VÄLKOMNA! Föreläsning om välbefinnande och tillämpad positiv psykologi

Relevanta dokument
Kristoffer Ekman

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö

Psykologi för effektivt lärande

Självbestämmande och välbefinnande på arbetet hos personal på äldreboende

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR

Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

LIVSLOPPSPERSPEKTIV PÅ PSYKISK HÄLSA HOS ÄLDRE

Autism Good Feeling frågeformulär

RELATIONEN MELLAN POSITIVA EMOTIONER OCH STUDIEPRESTATION. Ulrika Funck

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Varför är så många fysiskt inaktiva när det är så bra för oss?

VÄLMÅENDE GER RESULTAT

Avhandling Livsgnista hos mycket gamla

Resande och det vardagliga livet

Vad kan vi lära oss av posi/v psykologi?

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Ingenjörsmässig Problemlösning -TOOLKIT-

Pågående forskningsprojekt vid Lunds universitet Projektledare Farida Rasulzada

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Maya Kylén,PhD Foto:Johan Bävman

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017

Seminarium 1: Hur kan jag leva utirån min fulla potential? KTH Modul i Social Hållbarhet

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Psykologen som ledare

Acceptans and committment therapy & Compassion focused therapy

TEORIER OCH SLIDES FRÅN WVD LUND 2015

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga


BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning

Digitala Innovationer och Självbestämmande Motivation till Motion

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

UPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR

ME01 ledarskap, tillit och motivation

SÅ SKAPAS SVERIGES MEST ATTRAKTIVA ARBETSPLATS. SOBONA medlemsdagar maj 2018

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

HJÄRNA, GENER JÄVLAR &ANAMMA

Skolresultat och psykisk hälsa ett spiralformat samband. Närvarosatsningen Webbseminarium Björn Wickström Temaledare Psynk

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Sociala relationer och upplevelse av ensamhet

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

Motivations- och emotionspsykologi Anvisningar och schema

GENERALISERAT ÅNGESTSYNDROM, GAD

Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD

GDQ Associates lanseringsmingel. 21 mars 2017 i Stockholm

Business Case EQ-i. Chefer, New Zeeland Telecom. ROI: 48 % av det som skiljde hög- från lågpresterarna kunde kopplas till deras EQ-förmågor.

Fysisk aktivitet och hjärnan

Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en interventionsstudie (dnr 6104/ )

Varför talar alla om grit? Berit Nordström Fil dr., leg. psykolog

Utvecklingspsykopatologi: utvecklings- och kliniska perspektiv, 15 högskolepoäng

Emotioner och livstillfredsställelsens betydelse för lycka. Tony Loi. Örebro universitet. Sammanfattning

INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI

Inre arbetsmotivation och förändringsengagemang vid förändringsarbete

STUDIEMotivation. Tutorlärarnas hemsida. Facebook. Infobrev (6.5)

Vetenskap och evidens

Anvisningar till delkurs PERSONLIGHETSTEORI (7.5 HP)

Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp

Evidensgrader för slutsatser

IKT - stöd till anhöriga till äldre närstående. Aileen Bergström Adjunkt, Leg. Arbetsterapeut, PhD Karolinska Institutet

Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Lärorientering och Motivation. Tim och Veronica

KIT 104 Kognitiva processer

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Kursplan. Kurskod PSB525 Dnr 2003:1D Beslutsdatum Psykologi, allmän inriktning, poäng. Kursen ges som fristående kurs.

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor

Vad har hänt sedan oktober? Värnamo den 4 februari Förändring. Två verksamhetsnivåer

Agenda. Coachens roll. Förhållningssätt. Övningar. Samtalsmodell. Samtal Hitta egna frågor

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

The European Commission support for the production of this publication does not constitute an endorsement of the contents which reflects the views

10 november 13 januari 2011

STOCKHOLMS UNIVERSITET

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Om hur positiva känslor får oss att vidgas och växa. Åse Fagerlund, FD, PsL i neuropsykologi Folkhälsans Forskningscentrum

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö

Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden. Kursens benämning. Delkurs 1: Introduktion till ledarskap under påfrestande förhållanden (7,5hp)

COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC

Förändring, evidens och lärande

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Drömmen om det goda är en ideell förening.

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Supported employment -från en doktorands perspektiv

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

Gymnasieelevers subjektiva välbefinnande Vilken betydelse har kön, självkänsla och livskvalitet?

Alexander Brusmark, Jonathan Dandemar, Frida Jonsson, Astrid Karlsson, Mindy-Li Nixon & Christina von Tell

HANDLEDNING I BARNPSYKOTERAPI

Vad innebär spelarutbildning för er? Vilka är de viktigaste faktorerna att fokusera på inom spelarutbildning?

Transkript:

VÄLKOMNA! Föreläsning om välbefinnande och tillämpad positiv psykologi

UPPLÄGG Välbefinnande & Tillämpad Positiv Psykologi Resultat Tillämpad Positiv Psykologi Hållbart Arbetsliv i Skaraborg

Välbefinnande

Välbefinnande (Keyes, 2002)

Välbefinnande Hög psykisk hälsa Ofullständig psykisk ohälsa Fullständig psykisk hälsa Hög psykisk ohälsa Låg psykisk ohälsa Fullständig psykisk ohälsa Ofullständig psykisk hälsa Låg psykisk hälsa (Keyes, 2002)

Välbefinnande Hög psykisk hälsa Ofullständig psykisk ohälsa Fullständig psykisk hälsa Hög psykisk ohälsa Låg psykisk ohälsa Fullständig psykisk ohälsa Ofullständig psykisk hälsa Låg psykisk hälsa (Keyes, 2002)

Välbefinnande (Seligman & Czikszentmihalyi, 2000)

Välbefinnande Hög psykisk hälsa Positiv Psykologi Låg psykisk hälsa (Keyes, 2002)

Välbefinnande (Deci & Ryan, 2008; Waterman, 2008)

Välbefinnande Subjektivt välbefinnande (Deci & Ryan, 2008; Waterman, 2008)

Välbefinnande Subjektivt välbefinnande (Deci & Ryan, 2008; Waterman, 2008)

Välbefinnande PA(t%)/NA(t%) + (LS&DS) (Deci & Ryan, 2008; Waterman, 2008)

Välbefinnande + - Sysselsättning Socialt Samhälle Personlighet Tid i livet (Carstensen et al., 2011; De Neve, 2011; Diener et al., 2017)

Välbefinnande Högt välbefinnande i stunden BREDDAR Fler lösningar på problem Fler initiativ till socialisering Fler handlingsalternativ Mer benägen att agera Högre sannolikhet att hjälpa Bättre minnesåterkallning Etc. (Aspinwall, 1998; Isen, 2000; Fredrickson, 2001)

Välbefinnande Högt välbefinnande över tid BYGGER Mer positivt evaluerad Högre arbetstillfredsställelse Högre produktivitet Högre tro på egen förmåga Högre målsättningar Högre tillhörighetsupplevelse Etc. (Aspinwall, 1998; Isen, 2000; Fredrickson, 2001)

Välbefinnande Högt välbefinnande i längden BUFFRAR Lägre grad av utbrändhet Färre depressiva symptom Mindre grad av riskbenägenhet vid stor insats (t.ex. hälsorisker) Mer långsiktig självreglering Mer lösningsfokuserad coping Etc. (Aspinwall, 1998; Isen, 2000; Fredrickson, 2001)

Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Hur kan man öka sitt välbefinnande?

Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Evidensbaserad kunskap (Grant, 2001)

Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) STYRKOR Kontroll (n=70) Styrkor (n=66) Tänk igenom kommande vecka. Beskriv vad du planerar att göra. Ta reda på dina styrkor. Beskriv hur du planerar att använda 1 styrka/dag. (Seligman et al., 2005)

Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) STYRKOR Båda grupperna ökade sitt välmående under veckan. Kontrollgruppen föll tillbaka till ursprungliga nivåer redan efter en vecka. Styrkegruppen fortsatte att öka sitt välmående, helt upp till 6 månader efter övningen. (Seligman et al., 2005)

Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Var regelbundet fysisk aktiv (lagom ansträngning). Känn och ge uttryck för tacksamhet. Utveckla känsloregleringstekniker för positiva känslor. Genomför altruistiska handlingar. Meditera regelbundet (LKM och CM). Spendera mycket tid i aktiviteter som ger dig Flow. Tydliggör och uppmärksamma ditt sociala nätverk. Identifiera och fokusera på dina personliga styrkor. (Hofmann et al., 2011; Otake et al., 2006; Quoidbach et al., 2010; Seligman et al., 2005; Watkings et al., 2015)

UPPLÄGG Välbefinnande & Tillämpad Positiv Psykologi Resultat Tillämpad Positiv Psykologi Hållbart Arbetsliv i Skaraborg

Resultat HAS projektet 166 deltagare delades slumpmässig in i 3 olika grupper SAMTAL (56) WEBB (55) MÄTNING (55) Första mätning av individuellt välbefinnande 55 54 53 6 TPP samtal 4 TPP webb - Andra mätning av individuellt välbefinnande 48 39 49 - - 1 TPP samtal Tredje mätning av individuellt välbefinnande 29 24 28 Statistisk analys 25 19 25

Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Övergripande genomförande SAMTAL WEBB MÄTNING Till vilken grad har du arbetat med innehållet? Under TPP perioden 78% Vid uppföljning 63% Till vilken grad har du arbetat med innehållet? Under TPP perioden 62% Vid uppföljning 58% Till vilken grad har du arbetat med innehållet? Under TPP perioden - Vid uppföljning 56%

Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Övergripande resultat SAMTAL WEBB MÄTNING Övervägande signifikanta positiva förändringar OCH flera är ihållande vid uppföljning. Övervägande signifikanta positiva förändringar DOCK sällan ihållande vid uppföljning. Inga betydande förändringar inledningsvis MEN flera signifikanta positiva förändringar vid uppföljning.

Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Övergripande kommentarer SAMTAL WEBB MÄTNING - Upplever att jag mår bättre. - Skulle gärna fortsätta. - Önskar att fler fick detta. - Nyttigt, stanna upp/reflektera. - Något kort och intensivt. - Kommer att ha nytta av detta. - Hade önskat få detta tidigare. - Bra och lärorikt. - Intressanta övningar. - Hade önskat fler samtal. - Förstod inte allt så hade velat bolla med någon. - Svårt att skriva, lättare att prata. - Bra insats. - Intressant projekt. - Lärorikt att få en bild av sitt eget välmående. - Insiktsgivande. - Har tänkt mycket på samtalet i efterhand.

Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Upplevda positiva känslor SAMTAL WEBB MÄTNING

Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Upplevda negativa känslor SAMTAL WEBB MÄTNING

Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Tillfredsställelse med dåtid SAMTAL WEBB MÄTNING

Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Tillfredsställelse med nutid SAMTAL WEBB MÄTNING

Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Tillfredsställelse med framtid SAMTAL WEBB MÄTNING

Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Tillfredsställelse med olika livsdomäner SAMTAL WEBB MÄTNING

Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Genomsnittlig pulsvariation över 3 dygn SAMTAL WEBB MÄTNING

Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Summering av signifikanta utfall SAMTAL WEBB MÄTNING Efter Uppf. Efter Uppf. Efter Uppf. Positiva känslor Positiva känslor Positiva känslor Negativa känslor Negativa känslor Negativa känslor Tillfreds dåtid Tillfreds dåtid Tillfreds dåtid Tillfreds nutid Tillfreds nutid Tillfreds nutid Tillfreds framtid Tillfreds framtid Tillfreds framtid Tillfreds domän Tillfreds domän Tillfreds domän Pulsvariation Pulsvariation Pulsvariation

Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Samlade slutsatser TPP verkar generellt ha en positiv inverkan på individers välbefinnande. Det är inte bara samtal som verkar ha effekt utan även övningar i sig. Kombinationen av samtal och övningar verkar dock vara mest effektiv, framförallt i relation till slutförande samt ihållande positiva effekter. Även en mindre mängd TPP samtal (1 st) verkar kunna ha positiv effekt. Resultaten från skattningar av subjektivt välbefinnande går i linje med inrapporterad sjukfrånvaro, dvs signifikant positiv effekt av TPP samtal. Det ges uttryck för önskemål om fler TPP samtal till fler personer.

UPPLÄGG Välbefinnande & Tillämpad Positiv Psykologi Resultat Tillämpad Positiv Psykologi Hållbart Arbetsliv i Skaraborg

Referenser TACK! Aspinwall LG. Rethinking the role of positive affect in self-regulation. Motivation and Emotion. 1998;22:1 32. Carstensen, L. L., Turan, B., Scheibe, S., Ram, N., Ersner-Hershfield, H., Samanez-Larkin, G. R.,... & Nesselroade, J. R. (2011). Emotional experience improves with age: evidence based on over 10 years of experience sampling. Psychology and aging, 26(1), 21. Diener, E., Heintzelman, S. J., Kushlev, K., Tay, L., Wirtz, D., Lutes, L. D., & Oishi, S. (2017). Findings all psychologists should know from the new science on subjective well-being. Canadian Psychology/psychologie canadienne, 58(2), 87. Deci, E. L., Ryan, R. M. (2008) Hedonia, eudaimonia, and well-being: an introduction. Journal of Happiness Studies, 9, 1-11 De Neve, J. E. (2011). Functional polymorphism (5-HTTLPR) in the serotonin transporter gene is associated with subjective well-being: evidence from a US nationally representative sample. Journal of human genetics, 56(6), 456-459. Duan, W., Ho, S. M., Tang, X., Li, T., & Zhang, Y. (2014). Character strength-based intervention to promote satisfaction with life in the Chinese university context. Journal of Happiness Studies, 15(6), 1347-1361. Fredrickson, B. L., (2001) The role of positive emotions in positive psychology: The Broaden-and-Build theory of positive emotions. American Psychologist, 56, 218-226 Grant, A. M. (2001). Towards a Psychology of Coaching: The Impact of Coaching on Metacognition, Mental Health and Goal Attainment. Hofmann, S.G., Grossman, P., Hinton, D.E., (2011). Loving-kindness and compassion meditation: Potential for psychological interventions. Clinical Psychology Review, 31: 1126-1123. Isen AM. Positive affect and decision making. In: Lewis M, Haviland-Jones JM, editors. Handbook of emotions. 2nd ed. Guilford Press; New York: 2000. pp. 417 435. Keyes, C. L. (2002). The mental health continuum: from languishing to flourishing in life. Journal of health and social behavior, 43(2), 207-222. Otake, K., Shimai, S., Tanaka-Matsumi, J., Otsui, K., & Fredrickson, B. L. (2006). Happy people become happier through kindness: A counting kindnesses intervention. Journal of Happiness Studies, 7(3), 361-375. Quoidbach, J., Berry, E. V., Hansenne, M., & Mikolajczak, M. (2010). Positive emotion regulation and well-being: Comparing the impact of eight savoring and dampening strategies. Personality and Individual Differences, 49(5), 368-373. Seligman, M., Csikszentmihalyi, M., (2000) Positive psychology: An Introduction. American Psychologist, 55, 5-14 Seligman, M. E., Steen, T. A., Park, N., & Peterson, C. (2005). Positive psychology progress: empirical validation of interventions. American psychologist, 60(5), 410. Waterman, A. S. (2008). Reconsidering happiness: a eudaimonist's perspective. The Journal of Positive Psychology, 3(4), 234-252 Watkins, P. C., Uhder, J., & Pichinevskiy, S. (2015). Grateful recounting enhances subjective well-being: The importance of grateful processing. The Journal of Positive Psychology, 10(2), 91-98. Kontakt Kristoffer Ekman kristoffer.ekman@his.se 0500-448828