Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Dellens förskola i Hudiksvalls kommun Granskning genomförd i november 2012 av Ulrica Ellmin och Marit Viklund Q-Steps Kvalitetssäkring AB

Sammanfattning av rapporten Dellens förskola Dellens förskola är en kommunal förskola i Hudiksvalls kommun. Förskolan har 16 barn och består av en avdelning. Två pedagoger arbetar med de yngsta barnen ett till tre år och två pedagoger med barnen som är fyra till fem år. Förskolans arbetssätt är inspirerat av Reggio Emiliafilosofin. Förskolan ligger på landsbygden utanför tätorten Hudiksvall. Förskolan uppvisar en jämn och god kvalitet inom de elva kvalitetsområdena och har i sin första granskning uppnått 66 poäng och blir därmed certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem. Miljön i förskolan är inspirerande, varierad och inbjuder till lärande. Förskolans pedagoger och ledning visar ett stort engagemang och intresse för att förskolan ska vara en god pedagogisk miljö samt att barnen ska vara delaktiga i verksamheten. Det finns en tydlig förankrad och gemensam pedagogisk idé som genomsyrar alla delar av verksamheten och som skapar delaktighet bland såväl personal och barn och även hos föräldrarna. Barnens delaktighet är väl synlig i verksamheten, men förskolan behöver utveckla dokumentationen kring hur man arbetar för att utmana och stimulera varje barns lärande och lärprocesser. Hur förskolan arbetar för att synliggöra att barnen kan och får reflektera över sitt eget lärande behöver också utvecklas och systematiseras. Pedagogerna behöver också fördjupa reflektionerna med fokus på arbetssätt och lärande. Det finns en tydlig struktur för dokumentation och många slags dokumentations-, reflektions- och mötesformer som är kända av personalen. Förskolan behöver arbeta mer med att systematisera dokumentationen och göra analyser av resultaten så att de kan vara ett underlag för hur verksamheten utvecklas i relation till läroplanens mål på alla nivåer. Förskolan har en god kännedom om de delar av ekonomin som man kan påverka vilket leder till ett gott resursutnyttjande. Genom att vara restriktiv med att tillsätta vikarier och genom att föräldrar ombeds bidra med material och bygghjälp i utemiljön kan man hålla nere kostnaderna. Föräldrasamarbetet är gott och föräldrarna är positiva till verksamheten och nöjda med den information som de får från förskolan. Pedagogerna ser dock arbetet med att öka föräldrarnas delaktighet och inflytande som ett utvecklingsområde. Genom att ännu mer involvera föräldrarna i utvärderingen av förskolans verksamhet och metoder för att ta tillvara föräldrarnas synpunkter kommer föräldrasamarbetet att utvecklas. Förskolan har arbetat med Qualis kvalitetssäkringssystem i ett år. Att fortsätta arbeta systematiskt med kvalitetsarbetet kommer att utveckla förskolan till en ännu högre nivå. Dellens förskola Dellens förskola bildar tillsammans med Frigesund och Näsvikens förskolor det västra området i Hudiksvalls kommun. Förskolan är belägen på landet några mil utanför tätorten med skog, äng och sjö i närheten. Utemiljön består av en gård med sandlåda, lekstuga och gräsytor som utnyttjas för pedagogisk lek-och lärmiljö. Utemiljön utvecklas och förändras efter barnens behov och intressen. 1

Förskolan består av en avdelning inrymd i en gammal lärarbostad. Huset är i två våningar så det finns goda möjligheter att dela in barnen i mindre grupper. På Dellens förskola arbetar två barnskötare och två förskollärare. På förskolan är 16 barn inskrivna i åldrarna ett till fem år. Från att ha varit ett dagbarnvårdarkollektiv blev förskolan en kommunal förskola för tio år sedan. På personalens initiativ arbetar man som den enda förskola i kommunen med en uttalad Reggio Emiliainriktning. Förskolechef är Ingrid Skog-Iversen. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter som den funnit relevanta för att belysa förskolans kvalitet. Därtill har vissa kvantitativa tal redovisats avseende organisation, kompetens och resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualisenkäter till barn över tre år, föräldrar och personal. Av förskolans nio barn över tre år har nio svarat (100 procent). Alla barnens föräldrar (en förälder/barn) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av tio föräldrar av totalt 13 vilket innebär 77 procents svarsfrekvens. Av förskolans fyra personal har fyra svarat (100 procent). Granskningen har skett i form av att undertecknade externa granskare har tillbringat en och en halv dag i förskolan. Materialet från förskolan har vi tagit del av i god tid innan besöket. Under den första besöksdagen har vi deltagit i avdelningarnas verksamhet och intervjuat grupper av pedagoger och föräldrar. Den andra dagen har vi ägnat förmiddagen åt att komplettera de frågor vi saknade svar på, delta i förskolans verksamhet och att intervjua ledningen. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Kvalitetsområde Självvärdering avdelning Självvärdering förskolechef Extern värdering granskare A. Utveckling och lärande 6 5 3 B. Trygghet och trivsel 6 7 4 C. Barns delaktighet i lärprocessen 4 7 4 D. Arbetssätt och pedagogroll 7 7 4 E. Föräldrainflytande 5 7 3 F. Organisation 6 7 4 G. Styrning och ledarskap 4 7 3 H. Kommunikation 3 5 5 I. Kompetens 3 7 4 J. Resursutnyttjande 4 7 5 K. Image 6 7 3 2

Verksamhetens kvalitet inom elva kvalitetsområden Utveckling och lärande Dellens förskola är inbjudande. Förskolan ligger naturskönt och ute på gården finns möjlighet för barnen att utforska olika material, konstruktioner och rum. Vi ser olika former av rör, en byggoch snickarverkstad, kojor i buskar, kök med bord och stolar, en träbil och bilbarnstolar. Barnen rör sig mellan de olika ställena ensamma och tillsammans med varandra. Teckningar och bilder finns också uppsatta på husväggar och staket för att kunna beskådas av såväl besökande som barnen själva. På en gård intill finns en mer traditionell lekplats med klätterställning och rutschkana. Förskolan är en gammal lärarbostad och uppdelad på två våningar. Alla rum är till för alla barn även om de små barnens arena främst är på nedre botten, men inget hindrar dem från att också vara på övre planet. Inomhus ser vi en ateljé, en mattehörna, språk- och skrivhörna, plats för konstruktion, vattenlek och datorhörna. Varje rum, hall och gång utnyttjas för olika ändamål. Vi ser tydligt hur lärmiljöer både ute och inne har formats efter hand till en innehållsrik miljö för barnen (steg 1). Barnens alster syns på väggar, golv och tak. Frågor och kommentarer syns också i dokumentationen. Projektarbetets framväxt och utveckling syns tydligt, många olika typer av material finns tillgängligt i de olika rummen och barn och pedagoger leker, skapar och cirkulerar mellan allt detta. Det märks att barnen är bekanta med miljön och fler barn visar oss runt och berättar hur saker och ting används. Frågor i barnenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Jag får ofta visa vad jag lär mig Stämmer helt Stämmer Stämmer inte alls 66,7 % 22,2 % 11,1% I barnenkäten ser vi att flertalet barn instämmer helt eller till stor del i att de ofta får visa vad de lärt sig på förskolan. Vi ser att utforskande, nyfikenhet och lust ligger till grund för den pedagogiska verksamheten (steg 1). Vid behov finns handlingsplaner för barn i behov av särskilt stöd. Personalen observerar, dokumenterar och samtalar med varandra och förskolechefen och tar hjälp när det behövs av handledning, konsultation (steg 1). Under vårt besök kan vi ta del av en mängd dokumentation. Vi ser dokumentationer på väggar och bildspel som rullar på dataskärmar. Varje barn har en portfolio. Här finns exempel på aktiviteter, händelser som barnen varit med om med kommenterar från pedagoger och barn. Pedagogisk dokumentation används också regelbundet. Varje år genomförs också TRAS-kartläggning (Tidig Registrering Av Språkutveckling) på varje enskilt barn. Förskolan poängerar att det inte är i syfte att träna varje barn inom något särskilt område utan att det är en grund för insatser som ska utveckla hela gruppen. Pedagogerna menar att detta är ett verktyg som en hjälp och komplement till den pedagogiska dokumentationen. Med pedagogisk dokumentation menar pedagogerna bildspel, fotografier och reflektionsprotokoll. På detta sätt har förskolan metoder för att följa upp och dokumentera varje barns utveckling och lärande (steg 2). All personal är delaktiga i alla delar av verksamheten såsom planering, genomförande, dokumentation, reflektion och utvecklingssamtal. I arbetsplanen står också att ansvar och uppgifter fördelas mellan alla. Vi ser också att förskollärarna tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska 3

arbetet på förskolan. Det är också förskollärarna som är med i områdets utvecklingsgrupper och förskolans ledningsgrupp (steg 2). Förskolans personal har tillgång till en central Spindelgrupp, BVC, socialtjänsten och specialpedagog och där man får möjlighet att tala om frågor kring olika barns behov och möjlighet till stöd. Kommunens centrala förskoleteam har till uppdrag att ge personalen stöd, specialpedagogisk handledning och konsultation vid behov (steg 2). Pedagogerna bygger verksamheten på att dela in barnen i många olika sorters smågrupper. Barnen möts i olika lärmiljöer med olika kompisar. Grupperna varierar beroende på barnens intressen, önskemål men också utifrån pedagogers syfte. Grupperna kan variera flera gånger under en vecka. Miljöerna är också medvetet skapade så att det finns rum i rummen där exempelvis bara två barn kan sitta samtidigt. Tillsammans skapar barn och pedagoger trivselregler som används, dramatiseras och diskuteras regelbundet. På en av samlingarna vi var med på fick vi uppleva hur pedagogerna dramatiserade en utflykt. Teatern handlade om att hjälpas åt och att ta hjälp av någon kompis eller att bjuda in en kompis. I intervju med pedagogerna hör vi hur de menar att arbetssättet på Dellens förskola syftar till att barnen ska få tilltro till sig själva. Det ger barnen möjlighet att utmanas och stimuleras i sin sociala utveckling (steg 3). Projektarbetet eller temaarbetet är ett tydligt arbetssätt på förskolan. Det aktuella projektet i huset är färg. Genom dokumentationer på väggar och i pärmar ser vi att projektets utveckling beroende på barnens frågor och intressen tar olika vägar och berör skapande, rim och ramsor m.m. Vi kan också se material för olika områden såsom ljusbord, datorer, lärplattor, vattenbord, speglar, byggkuddar, konstruktionsmaterial, läshörna och mattehörna. Reflektionen och samtalen med barnen är också en bärande idé i verksamheten. Vi lägger in matte, språk m.m. i vardagen. Vi benämner saker, har material som rör exempelvis matematik och teknik säger en pedagog i intervjun. Förskolan använder språkmaterialet före Bornholm vilket är ett gemensamt material som också tar vid i förskoleklassen då kallat Bornholmsmodellen. Förskolan ligger nära naturen och utflykter är vanligt förekommande och ger goda möjligheter till att studera djur och natur på olika sätt. I personalenkäten ser vi att alla instämmer helt i påståendena att förskola har fokus på språk och kommunikation i alla situationer samt har fokus på matematik och naturkunskap i arbetet med barnens lärande (steg 3). Vi tar del av en veckas planering som visar på tänkta arbeten under veckan. Projektet har särskilt vikta tider i veckan men vävs kontinuerligt in när barnen vill och ser kopplingar själva. En gång i veckan får de äldsta barnen, arbeta med forskning. Områden som har forskats kring är rosor, båtar och päron. Finns det svarta rosor är en fråga. Genom att leta på internet finner de svaret att det inte finns. Vill man ändå ha svart får man spraymåla dem, konstaterar man i dokumentationen. Ett annat forskningsområde handlar om båtar. Vad finns det för båtar? Träbåtar, plastbåtar och gummibåtar. Om man vill att båten ska gå framåt, hur gör man då? Då får man använda motor, åror som man ror med, segel eller sparka med benen. Barnen har också fått fram att de finns 30 olika sorters båtar. När det gäller päron har barnen funderat på vilken bokstav den börjar på, vilken färg päron kan ha, att det finns flera hundra sorters päron och vad man kan göra med ett päron till exempel päronpaj och päronsås. Genomförda aktiviteter såsom projektarbetet dokumenteras regelbundet på olika sätt, av pedagoger och ibland av barnen. Pedagogerna reflekterar kring arbetet med barnen och på vilket sätt arbetet ska utvecklas vidare. Vad händer under den aktuella situationen exempelvis projektet? Vilka frågor hade barnen? Vad ska projektet fokusera framöver? Vilka barn är intresserade av vad? Hur kan man tänka vidare kring en uppkommen fråga eller 4

problem? Vilka gruppkonstellationer kan vara aktuella nästa gång så att alla barn blir delaktiga? Vilket material kan vara aktuellt? I dokumentationen får vi bekräftat att förskolan planerar, följer upp och utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling och lärande (steg 3). Förskolans arbete med barnen präglas av språk och kommunikation i alla situationer. Att ställa frågor, reflektera och samtala är naturligt i vardagen. Pedagogisk dokumentation av projekt, reflektionsprotokoll, portfolio och enkäter används vid uppföljning. I intervjuerna med personalen hör vi att förskolan under flera år provat olika sätt att dokumentera och reflektera. Vi ser att portfoliodokumentationen utvecklats från ett beskrivande av aktivitet och görande till mer fokus på lärande och barns egna kommenterar i några fall reflektioner kring det barnet varit med om. Vi ser också olika former av mötesprotokoll, reflektionsanteckningar och reflektionsprotokoll och att pedagogerna under åren har bekantat sig med verktygen som underlag för verksamhetens utveckling. Frågor i föräldraenkätenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling och lärande Förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk och kommunikation I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik och naturvetenskap helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 80 % 10 % 10 % 70 % 30 % 60 % 40 % 40 % 40 % 20 % Föräldraenkäten visar att föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för deras barn. De instämmer också i att förskolan fokuserar på barns lärande kring språk och kommunikation. I något mindre utsträckning anser också föräldrarna att förskolan fokuserar matematik och naturvetenskap. Arbetslaget placerar förskolan på steg 6 och ledningen på steg 5. Förskolan har stimulerande lärmiljöer och erbjuder ett rikt innehåll som stimulerar till nyfikenhet och lust att lära. Förskolan följer också på olika sätt upp och dokumenterar barns allsidiga utveckling (steg 1-3). Vi ser på en generell nivå att arbetssätten utvecklas och processer utvecklas för gruppen. Mycket fokus handlar dock om att utveckla projektet snarare än hur dokumentation, analys och utvärdering bidrar till att fullt ut följa upp varje barns utveckling och lärande samt hur verksamheten och pedagogerna stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande. Vi såg under besöket förslag på fördjupande reflektionsfrågor (tips för utveckling i reflektionen från förskolechefen) för pedagogerna som kan leda till utveckling i reflektion. Ett annat sätt är att i större utsträckning fokusera huvudprocessen kring läroplansuppdraget. Vilka lärprocesser som ska stimuleras och på vilket sätt varje barn bäst möts och utmanas för att utveckla olika förmågor. Att tydligare analysera på vilket sätt miljö och material bidrar till barns lärande. Det är viktigt att fokus landar i konkretiseringar av läroplanens uppdrag som i sin tur blir utgångspunkten för projekt och planerade aktiviteter m.m. mer än tvärtom. Detta krävs för att förskolan ska nå steg 4. Vi placerar därför förskolan på steg 3. 5

Trygghet och trivsel Lokalerna på Dellens förskola kan verka vara svåra att överblicka då förskolan ligger i en gammal lärarbostad som består av två våningar. Verksamheten upplevs trots den relativt svårarbetade miljön vara trygg och säker då personalens medvetna arbetssätt med att dela upp barnen i olika grupper innebär att man har god koll på var barnen befinner sig under dagen. Åtta av tio föräldrar håller helt med om att förskolan är välstädad och två instämmer till stor del. Förskolans utemiljö består av en inhägnad gård där det finns gott om stimulerande lek-och aktivitetsmiljöer för barnen. Personalen har byggt upp utemiljön på samma sätt som inomhusmiljön det vill säga genom att göra aktivitetsområden där barnen kan välja olika sorters aktiviteter och lekar. Åtta av tio föräldrar instämmer helt i och att förskolan har en stimulerande utemiljö och två föräldrar instämmer i detta till stor del. Förskolans barn och personal äter sin lunch på Dellengrytan som är en matsal för Hudiksvalls resurscentrum belägen på skolgården utanför förskolan. Sju av nio barn håller helt med om att maten smakar gott medan ett av barnen instämmer till stor del och ett barn tycker inte att det alls. Vad det gäller föräldrarna svarar sju av tio att de håller helt med om att förskolan erbjuder god mat medan två instämmer till stor del och en förälder inte vet. Förskolan har rutiner för att ta emot nya barn. Nya familjer får ett introduktionshäfte som innehåller information om förskolans pedagogiska verksamhet, rutiner och diverse praktisk information. Hudiksvalls kommun har en handlingsplan för krisstöd som är reviderad i augusti 2012. Där finns viktiga telefonnummer, handlingsplaner för olika tänkta scenarier samt rutiner för tillsyn och utflykter (steg 1). Förskolan arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel. Det här beskriver man bl.a. i Arbetsplanen för Dellens förskola i Norrbo. Vår värdegrund ska synas i vår vardag-hur vi är med och mot varandra. Vi pedagoger är viktiga som förebilder som genom ett tydligt förhållningssätt skapar ett klimat som är tryggt, generöst, tillåtande och fyllt av glädje. Vi ser tydligt detta förhållningssätt vid vårt besök på förskolan. Vi ser glada och nyfikna barn som intresserar sig för oss och som gärna vill visa oss sin förskola. Detta bekräftas också av enkätsvaren där åtta av nio barn tycker att påståendena jag tycker om att vara på förskolan, jag har någon att leka med på förskolan och jag har roligt när jag leker med de andra barnen stämmer helt. I föräldraenkäten svarade nio av tio föräldrar att de instämmer helt på frågan om deras barn trivs på förskolan. All personal instämmer helt i att både de och barnen trivs på förskolan. Pedagogerna arbetar aktivt med dessa värderingar. Man lyssnar till vad barnen har att säga, bekräftar och låter barnens egna idéer komma till uttryck i det dagliga arbetet. Hudiksvalls kommun har en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen är reviderad i september 2012. I planen står att läsa vilka mål Dellens förskola har med sitt arbete med dessa frågor. Man arbetar förebyggande genom att diskutera vardagsarbetet och förhållningssätt, att kritiskt granska regler och ramar runt verksamheten. Vid vårt besök såg vi vuxna som aktivt deltog i barnens lekar och aktiviteter och på så sätt gav barnen möjligheter till att reflektera över och uttrycka sina känslor och beteenden. Vi deltog i en samling där pedagogerna spelade upp ett etiskt, moraliskt dilemma för barnen och där barnen gavs 6

utrymme för att diskutera vad de hade sett. I påståendet jag är en bra kompis svarade sex av nio barn att det stämmer helt och tre av barnen tyckte att det stämmer. Enligt planen ska aktiviteterna dokumenteras och kartläggas för att sedan leda fram till förbättringsåtgärder. Reflektionsprotokollen som man använder sig av i det dagliga arbetet skulle kunna användas mer systematiskt så att de förbättringsområden som man upptäcker också dokumenteras. Vi såg inte många exempel på detta i pärmarna. Vid vårt besök såg vi många exempel på hur ett gemensamt förhållningssätt och bemötande genomsyrar verksamheten. Personalen som arbetar på Dellens förskola har alla aktivt valt att söka sig till förskolan för att få arbeta enligt Reggio Emilias filosofi. All personal svarar att man instämmer helt i enkätpåståendet att i vår förskola har vi enats om gemensamma normer (steg 2). Ett stort engagemang för verksamheten präglar förskolan. Åtta av tio föräldrar svarar att de instämmer helt i att personalen engagerar sig i deras barn och två föräldrar instämmer till stor del i påståendet. Vid vårt besök blir vi hela tiden påminda om att det är pedagogiken som styr verksamheten. När vi frågar personalen kan de beskriva varför och hur de arbetar som de gör. Personalen är stolt över sin verksamhet och vill gärna förmedla sitt arbetssätt till andra. Detta får vi bekräftat när vi får höra att man deltagit i kommunens aktivitet Pedagogiskt café och berättat om sin verksamhet. I Arbetsplan för Dellens förskola i Norrbo beskrivs förskolans värdegrund med nyckelorden: gemenskap, omtanke, jämställdhet, uppmärksamma varandras framsteg och lek och glädje. Vid vårt besök ser vi hur personalen aktivt arbetar med barnen. Man har delat upp barngruppen i mindre grupper där vuxna är närvarande och deltar i aktiviteterna genom att styra barnen eller delta i leken. Vi hör hur de vuxna samtalar med barnen kring det som pågår i aktiviteten. Barnen får komma till tals och många gånger är det barnens önskan som styr aktivitetens utveckling. All personal instämmer helt i påståendet att förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Genom att arbeta med barnintervjuer och kontaktbarometer mäter och följer man kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet i förskolan. Föräldrasamtalen ger besked om hur föräldrarna uppfattar verksamheten (steg 3). I påståendet om förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling svarade fyra av tio föräldrar att de helt instämmer i detta påstående, en förälder instämmer till stor del och en till viss del medan fyra föräldrar inte vet. All personal svarar att de instämmer helt i påståendet om de vuxna reagerar mot diskriminering och kränkande behandling. Vid vårt besök på förskolan ser vi flera exempel på hur personalen aktivt arbetar med att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Genom att använda sig av det man kallar Husmodellen, som kommer från Diskrimineringsombudsmannen och som används i hela kommunen, följer man upp vad som händer i de olika rummen på förskolan. I vilka rum fungerar aktiviteterna bra och i vilka rum kan det bli konflikter? Enligt personalen är dock denna modell inte helt förankrad i verksamheten ännu. På förskolan har barnen varit med om att ta fram lekregler som de själva kan relatera till. Reglerna tas fram i dialog med barnen och där de vuxna lyssnar och skapar ett klimat där alla barn 7

får komma till tals. Personalen arbetar också med Stoppmetoden för att lära barnen säga ja eller nej. Förskolan har en dokumenterad gemensam värdegrund där nyckelord som gemenskap, omtanke och jämställdhet synliggörs i det dagliga arbetet. Det klimat som präglar förskolan upplever vi vara just så - tillåtande, tryggt och generöst. Hela miljön på förskolan präglas av den gemensamma synen på allas lika värde. I kvalitetsredovisningen från 2011 står att läsa vi utgår från det kompetenta barnet och låter barn hjälpa barn. Detta är ett medvetet arbetssätt. Vi ska förmedla känslan av allas lika värde och att alla är bra som de är. Att medvetet arbeta för att barn hjälper barn stärker vår uppfattning om att förskolans värdegrund är levande i det dagliga arbetet, vilket vi såg många exempel på under dagarna i förskolan. Förskolans arbetssätt för att aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar kan vi se i många situationer under vårt besök. Att vänta på sin tur så att alla får möjlighet att säga sitt i en samling är ett exempel. Att allas åsikter är lika mycket värda är ett annat (steg 4). Ledningen väljer att placera förskolan på steg 7 och arbetslaget lägger sig på steg 6. Förskolan uppfyller kriterierna till steg 4. Vi ser att förskolan har förankrade metoder för att ge varje barn utrymme att reflektera över etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Däremot behöver förskolan visa hur man kontinuerligt utvärderar sina metoder för att hantera diskriminering och kränkande behandling. Vi väljer därför att lägga förskolan på steg 4. Barns delaktighet i lärprocessen På Dellens förskola är barnen mycket delaktiga. Lärmiljöerna är tilltalande, lättillgängliga, tydliga och invanda. Vid vårt besök ser vi aktiva barn som gärna visar och berättar vad de gör. Barnen får cirkulera mellan rummen och i varje rum finns saker att göra. Barnen är glada och engagerade. Det är pedagogerna också och de berättar gärna hur de arbetar processinriktat och tematiskt där barnens intressen, lekar och funderingar är utgångspunkten. Det blir tydligt för oss att barnens intressen och behov präglar den pedagogiska verksamheten och har fokus på barnens möjlighet att vara delaktiga och påverka. Vid en samling med de minsta barnen är det ett av barnen som inte riktigt känner för att sitta still eller delta i det som sker. Barnet gömmer sig i en liten koja alldeles bredvid de andra och försvinner efter en stund ut till ett närliggande rum. En av pedagogerna följer barnet ut och efter en stund finner vi dem i en vrå tillsammans läsandes en bok. I personalenkäten instämmer hälften av pedagogerna helt och hälften till stor del i att barnen är delaktiga i lärprocessen (steg 1). Vi hör många samtal mellan barn - barn och barn - pedagoger. Dialogen är bärande på förskolan vilket är något som också bekräftas i intervjun med personalen. Barns frågor och funderingar leder till olika diskussioner och konkreta handlingar såväl individuella som kollektiva. Vid besöket får vi följa en mindre grupp flickor som ska fortsätta att arbeta med sitt projekt. Flickorna ska göra en gård till sina djur. De är i full gång med att välja färg för att färglägga den. En av flickorna råkar måla en del av teckningen som inte skulle målas. En annan flicka påtalar detta och undrar hur de ska göra för att få bort färgen. Tillsammans försöker de komma på en lösning. Hur gör vi nu undrar pedagogen? Vi kan prova med vatten säger en flicka och springer i väg för att blöta en 8

pappershanduk och kommer tillbaka och börjar gnugga bort färgen på teckningen. Färger går inte helt bort och hon konstaterar det blir bara blött igenom säger hon och tittar under papperet. Hur gör vi då, undrar pedagogen? Vi kanske kan ta tvål säger flickan och springer iväg för att hämta tvål och gör ett nytt försök att gnugga bort färgen. Lite färg går bort men dessvärre blir pappret luddigt. Flickan konstaterar det blir ett levande vitt papper. I ateljén finns andra barn som skapar teckning med hjälp av sugrör och färg som de blåser ut på ett papper. Barnen sitter vid borden, hämtar nya färger och pedagogen hjälper till vid behov. Vi tar del av en mängd dokumentationer och reflektioner som visar på hur pedagoger följer upp arbete med barns delaktighet. Tydligt framgår vilka barn som varit aktiva under dagen eller aktiviteten och vilka som inte riktigt hängde med, inte ville eller inte förstod. I flera fall kan vi följa hur pedagogerna funderar hur de ska göra med barn för att de ska var delaktiga nästa gång. I barnenkäten ser vi att sju av nio tycker att påstående att de ofta får välja vad de vill göra stämmer mycket bra och två av nio tycker det stämmer. Under intervju och i materialet vi kunde ta del av vid vårt besök hör och ser vi att pedagogerna följer upp arbetet med barns delaktighet samt att barn uppmuntras att göra egna val (steg 2). Vid vårt besök ser vi också barnens alster, kommenterar och frågor på många ställen på väggarna. Varje barn har också en portfolio där både barn och pedagoger dokumenterar tillsammans. Vi kan hitta rubriker som: Förskolans mål med min bok, Inskolning, Min bild av mig själv och min familj, Jag kan, jag lär mig och jag tänker, Projektarbeten, Traditioner, Månadens bild och utvecklingssamtal. Portfolio innehåller många bilder på aktiviteter och saker som barnen varit med om på förskolan, flera kommenterer och några från barnen själva. Pedagogerna berättar att barnen gärna tittar i sin portfolio. Vid vårt besök är det flera barn som gärna pekar och berättar för oss vad de ser i sina pärmar. Föräldrarna i intervjun berättar också hur de tittar tillsammans med barnen i pärmarna. Det är så roligt med bilder, säger en förälder. Pedagogerna berättar också i intervjun hur de några gånger per år går igenom varje barn och reflekterar kring detta. Till sin hjälp i detta arbetar används även pedagogisk dokumentation och TRAS. Tillsammans utgör alla dokumentationer ett underlag för utvecklingssamtalet. Pedagog och barn gör ett urval från portfolion till samtalet. Vi har valt att inte ta med portfolion till utvecklingssamtalet. Då blir samtalet alldeles för långt, konstaterar en pedagog med ett leende. TRAS-materialet är dock inte något som delges föräldrarna då syftet endast är att se till gruppens behov och utveckling. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Andel svar i procent (minst tio svar) helt till stor del till viss del inte alls Vet ej Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och vårt arbete med barnens utveckling och lärande 3 1 Pedagogerna menar i personalenkäten att det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och arbetet med barnens utveckling och lärande (steg 3). 9

Frågor i föräldraenkätenkät Andel svar i procent (minst tio svar) helt till stor del till viss del inte alls Vet ej Utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling och lärande 80 % 10 % 10 % Detta är något som också flertalet föräldrar bekräftar i såväl intervjun som i föräldraenkäten. Genom intervjuer, reflektioner och Qualisenkäter ges barnen möjlighet att delta i förskolans kvalitetsarbete. Genom frågor och samtal förändras exempelvis lärmiljöernas utformning och innehåll utifrån barnen intressen och behov (steg 3). Vid ett av rummen finns en läsfåtölj och en läshörna. I anslutning till olika böcker finns ett papper som handlar om boksamtal. Här finns frågor som alla barn som vill kan svara på efter att man läst en bok. Vad var bra med eller i boken? Vad var mindre bra med eller i boken? Var det något som var konstigt i boken som man inte riktigt förstod? Finns det något i boken som jag kan koppla till egna erfarenheter, något som jag själv har upplevt? Tema, vad handlade boken om? I dokumentationen ser vi hur barnen var och en fått svara och reflektera kring de olika frågorna. Vid besöket hör vi också hur pedagogerna ställer öppna frågor till barnen som ges möjlighet att fundera på vad de gör, sätta ord på hur de tänker kring olika situationer och händelser. I en samling med de yngsta barnen använder pedagogen sig av en hemlig påse. Frågor ställs till barnen som gärna svara och funderar. Vi ser att barnen ges möjlighet att reflektera enskilt och i grupp såväl under besöket som i delar av dokumentation. Reflektionen sker i samtalen med barnen kring det som finns i såväl portfolio som den pedagogiska dokumentationen. Tillsammans gör de återblickar, minns och funderar på vad de ser och gör (steg 4). I ett av rummen finns en riddarborg. Ett av barnen berättar att tidigare var det dockor här istället men dockorna var för få och tack vare riddarborgen kunde fler barn leka där samtidigt med de olika riddarna, tillbehören och delarna. Hon konstaterar att det är mycket bättre nu. Barnen har ett reellt inflytande över arbetsätt och verksamhetens innehåll det kan vi se genom det tematiska arbetet, miljöns utformning och i dokumentationer (steg 4). Vi ser vid vårt besök att barnen i några fall är delaktiga i dokumentationen av sitt lärande. Ibland får de själva fotografera och reflektera. Inte lika tydligt framkommer det på vilket sätt pedagogerna stimulerar barnen att faktiskt reflektera och medvetandegöra barnen om olika sätt att lära, sitt eget lärande eller andras strategier att lära. Det blir inte tydligt i den pedagogiska dokumentationen, inte heller i portfolion eller under intervjun med pedagogerna som menar att de inte använder frågor som handlar om lärande. Arbetslaget har placerat förskolan på steg 4 och förskolans ledning på steg 7. Förskolan uppnår samtliga kriterier upp till steg 4. Barn är delaktiga och tillsammans reflekterar de på olika sätt kring vad de gör. Att ställa reflekterande frågor i grupp eller enskilt ställer dock krav på vilka frågor som ställs. Handlar frågorna om lärande eller om görande? Vi ser inte frågor där barn kan påvisa eller tala om sitt lärande och reflektera över olika sätt att lära genom att bland annat lyssna till andra eller se andra göra något på ett annorlunda sätt? Tycker barnen att de lär sig? Hur gör de då? Går det att beskriva? Vi kan under vårt besök varken i dokumentationer se eller höra hur pedagogernas arbete medvetet fokusera på barns lärstrategier och olika sätt att lära. För att kunna 10

utveckla undervisningen behöver pedagogerna få återkommande återkoppling från barnen på vad de förstått och vad de behöver utveckla för att komma vidare. När förskolan mer medvetet arbetar för detta med barn kan förskolan komma vidare på steg 5. Vi placerar förskolan på steg 4. Arbetssätt och pedagogroll Dellens förskola är inspirerad av Reggio Emiliafilosofin. Överallt i förskolan finns material framme som är tillgängligt för barnen. Personalen har byggt upp en förskolemiljö där olika rum innehåller olika aktiviteter som barnen kan prova på. Man har valt att organisera förskolan i åldersindelade rum efter barnens förutsättningar och behov men det finns också gemensamma mötesplatser såsom utemiljön, ateljén och matsalen. Att förskolan har ett synsätt som stödjer påståendet att leken ligger till grund för allt lärande kan man tydligt se både i lokalerna och i utemiljön. Överallt har pedagogerna på ett medvetet sätt byggt upp aktiviteter som stödjer lärande genom lek. Ute finns olika aktiviteter för att leka rollekar och inomhus finns t.ex. ateljé, vattenlek, olika experiment, bygglek, rum för matte och svenska. I arbetsplan för Dellens förskola i Norrbo skriver man att vi har en organisation för dagen, veckan, terminen och året som ska skapa en rytm där projekt, egen vald aktivitet, rutiner, spontana upptåg, möten och reflektioner bildar ett sammanhang. Vid vårt besök i förskolan såg vi exempel på hur barnen själva valde aktivitet men också hur de delades in i aktivitetsgrupper av pedagogerna. Personalen uppger att de ibland har varit för snabba att ändra om i verksamheten. Ett nytt beslut man tagit säger att inga nya förändringar får ske inom en treveckorsperiod (steg 1). Tre pedagoger instämmer helt i att förskolans arbetssätt och arbetsformer stimulerar varje enskilt barns utveckling och lärande och en pedagog instämmer till stor del i detta påstående. En av Reggio Emiliafilosofins grundtankar är att miljön i förskolan ska vara inspirerande och att det ska finnas möjligheter för det egna undersökandet. Vi såg många exempel på hur detta arbetssätt fungerar i förskolan. På många ställen ser vi aktiviteter som tillåter barnen att prova på och utforska omvärlden. Overheadprojektorn t.ex. används på flera ställen så att barnen kan få utforska, upptäcka och experimentera med olika färger och former. Vi ser många andra liknande aktiviteter som är framtagna i syfte att väcka barnens nyfikenhet och där de ges möjlighet att själva eller med hjälp av pedagogen undersöka och experimentera. När vi deltar i verksamheten ser vi hur pedagogerna är aktiva tillsammans med barnen. De samtalar med dem om vad som händer i leken och lyssnar till vad barnen har att säga. I en hall ligger bubbelplast och wellpapp fasttejpat på golvet. När vi frågar varför får vi veta att ett barn har upptäckt och intresserat sig för de olika strukturerna i materialen och man har därför valt att behålla hans upptäckt ett tag genom att tejpa fast bitarna på golvet. Här ser vi att pedagogerna stimulerar och utvecklar barnen i att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga genom att tillvarata barnets funderingar om materialens olika struktur (steg 2). Barnen delas upp i grupper vilket gör det möjligt för pedagogerna att utmana barnen med material anpassat efter varje barns förutsättningar och behov. 11

Vid vårt besök såg vi barn som var ute och lekte på gården, var på utflykt till skogen, målade i ateljén, hade vattenlek, spelade spel, experimenterade, lekte i byggrummet. På väggen såg vi ett schema där även musik och drama, projektarbete och matte var schemalagt. Arbetslaget använder sig av digitalkameran och fotoramen för att dokumentera aktiviteterna som pågår i förskolan. Personalen uppger att de samtalar dagligen om vad som sker i verksamheten och om några förändringar behöver göras under dagen. Vid några stationer finns en dokumentationsbok där pedagogen skriver ner sina tankar om hur aktiviteten gick. På frågan om man utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslagen svarar tre av fyra pedagoger att de instämmer helt och en instämmer till stor del. Pedagogerna berättar i intervjun om hur de hela tiden talar med varandra om och reflekterar över hur de genomförda aktiviteterna gått. På väggarna ser vi en mängd olika exempel på pedagogernas dokumentationer av teman och projekt (steg 3). Pedagogerna uppger att barnen ges möjlighet att prova olika lösningar av egna och andras problem i lek- och lärmiljöerna. Vi ser hur de vuxna är närvarande i barnens lek och hur de aktivt deltar i samtalen mellan barnen. I den skriftliga redovisningen svarar förskolechefen att man jobbar med sagor och att man i den aktiviteten kan ha en dialog med barnen. Pedagogerna säger att man kartlägger och observerar barnen för att se vad som behöver förändras och förbättras i verksamheten. Det här görs bl.a. genom att all personal arbetar individuellt med reflektionsprotokollet för att följa upp en aktivitet. En gång i månaden har pedagogerna gemensam reflektionstid tillsammans med kollegorna i arbetslaget. Förskolan använder Kontaktbarometer som metod för att mäta barnens kontakter mellan varandra. Enligt det svar som har getts i den skriftliga redovisningen har varje barn sin egen portfolio. Den används av all personal för att dokumentera barnens lärande men även för att dokumentera den pedagogiska verksamheten. I slutet av varje termin gör pedagogerna en utvärdering av verksamheten tillsammans med förskolechefen. Då går man tillsammans igenom hur man arbetat mot målen i arbetsplanen, planen mot kränkande behandling och de aktuella utvecklingsområden som bygger på enkäterna i Qualismaterialet. I arbetsplanen för Dellens förskola i Norrbo beskriver pedagogerna hur de ser på verksamhetens utveckling över tid. Med hjälp av pedagogisk dokumentation och den utvärdering av verksamheten som beskrivs ovan menar man att verksamheten utvecklas kontinuerligt (steg 4). Både ledning och arbetslag lägger förskolan på steg 7. Vi väljer att lägga förskolan på steg 4. Förskolan kommer att nå högre steg när samsyn kring kunskapsutveckling och de framtagna dokumenten är ännu mer förankrade hos all personal. Vi ser heller inte hur pedagoger reflekterar kring sin egen roll eller hur arbetssätt och arabetsformer utvärderas och jämförs med varandra för att nå bäst effekt för både barngruppen och varje barn. Föräldrainflytande Föräldrarna berättar i intervjuerna att de är mycket nöjda med förskolan. Flera menar att de känner till vad som sker på förskolan och vad som är förskolans uppdrag. Att förskolan har en läroplan, 12

att lek och lärande hör ihop är känt menar de. Det första som möter oss och föräldrarna vid ytterdörren är information om förskolans syn på sitt uppdrag och en beskrivning av sin värdegrund. Förskolan ger vidare information till föräldrarna via månadsbrev, föräldramöten och de dagliga samtalen. Jag upplever att de alltid har tid att prata en stund med oss föräldrar, säger en förälder. Genom bildspelen vid entrén kan också barn och föräldrar tillsammans titta på vad barnen är med om på förskolan. På senare tid har bildspelet kompletterats med text och med citat från läroplanen vilket gör att föräldrar lättare förstår vad förskolan går ut på och vad barnen är med om (steg 1). Föräldrarna upplever att personalen är måna om att ha en god relation till dem. Det dagliga välkomnande mötet är exempel på det. Fler ger exempel på där föräldrar och pedagoger tillsammans pratar och diskuterar kring förbättringar och funderingar. De frågar ofta vad vi vill eller om vi undrar över något, menar de. I intervjuerna med pedagogerna hör vi att de tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna (steg 1). Förskolan uppmuntrar föräldrar att bidra med material eller att delta i att bygga lek och lärmiljöer på förskolan. En annan insats för att involvera föräldrar har varit att införa en sommaruppgift. Syftet med sommaruppgiften är att involvera föräldrarna tillsammans med sina barn. Uppgiften lämnas in i början av augusti och ligger sedan till grund för höstens projektarbete. Detta är en uppgift som uppskattas av föräldrarna framkommer de i intervjun. På föräldramötena har föräldrarna fått diskutera tillsammans vad det bland annat innebär att förskolan har en läroplan och hur den kan te sig konkret i verksamheten. Föräldrar har också bjudits in till gemensamma utlykter och upplevelser såsom vernissage där barnens projektarbete och alster presenterats under trevliga former. Föräldrar får också frågor hur de önskar fira exempelvis Lucia. Pedagogerna berättar om hur de ständigt funderar på olika sätt att involvera föräldrarna och engagera sig i verksamheten (steg 2). I personalenkäten instämmer alla helt i påståendet att de uppmuntrar föräldrar att engagera sig i verksamheten. Information, utvärderingar (föräldraenkäter och utvecklingssamtalet) och att tillhandahålla en föräldrapärm i entrén är några sätt att försöka skapa möjligheter för delaktighet. Föräldrapärmen innehåller bland annat information om Qualis utvärderingar, Dellens visioner och mål och syn på uppdraget, välkomstinformation, arbetsplaner och anteckningar från föräldraråd. Vi hör under intervjun med personalen att de ofta funderar på vilket sätt de kan bjuda in föräldrar att engagera sig i verksamheten och att de försöker utvärdera tidigare insatser (steg 2). Förskolan genomför förutom dagliga samtal med föräldrarna också olika utvärderingar bland annat efter såväl inskolning som utvecklingssamtal och genom Qualisenkäterna. I föräldraenkäten instämmer 40 procent av föräldrarna helt och 30 procent till stor del i påståendet att de ges möjlighet att vara delaktiga i förskolans utvärdering och förbättring av verksamheten. 20 procent har svarat att de inte vet. Sammantaget finns det arbetssätt som ger föräldrar möjlighet att delta i kvalitetsarbetet (steg 2). Under föräldraintervjuerna berättar föräldrarna att de upplever att deras barn utvecklas på förskolan. Barnen sjunger sånger, berättar och visar hur man är en bra kompis för att ta några exempel. Föräldrarna berättar om hur de tillsammans med sina barn tittar i deras portfoliopärmar och tar del av annan dokumentation på förskolan såsom bildspel och väggdokumentation. Inför utvecklingssamtalen får föräldrarna förbereda sig utifrån ett material med frågor som förskolan tillhandahåller. Materialet är framtaget och gemensamt för de kommunala förskolorna i Hudiksvall 13

och berör barnets och föräldrarnas upplevelser av förskolan, trivsel och trygghet, verksamheten, rutiner, barnets relationer, förskolans arbete med språkutveckling, barns inflytande och övriga synpunkter. Pedagogerna har också ett underlag som stöd vid samtalet. I föräldraenkäten instämmer 40 procent helt och 40 procent till stor del i påståendet att de får vara med och påverka hur förskolan arbeta med mitt barns utveckling och lärande. Det framgår att förskolan samverkar med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande (steg 3). Som vi nämnt tidigare följer förskolan på olika sätt upp föräldrarnas inflytande via enkäter och Qualis. Nu har förskolan också infört ett forum för samråd med föräldrarna. I föräldraintervjun framgick det även att föräldrarna själva önskade ha ett eget möte innan de mer gemensamma mötena för att kunna förbereda sig och stämma av olika frågor eller funderingar (steg 3). Förskolans arbetslag placerar sig på steg 5 i trappan och ledningen på steg 7. Förskolan arbetar aktivt med att få en tillitsfull och fördjupad relation till föräldrarna samt följer upp och erbjuder föräldrar att engagera sig och bidra på olika sätt (steg 1-3) för barnens och förskolans utveckling. För att nå steg 4 krävs att förskolan metoder för att göra föräldrarna delaktiga i barnens utveckling utvärderas och utvecklas kontinuerligt. Detta framkommer inte tydligt i underlaget eller vid besöket. Att förskolan har flera sätt att involvera föräldrar står klart men inte lika tydligt vad de har gett för resultat eller på vilket sätt de ytterligare kan förändras för att nå ett steg till. Det nya forumet för samråd kan vara ett sätt och fördjupa kommunikationen. Analys av dokumentationer kring arbetssätt ett annat. Förskolan ser redan idag själva föräldrainflytandet som ett utvecklingsområde. Vi placerar därför förskolan på steg 3. Organisation Förskolorna i Hudiksvalls kommun delas in i elva lärenhetsområden som ligger samlade inom tre geografiska områden. Dellens förskola är en av tre förskolor som tillhör det västra området. Varje område leds av en förskolechef. Centralt i organisationen finns elevhälsa, kvalitetsteam, ett pedagogiskt resurscentrum, samverkansgrupp och nu även en nyanställd coach att tillgå vid behov. Enligt Lpfö 98/10 ska förskolläraren ha det pedagogiska huvudansvaret för verksamheten och så är också organisationen uppbyggd på Dellens förskola. En gång per termin samlar förskolechefen en förskollärare från varje förskola till ett ledningsgruppsmöte och två gånger per termin träffas all personal från de tre förskolorna på gemensamma träffar. När vi frågar pedagogerna hur organisationen ser ut och om de vet vem de kan vända sig till i olika frågor har de god koll på vem de kan få hjälp av vid behov. I påståendet om man jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten instämmer tre pedagoger helt och en instämmer till stor del. I påståendet om förskolan har en väl fungerande organisation svarar två pedagoger att de instämmer helt och det gör också sju föräldrar medan tre föräldrar och två pedagoger instämmer till stor del (steg 1). Dellens förskola är en enavdelningsförskola där fyra pedagoger arbetar. Verksamheten delas ändå dagligen upp i grupper för stora och små barn där samma personal har ansvar för varsin grupp. Sjukfrånvaron är i jämförelse med rikssnittet lika och något lägre än snittet i kommunen. 14

Tabell 2: Sjukfrånvaro, andel barn 0-3 år och antal inskrivna barn per årsarbetare. Granskad förskola 2011 Genomsnitt kommunen 2011 Genomsnitt i riket år 2011 enligt SKL*/Skolverket Total sjukfrånvaro per år 5.1 % 6 % 5,1 % Andel barn 0-3 år 70 % 55 % 55 % Antal inskrivna barn per årsarbetare 5 % 5,5 % 5,3 % *Sveriges Kommuner och Landsting Beroende på vilken aktivitet man har tänkt arbeta med förändras barngruppens sammansättning enligt den skriftliga redovisningen från stund till stund allt efter hur aktiviteterna fortgår. När vi intervjuar pedagogerna berättar de att förskolechefen är på förskolan en gång i veckan då hon stämmer av hur verksamheten mår och lämnar nytt material som läses av personalen. Enligt förskolechefen själv ställer hon frågor och diskuterar med personalen om hur verksamheten fungerar vid sina besök. Hon har också gjort ett kalendarium till förskolan där hon lägger in olika träffar och diskussionsfrågor. Förskolechefen deltar i planeringsdagarna men inte på alla arbetsplatsträffarna som är varannan vecka på kvällstid. I slutet av varje termin gör pedagoger och förskolechefen tillsammans en utvärdering av hur man har arbetat mot arbetsplanens innehåll, med planen mot kränkande behandling och med de aktuella utvecklingsområdena (steg 2). Pedagogerna framhåller vid vårt besök att de har en samsyn på hur arbetet ska bedrivas i verksamheten Vid de två-tre arbetsplatsträffarna som förskolan har varje termin diskuterar pedagogerna verksamhetsfrågor. Reflektionsprotokoll och observationsprotokoll följs upp och diskuteras. Alla har möjlighet att komma tilltals vid dessa tillfällen. Förskolechefen delegerar vissa uppgifter till pedagogerna såsom skyddsrond och vikarietillsättning. Det finns befattningsbeskrivningar. Pedagogerna och förskolechefen hänvisar till Lpfö 98/10 och den skrivning som säger att förskolläraren har ett särskilt uppdrag för det pedagogiska innehållet i verksamheten. Det här särskilda uppdraget syns också i sammansättningen av medlemmarna i ledningsgruppen som består av förskollärare och förskolechef. I det dagliga arbetet märks dock ingen skillnad menar pedagogerna då säger de att de arbetar med ett kollegialt lärande som innebär att alla får komma till tals och där man lyssnar på varandras synpunkter. I enkätfrågan om förskolan har en bra mötesstruktur instämmer tre pedagoger i att man har det till stor del och en pedagog tycker att man har det till viss del. När vi intervjuar pedagogerna berättar de att de har diskuterat hur de kan få en bättre mötesstruktur vid sina planeringsmöten Enligt dem själva tenderar mötena att fastna i barnprat vilket de inte önskar att det ska göra (steg 3). Som tidigare beskrivits består förskolan av en avdelning där fyra pedagoger arbetar men där man valt att dela upp barnen i två grupper utifrån deras ålder och behov. Alla pedagoger har ansvar för verksamheten men man arbetar två och två i de båda barngrupperna. Planering av de dagliga aktiviteterna görs av respektive pedagog som ansvarar för sin aktivitet som kan vara projektarbete, ateljé eller vattenlek. Alla pedagoger svarar att de instämmer helt eller till stor del på frågan om de har förmåga att prioritera och fördela arbetsuppgifter i arbetslaget. Personalen tycker också att arbetslaget fungerar väl. 15