Buttonholetekniken i vardagen. Frida Fondelius Accesskoordinator Sektionen för njurmedicin Skånes universitetssjukhus Malmö

Relevanta dokument
Viktig information till patienter som fått sevelamerkarbonat utskrivet

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys

Central dialyskateter Epidemiologi och primär indikation. Dag Eckersten Specialistläkare, fil mag kemi Skånes Universitetsjukhus

AV-fistel nyanlagd. Att handha och sticka. Antal sidor 4

Viktig information att känna till före förskrivning av sevelamerkarbonat. Information till förskrivande läkare

Hemodialysaccess Preoperativ utredning och accesstyper

Frihet med perfekt yta

Njurbiopsi. Kajsa Åsling Monemi Barnnefro Astrid Lindgrens Barnsjukhus Huddinge, Bosön okt-17

Infektionsbenägenhet och vaccinationer

Redsense tillförlitlig vennålsövervakning

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare

accesskirurgi och vid accessproblem Madeleine Lindqvist Fysiologkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar

ERAS Enhanced Recovery After Surgery

Ultraljudsundersökning vid accessproblem

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

SVENSKT NJURREGISTER (SNR) NUTRITIONSSTATUSBEDÖMNING

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Innehållsförteckning 1 Remiss Material Före punktion Utförande Felvärde Komplikationer Vem får utföra?...

Namn: Michal Winiarski, ST-läkare Närsjukvårdskliniken, Hässleholms Sjukhus, Kryh

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

Information för patienter som använder Sevelamer Sandoz 800 mg tabletter

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Infektionsrisk och tidpunkt för uppdukning av instrument på operationssal

NIKOLA. Aktiviteter under senaste året vad har hänt?

Bilaga 5. Sökstrategier

Exklusiv enteral nutritionsbehandling

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Portfria perifera venkatetrar

16 miljoner dödsfall per år av VRI globalt enligt WHO

Konvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter

När behöver vi antibiotika?

Urin-Neutrophil gelatinaseassociated

En viktig och värdefull insats inom behandling av diabetes med insulininjektioner.

Metforminbehandling vid njursvikt

Vardulaki et al

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

Har komplikationsfrekvensen ändrats?

Det kostar på, det tar lite tid. Utgångsläge. medelvårdtiden i Sverige varierar från 3-9 dagar Höft 7,9 dygn (2010) Knä 8,4 dygn (2010)

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

Antibiotika Strama. Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Ordförande i Strama Västerbotten

Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN

CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM. AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

Det kommer en sommar nästa år igen!

Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen?

mycket HDF Anders Fernström Verksamhetschef, överläkare, docent Njurmedicinska kliniken (inkl. Endokrinmedicinska enheten)

Uppföljning efter medicinsk abort

Herpes simplexmeningit

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Ekokardiografisk diagnostik

Vrinnevisjukhuset Norrköping

Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir

MRSA. Information till patienter och närstående

Perifer venkatetersättning. 1. Perifier venkateter & dess delar

Om hepatit C. och din behandling

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Vad du kan göra själv

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

New. perfusafe2. Maximal säkerhet Minimal profil

Rena händer och rätt klädd

VIKTIGT SÄKERHETSMEDDELANDE UPPDATERING

Gastroenterit - smittar det också via luft? Carl-Johan Fraenkel Vårdhygien Skåne Avd för Infektionsmedicin, Lunds Universitet

PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av spasticitet i hand, handled eller fotled efter stroke.

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

DOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen

leadercathsafe minimerar & garanterar säkerheten Reducing the r

Allvarliga vårdskador vid omvårdnad på särskilda boenden

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling. Information till patient och närstående

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Utmaningar & strategier för sköra och äldre. GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr

Handhygienens betydelse

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande Varför särskilda hänsyn till äldre?

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

DIALYS I SVERIGE sddb

Hälsa - en möjlighet trots kärlaccess och hemodialys

Informationssökning och informationshantering

Psykisk hälsa i primärvård

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version

Birgitta Johansson, enheten för onkologi 1

Keele StarT Back Screening Tool

Vetenskapligt Förhållningssätt

Transkript:

Buttonholetekniken i vardagen Frida Fondelius Accesskoordinator Sektionen för njurmedicin Skånes universitetssjukhus Malmö

Buttonholetekniken Twardowski m.fl. beskrev 1977 första gången sina erfarenheter med samma punktionsställen = Constant-Site-tekniken (1) 16 G nålar QB 200 ml/min Krönung använde 1984 första gången begreppet buttonhole puncture technique = Buttonholepunktionstekniken (2) 1. Twardowski Z, Lebek R, Kubara H: 6-year experience with the creation and use of internal arteriovenous fistulae in patients treated with repeated hemodialysis (in Polish) Pol Arch Med Wewn 1977; 57:(3) 205-214. 2. Krönung G: Plastic deformation of Cimino fistula by repeated puncture. Dial Transplant 1984;13:10, 635-638.

Buttonholetekniken Punktion sker i samma hål med samma vinkel och riktning efter ca 8-14 dialyser bildas en kanal trubbig nål touch cannulation. Idealiskt att en person punkterar upp kanalen, cannulators? Bra vid kort punktionssträcka, adipösa patienter och självpunktion Lägre antal felpunktion, perforation, hematom, aneurysm samt kortare blödningstid efter nåldragning, mindre smärta vid punktionen Ökad infektionsrisk (lokal infektion, sepsis, systeminfektion)

Buttonholetekniken sedan 2010?

Rätt punktionsvinkel Var medveten om punktionsvinkeln innan du punkterar! Ø Alla AV-fistlar har inte 25 graders vinkel Ø Vinkeln beror på accessens djup Ø Vinkeln bestäms med stas på till

När du möter motstånd Ø Armens läge Ø Felstyrning av nålen Ø Stor viktuppgång (efter det långa uppehållet) Ø Patient med kräkning/diarré Ø Stas eller inte stas öppning kärlvägg kärlvägg öppning nål nål Sträck huden Tryck upp/ned nålspetsen via nålens vingar Vrid in nålen streckad linje korrekt tunnelläge rak linje förskjuten buttonholetunnel

Trampolineffekten när det inte fungerar med trubbig nål Ø Om ett andra punktionsförsök med trubbig nål inte fungerar rekommenderas det INTE att punktera med vass nål i kanalen. Kanalen kan skadas och falska kanaler bildas. Ø Punktera en vass nål på ett annat ställe minst 2 cm från det ursprungliga punktionsstället. Gå sedan tillbaka till det ursprungliga punktionsstället med trubbig nål vid nästa dialys. Ø Orsaken kan vara en tjockare kärlvägg. Ball. L The buttonhole technique for arteriovenous fistula cannulation Fistula first: Vascular access update Nephrology Nursing Journal 2006; 33 (3):299-304.

Punktion med vass eller trubbig nål?

Punktion med vass eller trubbig nål? Ø Vass nål gav fler vardagliga komplikationer. Ø Vass nål gav inte fler allvarliga komplikationer än trubbig nål förutom högre antal blödningar mellan dialyserna. Ø Patienter med flera vardagliga komplikationer hade högre sannolikhet att drabbas av allvarliga komplikationer. Punktion med trubbiga nålar kan reducera antalet vardagliga komplikationer. Trubbiga nålar kan reducera omfattningen av allvarliga komplikationer och därigenom även patientens lidande.

Förebygg hubbing Lämna 2 mm mellanrum mellan nålen och huden för att förhindra att en grop (grogrund för bakterier) bildas. Ball, L. The buttonhole technique: Strategies to reduce infections. Nephrology Nursing Journal. 2010. 37 (5): 473 478.

Förebygg aneurysm av nålspetsen Lägg kompresser under vingarna!

Champagnekork Inspektion vid varje dialys Undvik bedövningsplåster Involvera patienten Byt punktionställen i god tid! Misstänkt infektion? Odla!

Infektion ett vardagsproblem! Buttonholetekniken har en ökad infektionsrisk (1-8) Ø Dialyspatienter har ett nedsatt immunförsvar Ø Dialyspatienter har mer S- aureus på huden än den allmänna befolkningen Ø Svårt att kontrollera punktionsställena bakterier syns inte Ø Bakterier kan föras in via kanalen 1. van Loon MM et a. JH. Buttonhole needling of haemodialysis arteriovenous fistulae results in less complications and interventions compared to the rope-ladder technique. Nephrol Dial Transplant 2010;25:225-230. 2. MacRae JM et al. A randomized trial comparing buttonhole with rope ladder needling in conventional hemodialysis patients. Clin J Am Soc Nephrol CJASN 2012; 7:1632-1638. 3. Labriola L et al. Infectious complications following conversion to buttonhole cannulation of native arteriovenous fistulas: a quality improvement report. Am J Kidney Dis 2011;57:442-448. 4. Struthers J et al. Buttonhole needling of arteriovenous fistula: a randimizes controlled trial. ASAIO J 2010; 56: 319-322. 5. Chow J et al. A randomised controlled trial of buttonhole cannulation for the prevention of fistula access complications. J Ren Care 2011; 37: 85-93. 6. Doss S et al. Buttonhole cannulation an unexpected outcome. Nephrol Nurs J 2008;35:417-419. 7. Verhallen AM, et al. Cannulating in haemodialysis: rope-ladder or buttonhole technique? Nephrol Dial Transplant 2007;22:2601-2604. 8. Ludlow V. Buttonhole cannulation in hemodialysis: improved outcomes and increased expense- is it worth it? CANNT J.2010.Jan-Mar;20(1):29-37.

Infektion ett vardagsproblem! Felaktigt desinfektionsförfarande och ofullständigt borttagande av krustan kan vara orsak till den ökade infektionsincidensen (1,2) Regelbunden utbildning kan sänka infektionsincidensen (3,4) Ø Patienten kan tvätta armen med tvål och vatten före punktion Ø Både sjuksköterska och patient kan använda munskydd Ø Var frikostig med att odla på punktionsställen Ø Registrera ALLA infektioner i SNR 1. van Loon MM et al. Buttonhole needling of haemodialysis arteriovenous fistulae results in less complications and interventions compared to the rope-ladder technique. Nephrol Dial Transplant 2010;25:225-230. 2. Doss S et al. Buttonhole cannulation- an expected outcome. Nephrol Nurs J 2008;35:417-419. 3. Labriola L et al. Infectious complications following conversion to buttonhole cannulation of native arteriovenous fistulas: a quality improvement report American Journal of Kidney Disease 2011; 57(3):442-448. 4. Birchenough E et al. Buttonhole cannulation in adult patients on hemodialysis: an increased risk of infection? Nephrol Nurs J 2010;37:491e8. 555; quiz 499.

Punktion med ultraljud i vardagen 2018 Clinical Practice Guidelines of the European Society for Vascular Surgery: Diameter > 4 mm och QA > 500 ml/min. Utbildning och träning Ø Kartläggning inför punktionstart, djupt liggande AV-fistlar, korrigering av nålen vid punktionssvårigheter

Buttonholetekniken - take home message Buttonholetekniken med trubbiga nålar och touch cannulation är en säker teknik med få komplikationer Ökad infektionsrisk Ø Låg andel infektioner i Sverige: god hygien, punktion utan stress och lång erfarenhet av buttonholetekniken Ø Eller registrerar vi inte alla infektioner i SNR? Ø Kvalitetssäkring genom registerdata Ø Regelbunden utbildning Lyckad punktion kräver medvetenhet och kompetens hos dialyssjuksköterskan.ropeladdertekniken finns!

Ropeladdertekniken i vardagen? Patienter med: Ø MRSA Ø Återkommande accessinfektioner Ø Konstgjord hjärtklaff, pacemaker eller tidigare endokarditer Ø Immunsupprimerande behandling Ø Dålig hygien Stora dialysenheter med roterande personal? Ytliga kraftiga AV-fistlar utan underhudsfett?

Min dialysaccess är min livlina, förutsättningen för att jag ska kunna leva vidare Thomas Lehn, dialyspatient sedan 1970