Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Department of Humanities and Social Sciences Kursplan för SVENSKA I LÄRARUTBILDNINGEN D Fastställd av institutionsstyrelsen för humaniora och samhällsvetenskap 2009-01-27 VT09 Kursnamn SVENSKA I LÄRARUTBILDNINGEN SWEDISH IN THE TEACHING PROGRAMME/MASTER PROGRAMME Fördjupning D Nivå Kurskod Avancerad HLS04D Poäng 30 Moment Huvudområde Utbildningsområde 0010 Litteraturvetenskaplig fördjupning, 7,5 hp 0020 Språkvariation och samtalsanalys, 7,5 hp 0030 Språk, kultur och utbildning, 7,5 hp 0040 Litteraturdidaktik, 7,5 hp Svenska Undervisning Advanced Course in Literature, 7.5 credits Language Variation/Sociolinguistics, 7.5 credits Language, Culture and Education, 7.5 credits Teaching Literature,7.5 credits Mål Efter avklarad kurs skall den studerande kunna: redogöra för centrala litteratur- respektive språkdidaktiska teorier och analysera deras förhållande till skolämnet svenska, jämföra ämnesdidaktiska modeller för skolundervisningen i svenska utifrån konkret ämnesinnehåll och övergripande mål för skolundervisningen, analysera relationen mellan målen för konkret ämnesinnehåll i skolans svenskundervisning och skolans övergripande mål och värdegrund, diskutera relationen mellan å ena sidan läroplanens och å den andra skolverklighetens krav på svenskundervisningen, visa textanalytisk kompetens och kunna diskutera kanon- respektive klassikerbegreppet, redogöra för och diskutera betydelsen av språklig variation på individ- och samhällsnivå samt visa en fördjupad förståelse av skola och samhälle som social, kulturell och språklig arena. Innehåll Moment 0010. Litteraturvetenskaplig fördjupning, 7,5 hp Förmågan att analysera och tolka texter fördjupas genom ett studium av några av den västerländska litteraturens klassiker samt av några nyare, epokgörande författarskap från det senaste århundradet. Momentet bygger på de litteraturhistoriska kunskaper som inhämtats under B- och C-kurserna, men här betonas särskilt den genrespecifika textanalysen inom epik, dramatik och lyrik. De litterära verkens funktion i ett samhällsperspektiv uppmärksammas, liksom kanon- respektive klassikerbegreppet.
Moment 0020. Språkvariation och samtalsanalys, 7,5 hp I momentet kompletteras den traditionella sociolingvistiken från tidigare kurser i språksociologi genom fördjupade studier av variationslingvistisk art. Dessutom studeras den modernare grenen av sociolingvistik, nämligen samtalsanalysen och dess olika skolbildningar. Teorier och metoder i de två grenarna diskuteras under jämförelse med varandra. Vidare ingår en transkriptionsövning av en kort inspelning. Moment 0030. Språk, kultur och utbildning, 7,5 hp I momentet diskuteras språkideologiska och språkpolitiska frågor i samhället och inom utbildningen. De förändringar som skola och andra institutioner i det svenska samhället genomgår till följd av migration och flerspråkighet belyses. Vidare diskuteras och problematiseras de förutsättningar som gäller flerspråkighet och litteracitet i skola, arbetsliv och samhälle. Moment 0040. Litteraturdidaktik, 7,5 hp Momentet ger historiska perspektiv på skolans litteraturundervisning, bl.a. genom att kanonbegrepp och kanonbildningsprocess liksom alternativa litterära urval och förhållningssätt belyses. Dessutom fördjupas kunskaperna om förhållandet mellan litteraturen och läsaren i termer av tolkning och reception, läsintresse och läspreferenser. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar och seminariediskussioner samt övningar i små och halvstora grupper. Examination Skriftlig examination samt aktivt deltagande i seminariediskussionerna. Förkunskaper Allmänt utbildningsområde 1 och 2 i Lärarprogrammet samt Svenska i lärarutbildningen C. Betyg A, B, C, D, E, Fx, F. Miljömärkning Kursen har inte granskats för inslag av miljö/hållbar utveckling.
KURSLITTERATUR FÖR SVENSKA I LÄRARUTBILDNINGEN D 30 HP VÅRTERMINEN 2009 Moment 0010. Litteraturvetenskaplig fördjupning, 7,5 hp Förutom de skönlitterära verken tillkommer litteraturvetenskapliga specialtexter (ca 200 sidor), bl.a. ur angiven referenslitteratur. Det förutsätts samtidigt att studenten orienterar sig i litteraturhistoriska handböcker rörande de aktuella författarskapen. Litterära verk: Cervantes Saavedra, Miguel de, Don Quijote, del 1 Dostojevskij, Fjodor, Brott och straff Conrad, Joseph, Heart of Darkness Proust, Marcel, Combray, i På spaning efter den tid som flytt, bd. 1, Swanns värld Woolf, Virginia, To the Lighthouse (Mot fyren) En roman av Toni Morrison, V.S. Naipaul eller Salman Rushdie Shakespeare, William, ett drama, t.ex. King Lear eller The Tempest (Stormen) Strindberg, August, ett senare drama, t.ex. Ett drömspel Beckett, Samuel, I väntan på Godot (Världsdramatik 3, red. Bengt Lewan, s. 179-250) eller Bertolt Brecht, Mor Courage och hennes barn (Världsdramatik 3, red. Bengt Lewan, s.73-126) O Neill, Eugene, Long Day s Journey into Night (Lång dags färd mot natt) Norén, Lars, Natten är dagens mor (Världsdramatik 4, red. Bengt Lewan och Birthe Sjöberg, s. 101-176) Dikter i urval, ett femtiotal sidor av bl.a. Charles Baudelaire, Walt Whitman, Rainer Maria Rilke, T.S. Eliot, Edith Södergran, Gunnar Ekelöf, Paul Celan, och Tomas Tranströmer Referenslitteratur: Auerbach, Erik, Mimesis. Verklighetsframställning i den västerländska litteraturen, Bonniers 1998 (1946). Bloom, Harold, The Western Canon. The Books and School of the Ages, 1994 och senare; sv. övers. Den västerländska kanon. Böcker för skola och eviga tider, Brutus Östlings Bokförlag Symposion 2000 The Cambridge Companion to Postcolonial Literary Studies, ed. by Neil Lazarus, Cambridge University Press 2004. Den svenska litteraturen I-VII, red. Lönnroth, Lars, Delblanc, Sven m.fl., Bonniers 1987 och senare Eliot, T. S., Vad är en klassiker och andra essayer, Norlins förlag 1948. Espmark, Kjell, Att översätta själen. En huvudlinje i modern poesi från Baudelaire till surrealismen, Norstedts1975 och senare. Hartnoll, Phyllis, The Theatre. A Concise History, Thames and Hudson 1985 och senare Joseph Conrad s Heart of Darkness. A Casebook, ed. Gene M. Moore, Oxford University press 2004 Litteraturens historia Hans Hertel, Norstedts 1985 och senare. Litteraturvetenskap en inledning, red. Staffan Bergsten, Studentlitteratur 2002. Modernism. A Guide to European Literature 1890-1930, ed by Malcolm Bradbury and James McFarlane, Penguin 1991. New Historicism and Renaissance Drama, ed. and introduction by Richard Wilson and Richard Dutton, Longman 1992. Nordisk kvinnolitteraturhistoria, red. Møller Jensen, Elisabeth, Bra Böcker 1993 och senare. Olsson, Bernt & Ingemar Algulin, Litteraturens historia i Sverige, Norstedts 1987 och senare. Olsson, Bernt & Ingemar Algulin, Litteraturens historia i världen, Norstedts 1990 och senare. Repris. Dramaanalys från Ibsen till Beckett, Akademilitteratur 1981. Rimmon-Kenan, Shlomith, Narrative Fiction. Contemporary Poetics, Routledge 1998 och senare Sundberg, Björn, Nedslag i nutida svensk dramatik. Katarina Frostenson, Kristina Lugn, Lars Norén, Agneta Pleijel, Books on Demand, Visby 2005 Tjäder, Per Arne, Fruktan, medkänsla och kritisk distans. Den västerländska dramateorins historia, Studentlitteratur 2000. Moment 0020. Språkvariation och samtalsanalys, 7,5 hp Adelswärd, Viveka, 1989: Laughter and Dialogue: The Social Significance of Laughter in Institutional Discourse. I: Nordic Journal of Linguistics, Vol. 12 No 2, 1989. 31 s. Boyd, Sally & Sirkku Latomaa, Language Maintenance and Language Shift among Four Immigrant Minorities in the Nordic Region: A Re-evaluation of Fishman s Theory of Diglossia and Bilingualism. Nordic Journal of Linguistics, Vol. 19 Nr 2, 1996. 15 s.
Eriksson, Mats, 1993: Användningen av partikeln ba i ungdomars berättelser ett fall av pågående grammatikalisering. I: Studier i svensk språkhistoria 3. Wollin, Lars (utg.) (Skrifter utg. av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 34.) S. 85 98. 14 s. Labov, William: The social stratification of (r) in New York City Department stores. = Kap.2 i William Labov, Sociolinguistic patterns, 1972. 28 s. Labov, William, 1973: The linguistic consequences of being a lame. I: Language in Society, vol. 2, no. 1, 1973. S. 81 115. 35 s. Nordberg, Bengt, 1985: Samtida social variation som ett stadium i en långsiktig ljudförändring. = Kap. 3 i Bengt Nordberg: Det mångskiftande språket. (Språkvårdssamfundets skrifter 14.) 1985. S. 36 49. 14 s. Nordberg, Bengt, 1982: Sociolingvistisk datainsamling. = Kap. 6 i Talspråksforskning i Norden. Mål material metoder. M. Thelander, (red.) 1982. S. 92 119. 28 s. Nordberg, Bengt, 1992: Onomatopoetiska uttryck och ungdomars samtalsstil. I: Tal och samtal. Siv Strömquist, (red.) 1992. S. 150 176. 27 s. Nordenstam, Kerstin, 1998: Skvaller. Om samtalsstrategier hos kvinnor och män. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 29.) Hallgren & Fallgren. 155 s. Norrby, Catrin, 1996: Samtalsanalys. Så gör vi när vi pratar med varandra. Studentlitteratur. (Läses enligt anvisningar.) C. 130 s. Romaine, Suzanne, 1996: Clothes make a man, but language makes the woman. Socio-historical reflections on women and standard speech. I: Samspel och variation. Språkliga studier tillägnade Bengt Nordberg på 60-årsdagen. Institutionen för nordiska språk. Uppsala universitet. S. 393 402. 9 s. Seligman, C. R., G. R. Tucker & W. E. Lambert, 1972: Hur bl.a. sättet att tala påverkar lärares attityder till eleverna. Översatt och bearbetad av Olle Hammermo. (Seligman, C. R., G. R. Tucker and W. E. Lambert, The effects of speech style and other attributes on teachers' attitudes toward pupils. I: Language in Society Vol. 1, nr 1 April 1972, 131 142.) 7 s. Ytterligare någon vetenskaplig uppsats för muntlig redovisning (ca. 15 s.). Moment 0030. Språk, kultur och utbildning, 7,5 hp Carlson, Marie, Svenska för invandrare brygga eller gräns? Syn på kunskap och lärande inom sfiundervisningen. Studentlitteratur 2003. 258 s. Cromdal, Jakob & Ann-Carita Evaldsson (red.). Ett vardagsliv med flera språk. Liber 2003. Artiklar av: Cromdal, Jakob & Ann-Carita Evaldsson: Flerspråkighet till vardags en introduktion. S.11 43. 32 s. Evaldsson, Ann-Carita: Elevers flerspråkiga aktiviteter och dominerande enspråkiga former för kommunikation. S. 65 85. 20 s. Olle Josephson: Slutkommentar. S. 179 189. 10 s. Cummins, Jim, Language, power and pedagogy. Bilingual children in the crossfire. Multilingual matters 2000. Kap 2, 5 och 10. 84 s. Cummins, Jim, Andraspråksundervisning för skolframgång en modell för utveckling av skolans språkpolicy. I: K Nauclér (red.), Symposium 2000, Ett andraspråksperspektiv på lärande. Nationellt centrum Sigma Förlag 2001. S. 86 107. 21 s. Lindberg, Inger, Språka samman. Om samtal och samarbete i språkundervisningen. Natur och kultur 2005. 250 s. Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur 2004. Artiklar av: Wellros, Seija: Språk och kultur i undervisningen för vuxna invandrare. S. 645 673. 28 s. Franker, Qarin: Att utveckla litteracitet i vuxen ålder alfabetisering i en tvåspråkig kontext. S. 675 713. 38 s. Stier, Jonas, Kulturmöten En introduktion till interkulturella studier. Studentlitteratur 2004. 169 s. Moment 0040. Litteraturdidaktik, 7,5 hp Facklitteratur (Cirka 1400 sidor hämtade från nedanstående fyra områden. Litteraturen kan även väljas från referenslistan. Urvalet görs beroende på inriktning och i samråd med läraren) 1. Historiska perspektiv på skolans litteraturundervisning Brink, Lars, Gymnasiets litterära kanon, Urval och värderingar i läromedel 1910-1945, 1992, s. 29-61, 270-295.
Brink, Lars, Kanon och kulturarv i ett föränderligt samhälle, i Andra nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, (red.) Staffan Thorson, 2004, s. 21-36. Furuland, Lars, Lyss till den granens susning. Om en läsebok som folkuppfostrare, i Ljus över landet och andra litteratursociologiska uppsatser. 1991, s. 64-83. Kussak, Åke, Författarna och den gemensamma repertoaren, i Litterära skoltexter. En studie av läseböcker för grundskolans högstadium och motsvarande skolformer och stadier 1950-1975, 1999, s. 49-60. Ollén, Bo, Nya läseboken växer fram, i Från Sörgården till Lop-nor. Klassiska läseböcker i ny belysning, red. Bo Ollén. 1996, s. 11-42. Persson, Magnus, Populärkultur i skolan: Traditioner och perspektiv, i Populärkulturen och skolan, red. Magnus Persson. 2000, s. 15-101. Thavenius, Jan, De odödliga mästerverken och Det kanoniska tänkandet i Den motsägelsefulla bildningen. 1995, s. 93-138. 2. Litteraturen och läsaren: reception, tolkning och litterär kompetens Appleyard, Joseph, Becoming a Reader. The Experience of Fiction from Childhood to Adulthood, Cambridge (Mass.). 1994, s. 1-20, 57-193. Elmfeldt, Johan, Läsningens röster. Om litteratur, genus och lärarskap, 1997, s. 31-60, 116-173, 308-321. Eriksson, Katarina, Life and Fiction. On Intertextuality in Pupils Booktalk, 2002 (208 s.) Fish, Stanley, Is There a Text in This Class? The Authority of Interpretive Communities, Cambridge (Mass.) och London 1980, s. 303-321. Malmgren, Gun, Gymnasiekulturer. Lärare och elever om svenska och kultur. 1992, s. 9-36, 291-329. Malmgren, Lars-Göran, Åtta läsare på mellanstadiet. Litteraturläsning i ett utvecklingsperspektiv. 1997 (239 s.) Modig och stark eller ligga lågt? Skönlitteratur och genus i skola och förskola, (red.) Lena Kåreland, 2005 (487 s.) Sandgren, Håkan, Om J.K. Rowlings Harry Potter och begäret att läsa, i Vänbok till Alvar Wallinder, HS-institutionens skriftserie nr 6, Gävle 2001, s. 88-98. 3. Litteraturen och läsaren: läsintresse och läspreferenser Andrae, Marika, Böckerna om Eva och Adam romantik för flickor och pojkar, Barnboken 2003:1, s. 24-38. Brink, Lars, Försvunna bokslukare? Om läslust och läsvanor hos elever i grundskolan i fyra Gävleborgskommuner, Working paper No 8, Högskolan i Gävle. 2000. (82 s.) Brink, Lars, Barn och böcker aktuella frekvenser och favoriter, Svenskläraren 2001:1, s. 23-28. Filipson, Leni, Barnbarometern 98/99. 3-8 åringars kultur- och medievanor, Mediamätning i Skandinavien AB, 1999. (22 s.) Kåreland, Lena, Genus, förskolan och bilderboken, Barnboken 2003:2, s. 18-33. Steffensen, Anette, Börn laeser böger, Barnboken 2000:2, s. 49-50. Svensson, Cai, Barns och ungdomars läsintresse i Barns och ungdomars läsning. Problemöversikt och förslag till forskning. 1989, s. 39-78. Ulfgard, Maria, För att bli kvinna och av lust. En studie i tonårsflickors läsning, 2002. (380 s.) Wåhlin, Kristian & Maj Asplund Carlsson, Barnens tre bibliotek. Läsning av fiktionsböcker i slukaråldern. 1994, 9-28, 55-78, 151-174. 4. Litteraturundervisningen och läraren Chambers, Aidan, Böcker omkring oss. Om läsmiljö. 1995. (117 s.) Chambers, Aidan, Böcker inom oss. Om boksamtal. 1998. (171 s.) Granlund-Lind, Rigmor, Krossa den skändliga. Skolan i ungdomsboken, i Svensklärarföreningens årsskrift 1983, s. 80-99. Hur gör man en litteraturläsare? Om skolans litteraturundervisning i Sverige, Ryssland och Finland, (red.) Örjan Torell, 2002 (224 s.). Malmgren, Lars-Göran & Jan Nilsson, Litteraturläsning som lek och allvar. Om tematisk litteraturundervisning på mellanstadiet, 1993. (256 s.)
Malmgren, Lars-Göran, Några tankar om litteraturundervisningens fällor, fallgropar och felslut, i Teori och pedagogik i litteratur- och mediestudier. 1997, s. 11-22. Molloy, Gunilla, Att läsa skönlitteratur med tonåringar, 2003 (330 s.). Norberg, Inger, Litteraturen i skolan. Läs 2000! seminariet Allas barnbok lättläst?, Barnboken 2001:1, s. 53-57. Nordström, Monica, Hollywoodfilm och såpoperor i litteraturundervisningen, i Svensklärarföreningens årsskrift 1998, s. 115-126. Smidt, Jon, I klassens sosiale rom blir teksten til, i Svensklärarföreningens årsskrift 1991, s. 33-43. Skönlitteratur: (Cirka 1000 sidor i anslutning till facktexterna och i samråd med läraren) Referenslitteratur: Andersson, Lars Gustaf, m.fl., Skolan och de kulturella förändringarna. 1999. Andrae, Marika, Rött eller grönt? Flicka blir kvinna och pojke blir man i B. Wahlströms ungdomsböcker 1914-1944, 2001. Bettelheim, Bruno & Karen Zelan, On Learning to Read. The Child s Fascination with Meaning, London m.fl. 1991. Didaktik teori, reflektion och praktik, (red.) Michael Uljens, 1997. Fry, Donald, Children Talk About Books: Seeing Themselves as Readers, Milton Keynes och Philadelphia 1990. Guillory, John, Cultural Capital. The Problem of Literary Canon Formation, Chicago 1993 Halse, Marte Engdal, Loggen, novellen og jentene. Ansatser til en Bakhtinsk lesing av en prosessorientert skrivekultur, Trondheim 1993. Hansson, Gunnar, Vem gör litteraturens historia? 1990. Hetmar, Vibeke, Litteraturpaedagogik og elevfaglighed. Litteraturundervisning og elevernes litteraere beredskab set fra en almenpaedagogisk position, Danmarks laererhöjskole, Köpenhamn 1996. Langer, Judith A., Envisioning Literature. Literary Understanding and Literature Instruction, New York 1995. Lundqvist, Ulla, Kulla-Gulla i slukaråldern. 2000. McCormick, Kathleen, The Culture of Reading and the Teaching of English, Manchester och New York 1994. Millard, Elaine, Differently Literate. Boys, Girls and the Schooling of Literacy, London och Washington D.C. 1997. Pettersson, Inga-Lisa, Statens läsebok, 1999. Reader-Response Criticism. From Formalism to Post-Structuralism, ed. Jane P. Tompkins, Baltimore & London 1994. Rosenblatt, Louise M. Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa, 2002 (Originalets titel: Literature as Exploration. Fifth Edition, New York 1995). Sarland, Charles, Young People Reading: Culture and Response, Milton Keynes och Philadelphia 1991. Smidt, Jon, Seks lesere på skolen: hva de sökte, hva de fant: en studie av litteraturarbeid i den vidaregående skolen, Oslo 1989. Smith, Frank, Läsning. 2000. Steffensen, Anette & Torben Weinreich, Börn laeser böger. Laesevaner, laesefaerdighed, höjtlaesning, Roskilde 2000. Steffensen, Bo, Når börn laeser fiktion. Grundlaget for den ny litteraturpaedagogik, 2. udgave, Köpenhamn 1999. Svensson, Conny, Tarzan i slukaråldern. 1997. Tid att läsa. Tid att tänka. Om litteraturarbete i skolan, red. Kristian Wåhlin. 1988. Ullström, Sten-Olof, Likt och olikt. Strindbergsbildens förvandlingar i gymnasiet, 2002. Wolf, Lars, Till dig en blå tussilago. Att läsa och skriva lyrik i skolan. 1997. Wolf, Lars, Läsaren som textskapare, 2002. Wolf, Lars, och en fräck förgätmigej. Mer om att läsa och skriva poesi i skolan, 2003. Micael Melander /mks HS Inst. Styr. 2009-01-27