STRATEGIDOKUMENT 1 (23) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Version

STRATEGIDOKUMENT 1 (23) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Version Jimmie Östling, ILsy [DokumentID] 1.0 Fastställt av Dokumentdatum [Fastställt av] 2014-07-03 Dokumenttitel Strategi för Beläggning 1. Inledning Det övergripande målet för Trafikverkets beställarorganisation är att uppnå mesta möjliga värde i användningen av skattebetalarnas pengar för externa inköp. Trafikverket vill därför verka för en ökad produktivitet, innovationsgrad och konkurrens i anläggningsbranschen. Ett sätt att uppnå detta är att samla och se över inköpen per kategori och utvärdera möjligheten till ett förändrat inköpsbeteende. Trafikverket har med anledning av det bildat olika kategoriteam med syfte att skapa Trafikverksövergripande strategier inom utvalda områden/kategorier. Kategori beläggning utgör en kategori. Även vägmarkering ingår i denna strategi. Teamets organisation framgår av nedanstående sammanställning: Kategoriansvarig: Jimmie Östling, ILsy Kategoriteamsmedlemmar: Stephan Lundström, ILn Mats Wendel, UHnbv Johanna Thorsenius, UHnbve Lars Petersson, UHnbve Daniel Rosenqvist, IVsy2

STRATEGIDOKUMENT 2 (23) 2. Krav och behov från omvärlden Regeringen har i instruktionen för Trafikverket angett att vi i vår roll som beställare särskilt ska verka för att produktiviteten och effektiviteten ökar på marknaderna för investeringar, drift och underhåll. Även leverantörsmarknaden har förväntningar på att Trafikverket genom sitt agerande kan påverka utvecklingen av produktivitet och innovation. Genom att formulera och tillämpa Trafikverksgemensamma kategoristrategier och ge leverantörerna lämpliga förutsättningar och drivkrafter, enligt strategier nedan, kan vi bidra till att marknadsresultatet förbättras, mätt i produktivitet och innovationsgrad. 3. Utgångspunkter från Trafikverkets strategiska utmaningar Den strategiska inriktningen på upp till 10 års sikt är fastställd av Trafikverkets styrelse i den strategiska planen. Inriktningen ska vara en utgångspunkt för prioriteringar i Trafikverket. Kopplad till beställarrollen finns följande utmaningar med tillhörande strategiska mål: Mer nytta för pengarna: Bidra till ökad produktivitet i anläggningsbranschen Med en uppdragsvolym på över 30 miljarder kronor per år är Trafikverket den enskilt största beställaren i anläggningsbranschen. Som ledande beställare har vi en unik möjlighet att påverka branschens effektivitet och bidra till en ökad produktivitet och innovationsgrad. Detta innebär ett stort ansvar och är något som är viktigt att utveckla och effektivisera. Genom att arbeta professionellt med dessa frågor ser vi möjligheter att effektivisera och därmed få mer nytta för pengarna. Ett professionellt arbetssätt innebär också att vi jobbar aktivt med leverans-/leverantörsuppföljning. Att bl.a. bevaka marknaden avseende bitumen, asfaltsproduktion och vägmarkering är viktiga hörnstenar för strategin. Ökad effektivitet i verksamheten ger oss bättre förutsättningar att klara våra verksamhetsmål och att fördela resurser till områden där de ger störst samhällsnytta. Det innebär att välja de lösningar som är mest effektiva ur ett samhällsperspektiv, optimera och ha kontroll över den interna verksamheten samt agera affärsmässigt som en kompetent beställare och ge leverantörsmarknaden rätt förutsättningar. 4. Strategier 4.1 Sammanfattning Beläggning och vägmarkering (inom såväl VO Underhåll som VO Investering och VO Stora projekt) upphandlas årligen för ca 3,7 miljarder. VO Underhåll ansvarar för all underhållsbeläggning och underhållsvägmarkering (inkl nymålning i samband med underhållsbeläggning). VO Investering och stora projekt ansvarar för de beläggningsarbeten som ingår i de projekt som respektive verksamhet driver. Strategin föreslår i kapitel 6 att vägmarkering ska utgöra en egen strategi, därav tas endast nulägsesbeskrivning inom vägmarkering upp i denna strategi. Beläggningsbranschen har i sin historia ett otillåtet samarbete som inte gynnat beställarsidan. Det är viktigt att Trafikverket är uppmärksam på dessa delar för att inte nya otillåtna samarbeten ska ske på marknaden. Utvecklingsområden upptagna nedan samt kontinuerlig uppföljning av leverantörer, marknaden, prissättning etc. är därmed viktigt för att upptäcka ev. nya prissamarbeten eller andra otillåtna samarbeten som skulle kunna förekomma.

STRATEGIDOKUMENT 3 (23) Rapporten beskriver statusläge och analyser inom kategori beläggning. Även vägmarkering hanteras i rapporten. Utvecklingsområdena syftar till att ta vara på besparingspotentialer och ökade nyttor som strategin möjliggör vid tillämpning. Strategin omfattar i huvudsak 2 målområden med ingående utvecklingsområden; Mål: En årlig besparing på ca 100 milj (2,5 % av 4,2 Mdkr) när utvecklingområdena är fullt implementerade genom att utvecklingsområden genomförs under 2015 och är fullt implementerade 2016. Mål: Utveckla ett effektivt arbetssätt som ger systematisk kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsåterföring för jämn och rätt kvalitet över hela landet. Utvecklingsområdena ska vara slutförda 2015 och resultatet implementerat senast under 2016. Utvecklingsområden/delstrategier: Konkurrenshöjande åtgärder Bibehålla (öka) antalet anbudsgivare Fler utländska leverantörer Säkerställa kompetensutveckling inom beläggnings- och vägmarkeringsbranschen Effektivare arbetssätt Utveckla tekniska beskrivningar/mängdförteckningar Öka andel flerårsupphandlingar Riktlinjer för paketering Ökad kvalitet i inköpstidplan Nationell lägstanivå för projektering Riktlinjer metodval Utveckla totalentreprenadupplägg Kvalitetssäkring av tekniska handlingar second opinion Översyn/utveckling kontostruktur/fakturahantering Genom att aktivt arbeta med ovan utvecklingsområden sker en systematisk kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsåterföring som ger en jämn kvalitet över landet och ett systematiskt förbättringsarbete. När strategi är beslutad och kommit verksamheten tillhanda så är det verksamheten i det dagliga arbetet som realiserar de identifierade besparingspotentialerna i denna strategi. 4.2 Kategorins strategiska position 4.2.1 Bakgrundsfakta VOLYMER Trafikverkets årliga inköpsvolym för Kategori beläggning är ca 3,7 miljarder kronor per år fördelat så att ca 2,2 Mdkr avser underhållsbeläggning och 1,5 Mdkr utgör beläggning i investeringsprojekt. Utöver detta utförs även vissa beläggningsarbeten inom ramen för baskontrakt väg. Dessa arbeten utgör >500 Mkr per år. I kategorin ingår i huvudsak fräsning och utläggning av asfaltmassa men även vägmarkering. Av den totala inköpsvolymen enligt ovan utgör kostnader för vägmarkering ca 200-250 miljoner kronor (vägmarkering som beställs av VO Underhåll, Bana & Väg). Samtliga siffror nedan avser underhållsbeläggning och vägmarkering som upphandlas av VO Underhåll/Nationellt underhåll/bana & Väg.

STRATEGIDOKUMENT 4 (23) Beläggning Antal upphandlingar som utförs de senaste åren av underhållsbeläggning är i snitt ca 50-55 st/år. För 2013 upphandlades 76 % av kontrakterad volym (SEK) med utförande samma år. 19 % av volymen (SEK) upphandlades med utförande 2013-2014 och 5 % av volymen (SEK) upphandlades med genomförande 2013-2015. Upphandlad volym i SEK är fördelat så att 91 % är upphandlat som utförandeentrepenad och 9 % som totalentreprenad. Storlek på genomförda upphandlingar 2013 varierade från 3 Mkr ända upp till 206 Mkr. Genomsnittlig värde per upphandling för 2013 var 37,8 Mkr. Det genomsnittliga värdet per kontrakt under samma period var 13,8 Mkr. Skillnaden i summorna för genomsnittligt värde per upphandling och genomsnittligt kontraktsvärde beror på att anbudsgivare oftast kan lämna anbud på del av upphandlingen och att en upphandling därmed kan generera flera kontrakt. Antal anbud i snitt för 2013 var 3,84 st. Detta kan jämföras med 3,76 st. anbud i snitt för perioden 2008-2013. Inköp sker med regional paketering och i dagsläget finns skillnader mellan olika upphandlingar och regioner. Variationer består främst av olikheter i teknisk beskrivning. Vägmarkering Antal upphandlingar som genomfördes under 2013 var 9 st (2012, 7 st). och dessa upphandlingar ledde till 12 st (2012, 11 st). kontrakt. Andelen upphandlade totalentreprenader (i SEK) har varit relativt konstant under 2011-2012 (ca 25%) medan det sjönk något under 2013 (19%). Vägmarkeringskontrakt skrivs vanligtvis med en avtalstid på 2-5 år. Genomsnittligt värde per upphandling för 2013 var 17,9 Mkr (2012, 40,1 Mkr). Det genomsnittliga värdet per kontrakt för 2013 var på 16,1 Mkr (2012, 25,5 Mkr). Skillnaden i summorna för genomsnittligt värde per upphandling och genomsnittligt kontraktsvärde beror på att anbudsgivare oftast kan lämna anbud på del av upphandlingen och att en upphandling därmed kan generera flera kontrakt Antal anbud i snitt under 2013 var 4,3 (2012, 4,7 st). 4.2.2 Kostnadsfördelning Beläggning Under år 2o13 upphandlades underhållsbeläggningar för 2 119 Mkr. Fördelning av pengar utifrån beläggningsmetoder såg ut enligt nedan; Varm massa: 1 250 Mkr Halvvarm massa: 584 Mkr Tankbeläggning: 281 Mkr Asfalt består i huvudsak av 3 st. komponenter;

STRATEGIDOKUMENT 5 (23) - Bitumen 6 % - Ballast 91 % - Luft 3 % Kostnadsfördelning för asfalt utlagd på väg ser ut enligt nedan*; Asfaltstranspor t 7% Utläggning 8% Vinst 6% Provtagning 3% Tillverkning ballast 22% Tillverkning i asfaltverk 10% Bitumen 22% Transport ballast 20% Lagring ballast 2% Figur 1. Kostnadsfördelning asfalt utlagd på väg. *Uppgifter presenterade av Göteborgs stad och Svevia på Asfaltsdagen 2012. Vägmarkering De årliga entreprenadkostnaderna för vägmarkering som utförs inom VO Underhåll är ~200 miljoner SEK. År 2o13 fördelade sig kostnaderna enligt nedanstående: Underhåll (ommålning av befintlig vägmarkering): 44% Nya slitlager (ny vägmarkering i samband med nytt beläggningslager): 37% Vägmarkering upphandlat i totalentreprenad (leverantör har funktionsansvar): 19% Övrigt Siffror i detta kapitel omfattar i huvudsak den verksamhet avseende beläggning och vägmarkering som utförs inom VO Underhåll/Nationellt underhåll /Bana & väg. Det har varit svårt att få fram siffror avseende beläggnings- och vägmarkeringskostnader inom VO Investering och VO Stora projekt. Detta beror bla. på att beläggning endast är en del av ett investeringsprojekt och vid fakturering från leverantörer så kräver vi vanligtvis inte att fakturan ska vara uppdelat på de olika typer av arbeten som ingår i entreprenaden, se även kapitel 4.3.1. Kategori Beläggning har identifierat ett behov av samordning med kategoriteamen för baskontrakt väg, Mark samt underhåll byggnadsverk. Syftet med samordningen är att samtliga kategoriledare ska ha en inblick i varje kategoristrategi eftersom arbeten inom respektive kategori har ett nära samband och beroende. Detta sker genom regelbundna kategoriledarmöten.

STRATEGIDOKUMENT 6 (23) 4.2.3 Kraljicmatrisen Tabell 1: Kategorins strategiska position i Kraljics matris 4.2.4 Val av basstrategi Beläggning utförandeentreprenader Basstrategin är en mix av operationellt fokus och samarbetsfokus. Kännetecken är i huvudsak följande; - Stor omsättning - Relativt många tänkbara leverantörer - Komplexa specifikationer - Relativt få alternativa produkter - Stor påverkan på Trafikverkets produktion. Med utgångspunkt ifrån detta så är det viktigt att Trafikverket utnyttjar volymen för att erhålla bästa totalkostnad samt att vi inte binder upp för stora volymer under för lång tid. Dock så bör vi teckna avtal som förbinder viss del av volymen under längre period för att möjliggöra för våra leverantörer att planera på längre sikt (investeringar, personal, kompetens-/teknikutveckling). Om för stor andel av budgeten låses upp på för lång tid begränsas handlingsfriheten och vi kommer att få svårt att göra nödvändiga omprioriteringar som kan tänkas behövas beroende på hur mycket tillståndet påverkas av exempelvis årstiderna och förändrade trafikförutsättningar. Det är viktigt att Trafikverkets relationer

STRATEGIDOKUMENT 7 (23) med leverantörsmarknaden upprätthålls, på en professionell nivå, för att utveckla branschen och tekniker/metoder. Beläggning totalentreprenader Basstrategin är en mix av samarbetsfokus, professionell approach samt viss del operationellt fokus. Kännetecken är i huvudsak följande; - Stora utgifter - Relativt få alternativa produkter - Relativt många tänkbara leverantörer Med utgångspunkt i detta är det viktigt att vi använder denna typ av kontrakt på vägar med rätt förutsättningar, dvs byggda vägar där vi vet historiken och där det inte kommer ske några större investeringsprojekt under överskådlig tid. I dessa kontrakt är det av stor vikt att vi har relativt nära relation med våra leverantörer för att få en bra slutprodukt. En förutsättning för att dessa kontrakt ska bli bra är att vi kan tillhandahålla mycket information/dokumentation avseende vägsträckan. Dessa kontrakt bör sträcka sig över en längre tidsperiod. Aktuellt objekt och dess förutsättningarna ska avgöra vilken avtalstid som är lämplig. Vägmarkering Bastrategin är en mix av operationellt fokus och till viss del samarbetsfokus. Kännetecken är i huvudsak följande: - Skapligt stor volym - Många tänkbara leverantörer - Relativt komplexa specifikationer Med utgångspunkt i detta är det viktigt att Trafikverket kontinuerligt använder volymen för att erhålla bästa totalkostnad. Ett argument som talar emot detta är leverantörsmarknaden inom vägmarkering är liten och de företag som är verksamma prispressar till den grad att de uppvisar negativa siffror i boksluten. Dessutom har vägmarkeringen på senare år blivit sämre kvalitetsmässigt. Det finns idag kontrakt för utförande av vägmarkering i hela landet, och detta gör att vi med god framförhållning borde kunna informera marknaden om kontraktstider och när det är dags att upphandla områden där kontrakten är på väg att löpa ut. Det är viktigt att Trafikverket arbetar för att upprätthålla konkurrensen på marknaden och tillser att det sker en sund prissättning samt arbetar aktivt för att kvaliteten i slutprodukten höjs. Om vi inte vidtar dessa åtgärder kommer vi få en mindre leverantörsmarknad och bibehållen låg kvalitet på slutprodukten.

STRATEGIDOKUMENT 8 (23) 4.2.4.1 Köpkraftsanalys En viktig del i framtagningen av strategin för kategorin är att analysera Trafikverkets köpkraft gentemot leverantören och hur styrkeförhållandet ser ut. Beläggning Tabell 2: Trafikverkets köpkraft avseende beläggning Trafikverket har idag en stark ställning och är attraktiv som beställare. Konkurrensen inom beläggningsmarknaden är god och entreprenörerna måste göra sitt yttersta för att inte tappa marknadsandelar från år till år. Framtida inköpsvolym kommuniceras via en flerårig underhållsplan och vidare till entreprenörerna via inköpstidplanen där IL ska ha 8 månaders framförhållning (tid mellan det att upphandlingen registreras i Trafikverkets inköpstidplan på internet tills dess att upphandlingen ska annonseras i upphandlingsdatabasen). Det är väsentligt att paketera upphandlingar till attraktiva grupper inom kontrakten för att attrahera och säkra återväxten inom kategorin. Trafikverket har idag begränsad insyn i entreprenörernas kostnadsstruktur och prismodeller. Det är av stor vikt att Trafikverket som beställare inte är alltför förutsägbara i upphandlingar mellan åren men det är också viktigt att i ett tidigt skede kommunicera kommande volymer med branschen. Leverantörsmarknaden jobbar till viss del med teknik-/metodutveckling och Trafikverket bör stimulera detta på lämpligt vis.

STRATEGIDOKUMENT 9 (23) Dagens avtalsstruktur gör det svårt att hantera situationer som uppkommer med kort varsel (exempelvis att VO Samhälle kommer med pengar där objekt ska utföras med kort varsel, VO Investering överlämnar projekt till VO Underhåll för hantering, etc.). För att hantera dessa uppkomna situationer tilläggsbeställer projektledare understundom arbeten i pågående kontrakt. För att kunna hantera dessa situationer så bör ramavtal upprättas. Denna åtgärd borde minska otillåtna tilläggsbeställningar i befintliga kontrakt samt också möjliggöra hantering av projekt med kort åtgärdstid. Vägmarkering Tabell 3: Trafikverkets köpkraft avseende vägmarkering Konkurrensen inom vägmarkering är god och Trafikverket har idag en stark ställning som beställare. Det är dock en aning oroväckande prisbild och det råder ekonomisk instabilitet hos vissa entreprenörer. Här har Trafikverket stora utmaningar i att främja marknaden. Framtida inköpsvolym bör kommuniceras likt beläggningsverksamheten via en flerårig underhållsplan och vidare till entreprenörerna via inköpstidplanen där IL ska ha 8 månaders framförhållning. Leverantörsmarknaden jobbar till viss del med teknik-/metodutveckling och Trafikverket bör stimulera detta. För att underlätta investeringar (metoder/tekniker), men även för att entreprenören i totalentreprenader ska ta ansvar för en vägmarkerings livscykel, bör Trafikverket ha längre kontraktstider.

STRATEGIDOKUMENT 10 (23) 4.2.4.2 Leverantörsanalys Beläggning Marknaden för beläggning domineras av inhemska företag (som även arbetar på den nordiska marknaden) med likartade strategier och kompetens. Möjligheten att byta leverantör mellan upphandlingarna är mycket god. Flertalet av leverantörerna agerar inom olika beläggningsmetoder. Det är endast ett fåtal företag som sysslar med endast en av metoderna. Konkurrensen och leverantörsfloran är således relativt god. Marknadsfördelningen under perioden 2012-2014 såg ut enligt följande; Tabell 4. Marknadsfördelning beläggningsentreprenörer 2011-2013 inom underhållsbeläggning. *Dotterbolag till Peab Asfalt AB **Utför inte beläggningsarbete i egen regi Ett antal etableringshinder föreligger dock för utländska företag, exempelvis bristande kunskap om den svenska marknaden, språk, affärskultur, lagar och regler. Utländska företag är också i ännu större utsträckning än svenska beroende av god framförhållning från beställaren och tydliga handlingar kring ansvar och detaljer i utförandet.

STRATEGIDOKUMENT 11 (23) Leverantörer i beläggningsbranschen är oftast relativt stora och uppvisar en god ekonomi. Under 2012 visade i princip alla av Trafikverket kontrakterade leverantörer positiva siffror i sina bokslut (endast en leverantör visade negativa siffror). De flesta av bolagen ingår dessutom i större koncerner. Vägmarkering Marknaden för vägmarkering domineras av inhemska företag med likartade strategier och kompetens. Möjligheten att byta leverantör mellan upphandlingarna är mycket god. Konkurrensen och leverantörsfloran är relativt god även inom vägmarkeringsbranschen. Marknadsfördelningen för 2012 resp. 2014 såg ut enligt följande; Tabell 5. Marknadsfördelning Vägmarkeringsentreprenörer 2012 resp. 2014 inom vägmarkering. Även inom vägmarkeringsbranschen föreligger det ett antal etableringshinder för utländska företag, exempelvis bristande kunskap om den svenska marknaden, språk, affärskultur, lagar och regler. Utländska företag är också i ännu större utsträckning än svenska beroende av god framförhållning från beställaren och tydliga handlingar kring ansvar och detaljer i utförandet. Leverantörer i vägmarkeringsbranschen är oftast relativt små och många företag uppvisar en ekonomisk situation som inte verkar optimal. Under 2012 visade endast ett fåtal av Trafikverkets kontrakterade leverantörer positiva siffror i sina bokslut. De flesta av bolagen ingår dessutom i koncerner.

STRATEGIDOKUMENT 12 (23) 4.3 Kategoristrategi Genom åren har det pågått ett kontinuerligt utvecklingsarbete inom VO Underhåll/Nationellt underhåll/bana & Väg med att ta fram strategier och planer för hur upphandling och genomförande av underhållsbeläggningar ska gå till. Detta har utmynnat i ett antal riktlinjer som verksamheten har att förhålla sig till. Dessa dokument har legat till grund vid utarbetandet av denna kategoristrategi. Beläggningsfrågorna har dessutom hanterats i produktkategoriteam (PIA) och de initiativ som utarbetades där har också utgjort bas för denna kategoristrategi. Arbetet ska ha bästa affären i fokus! Kategoristrategin för beläggning och vägmarkering pekar ut identifierade områden där besparingspotentialer finns alternativt möjligheter till ökad nytta (effektivisering/ökad kvalitet). Utvecklingsområdena syftar till att ta vara på besparingspotentialer och ökade nyttor som strategin möjliggör vid tillämpning. Strategin omfattar i huvudsak 2 målområden med ingående utvecklingsområden; Mål: En årlig besparing på ca 100 milj (2,5 % av 4,2 Mdkr) när utvecklingområdena är fullt implementerade genom att utvecklingsområden genomförs under 2015 och är fullt implementerade 2016. Mål: Utveckla ett effektivt arbetssätt som ger systematisk kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsåterföring för jämn och rätt kvalitet över hela landet. Utvecklingsområdena ska vara slutförda 2015 och resultatet implementerat senast under 2016. 4.3.1 Utvecklingsområden Inom kategoriteamsarbetet kommer parametrar som främjar innovation och nytänkande aktivt att beaktas. Det kommer att röra sig om förändringar i förfrågningsunderlaget och andra aktiviteter som görs för att stimulera leverantörernas möjligheter att leverera innovativa produkter/lösningar på Trafikverkets behov, men även beaktande om större utvecklingsbehov finns. Kategoriteamet har identifierat flertalet utvecklingsområden. Gruppering av dessa utvecklingsområden har skett i Konkurrenshöjande åtgärder och Effektivare arbetssätt. Utvecklingsområde 4.3.1.1 KONKURRENSHÖJANDE ÅTGÄRDER *Bibehålla (öka) antalet anbudsgivare Förslag till åtgärder - Öka andel flerårsupphandlingar - Dialog med marknadens aktörer

STRATEGIDOKUMENT 13 (23) *Fler utländska leverantörer *Kompetensutveckling inom beläggning- och vägmarkeringsbranschen - Medverka vid internationella konferenser - Öka andel flerårsupphandlingar - Samarbete med externa parter för att säkerställa kompetens på lång sikt Tabell 6. Utvecklingsområde, konkurrens. * Avser såväl verksamhet inom VO Underhåll som VO Investering och VO Stora Projekt Bibehålla (öka) antalet anbudsgivare Det är viktigt att Trafikverket aktivt jobbar för att bibehålla (öka) antalet anbudsgivare för att säkerställa konkurrens på lång sikt. Detta ska bla. ske genom kontinuerlig dialog med leverantörerna. Om problem lyfts så hanteras detta och det kan på så vis bidra till att en leverantör inte lämnar branschen. Fler utländska leverantörer För att öka andelen utländska leverantörer är det viktigt att Trafikverket syns och blir sedda i internationella sammanhang. Detta kan ske genom att delta i internationella konferenser och mässor. För att det ska vara intressant för utländska leverantörer att etablera sig i Sverige är det viktigt att vi även ökar andelen flerårsupphandlingar (se vidare resomenang kring flerårsupphandlingar i kapitel 4.3.1.2). Kompetensutveckling inom beläggnings- och vägmarkeringsbranschen Detta kan exempelvis ske i samarbete med Arbetsförmedlingen eller genom Asfaltsskolan. Ett samarbete med externa parter kan innebära att vi tillåter lärlingsplatser, utbildningssamarbete, etc. med syfte att få in bra och yngre kompetens. Trafikverket ska arbeta aktivt med denna fråga bl.a. enligt ovan. 4.3.1.2 EFFEKTIVARE ARBETSSÄTT Utvecklingsområde **Teknisk beskrivning/ mängdförteckningar *Flerårsupphandlingar *Paketering Förslag till åtgärder - Ensa tekniska beskrivningar nationellt samt utformning/innehåll i mängdförteckningar. - Öka andel flerårsupphandlingar. - Smart och genomtänkt paketering. **Inköpstidplan *Nationell lägstanivå på projektering ***Metodval **Totalentreprenader ***Kvalitetssäkring - Fastställa och offentliggöra (i inköpstidplanen) volymer och var i geografin i tidigare skede. - Upprätta riktlinjer för minimigrad projektering. - Hantering av risker i upphandlingsskedet. - Minskad ÄTA-hantering - Upprätta riktlinjer för val av rätt beläggningsmetod - Öka andel totalentreprenader. - Öka kvalitet i förfrågningsunderlag.

STRATEGIDOKUMENT 14 (23) ***Kontostruktur/fakturahantering - Tydliggöra hur kontering och fakturering ska gå till. Tabell 7. Utvecklingsområde, arbetssätt *Avser främst verksamheten inom VO Underhåll (beläggning) **Avser främst verksamheten inom VO Underhåll (beläggning och vägmarkering) *** Avser såväl verksamhet inom VO Underhåll som VO Investering och VO Stora Projekt (beläggning) Teknisk beskrivning/mängdförteckningar Trafikverket ska jobba för att utarbeta gemensamma malldokument för hur den tekniska beskrivningen ska se ut. Detta omfattar såväl beläggningsverksamheten som vägmarkeringsverksamheten. Följande fördelar kan detta leda till; - Färre tolkningssituationer av krav - Projektledare kan diskutera med varandra hur krav ska tolkas och vilka arbeten som ska ingå respektive krav enligt den tekniska beskrivningen. Detta leder också till en större tydlighet som borde vara till fördel för leverantören. Detta borde, efter viss tid, leda till att projektledare känner sig tryggare i sitt arbete då deras entreprenader utgår ifrån ett gemensamt arbetssätt och möjligheten att ha sina kollegor som bollplank vid eventuella tolkningar av krav. - Snabbare/effektivare hantering i upphandlingsarbetet då det finns en given mall för hur den tekniska beskrivningen ska se ut. - Minskar risken att missa viktiga delar i kravställningen som ofta leder till ÄTA-arbeten i entreprenadskedet. Om den tekniska beskrivningen utgår ifrån ett malldokument så bör även mängdförteckningar göra detta. Detta leder till effektivare upphandlingsarbete samt trygghet för projektledare i upprättandet av mängdförteckningen. Dessa åtgärder som beskrivs kvalitetssäkrar samtidigt processen vilket leder till att projektledare kan arbeta i varandras projekt vid behov. Flerårsupphandlingar Potentiella positiva effekter som flerårsupphandlingar kan innebära; - Dagens etablerade leverantörer vågar satsa på utveckling (metoder/personal) och innebär större möjligheter för de att kunna planera sin verksamhet. - Möjliggör för utländska leverantörer att etablera sig i Sverige - Lägre priser då Trafikverket i ett tidigare skede upphandla större volymer på längre sikt. Dock så är det också viktigt att ta potentiella negativa effekter av att genomföra flerårsupphandlingar i beaktande. Dessa är bla. svårigheten att prioritera om ifall tillståndet förändras snabbt och på sätt som vi inte förväntat samt att vi binder upp för stor andel pengar. Det kan även innebära viss risk för leverantörer (kalkylerbarhet, etc.). Trafikverket ska öka andelen flerårsupphandlingar över tiden för att uppnå ovan angivna fördelar. Paketering beläggning Det är viktigt att riktlinjer upprättas för hur paketering av objekt ska ske i grupper respektive upphandlingar, när objekt upphandlas som utförandeentreprenad. Denna riktlinje bör även omfatta belopp för hur stor (i pengar räknat) en upphandling bör vara som mest samt hur anbudslämning bör ske. Nedan riktlinjer ska tillämpas; Paketering av objekt. Vid paketering av objekt i samma grupp så är det viktigt att dessa objekt i huvudsak innefattar samma typ av beläggningsmetod och liknande vägtyp. Att paketera objekt med olika metoder i samma grupp

STRATEGIDOKUMENT 15 (23) är oftast inte optimalt för leverantörsmarknaden då vissa företag endast jobbar med vissa metoder (exempelvis tankbeläggning). Flertalet av de större leverantörerna jobbar i arbetslag som endast sysslar med en eller ett fåtal metoder och tekniker. Att blanda olika metoder i samma grupp gör därmed att företagen får svårt att planera denna typ av jobb (blandade grupper). Det kan dock finnas situationer då det är motiverat att blanda metoder, exempelvis vid åtgärd av en större väg där man vill återanvända fräsmassor på annat objekt med utförande genom annan beläggningsmetod. Det är också viktigt att paketering sker geografiskt optimalt. Det är därmed inte lämpligt att lägga objekt som ligger långt ifrån varandra, geografiskt, i samma grupp. I detta sammanhang så kan det också vara viktigt att anpassa metodval alt. kravställning utifrån de geografiska förutsättningarna. Totalt värde på en beläggningsgrupp bör ligga mellan 5-30 miljoner. Detta innebär att en eller flera objekt kan ingå i samma grupp så länge de inte överstiger ovan angivet värde. Denna nivå på värde för en grupp tordes locka såväl stora som små leverantörer att lämna anbud. Antal grupper i samma upphandling och totalvärde Det totala värdet på en upphandling bör ligga mellan 15-100 miljoner. På så vis sker det, i de flesta fall, fler än en upphandling i en viss region av en viss beläggningsmetod. Antal grupper i samma upphandling kan således skifta och det totala värdet får avgöra. Anbudslämning Vid utformandet av förfrågningsunderlaget bör möjlighet ges att lämna anbud på en eller flera grupper som upphandlingen kan bestå av. Det bör inte anges att anbud ska omfatta hela förfrågan. Om det görs så är risken att vi utestänger mindre leverantörer som kan tänkas vilja lämna anbud. Det är också viktigt att vi erbjuder såväl stora som lite mindre beläggningsgrupper utspridda i geografin på ett genomtänkt sätt. Paketering vägmarkering För vägmarkering ses två olika paketeringsmöjligheter, antingen geografiskt begränsat (t.ex. län eller distrikt) och/eller metod(extruder, spray, färg, handläggning ). Även kontrakt över läns- /distriktsgränser kan vara möjlig, men omfattningen bör hållas nere för att beakta så att åtgärdstider är möjliga att säkerställa. Totalt årligt värde på ett vägmarkeringskontrakt bör ligga mellan 2-15 miljoner. Detta innebär att en eller flera grupper kan ingå i samma kontrakt så länge de inte överstiger ovan angivet värde. Denna nivå på värde för en grupp borde locka såväl stora som små leverantörer att lämna anbud. Inköpstidplan Beträffande inköpstidplanen så är det viktigt att verksamheten i ett tidigare skede på en mer konkret nivå precisera volymer (inom respektive beläggningsmetod) och var i geografin avsikten är att dessa jobb ska utföras. Dagens nivå på konkretisering är för grov. Det är även viktigt att det presenteras information om volymer som planeras att utföras längre fram i tiden och inte bara för kommande års arbeten (som det är idag i huvudsak). Utöver detta så är det också viktigt att planera och samordna kommande säsongs beläggningsupphandlingar nationellt så de inte utförs vid samma tidpunkt vilket omöjliggör för leverantörerna att hinna med att kalkylera och lämna anbud. Nationell lägstanivå på projektering Det förekommer olika stor grad av projektering av objekt inom de olika sektionerna och länen i landet. Detta gör att det för vissa objekt finns större risker då vi har projekterat för lite. Risker är något som vi i de fallen får betala för i anbudet alt. i genomförandet. Om vi ökar detaljgraden på de objekt som ska utföras minskar risken och vi får in anbud med mer korrekt prissättning och mindre spekulation. Av bl.a. dessa skär är det viktigt att riktlinjer upprättas för minimigrad för projektering. Om vi har tydligare förfrågningsunderlag borde detta även leda till mindre ÄTA-arbeten i pågående entreprenader eftersom vi synliggjort alla risker och använt en mer komplett mängdförteckning i upphandlingen. Minskad risk borde dessutom ge bättre priser. Detta arbetssätt kräver ökade resurser.

STRATEGIDOKUMENT 16 (23) Metodval Vid val av beläggningsmetod så utgår projektledare och projektörer idag i huvudsak från egen kunskap och tidigare erfarenhet. Konsekvensen av detta är att kunskap/erfarenhetsnivån är olika bland projektledarna och val av åtgärder kan då bli olika beroende på vem som projektleder och projekterar. För att öka säkerheten i val av beläggningsmetod ska riktlinjer upprättas för val av beläggningsmetod för att möjliggöra rätt beläggning på rätt ställe (nationell inriktning har tidigare kommunicerats via PIA-arbetet). Denna åtgärd borde möjliggöra lägre livscykelkostnad och möjliggöra att vi kan prioritera mer rätt bland objekten och metoder. Totalentreprenader Idag löper 6 antal totalentreprenader med funktionsåtagande (7 st. from. okt-14) som omfattar 991 km väg (i huvudsak motorväg). Kontinuerlig uppföljning utförs och uppfattningen är att detta är en fördelaktig entreprenadform på vägar med rätt förutsättningar. Kontraktstiderna har ökat något på senare år. Skälet till detta är bl.a. att Trafikverket vill att antagen entreprenör ska utföra minst 1 st. åtgärd över hela ytan samt också ta ansvar för detta under avtalstiden. Trafikverket ska öka andelen totalentreprenader inom underhållsbeläggning och vägmarkering för att möjliggöra för leverantörerna att satsa långsiktigt. Andelen ska dock inte vara högre än att verksamheten kan ta hänsyn till neddragningar/andra situationer under åren. Om en leverantör har en viss volym kontrakterad över flera år vågar han satsa på investeringar och utveckling (metoder/kompetenser). Att uppdra åt en entreprenör att ta om hand om en väg över en längre tidsperiod borde dessutom leda till högre kvalitet vid åtgärder som leder till längre livslängd och således färre åtgärder som oftast är trafikstörande. Det är viktigt att objektet och dess ingående delar får avgöra om det är lämpligt att upphandla i totalentreprenad. Viktigt i detta sammanhanget är också att se vilka potentiella risker som finns att upphandla en viss vägsträcka i totalentreprenad. Trafikverket ska även se över vilka vägar inom det låg/mellantrafikerade vägnätet som kan upphandlas som totalentreprenad samt vilka krav som kan ställas på dessa vägar för att avgöra om det är lämpligt att upphandla i totalentreprenad. Viktigt i sammanhanget är också att kontinuerligt följa nationella utvecklingen av dessa kontrakt i syfte att säkerställa att vi bl.a. har en flora av leverantörer som innehar dessa kontrakt. Om utvecklingen blir att endast en eller ett fåtal leverantörer erhåller denna typ av kontrakt så bör en översyn av denna strategi ske. Viktigt är också att uppföljning av totalentreprenader med funktionskrav och vidareutveckling av funktionskrav bör prioriteras på lång sikt samt optimal längd på funktionskrav (en eller två cykler). Kvalitetssäkring Det är idag skiftande kvalitet i FU och tekniska handlingar vid genomförande av upphandling. Trafikverket ska upprätta rutin för detta i syfte att öka kvaliteten. Vid framtagning av handlingar ska alltid minst 1 person utöver den/de som utarbetat handlingarna, kvalitetsgranska dessa (s.k. second opinion ). På grund av att många projektledare har objekt där genomförandet sker i olika kontrakt, så är det viktigt att dessa kontrakt är likartade i sin utformning (under samma säsong). Av detta skäl är det viktigt att alla genomförda upphandlingar för kommande säsong har sitt ursprung i samma mallar (AF, EK och TB/MF). Kontostruktur/fakturahantering Idag är det relativt svårt att få fram uppgifter på hur mycket pengar som VO Investering köper beläggningsarbeten för. Projektledare inom VO Underhåll konterar dessutom sina fakturor på olika vis. Detta innebär svårigheter att följa upp ÄTA-hantering samt prisutveckling. Trafikverket ska därför se över och tydliggöra hur kontering (och kontostruktur) ska se ut och även utbilda projektledare för att möjliggöra korrekt och enhetlig kontering som är en förutsättning för att

STRATEGIDOKUMENT 17 (23) kunna följa prisutveckling över tiden inom landet/regioner. Utöver detta så är det även viktigt att Trafikverket gör en insats för att upplysa leverantörsmarknaden om hur vi vill att fakturor ska se ut och vilken detaljnivå fakturorna ska ha. 4.4 Verksamhetsförändring Framtagen strategi och åtgärder kommer att påverka verksamheten och i vissa fall kommer förändringar i verksamheten behöva genomföras för att kunna realisera identifierade potentialer. De största förändringarna består i att öka samarbetet mellan projektledare för att skapa likartade arbetssätt och en gemensam syn. I dagens verksamhet arbetar projektledare delvis självständigt och förlitar sig på sin egen kompetens och erfarenhet. Det kräver dessutom att projektledare arbetar mer långsiktigt i sitt arbete. Gällande flerårsupphandlingar och totalentreprenader så kan det även leda till att projektledare behöver prioritera om för att uppnå största möjliga nytta. 4.4.1 Mallar och riktlinjer Följande mallar och rutiner ska antingen ses över kontinuerligt alternativt utarbetas: - Inköpsmallar bör ses över kontinuerligt och utvecklas i takt med att regelverk och interna policys ändras. Även de erfarenheter som inköparna får med tiden bör arbetas in där så är relevant. - Upprättande av riktlinjer/mallar kring teknisk beskrivning/mängdförteckning - Upprättande av riktlinjer för projektering - Upprättande av riktlinjer för metodval av beläggning - Upprättande av riktlinjer för kvalitetssäkring/-uppföljning Upprättande av riktlinjer för hur ÄTA-arbeten ska konteras (idag konteras detta på olika sätt och detta medför att de uppgifter som Agresso kan ge inte stämmer överens med verkligheten. Kopplat till detta bör även projektledare få utbildning i AB/ABT för att få ytterligare kunskap om vad som är ett ÄTAarbete, för att bla. möjliggöra rätt kontering av fakturor i Agresso). 4.5 Riskanalys En riskanalys för genomförande av kategoristrategin och därmed realisering av identifierade besparingar har genomförts. Riskerna har klassificerats i nivåerna 1-5 baserat på sannolikhet för inträffande respektive konsekvens vid inträffande.

STRATEGIDOKUMENT 18 (23) 4.5.1 Riskbedömningsmodell Risk Konsekvens Motivering varför det är Konsek Sannoli Aktiviteter för att minimera Konsek Sannoli beskrivning en risk och vad man vensåtg khet risk vens khet hittills gjort för att ärd innan efter efter minska risken (Effekt) åtgärd åtgärd åtgärd 1, låg 1, låg 5, hög) 5, hög 1 För få resurser för kategoriteam, inköparnätverk och VO att arbeta med implementering av strategin Försvårad implementering, pga bristande resurser Implementering kräver resurser från både IL och UHnbv. Prioritera åtgärder/arbetsuppgifter. 4 4 Vid behov av ytterligare resurser, ramavtal inköpare, rekrytera? Prioritera åtgärder. 2 2 2 Kommunikation av strategi internt inom IL och till VO, UHnbv. Ingen kommunikation - inga förändringar Ta fram kommunikationsplan för implementering av strategin 2 2 Gå igenom kommunikationsplanens punkter under ht 14. 1 1 Strategi följs ej 3 Acceptans av strategi och nyttan ned utvecklingsområd Besparingspotentialen/ök ade nyttan realiseras ej. 4 3 Strategi remissad innan föremål för beslut. 3 2 ena uppnås ej. 4 Implementering inom VO Underhåll Strategi följs ej Besparingspotentialen/ök ade nyttan realiseras ej. 4 3 Deltagare i teamet från VO Underhåll. Strategi remissad inom VO Underhåll. 3 2 5 6 7 Implementering i investeringsprojekt Implementering över kategorigränser Implementering förskjuts Tappad effekt i det fall andra VO inte är involverade Tappad nytta i det fall andra kategorier inte är involverade Svårare att implementera om tiden går och Viktigt att hitta effektiva arbetsformer över VOgränserna Viktigt att hitta effektiva arbetsformer mellan kategorierna Ta fram tidplan för implementering av strategin 3 4 4 4 4 4 Speciella insatser från linjeansvariga 2 3 Samverkan med kategoriteam Basunderhåll 3 3 väg, Bro resp. Mark Följ kommunikations och tidplanens punkter under 3 3 höst-14/vår-15.

STRATEGIDOKUMENT 19 (23) inget händer. Personer byter roller etc. 8 Förändrat arbetssätt Förändrade arbetsuppgifter, resursbrist Utökade arbetsuppgifter, sannolikt på UHnbv. 4 4 Omfördelning av resurser och/eller rekrytering av resurser 3 3 Tabell 8. Riskanalys för genomförannde av kategoristrategi 4.6 Handlingsplan för implementering Strategin och de utvecklingsområden som tas upp berör i första hand VO Underhåll/Nationellt underhåll/bana & Väg samt de inköpare som upphandlar underhållsbeläggningar och vägmarkeringar. Av denna anledning kommer mycket kraft läggas på att implementera strategin i den verksamheten. Strategin implementeras i huvudsak enligt nedan; - Via upphandlingsmöten (såväl nationella som regionala möten) - Via inköparnätverk som tillser att strategin följs vid genomförande av upphandlingar - Via deltagare i kategoriteamet som förmedlar strategin i sin verksamhet Utöver detta kommer implementering att ske via information på intranät och presentationer i ledningsgrupper och arbetsplatsträffar. Implementeringsansvar och fördelning på verksamhetsområde framgår nedan. Utvecklingsområde Ansvarig verksamhet Kommentar **Teknisk beskrivning/ mängdförteckningar UHnbv Upprätta nationella mallar. *Flerårsupphandlingar UHnbv Öka andelen flerårsupphandlingar. *Paketering IL tillsammans med UHnbv Tillämpa riktlinjer föreslagna i 4.3.1.2 **Inköpstidplan IL tillsammans med UHnbv Konkretisera volymer/metoder, öka framförhållningen och detaljgraden i inköpstidplanen *Nationell lägstanivå på projektering UHnbv Upprätta riktlinjer för minimigrad projektering. ***Metodval UHnbv Upprätta riktlinjer. **Totalentreprenader UHnbv Arbeta utifrån förslag i 4.3.1.2. ***Kvalitetssäkring UHnbv/VO IV/VO PR Tillämpa 4-ögonprincipen ***Kontostruktur/fakturahantering UHnbv/VO IV/VO PR Synliggöra kostnader för beläggningsarbeten och ÄTA-hantering. ***Bibehålla (öka) antalet anbudsgivare UHnbv tillsammans med IL Arbeta utifrån förslag i 4.3.1.1. ***Fler utländska leverantörer UHnbv tillsammans med IL Arbeta utifrån förslag i 4.3.1.1.

STRATEGIDOKUMENT 20 (23) ***Kompetensutveckling inom beläggning- och vägmakeringsbranschen UHnbv tillsammans med IL Arbeta utifrån förslag i 4.3.1.1. Tabell 9. Implementeringsplan utvecklingsområden *Avser främst verksamheten inom VO Underhåll (beläggning) **Avser främst verksamheten inom VO Underhåll (beläggning och vägmarkering) *** Avser såväl verksamhet inom VO Underhåll som VO Investering och VO Stora Projekt (beläggning) 4.7 Besparingspotentialer Strategin bedöms ge en årlig besparing på ca 2,5 % from. 2016. Utifrån beskrivna utvecklingsområden så har följande besparingspotentialer identifierats och kvantifierats; Utvecklingsområde *Teknisk beskrivning/ mängdförteckningar *Flerårsupphandlingar beläggning *Paketering *Inköpstidplan Årlig besparingspotential/ Ökad nytta Intern effektivisering/högre kvalitet/lägre risk Ökad konkurrens (utlandet)/20 Mkr Intern effektivisering/viss besparing (10-20 Mkr) Leverantör kan planera verksamhet bättre Kommentar Svårt att räkna fram besparingspotential. Svårt att räkna fram besparing för ökad konkurrens, borde dock vara pripressande. Flerårsupphandlingar borde minst generera besparing på 1% (1% av 2 Mdkr = 20 Mkr). Projektledare har ett stöd i sitt tänk kring paketering. Paketering gör att vi kommer ifrån upphandlingar med lågt värde. Svårt att räkna fram besparingspotential. Genom att leverantörer kan planera verksamhet bättre borde detta leda till viss besparing för Trafikverket. **Nationell lägstanivå på projektering 10-20 Mkr Genom att minimera risk i upphandlingsskede borde detta leda till säkrare prissättning med mindre spekulation och mindre ÄTA-hantering i genomförandeskedet. **Metodval beläggning Intern effektivisering/10-20 Mkr Riktlinje som vägleder projektledare borde generera bästa val av beläggningsmetod och detta borde leda till lägre kostnader på sikt. *Totalentreprenader 10-20 Mkr Öka andelen totalentreprenader ger högre kvalitet samt lägre kostnader då vi bl.a. möjliggör för leverantör att själva planera sitt arbete. **Kvalitetsgranskning Ökad kvalitet Genom att fler läser handlingarna minskas risken för felaktigheter och tydlighet ökar. Samma mallar används i alla upphandlingar där genomförande ska ske kommande säsong. Detta innebär att hänsyn ej tas till revideringar av AF och EK under perioden aug-mars (såvida förändringarna inte kopplade till nya lagar och regler som träder ikraft). **Kontostruktur/fakturahantering Bättre uppföljning Genom en korrekt fakturering och kontering möjliggörs en korrekt uppföljning och på sikt också ett synliggörande av ÄTAarbeten som kan leda till vissa åtgärder. **Bibehålla (öka) antalet anbudsgivare Säkerställa fortlevnad på marknaden Genom att arbeta aktivt med detta säkerställer vi att vi har god konkurrens över tiden.

STRATEGIDOKUMENT 21 (23) **Fler utländska leverantörer Ökad konkurrens Genom att få in utländska leverantörer ökar vi konkurrensen och vi får entreprenörer som i varje anbud som lämnas gör sitt yttersta. **Kompetensutveckling inom beläggning- och vägmakeringsbranschen Säkerställa fortlevnad och bibehållen kunskap på marknaden Lärlingsplatser, utbildningssamarbete. Tabell 10. Besparingspotentialer utvecklingsområden *Avser främst verksamheten inom VO Underhåll ** Avser såväl verksamhet inom VO Underhåll som VO Investering och VO Stora Projekt Viss av ovan angivna besparingspotentialer har upplevts som svåra att räkna fram vad besparingen i pengar skulle innebära. Kategoriteamet drar slutsatsen att ovan angivna områden skulle ha effekt på prissättning i positiv bemärkelse för Trafikverket. 4.8 Mätetal och uppföljning för kategorin 4.8.1 Mätetal & uppföljningsmetod Mätetal-indikator Förbättringsåtgärd/ Indikator Möjlig att mäta Utförs idag? Antal anbud Indikator Ja Ja Andel utländska leverantörer Indikator Ja Nej Pris/m2 Indikator Ja Ja Volym/region Indikator Ja Ja Andel totalentreprenader inom underhållsbeläggning Indikator Ja Ja Minskat antal ÄTA-arbeten Indikator Ja Ja, delvis Rutin för val av beläggningsmetod Förbättringsåtgärd Ja Nej Ökad kvalitetssäkring/ lägre risk i projektering Nationella mallar för teknisk beskrivning och mängdförteckning 4.9 Kritiska framgångsfaktorer Förbättringsåtgärd/ Indikator Ja Nej Förbättringsåtgärd Ja Nej Tabell 11. Mätetal Fortsatt gott samarbete i kategoriteam och mellan IL och verksamheten. Givet dagens förutsättningar så kan resursfrågan vara en kritisk framgångsfaktor för att kunna genomföra föreslagna aktiveter.

STRATEGIDOKUMENT 22 (23) 4.10 Alternativa strategier Upphandling av slitlager i investeringsprojekt Kategoriteamet har diskuterat möjligheten att upphandla beläggningsslitlager i investeringsprojekt gemensamt med övrig underhållsbeläggning. Detta tordes vara praktiskt möjligt. Dock så är det en hel del osäkerhetsfaktorer kopplat till detta. Bla. så är ansvarsfrågan en väldigt stor osäkerhetsfaktor då vi låter en leverantör utföra underliggande konstruktion och sedan en annan leverantör utföra slitlagret. Kategoriteamet tror det finns en stor besparingspotential (ca 50-100 Mkr) i detta då uppgifer finns om att VO Investering betalar 5-10 % mer för beläggning i investeringsprojekt. Men Kategoriteamtet har inte framfört detta som ett utvecklingsområde eftersom uppfattningen är att riskerna är större än möjliga förtjänster, exempelvis så är risken stor att ett fåtal tvister kopplat till ansvarsfrågor skulle medföra att möjlig besparingspotential äts upp. Troligtvis finns det ytterligare ett antal risker kopplat till detta förfarande. Vägmarkering som egen strategi Kategoriteamet har diskuterat huruvida vägmarkering ska ingå i beläggningsstrategin eller utgöra en egen strategi. Vi har i detta dokument valt att även hantera vägmarkering, men med tanke på att det utgör en egen bransch (med starkt förknippad till beläggningsverksamheten) så är avsikten att vägmarkering kommer utgöra en egen strategi i kommande strategiarbete. 4.11 Behov av beslut Följande utvecklingsområden ligger till grund för beslut; Konkurrenshöjande åtgärder Bibehålla (öka) antalet anbudsgivare Fler utländska leverantörer Säkerställa kompetensutveckling inom beläggnings- och vägmarkeringsbranschen Effektivare arbetssätt Utveckla tekniska beskrivningar/mängdförteckningar Öka andel flerårsupphandlingar Riktlinjer för paketering Ökad kvalitet i inköpstidplan Nationell lägstanivå för projektering Riktlinjer metodval Utveckla totalentreprenadupplägg Kvalitetssäkring av tekniska handlingar second opinion Översyn/utveckling kontostruktur/fakturahantering Kategorin föreslår att utvecklingsområden och ansvarsfördelning upptaget i 4.6 handlingsplan för implementering beslutas. 5. Uppföljning av strategierna Det är viktigt att Trafikverket kontinuerligt följer utvecklingen av priser, hur entreprenör marknaden beter sig och även hur leverantörernas strukturer ser ut (bolagsstrukturer, mm) och förändras över tiden. Uppföljning kommer bla. ske genom de mätetal som presenteras i kapitel 4.8.1. 6. Övrigt Kategoriteamet har i nästa skede för att avsikt att arbeta vidare på följande områden;

STRATEGIDOKUMENT 23 (23) Ramavtal Incitament/bonus Kombinationsanbud Alternativt arbetssätt vid paketering Dessa delar ligger inte för beslut i denna strategi pga att de behöver utredas ytterligare. Kategoriteamet föreslår att hantera vägmarkering i egen strategi för att möjliggöra högre fokus på denna verksamhet. I strategin för vägmarkering är en viktig del att titta vidare på kvalitetssituationen. Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn Hjälptext: Här anges Det datum då den nya versionshistoriken versionen fastställdes Vad som har ändrats i den nya versionen eller om dokumentet har upphört att gälla Namnet på den som gjort ändringen