Hur äter vi hållbart?

Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala

Radikala minskningar av utsläppen måste till Ton koldioxidekvivalenter per person och år från konsumtion 12 10 8 6 < 2 º 4 Maten 2 0 Nuvarande nivå Hållbar nivå 2050 Källa: IPCC. 2014. Naturvårdsverket. 2008. Foto: istockphoto

Västerländska kostvanor är inte hållbara 3 2,5 2 70 % från animaliska livsmedel Rekommenderad Nuvarande 1,5 Hållbar nivå 1 0,5 0 Klimatpåverkan Markanvändning Source: Röös et al.2014. Evaluating the sustainability of diets combining environmental and nutritional aspects.

Metanutsläpp från idisslare

Animalieproduktion innebär en energiförlust Utsläpp Utsläpp En kvadratmeter åker Koldioxid 600 g spannmål Koldioxid 85 g kotlett Utsläpp Utsläpp

Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen globalt beror på: Antalet människor att föda Hur mycket de konsumerar per kapita av olika livsmedel Påverkan från de livsmedel som konsumeras per kg eller per kcal

Hur kan vi minska påverkan? 3 2,5 2 1,5 1 0,5 Produktionsförbättringar Konsumtionsförändringar Rekommenderad Nuvarande Hållbar nivå 0 Klimatpåverkan Markanvändning Source: Röös et al.2014. Evaluating the sustainability of diets combining environmental and nutritional aspects.

Åtgärder för minskad klimatpåverkan från maten Produktionsförbättringar Ökad effektivitet Tekniska lösningar Förändrad konsumtion Minskat svinn och minskade förluster Minskad konsumtion av animalieprodukter

Hur kan vi minska utsläppen? Koldioxid Lustgas, koldioxid Metan Metan och lustgas Energianvändning Utsläpp från mark Fodersmältning Gödselhantering

Om jordbruket ska drivas med dagens biobränslen, måste 5-10% av marken avsättas för odling av energigrödor Med andra generationens biodrivmedel kan lantbrukets restprodukter räcka för att täcka lantbrukets energibehov

Utfodringsstrategier för minskade metanutsläpp Utfodring med majsensilage av med högt stärkelseinnehåll Viss del av stärkelsen bryts ned i tunntarmen istället för i våmmen < -5 % Lätt att implementera om tillgång till majs finns Ökat kraftfoderintag med 10 % Förändrad fermentering i < -5 % Mera kraftfoder, ökade vommen CO2 förluster Källa: Växa Sverige. Kraftfoder med 10 % mer stärkelse Kraftfoder med 5 % mer resistent stärkelse Förändrad fermentering i < -5 % Ökade CO2 förluster? vommen Förändrad plats för fodernedbrytning < -5 % Ökade CO2 förluster?

Med produktionsförbättringar når vi en bra bit! 3 2,5 2 1,5 1 0,5 Produktionsförbättringar Konsumtionsförändringar Rekommenderad Nuvarande Hållbar nivå 0 Klimatpåverkan Markanvändning Source: Röös et al.2014. Evaluating the sustainability of diets combining environmental and nutritional aspects.

Stora förluster i kedjan Källa: Papargyropoulou et al (2014) The food waste hierarchy as a framework for the management of food surplus and food waste

Klimatpåverkan per kg livsmedel kg CO 2 e per kg livsmedel 30 25 20 15 10 5 0 Nöt Lamm Ost Fläsk Fisk Kyckling Ägg Bönor, linser, pasta, bröd, frukt, grönsaker Source: Röös.2014. Mat-klimat-listan version 1.1.

I Sverige: Skilj på konsumtion och produktion!

$$$$$ Målkonflikt!

Åtgärder för minskad klimatpåverkan från maten Produktionsförbättringar Ökad effektivitet Tekniska lösningar Vad är viktigast? Vad ska vi prioritera? Förändrad konsumtion Minskat svinn och minskade förluster Minskad konsumtion av animalieprodukter

Beror på vad vi tror är möjligt Möjligt ändra beteenden Teknikskeptisism Teknikoptimism Ej möjligt ändra beteenden

Den moraliska cirkeln växer Produktionsdjur Husdjur Barn Kvinnor Alla män Vita män

Fyra scenarier för framtida proteinförsörjning Källa: Garnett (2015) Gut feelings and possible tomorrows: (where) does animal farming fit?

Så hur kan en kost för Sverige baserat på konceptet biologiska rester se ut? Hur mycket kött kan jag äta då? Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets

Vi ska behålla betesmarkerna men minska klimatpåverkan

Grundläggande principer Grundläggande principer: Betesmarkerna ska användas för kött- och mjölkproduktion Grisar och fågel föds upp på restprodukter Åkermarken ska användas för i första hand mat, samt vinterfoder till betesdjur och foder för att kunna utnyttja restprodukterna Kosten ska vara näringsriktig (enligt nordiska näringsrekommendationerna) Kosten får inte ta mer än 0.21 hektar åkermark per person i anspråk

Den geografiska gränsen sätts till Sverige Naturbetesmarkerna hävdas av mjölkproducerande djur Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets

Detta ger oss per person: Produkt Mängd Rekom. kosten 90 gram benfritt nötkött i veckan Benfritt nötkött 70 g i veckan -74% -80% 1,3 liter mjölk i veckan 100 gram ost i veckan Mjölk 1,0 liter i veckan -58% -52% Nuvarande kosten Ost 80 gram i veckan -58% -76% Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets

Åkermarken används i första hand till mat Men även till vinterfoder samt foderspannmål att komplettera restprodukterna till gris och fågel med Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets

Restprodukterna går till foder Kli och bagerirester Vassle Rapskaka Betfiber Potatis och rotfrukter Drav Baljväxtrester Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets

Detta ger oss per person: Produkt Mängd Rekom. kosten 90 gram benfritt nötkött i veckan Ägg 165 g i veckan -0% -23% 1,3 liter mjölk i veckan 100 gram ost i veckan Höns och tuppkött 14 g i veckan -95% -94% Griskött 324 gram i veckan +24% -16% Nuvarande kosten Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets

För att kompensera för minskad animaliekonsumtion Ingår utökade mängder spannmål, baljväxter och rapsolja i kosten Produkt Mängd Rekom. kosten Nuvarande kosten Spannmål 2,1 kg i veckan +9% +69% Baljväxter, torkade 154 g i veckan +99% +273% Rapsolja 300 gram i veckan +29% +85% Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets

Jordbruksmarkens användning Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets

Energi från mark som blir över Procent, % 100 80 60 40 20 0 Hållbara kosten Mark över

Klimatpåverkan 0,6 ton CO2e per capita och år från kosten 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Biogas Stallgödsel Lustgas från odling Metan från djur -0,1 Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets

Renskötsel och fäbodbete bevaras av kulturhistoriska skäl. X kg kött Viss mark avsätts för naturreservat, våtmarker, kantzoner, små biotoper osv. Betesmark utnyttjas till kombinerad kött- och mjölkproduktion. Y kg mjölk Z kg kött För att försörja betesdjuren med vinterfoder krävs vallodling i viss utsträckning. Musselodling renar vattnet från oundvikligt näringstillskott. Åkermark utnyttjas till produktion av vegetabilier för humanföda i första hand. Restprodukter utnyttjas som foder till fisk, fågel, gris samt bioenergi. Gödsel blir till bioenergi, foder och gödning. A kg musslor B kg vegetabilier C kg ägg D kg kött E kg fisk (F MJ bioenergi)

Glöm inte det andra! Ton koldioxidekvivalenter per person och år från konsumtion 12 10 8 6 < 2 º 4 Maten 2 0 Nuvarande nivå Hållbar nivå 2050 Källa: IPCC. 2014. Naturvårdsverket. 2008. Foto: istockphoto

Tack! elin.roos@slu.se

Åtgärder för minskad klimatpåverkan från maten Produktionsförbättringar Ökad effektivitet Tekniska lösningar Hur ska vi producera? Ekologiskt, konventionellt eller? Förändrad konsumtion Minskat svinn och minskade förluster Minskad konsumtion av animalieprodukter

Beror på vad vi tror är möjligt Möjligt reglera användningen av insatsmedel Teknikskeptisism Teknikoptimism Ej möjligt reglera användningen av insatsmedel

Eko 3.0 Organic 3.0 Eko ska gå från att vara nisch till det rådande jordbrukssystemet. Då behövs: Tillåtelse att använda vissa insatsmedel (syntetiska aminosyror, förnybart mineralgödsel, vissa bekämpningsmedel) Mindre regler mer kreativitet Mer produktion av vegetabilier för humankonsumtion Tillåtelse att producera mat utan jord

Produktionsförbättringar 10, 20, 30, 40, 50 -??? % minskade utsläpp Finns det målkonflikter?

Måste även beakta avskogning Källa: CCAFS (2013). Big facts. Where agriculture and climate change meet.

Vad är bäst: En kyckling som äter soja och växer snabbare eller en kyckling som inte äter soja och växer litet långsammare (äter mer)?

Hur ska utsläpp från avskogning bokföras?

Mjölkproduktion och avskogning kg CO 2 e per kg 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Ekologiskt Konventionellt 0,5 0 Ingen avskogning beaktas Avskogning endast från sojaproduktion All jordbruksmark belastas med klimatpåverkan från avskogning Källa: Flysjö et al. 2012. The interaction between milk and beef production and emissions from land use change.

Ökad konsumtion äter upp vinsterna med produktionseffektiviseringarna Utsläppen per kg kyckling sjönk med 22% mellan 1990-2005 Konsumtionen av kyckling ökade med 180%