KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Akademin för lärande, humaniora och samhälle Kurskod: SV6001 / 1

Transkript

1 HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Akademin för lärande, humaniora och samhälle Kurskod: Svenska: språk och litteratur för ämneslärare gymnasieskolan IV, 30 hp Swedish for Teachers IV, 30 credits Grundnivå Fördjupningsnivå: grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav (G2F) Kursplanen är fastställd av Forsknings- och utbildningsnämnden ( ) och gäller studenter antagna vårterminen Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen ingår i lärarprogram med inriktning mot ämneslärarexamen gymnasiet om 300/330 hp. Behörighetskrav Svenska: språk och litteratur för ämneslärare gymnasieskolan I, II och III. Kursens mål Under kursen ska studenten befästa sin kunskap för att fungera som lärare i svenska i gymnasieskolan. Under kursen ska studentens litteratur- och språkdidaktiska medvetenhet bli så självklar att han/hon som blivande svensklärare kan stödja och stimulera elever i deras utveckling inom ämnet. Delkurs 1: Litteratur i modern tid 7,5 hp redogöra för perioder, författarskap och litterära verk i prosan, dramat och lyriken från 1930 till våra dagar urskilja utvecklingstendenser och genrespecifika drag i prosan, dramat och lyriken från 1930 till våra dagar i ännu högre grad än tidigare i utbildningen tillämpa ett textanalytiskt sätt att läsa litterära texter tillämpa kunskaperna från delkursen i planeringen av litteratursamtal i en undervisningssituation kritiskt reflektera över litteraturhistorieskrivning, litteraturanalys och litteratursamtal i ett intersektionellt perspektiv Delkurs 2: Klassrummets retorik och samtal 7,5 hp redogöra för individens språkutveckling redogöra för regler som tillämpas vid samtal i vardagliga situationer redogöra för retorikens teoretiska grunder tillämpa retorik i två talövningar bearbeta andra gruppdeltagares muntliga framföranden genom att ge både positiv och negativ kritik Delkurs 3: Språk- och litteratursociologi 15 hp ge en överblick över de vanligaste språk- och litteratursociologiska teorierna muntligen presentera och kritiskt värdera språk- respektive litteratursociologiskt inriktade artiklar och avhandlingar applicera ett språksociologiskt alternativt litteratursociologiskt perspektiv på ett mindre empiriskt material genomföra en mindre fältundersökning och skriftligen presentera resultatet i en uppsats med utgångspunkt i de teorier som behandlats under kursen aktivt delta i en utvärdering av en annan students undersökning under ett opponeringstillfälle med avseende på teori, metod och material

2 Sida 2 (5) Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av följande tre delkurser: Delkurs 1. Litteratur i modern tid, 7,5 hp (Modern Literature 7.5 credits) Delkursen ger huvuddragen av prosans, dramats och lyrikens utveckling från 1930 till våra dagar. Det övergripande litteraturhistoriska perspektivet kombineras med närstudium av valda texter. Studenten bereds rikliga tillfällen att i seminarieform ytterliga befästa sin förmåga att analysera, tolka och samtala om litterära texter mot bakgrund av en litteraturanalytisk och -didaktisk kontext. I det sammanhanget fördjupas ytterligare det intersektionella perspektivet. Delkurs 2: Klassrummets retorik och samtal 7,5 hp (Rhetoric and Colloquy of the Classroom 7.5 credits) Inom delkursen behandlas förutsättningar för talandet, lyssnandet och samtalandet i det moderna samhället och skolan. Delkursen består av en teoretisk och en praktisk del. Den teoretiska innehåller analys av både informella och formella samtal, samt retorik. Den praktiska tillämpningen utgörs av övningar där den studerande får agera i olika roller, i progression från mindre till mer formella situationer, lämpliga att användas i olika undervisningssituationer. Delkurs 3. Språk- och litteratursociologi samt uppsatsuppgift 15 hp (Sociology of Language and of Literature. Essay writing 7.5 credits) Denna delkurs innehåller tre skilda bedömningsområden. Språksociologin syftar till att ge en fördjupad kunskap inom en bestämd del av språksociologin språk och kön. Studenterna ska även tillägna sig kunskap om hur man, medvetet eller omedvetet, bemöter flickor och pojkar i skolan och vilka konsekvenser detta får för eleverna i framtiden. Litteratursociologin ger en kort introduktion till litteratursociologins forskningsområde, för att därefter fokusera på aspekten elevers läsning i ett populärkulturellt och litteraturdidaktiskt perspektiv. Uppsatsuppgiften ger studenten möjlighet att använda sig av de teorier som behandlats på ett empiriskt material som han eller hon själv samlat in. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, seminarier samt obligatoriska gruppövningar och individuella redovisningar. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examination sker muntligt och skriftligt. Delkurs 1 examineras genom en hemtentamen. Delkurs 2 examineras genom en hemtentamen samt muntliga och skriftliga presentationer. Delkurs 3 examineras genom två hemtentamina samt genom en uppsats med tillhörande opponering. Samtliga bedömningsområden i delkurs 3 måste vara godkända för betyget Godkänd. För betyget Väl godkänd måste minst två bedömningsområden ha erhållit betyget Väl godkänd. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Kurslitteratur Delkurs 1: Litteratur i modern tid Ämnesteoretisk litteratur Arping, Åsa (2010), Folkhemmets tur och retur. Om klass, kön och utanförskap i tre svenska 2000-talsromaner I: Arping, Åsa & Nordenstam, Anna (red) Genusvetenskapliga litteraturanalyser. Lund: Studentlitteratur, s Bommarco, Birgitta (2006), Texter i dialog. En studie i gymnasieelevers litteraturläsning. Malmö Studies in educational sciences No 25, s Nilsson, Magnus (2010), ur Den föreställda mångkulturen. Klass och etnicitet i svensk samtidsprosa. Lund: Studentlitteratur, s Petersson, Margareta (red.) (2011), Världens litteraturer. En gränsöverskridande historia. Lund: Studentlitteratur. Tyson, Lois (2006), ur Critical Theory Today. New York: Routledge. Skönlitteratur

3 Sida 3 (5) Prosa och dramatik: Achebe, Allt går sönder Böll, Katharina Blums förlorade heder Beckett, I väntan på Godot Camus, Främlingen Duras, Älskaren Edelfeldt, ur Rit Fredén, Diamanten Holmqvist, ur Kostym Garcia Marquez, Krönika om ett förebådat dödsfall Kyrklund, ur Berättelser Le, ur Båten Linderborg, Mig äger ingen Lindgren, ur Merabs skönhet Lysander & Osten, Medeas barn Martinson, ur Resor utan mål Munro, ur Nära hem Oksanen, Utrensning Sandel, ur En blå soffa och andra noveller Tikkanen, Män kan inte våldtas Lyrik: Anyuru, Celan, Dylan, Ekelöf, Eliot, Iman, Jäderlund, Lugn, Plath, Tranströmer, Walcott, Åkesson. Delkurs 2: Klassrummets retorik och samtal Anward, Jan (1996), Om språkets roll i olika skeden av livet. I: Samspel och variationer. Red. Mats Thelander Uppsala: Institutionen för nordiska språk. Anward, Jan & Nordberg, Bengt (red.) (2005), Samtal och grammatik. Studier i svenskt samtalsspråk. Lund: Studentlitteratur. Ask, Sofia & Einarsson, Jan (2011), Språkämnet svenska ämnesdidaktik för gymnasieskolan. Lund: Studentlitteratur. Ask, Einarsson, Hellspong (2002), Retorik och didaktik. I: Retorik. Svensklärarföreningens årsskrift Boyd, Sally & Stina Ericsson (2015), Sociolingvistik i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Engdahl, Elisabet & Londen, Anne-Marie (2007), Interaktion och kontext. Nio studier av svenska samtal Lund: Studentlitteratur. Hellspong, Lennart (2004), Konsten att tala. Lund: Studentlitteratur. Kotsinas, Ulla-Britt (1994), Ungdomsspråk. Ord och stil 25. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Palmér, Anne (2010), Att bedöma det muntliga. Utvärdering av ett delprov i gymnasieskolans nationella kursprov. Svenska B FUMS Rapport nr sidor. Prage, Synnöve & Svedner, Per Olov (2008), Tala samtala lära. Om lärares och elevers tal i undervisningen: en handledning. Uppsala: Kunskapsföretaget. Svedner, Per-Olof (2010), Svenskämnet och svenskundervisningen. Delarna och helheten. Uppsala: Kunskapsföretaget, s Svensson, Ann-Katrin (1998 el. senare), Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur. (Kap. 2-4, 6, 9). Delkurs 3: Språk- och litteratursociologi Bedömningsområde 1: Språk och kön Cameron, Deborah (1997), Performing gender identity.young men s talk and the construction of heterosexual masculinity. I: Sally Johnson & Ulrike Hanna Meinhof (eds.), Language and Masculinity. Oxford, Cambridge, Mass.: Blackwell, s Edlund,Ann-Catrine, Eva Erson & Karin Milles (2007), Språk och kön. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

4 Sida 4 (5) Fishman, Pamela M., (1983), Interaction: the work women do. I: Barrie Thorne et al. (eds), Language, Gender and Society. Rowley: Newbury House, s Gunnarsson, Britt-Louise, Styles of success i en mansdominerad miljö: analys av kvinnliga strategier vid ett doktorandseminarium. I: Jagen och rösterna: Goffman, Viveka & Samtalet. Texter till Viveka Adelswärd den 17 mars 2002, s Larsson, Sara (2006), Sexistiska strukturer och kvinnliga språkbrukares skilda strategier. En diskussion med utgångspunkt i tre empiriska studier. (= FUMS Rapport nr 217.) 30 s. Lind Palicki, Lena (2005), Hur man än vänder sig har man rumpan bar om hur man konstruerar kön i en progressiv lärobok. I: Språk och stil 15, s Mattisson, Anki (2007), Är SAOB ett verk av män. För män? I: Britt-Louise Gunnarsson, Sonja Entzenberg & Maria Ohlsson (red.), Språk och kön i nutida och historiskt perspektiv. Studier presenterade vid Den sjätte nordiska konferensen om språk och kön, Uppsala 6-7 oktober Uppsala: Uppsala universitet, s Milles, Karin (2006), En jämställd kroppsdel? Om lanseringen av ett neutralt ord för flickors könsorgan. I: Språk & stil nr. 16, s Molloy, Gunilla (1990), Men killarna är så sura på oss... Om ett lärorikt försök med varannan-fråge-metoden. I: Krut 58. s Mral, Brigitte (1999), Talande kvinnor. Kvinnliga retoriker från Aspasia till Ellen Key. Nora: Nya Doxa. Romaine, Suzanne (1996), Clothes make the man, but language makes the woman. Socio-historical refiections on women and standard speech. I: Språk och stil, s Bedömningsområde 2: Genrelitteratur Ämnesteoretisk litteratur Asplund, Stig-Börje (2010), ur Läsning som identitetsskapande handling. Gemenskapande och utbrytningsförsök i fordonspojkars litteratursamtal. Karlstad: Karlstad University Studies. Bergenmar, Jenny (2010), Läsningens disciplinering. I: Tidskrift för litteraturvetenskap 2010:3-4, s Ellvin, Madeleine & Lena Holmbom (red.)(2008), Ungdomskulturer- äger eller suger? Möjliga möten inom svenskämnet. Lund: Studentlitteratur, s James, Edward & Farah Mendlesohn (red.)(2012), The Cambridge Companion to Fantasy Literature. Cambridge: Cambridge University Press, s Pettersson, Anders et al. (red.) (1999), Litteratur och verklighetsförståelse. Idémässiga aspekter av 1900-talets litteratur. Umeå: Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, s Mathews, Richard (2002), The Liberation of Imagination. New York: Rothledge, s Nilsson, Maria & Helen Ehriander (2012), ur Chick lit brokiga läsningar och didaktiska utmaningar. Stockholm: Liber. Olin-Scheller, Christina (2008), Såpor istället för Strindberg. Litteraturundervisning i ett nytt medielandskap. Stockholm: Natur & Kultur, s Persson, Magnus (2007), Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisning efter den kulturella vändningen. Lund: Studentlitteratur. Steiner, Ann (2009), Litteraturen i mediesamhället. Lund: Studentlitteratur, s Svedjedal, Johan (red.) (2012), Litteratursociologi. Texter om litteratur och samhälle. Lund: Studentlitteratur, s Årheim (2007). När realismen blir orealistisk. Litteraturens sanna historier och unga läsares tolkningstrategier. Växjö: Växjö University Press, s

5 Sida 5 (5) Skönlitteratur Adichies, Chimamanda Ngozi (2010) Lila hibiskus Ajvide Lindqvist, John (2004) Låt den rätte komma in Asimov, Isaac (2004) ur Jag, robot Le Guin, Ursula (2007) Gåvor Lee, Mara (2007), Ladies Bedömningsområde 3: Uppsatsuppgift Litteratur efter lärarens anvisningar.