blir bättre Fortsatt samverkan med kommunens arbetsmarknadsenhet, försörjningsstödet, Region Östergötland, försäkringskassan och arbetsförmedlingen är en viktig förutsättning för att få ut personer i egen försörjning och på sikt minska kostnaderna för försörjningsstöd. 64

Vården för personer med missbruks- och beroendeproblematik och deras anhöriga behöver fortsätta att utvecklas. Vi inhämtar ständigt ny kunskap och ligger i framkant med evidensbaserade arbetssätt och metoder. Ett viktigt verktyg där olika huvudmäns ansvarsområden tydliggörs är Samordnad Individuell Plan (SIP). Med detta verktyg ska det tydliggöras vad för insatser en individ är i behov av och vilken huvudman som är ansvarig för vad. Inom projektet Samma koll ska en utökad SIP arbetas fram, där även skolan är med genom elevhälsoteam. Arbetsmarknad och integration Planerad verksamhet Arbetsmarknadsenheten ska stärka, stödja och motivera den enskilde till arbete utifrån dennes och marknadens behov. Detta för att förhindra arbetslöshet och få ut fler personer i kommunen ut i egenförsörjning. Arbetsmarknadsenheten ska, i nära samarbete med arbetsförmedling, försäkringskassa, individ- och familjeomsorg, KOMVUX och andra aktörer, verka för minskad arbetslöshet och bidragsberoende bland Åtvidabergs kommuns invånare samt att öka känslan av meningsfull sysselsättning för våra medborgare. Omfattning och kvalitet Kommunen har gått in i en regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland. Överenskommelsen sträcker sig mellan åren 2016-2020. Överenskommelsen är en samverkan mellan Östgöta kommunerna, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen Östergötland, Migrationsverket och Region Östergötland. Syftet med överenskommelsen är att den ska bidra till Östergötlands tillväxt genom att nyanlända personers kompetenser tillförs arbetskraften i länet, främjar entreprenörskap samt främjar livskvalitet och personlig utveckling. Det finns även en samverkansöverenskommelse på lokal nivå i Åtvidaberg mellan kommunen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin. Övergripande målsättning för denna grupp är att fler personer ska komma ut i sysselsättning och egen försörjning. Delmål är att samverkan ska ske utifrån individens behov av stöd, för att underlätta inträde på arbetsmarknaden, alternativt sysselsättning eller egen försörjning, samt att de samverkande parterna ska få ökad kunskap om varandras verksamheter och uppdrag. Genom deltagande i verksamhetens olika program ges den enskilde möjligheten att närma sig den reguljära arbetsmarknaden och öka möjligheten att få ett arbete. Under hösten 2015 ökade antalet anvisningar dramatiskt och i början av 2016 träffade Åtvidabergs kommun ett nytt avtal med Migrationsverket om att ta emot 78 ensamkommande barn. Under 2016 har sedan antalet anvisningar minskat kraftigt för att under 2017 avstannat helt. En ny lagstiftning trädde i kraft i början av 2017 vilket gav kommunerna möjlighet att upprätta stödboende till de personer som inte har behov av ett HVB-boende. Detta har Åtvidabergs kommun genomfört i olika steg sedan juni 2017. 65

Inför 2019 finns ingen verksamhet kvar inom enheten för ensamkommande flyktingbarn i HVB-boenden. Vi har under 2018 stängt de kvarvarande HVBhemmen och under 2019 är det ett tiotal unga som har boende med individuellt anpassat stöd. I mars 2016 kom en ny bosättningslag vilket innebär att kommunen har ansvar att ta emot personer över 18 år som fått permanent uppehållstillstånd. Arbetsförmedlingens ansvar är att dessa personer ska ingå i etableringen och att kommunen ska ordna bostad. Under 2019 kommer kommunen att få åtta anvisningar. Det är lägre än omfattningen 33 individer som först prognostiserats för 2019. Lagstiftningen och behovet av lägenheter ställer stora krav på kommunen att ordna bostäder, även om trycket inte är lika stort som under 2018. Utöver dessa personer som blir anvisade till kommunen ordnar personer som fått uppehållstillstånd egna bostäder i kommunen. Utifrån Åtvidabergs kommuns hållbarhetsprogram är det dessa punkter vi fortsätter att jobba med under 2019: Enheten arbetar för en mångfald bland medarbetarna, flera olika nationaliteter finns och kommer att finnas i verksamheten. Enheten arbetar aktivt med att minska konsumtionen genom återvinning av saker i vår praktiska verksamhet Åter-Bruket. Vid avfallshantering i våra verksamheter sker källsortering. Vi är i behov av transporter i våra verksamheter. Vi är på gång att byta ut gamla ägda bilar till ny leasing för att bland annat minska utsläpp. Framtiden hur bra blir bättre Nyckeln till framgång inom denna verksamhet är att genom samverkan med andra organisationer skapa bästa möjliga integration och arbeta med att öka antalet personer ut i egen försörjning. För att lyckas med integrationen krävs en bra skolgång, bra utbildning inom samhällsorientering, bostäder och en naturlig social integration. 66

Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter är indelade i fyra områden, vilka utgörs av Samhällsplanering och kommunikationer (här ingår även färdtjänst och skolskjuts), Gata, park och fritidsanläggningar, Turism, kultur, fritid och kommunbibliotek samt Fastighet (här ingår även lokalvårdsenheten). Inom ramen för förvaltningen finns även Byggkontoret och Miljökontoret som fr.o.m. 2018 lyder under en och samma chef och där byggkontoret under sommaren flyttat in i miljökontorets lokaler i Facetten. Vidare har kommunens miljöstrateger från halvårsskiftet och framför allt av strategiska skäl bytt förvaltningstillbehörighet för att istället ingå i kommunledningsförvaltningen. Den politiska ledningen utgörs av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott och för plangranskning planerings- och ekonomiutskottet. Den politiska ledningen för Bygg- och Miljökontoret utgörs av Bygg- och Miljönämnden. Ekonomi Belopp i Tkr Bokslut 2017 2018 2019 2020 2021 Gata och Park -25 959-27 665-27 893-28 629-29 390 Samhällsplan. och kommunikationer -22 161-23 856-25 665-26 342-27 043 Kommunala fastigheter 509-2 047-892 -916-940 Inhyrda lokaler -330-679 -786-807 -828 Kommersiella lokaler -1 678-14 813 834 857 Städ 546 0 0 0 0 Turism, kultur, fritid och kommunbibliotek -12 246-12 979-13 159-13 506-13 865 Gemensamt -2 094-3 610-2 707-2 778-2 852 Summa -63 413-70 850-70 289-72 144-74 062 67

Mål Stolthet och gemensamt ansvar Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Vi ska se till att infrastruktur, fritidsmöjligheter, miljö och boendemöjligheter utvecklas för att öka kommunens attraktionskraft 1) Ett positivt netto för in/utflyttning under senaste kalenderåret. 2) Snittet av gång- och cykelvägar, gator och vägar, fritidsmöjligheter, idrotts- och motionsanläggningar, miljöarbete och bostäder ska överstiga index 60 i senaste mätningen. 1) Genom inhämtad data från SCB-statistik. 2) Medborgarundersökningen Vi ska präglas av öppenhet och dialog med målgrupperna Mått/Styrtal Senaste mätningen ska överstiga index 65 Uppföljningsmetod Medborgarundersökningen (bemötande och tillgänglighet) Bra vardagsliv och trygghet Resultatmål Åtvidaberg ska vara en av landets tryggaste kommuner Mått/Styrtal Kommunen ska tillhöra de 30 % främsta i senaste mätningen Uppföljningsmetod Trygghetsundersökningen Ekonomi och hållbarhet Resultatmål Mått/Styrtal Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal 100 % Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Vi ska vara billigare/effektivare än jämförbara kommuner Jämförelse nettokostnad gator, vägar, parkering samt parker. Kronor/invånare Jämförelse nettokostnad fysisk och teknisk planering, bostadsförbättringar, bredbandsutbyggnad etc. Kronor/invånare Jämförelse med kommuner 10 000-14 999 invånare Våra kommersiella fastigheter ska redovisa ett positivt resultat Positivt resultat Rapport från ekonomienheten avseende aktuellt år All kommunens elanvändning ska komma från förnyelsebara källor Rapport från förvaltningen avseende aktuellt år Vi ska besluta om en strategi för hur förorendad mark inom det centrala industriområdet samt Håcklasjön hanteras i kommande samhällsplanering. Beslut om strategi. Kontroll av beslut. 68

Näringsliv Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Vi jobbar aktivt med att utveckla de fysiska förutsättningarna för ett attraktivt näringsliv, även i samarbete med NC och direkt med företag. Kommunens egna uthyrda ytor (kvm) till företag ska öka varje år. Jämförelse mellan aktuellt år och det föregående året Kommunen ska arbeta aktivt med energi- och klimatrådgivning till företag Kontakt med minst 10 företag per år. Rapport från förvaltningen avseende aktuellt år Verksamhet Samhällsbyggnadsförvaltningen ska verka för att infrastruktur, turism, kultur, fritidsmöjligheter, folkbibliotek, miljö och boendemöjligheter utvecklas för att öka kommunens attraktionskraft. Vi har även som mål att bidra till att Åtvidabergs kommun kan klassas som en av landets tryggaste kommuner. Likaså ska våra verksamheter, inom ramen av lagkrav präglas av öppenhet och dialog med målgrupperna. Förvaltningen arbetar för att bedriva en kostnadseffektiv och därtill så ändamålsenlig verksamhet som möjligt, varför vi har som mål att vara effektivare samt med bibehållen erforderlig service generera lägre kostnader, än jämförbara kommuner. Inom fastighetsområdet har vi utmaningar i att generera lönsamhet för våra kommersiella lokaler, en del i att nå dit är att uthyrda ytor till företag tillsvidare ska öka varje år. Inom miljöområdet drar förvaltningen sitt strå till stacken bland annat genom att vi upphandlar el enbart från förnyelsebara källor samt bedriver energi- och klimatrådgivning till kommunens företag. Vidare arbetar förvaltningens verksamheter med att på olika sätt bidra till att de fem hållbarhetsfaktorer som uttrycks i kommunens hållbarhetsprogram ska försöka uppnås. Gata, park och fritidsanläggning Planerad verksamhet Genom drift och underhåll samt skötsel av infrastrukturen i samverkan med andra aktörer, skapa förutsättningar för en gynnsam utveckling av verksamheten. Verksamhetsområdet arbetar för en positiv utveckling av den fysiska miljön i Åtvidabergs kommun, samt strävar efter att genom god dialog, adekvat information och öppnare processer förbättra påverkansmöjligheter för alla samhällsaktörer. Anläggningarna för fritidsverksamhet riktar sig till alla grupper i samhället, med prioritering av barn och ungdomar. Verksamheten skall skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor och en meningsfull fritid. Inom parkskötseln kommer det att ske fortsatta insatser på våra alléer, med därtill kopplad problematik kring almsjuka. Verksamheten kommer under året att genomföra projekt avseende hastighetsöversyn enligt nya hastighetsbestämmelserna i våra tätorter. 69

Omfattning och kvalitet Verksamhetsområdet omfattar drift, skötsel, underhåll och investering av gator, vägar, broar parker, alléer, grönområden, fritidsanläggningar och erforderliga anordningar i det offentliga rummet. Målet och måttet för verksamhetseffektiviteten är en med för jämförbara kommuner lägre nettokostnad men med bibehållen kvalitet. Framtiden hur bra blir bättre Att värdet på kommunens anläggningar i form av infrastruktur underhålls i enlighet med gällande underhållsplaner är prioriterat. Genom ett långsiktigt planerat underhåll medverkar varje års invånare till att betala sin rättmätiga del och kapitalförstöring motverkas. Under det senaste decenniet har kommunen på grund av det ekonomiska läget tvingats göra avsteg från det planerade underhållet avseende vägunderhåll. Verksamheten har utifrån nuvarande budget en stor utmaning att i framtiden svara upp mot de uppställda målen. Infrastruktursektorn i Sverige går för högtryck, det innebär vid fortsatt hög tillväxt att den kostnadsbild för våra projekt som vi har idag, med all sannolikhet kommer att öka markant under kommande decenniet. Främsta riskerna som vi kan se är brist på personalresurser men även maskinkapacitet. Det kommer också att bidra till problem när det gäller kompetensförsörjningen inom våra verksamheter även vid utförandet. De större infrastrukturprojekten i länet kommer med all sannolikhet att innebära färre anbudsgivare och högre priser för mindre projekt (2 10 milj). Sammantaget innebär detta att kommunen själv troligen i större utsträckning än tidigare måste säkerställa egen kapacitet för att driva verksamheten på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt i framtiden. Samhällsplanering och kommunikationer Samhällsplanering och kommunikationers verksamhetsområde är ganska brett. Inom verksamheten ansvarar vi för samhällsbetalda resor, fysisk planering, kommunens fordonsflotta, landsbygdsutveckling, bredband, MBK (mätning, beräkning och kartering), GIS (geografiska informationssystem) och naturvård. Planerad verksamhet Under 2019 avser verksamheten att fortsätta planera för nya boendemöjligheter för att öka kommunens attraktionskraft. Fokus kommer att ligga på nya attraktiva villatomter i anslutning till Grebo tätort samt en förtätning av tätorten Åtvidaberg. Vi skall särskilt beakta tillgången på byggbar mark för såväl bostäder som verksamheter, detta gör vi genom att vår detaljplaneverksamhet håller en god planberedskap för att snabbt kunna svara upp mot samhällets behov. Vidare jobbar vi aktivt för en attraktiv centrumutveckling. Bredbandet är ytterligare ett fokusområde för verksamheten och där fortsätter arbetet att titta över behovet på landsbygden för att kunna nå målet med 90% anslutna till 2020. Omfattning och kvalitet Verksamhetens målsättning att inom givna förutsättningar att hålla en god kvalité samt vara effektivare än jämförbara kommuner. Förvaltningen har som mål att Åtvidaberg skall tillhöra landets tryggaste kommuner. 70

Verksamheten arbetar för en positiv utveckling av den fysiska miljön i Åtvidabergs kommun samt strävar efter att förbättra påverkansmöjligheter för medborgarna genom öppnare processer. Framtiden hur bra blir bättre Verksamheten kommer aktivt jobba med att förbättra kommunikationerna till och från Åtvidaberg, både på väg och järnväg. Fokus kommer att ligga på förbättringsåtgärder på rv 35 där det slutliga målet är att få en 100 km/h samt 2 plus 1 väg till Linköping samt en ny omstigningspunkt för expressbussen i anslutning till Grebo samhälle. Utveckling av arbetet med de strategiska orterna kommer att fortgå under året. Fastigheter Planerad verksamhet Byggnation av ny förskola i Falerum. Byggnation av LSS gruppboende vid Kamrer Nilssons Park, ännu inte påbörjat på grund av att detaljplanen inte vunnit laga kraft. Anpassning av merparten av lokalerna i Brandvakten 1 till kontor för de kommunala bolagen. Fortsatt utbyggnad av reservkraft. För tidigare beslutade installationer vid Alléskolan och Kopparsvanen pågår upphandling. Utvändig renovering nya kommunhuset. Anpassning avfalls- och återvinningsutrymmen för ökande antal återvinningsfraktioner. Utbyte/modernisering reglerutrustningar för ventilation i Facetten. Primär fjärrvärmeanslutning Åssa och B-Fabriken, innebär att äldre och mindre energieffektiva sekundärkulvertar mellan Facetten, B-Fabriken och Åssa kan tas ur bruk och nättemperaturerna anpassas för respektive fastighets behov. Tryckluftscentral Facetten, påbörja byte till energieffektivare varvtalsreglerade kompressorer och kyltorkar. Omfattning och kvalitet Det egna fastighetsbeståndet omfattar cirka 45 000 m 2 kommunala och cirka 70 000m 2 kommersiella lokaler. Utöver detta ingår ett antal kulturfastigheter. För kommunala verksamheter finns även cirka 18 000 m 2 inhyrda lokaler. Städning av lokaler med kommunal verksamhet ombesörjs med egen personal liksom driftåtgärder, reparationer och viss del av planerat underhåll. Framtiden hur bra blir bättre I och med planerad exploatering i Grebo-Norrby kan det förväntas utökat behov av skol- och förskolelokaler i proportion till befolkningsökningen. 71

Förskolelokaler i centralorten är i dagsläget en blandning av stora och små enheter i både egna och inhyrda lokaler. De mindre och utspridda delarna i centralorten bör förslagsvis samordnas i större enheter, liknande Långbrotts- och Sandtagets förskola. För de kommersiella lokalerna är bra marknadsföring och goda hyresgästkontakter väsentligt för att uppnå målet om kontinuerlig ökning av uthyrningsgraden. Samarbetet med Näringslivscentrum i marknadsföringsfrågor bör utvecklas. Turism, kultur och fritid samt kommunbibliotek Planerad verksamhet Alla innevånare i Åtvidabergs kommun ska ges möjlighet till ett tryggt, intressant och bra vardagsliv i tätort och på landsbygd. Verksamheten ska bidra till att skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor och en meningsfull fritid för alla grupper i samhället. Verksamheten ska också bidra till att stötta och utveckla besöksnäringen genom att exempelvis samordna intresseorienterade upplevelser som lockar invånare och besökare så att fler ska välja att spendera mer tid i Åtvidabergs kommun. Verksamheten arbetar med utgångspunkt i kommunens hållbarhetsprogram. Genom att bland annat lyfta naturreservat och kulturhistoriska miljöer för friluftsliv och som utflyktsmål för invånare och besökare. Tillskapandet av ett kulturellt centrum med möjligheter för en meningsfull fritid i form av mötesplatser, program, evenemang och aktiviteter ligger även i verksamhetens uppdrag. Det ska bli enklare för föreningar att verka i kommunen. Ett uppdaterat digitalt lokalbokningssystem för sporthallar och kulturlokaler har tagits fram och är from 2019 tillgängligt. En digital ansökningsfunktion för ekonomiskt stöd lanseras och används från och med 2019 för att minska utskick, handläggningstid och pappersåtgång samt förenkla ansökningsprocessen. Förenklade riktlinjer för ekonomiskt stöd för föreningar sjösätts även under året. Tillgängliga kontaktpersoner med uppdrag att utveckla och underlätta föreningslivet förenklar kommunikationen mellan föreningar och kommun. Lovaktiviteter sammanställs till alla skollov av en samordnare från verksamheten. Programinnehåll med bredd och kvalitet arrangeras av idrotts- och kulturföreningar, kulturskola, bibliotek och professionella kulturaktörer. Då kommunen vill erbjuda unga en chans till erfarenhet inom ledarskap, leds lovaktiviteter inom turism, kultur och fritid samt kommunbibliotek, av unga ledare i samarbete med vuxna i den mån det är möjligt. Konstinventering genomförs och riktlinjerna för konstsamlingen revideras. Ett konstförråd organiseras i Kulturcentrum. Kulturutvecklaren förvaltar samlingen, samordnar inköp av ny konst och hjälper till vid byte eller komplettering av konst på kommunens äldreboenden, skolor och i andra kommunala verksamheter. Övergripande turismplan, kultur- och fritidsplan samt revidering kulturarvsplanen inleds under 2019. 72

Omfattning och kvalitet Verksamheten tillhandahåller lokaler, faciliteter och kontaktpersoner för allmänheten som utgår från arbetsområdena turism, kultur och fritid samt bibliotek. Kulturhuset och samlingsaulan i Mässen är bokningsbara lokaler med speciella föreningspriser som erbjuds till kultur- och fritidsaktiviteter och evenemang. För att möta upp det ökade intresset för biblioteket ökas programverksamheten i samverkan med föreningar och andra organisationer. Biblioteket tar även in extrapersonal och planerar en ny tjänst som barn- och ungdomsbibliotekarie med samordningsansvar. Tillgängligheten till biblioteket bibehålls via meröppet systemet som möjliggör besök alla dagar i veckan kl. 7-22. Invånarna har tillgång till alla biblioteksmedier i hela Östergötland samt Tranås genom samarbetet med Götabiblioteken och gemensamt lånekort. Medier kan beställas via bibliotekets hemsida och sedan hämtas i biblioteket. Böcker och annan media kan återlämnas på valfritt Götabibliotek. På så sätt kan bibliotekets utbud innefatta en större variation och en högre kvalité där fler får tillgång till fler biblioteksmedier. Verksamheten inom turism, kultur och fritid utgår från kultur- och fritidsutvecklare samt planerar utöka med en turism- och besöksnäringsutvecklare. Verksamheten turism, kultur och fritid samt kommunbibliotek tillhandahåller information till invånare och besökare via hemsidor, sociala medier och evenemangskalender. Kultur och fritid ger ekonomiskt stöd till föreningar och studieförbund samt delar årligen ut stipendier inom kultur, föreningsliv och idrottsliga prestationer. Framtiden hur bra blir bättre Verksamheterna ska bidra till hållbar ortsutveckling genom fortsatt utveckling av kulturcentrumområdet i de industrihistoriska kvarteren i samverkan, inom kommunen, med regionen, med invånare och företag. Turism, kultur och fritid samt kommunbibliotek ska även erbjuda programverksamhet som lovaktiviteter och natur- och kulturguidningar i tätorten och på landsbygden. För att vara tillgängliga för invånare och nå ut brett är arbetsmetoden samverkan. Bland annat tillsammans inom kommunen, med regionen, företagare, konstnärer och föreningar. Verksamhetens målsättning är att inom givna förutsättningar hålla en god kvalité samt vara effektivare än jämförbara kommuner. Verksamheten har som mål att öka kommunens attraktionskraft och att invånarna ska få ett tryggt, intressant och bra vardagsliv. 73

BYGG- OCH MILJÖNÄMND Ordförande: Anders Eskilsson (M) Vice ordförande: Christopher Rexhell (S) Antal ledamöter: 7 Under bygg- och miljönämnden ligger bygg- och miljökontoret. Nämnden är en myndighetsnämnd med ansvar för myndighetsutövning utifrån bl.a. PBL, bostadsanpassningslagen, miljöbalken, livsmedelslagen, tobakslagen och lagen om receptfria läkemedel. I nämndens ansvarsområde ingår även viss miljöövervakning i form av vattenprovtagning samt luftmätningar. 74

Ekonomi Belopp i Tkr Bokslut 2017 2018 2019 2020 2021 Politisk verksamhet -437-500 -500-513 -527 Miljö- och hälsoskydd -1 805-2 230-2 528-2 595-2 664 Byggverksamhet -1 487-1 340-1 134-1 164-1 195 Bostadsanpassningsbidrag -1 095-1 000-1 000-1 026-1 054 Summa -4 824-5 070-5 162-5 298-5 439 Mål Ekonomi och hållbarhet Resultatmål Vi ska årligen inventera 225 adresspunkter med avseende på enskilda avlopp. Mått/Styrtal Antalet inventerade adresspunkter ska överstiga 225 Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Rapport från förvaltningen avseende aktuellt år Vi ska i vår tillsyn enligt miljöbalken besöka de verksamheter som betalar en årlig tillsynsavgift och som har planerad tillsyn under året. Samtliga verksamheter som har planerad tillsyn under året ska besökas. Rapport från förvaltningen avseende aktuellt år. Vi ska i vår livsmedelskontroll se till att de verksamheter som har planerad kontroll under året får kontroll enligt plan. Samtliga verksamheter som har planerad kontroll under året ska besökas. Rapport från förvaltningen avseende aktuellt år. ska inte överskridas. Utfall ska inte överstiga budget Genom resultat i aktuell årsredovisning. Verksamhet Under augusti månad 2018 så flyttade byggkontoret in i miljökontorets lokaler i Facetten, ett steg i att effektivisera verksamheterna med en gemensam verksamhetschef för att underlätta för medarbetare och våra medborgare och verksamhetsutövare i kommunen. Miljökontoret har fortsatt sin tillsyn av enskilda avlopp. År 2022 beräknas alla enskilda avlopp inom kommunen ha fått tillsyn. Miljökontoret har även arbetat med förorenad mark i områdena runt centrala industriområdet och en huvudstudie har genomförts vid den gamla sågen i Lakvik. Planerad verksamhet Byggkontoret har under året handlagt flertalet större ärenden, några av dom är Jysk, Åtvidabergs huskomponenter och Kvarnen. Kvarnen där nya lägenheter har byggs i en gammal industribyggnad vid dom centrala delarna. Under året har även flera entreprenörer visat intresse på att bygga flerbostadshus och radhus vilket påverkar kommunen positivt på bostadsmarknaden. 75

Bygg- och miljökontoret har som målsättning att ge god och snabb service till kommuninnevånarna och behandla inkommande ärenden skyndsamt och rättssäkert. Omfattning och kvalitet Myndighetsutövning skall ske på ett sätt så att kommuninnevånare och verksamhetsutövare känner sig rättvist behandlade med utgångspunkt från den lagstiftning som gäller. Samtidigt ska vi så långt som möjligt arbeta för öppenhet och dialog med kommuninnevånare och våra verksamhetsutövare. Framtiden hur bra blir bättre Framåtanda är ett förhållningssätt som ska genomsyra kommunens förvaltningar. Inom bygg- och miljökontorets verksamhet innebär detta att det ständigt sträva efter att utveckla tillsyn, kontroll och övrig myndighetsutövning så att denna blir så ändamålsenlig och effektiv som möjligt. Vidare är det nödvändigt att vara tydlig i kommunikation, ha mod, våga sticka ut och prova nya lösningar. Ansökningar/anmälningar till bygg- och miljökontoret har under året 2018 blivit möjligt att kunna sökas/anmälas i digital form. Möjlighet till att ta beslut digitalt med digital signering kvarstår. Detta är en viktig del för att effektivisera verksamheten, minska posthanteringen och underlätta för våra medborgare och verksamhetsutövare. Det finns även andra områden inom bygg- och miljökontoret som kan effektiviseras genom införande av digital teknik. 76

VALNÄMND Ordförande: Carl Donnér (M) Vice ordförande: Sirvan Mostafaey (S) Antal ledamöter: 5 Valnämnden i kommunen är lokal valmyndighet och ansvarar för genomförandet av val och folkomröstningar. 2019 är det val till Europaparlamentet. Eventuellt kommer en folkomröstning även att genomföras gällande simhallen. Ekonomi Belopp i Tkr Bokslut 2017 2018 2019 2020 2021 Valnämnd -76-685 -660-50 -50 Summa -76-685 -660-50 -50 Verksamhet Valnämnden utser och utbildar röstmottagare, ser till att det finns vallokaler och har hela ansvaret för förtidsröstningen inom kommunen. Valnämnden svarar också för den preliminära räkningen av rösterna dels på valkvällen och dels på onsdagen efter valdagen. Kommunfullmäktige beslutar om valdistrikt och valkretsar. Vart fjärde år har vi allmänna val till riksdag, kommunfullmäktige och landsting. Val till EU-parlamentet äger rum vart femte år och sker nästa gång 2019. 77