Så kan socialtjänsten bli känd och tillgänglig för barn och unga

Så kan socialtjänsten bli känd och tillgänglig för barn och unga Förstudie inför arbete med att utforma och sprida information om socialtjänsten till barn och unga

Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnummer Omslag Foto Sättning Tryck Läggs in i större rapporter som ska vara maximalt sökbara. Du får ISBN-numret av produktionsledaren. Har de flesta rapporter. Du får artikelnumret av produktionsledaren. Om formgivet omslag Om det finns foton i rapporten Om sättning gjorts externt Tryckeri, ort, månad årtal, alt. om den publicerats på webbplatsen

Förord Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utforma, tillgängliggöra och sprida information till barn och unga om socialtjänsten och dess verksamhet. Arbetet ska genomföras i fyra delar, varav denna förstudie är den första inledande delen. Förstudien innehåller förslag till hur man kan ta fram, utforma och tillgängliggöra information anpassad till barn och unga om socialtjänsten och dess verksamhet samt åtgärder för att stimulera utvecklingen i kommunerna på lokal nivå att göra sin socialtjänst tydlig, synlig samt lättillgänglig för barn och unga. Den innehåller även en kartläggning av nuläge, en analys av målgruppernas behov samt en bedömning av var informationen ska göras tillgänglig. Arbetet med denna förstudie har letts av Socialstyrelsen i samarbete med Barnombudsmannen, som har ansvarat för arbetet med barn och unga. Taina Bäckström ställföreträdande generaldirektör

Innehåll Förord... 3 Innehåll... 5 Sammanfattning... 7 Förslag... 8 Bakgrund och syfte... 11 Bakgrund...11 Förstudiens syfte och mål...13 Projektorganisation...13 Metod...13 Målgruppsdefinition... 16 Barn och unga...16 Föräldrar och övriga vuxna...16 Nuläge... 17 Demografi, nätvanor och tekniktillgång...17 Kunskapen om barns rättigheter och om socialtjänsten...19 Vilken information finns om socialtjänsten?...19 Behovsanalys barn och unga... 25 Barnens röster...25 Hur ska barn och unga få veta var de kan få stöd och skydd?...28 Sammanfattning...30 Behovsanalys föräldrar och övriga vuxna... 31 Föräldrar och övriga vuxna som vidareförmedlare av information...31 Behov av information hos vuxna...31 Behov av information i skolan...32 Behovsanalys kommuner... 34 Socialsekreterare om kommunernas behov...34 Socialtjänsten på nätet...34 Utmaningar...35 Kostnadsberäkning... 36 Referenser... 38 Bilagor... 40

Sammanfattning Sammanfattning Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans med Barnombudsmannen genomföra en förstudie som en första inledande del i uppdraget att utforma, tillgängliggöra och sprida information till barn och unga om socialtjänsten och dess verksamhet. Förstudien innehåller en nulägesbeskrivning, en målgruppsdefinition, en behovsanalys, förslag till fortsatt arbete samt kostnadsberäkningar. Regeringsuppdraget anger målgrupperna barn, unga, föräldrar och övriga vuxna. I förstudien har vi valt att fokusera på äldre barn. Målgrupperna har i arbetet med förstudien definierats utifrån sina behov av information. Nulägesbeskrivningen beskriver generella fakta så som demografiska uppgifter, socioekonomiska faktorer, läsförståelse, nätvanor och tekniktillgång. Det framkommer att information om socialtjänsten som idag finns för barn och unga är bristfällig. Genomgående är att informationen är svår att hitta. Den vänder sig dessutom sällan till barn och unga utan är i första hand utformad för vuxna. Barn och unga har liten eller ingen kunskap om socialtjänstens uppdrag, roll och mandat. En vanlig uppfattning bland barn är att socialtjänsten är till för vuxna. Behovsanalysen har delats upp efter prioriterade målgrupper och kompletterats med en analys av kommunernas behov. I möten med barn och unga har Barnombudsmannen lyssnat till vilken information barn och unga vill ha, hur denna bör utformas samt på vilket sätt de vill ha kontakt med socialtjänsten. En undersökning av vilka målgrupper som har störst möjlighet att bidra till att uppnå de önskade effekterna har genomförts, och den visar att föräldrar och personal i skolan är högt prioriterade som förmedlare av information. Samtal har ägt rum med personer som representerar dessa grupper. Dessutom har samråd med intresseorganisationer och myndigheter genomförts. Som huvudmän för socialtjänsten har kommunerna en nyckelroll för att barn, unga och deras föräldrar ska känna till verksamheten och kunna nå den, få sina rättigheter tillgodsedda och få det stöd som de behöver. Statens insatser bör utformas så att de främjar och stärker den lokala informationen om och kommunikationen med socialtjänsten. Förstudien ger förslag till följande huvudaktiviteter: 1) utforma och sprida information om socialtjänsten till barn och unga respektive föräldrar 2) skapa möjlighet till interaktiv kontakt med socialtjänsten 3) utveckla stöd till skolan i rollen som förmedlare av kunskap och information 4) utveckla stöd till kommunerna för att öka deras möjligheter att möta barns och ungas behov av stöd och information. Som digital plattform rekommenderas att information och möjlighet till interaktiv kontakt utvecklas på en befintlig webbplats som är nationellt känd. 7

Förslag Förslag Utifrån förstudiens resultat ger Socialstyrelsen tillsammans med Barnombudsmannen följande förslag för det fortsatta arbetet i uppdraget med att utforma och sprida information anpassad till barn, unga och föräldrar, som tydliggör vad socialtjänsten kan erbjuda barn och unga i behov av stöd eller skydd: 1. Utforma och sprida information Förstudien visar att det saknas information som är anpassad för och riktad till barn och unga. Därför ska information som tydliggör barns rättigheter, socialtjänstens ansvar samt vad socialtjänsten kan ge för stöd och skydd utformas och spridas. Materialet ska tas fram i samråd med barn och unga och ska i första hand utformas och anpassas för digitala kanaler. Förstudien visar också att föräldrar och andra vuxna saknar kunskap om socialtjänsten och deras uppdrag. Som vidareförmedlare av information mellan barn och socialtjänst behöver föräldrar och övriga vuxna få ökad kunskap. Därför ska informationsmaterial om socialtjänstlagen (2001:453), SoL och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU utformas och spridas till föräldrar och andra vuxna för att ge ökad kunskap. Materialet ska tas fram i samråd med föräldrar och professionella. Aktiviteter 2014 Utforma information utifrån barns och ungas behov och förutsättningar. Utreda och lämna förslag på lämplig befintlig aktör som kan möta barnens behov av information (se val av plattform sid 10). Inleda ett samarbete med vald aktör i syfte att utveckla befintlig plattform med information om socialtjänsten för barn och unga. Sammanställa material för publicering på vald aktörs plattform med information om socialtjänsten för barn och unga. Dessutom erbjuda materialet till kommuner, idéburna organisationer och andra lämpliga aktörer. Kartlägga och analysera behov av material anpassat till yngre och äldre barn och unga. Materialet ska även anpassas med hänsyn till mognad, språkkunskaper, funktionsnedsättningar och tekniktillgång. Utforma informationsmaterial för föräldrar och andra vuxna om SoL och LVU för publicering på relevanta myndigheters och organisationers webbplatser. Kommunicera med kommuner och idéburna organisationer om pågående satsning och involvera dem i detta arbete. Aktiviteter 2015 Samverka med vald aktör, kommuner och idéburna organisationer kring lansering och publicering av information. 8

Förslag Sprida information till föräldrar och andra vuxna i barn och ungas närhet. 2. Skapa möjlighet till interaktiv kontakt Förstudien visar att barn och unga vill kunna ställa frågor om sin situation innan de tar en kontakt med socialtjänsten. Därför bör barn ges möjlighet att ställa frågor digitalt och anonymt. Syftet är att underlätta för barnet att ta reda på vad det innebär att kontakta socialtjänsten. Aktiviteter 2014 Utreda och lämna förslag på lämplig befintlig aktör som kan möta barnens behov av interaktiv kontakt (se val av plattform sid. 10). Inleda ett samarbete med vald aktör i syfte att vidareutveckla befintlig plattform. Aktiviteter 2015 Samverka med vald aktör kring lansering av interaktiv kontaktmöjlighet för barn och unga. 3. Utveckla stöd till skolan Förstudien visar att skolan är en viktig förmedlare av information om socialtjänsten. Personal i skolan efterfrågar material för egen del men också material som kan vidareförmedlas till barn och föräldrar. Därför föreslås att Skolverket får i uppdrag att, i samverkan med Socialstyrelsen och Barnombudsmannen, utforma stöd till skolan inklusive elevhälsan. Syftet är att tillgängliggöra kunskap och information om socialtjänsten för både barn och vuxna. Uppdraget skulle inledningsvis kunna innefatta följande aktiviteter: Kartlägga och analysera elevhälsans och övrig skolpersonals behov av kunskap om socialtjänstens arbete och behov av information för vidareförmedling till barn, unga och föräldrar. Påbörja arbetet med att utforma material för elevhälsan, övrig skolpersonal och elever. 4. Stimulera socialtjänsten att göra sin verksamhet känd för barn och unga Oavsett ovanstående satsningar har socialtjänsten ansvaret för att informera sina medborgare utifrån behov. Förstudien visar på brister i kommunernas information till barn men även på goda exempel på lokalt och regionalt utvecklingsarbete för att möta barns behov. Nedan ges förslag på aktiviteter med syftet att dels öka kännedomen om socialtjänsten lokalt, dels underlätta för barn och unga att själva ta kontakt. 9

Förslag Aktiviteter 2014 Socialstyrelsen ska i samråd med SKL ta fram en handlingsplan för arbetet som ska bygga på erfarenheter från pågående utvecklingsarbete. Planen ska beskriva möjligheterna att sprida dessa erfarenheter till socialtjänsten, som kan ha nytta av dem i sitt uppsökande arbete i samverkan med exempelvis skola, ungdomsmottagningar och organisationer där barn och unga finns. Socialstyrelsen ska också beskriva det regelverk som gäller för socialtjänstens arbete i digitala kanaler, exempelvis e-post, chattar, forum och bloggar. Aktiviteter 2015 Stödja kommunerna att använda den information som tas fram på nationell nivå inom ramen för detta uppdrag i kombination med lokal information för barn och unga. Samordna satsning på information om socialtjänsten med information om stöd till barn och unga med psykisk ohälsa. Följa upp insatserna och ge förslag till fortsatta utvecklingsinsatser. 5. Utvärdering I regeringsuppdraget anges att en utvärdering av hela uppdraget ska göras, där det ska framgå om socialtjänstens synlighet och tillgänglighet för barn och unga har ökat. Därför bör en uppdaterad nollmätning genomföras i inledningen av uppdraget 2014. Nollmätningen följs sedan upp av utvärdering i respektive målgrupp under hösten 2015. Val av plattform I uppdraget ingår även att göra en bedömning av lämplig plattform för informationen. Alternativen som föreslås är att antingen skapa en ny webbplats eller att använda en befintlig. Som digital plattform rekommenderas att information och möjlighet till interaktiv kontakt utvecklas på en befintlig webbplats som är nationellt känd. Argumenten för detta är följande: Barnen som söker stöd och hjälp vill i första steget ha en enkel och samlad väg in. Referensgruppen var enig i sin rekommendation om att inte skapa en ny webbplats utan använda befintliga kanaler som barn och unga redan besöker. En helt ny webbplats och/eller tjänst kräver mycket resurser samt tar lång tid att utveckla och göra känd. Alternativ till aktörer som kan erbjuda en nationellt gångbar plattform, som diskuterats i arbetet med förstudien, är i första hand UMO.se. Alternativ som ska utredas närmare är 1177/Vårdguiden och Barnombudsmannens webbsidor för barn och unga. 10

Bakgrund och syfte Bakgrund och syfte Denna förstudie är den första delen i arbetet med regeringsuppdraget att utforma och sprida information till barn och unga om socialtjänsten och dess verksamhet. Den innehåller målgruppsdefinition, nulägesbeskrivning, behovsanalys, förslag till fortsatt arbete samt kostnadsberäkningar. Bakgrund Kommunernas ansvar för att informera Som huvudmän för socialtjänsten har kommunerna en nyckelroll för att barn, unga och deras föräldrar ska känna till verksamheten, kunna nå den, få sina rättigheter respekterade och få det stöd som de behöver. Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver (2 kap. 1 SoL). Socialnämnden ska enligt lagen göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, informera om socialtjänsten samt genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden (3 kap. 1 SoL). I lagtexten anges också att socialnämnden i den uppsökande verksamheten ska upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp (3 kap. 4 SoL). I förarbetena till socialtjänstlagen (prop. 1979/80:1 om socialtjänsten s.172) föreslogs att kommunernas information om socialtjänsten ska fylla två syften: Ge upplysningar i sak om rättigheter och skyldigheter. Söka ändra allmänhetens inställning till verksamheten. Socialtjänstens ansvar Socialtjänstens arbete med social barn- och ungdomsvård styrs bland annat av bestämmelserna i socialtjänstlagen, SoL, och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. I 5 kap. 1 SoL anges att socialtjänsten ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Om socialtjänsten får kännedom om något som kan föranleda någon åtgärd av nämnden ska en utredning inledas utan dröjsmål (11 kap. 1 SoL). Socialtjänsten kan i vissa fall ingripa oavsett samtycke. Personal inom bland annat förskolan, skolan och sjukvården är enligt (14 kap. 1 SoL) skyldiga att anmäla och lämna uppgifter till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Även andra, var och en, bör enligt 14 kap. 1 c SoL anmäla till socialnämnden om man får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Barnets rättigheter Alla länder som har ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) har åtagit sig att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra 11

Bakgrund och syfte barnkonventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland både barn och vuxna. Varje barn ska tillförsäkras de rättigheter som anges i konventionen utan åtskillnad av något slag. Staterna ska till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Alla barn har rätt att komma till tals i frågor som rör dem själva. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Flera artiklar i barnkonventionen anger barnets rätt att växa upp i trygghet. Enligt artikel 26 ska staterna erkänna varje barns rätt till social trygghet. Enligt artikel 19 ska barnet skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, skada, vanvård eller försumlig behandling. Barn som berövats sin familjemiljö eller som för sitt eget bästa inte kan tillåtas att stanna kvar i sin familjemiljö har enligt artikel 20 rätt till särskilt skydd och bistånd från statens sida. Den nationella strategin för att stärka barnens rättigheter i Sverige tydliggör alla offentliga aktörers ansvar och skyldighet att gripa in när barnets rättigheter inte tillgodoses i familjen. Socialtjänstens ansvar att ge stöd till barn och föräldrar i utsatta situationer betonas. Strategin framhåller även att samhället ska verka för att förebygga och bekämpa våld mot barn med alla till buds stående medel [1]. FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén), har påpekat vikten av att identifiera riskfaktorer och tecken på att ett barn far illa så tidigt som möjligt så att barn kan få stöd och skydd [2]. Enligt artikel 17 har barnet rätt till information, särskilt sådan som rör barnets välfärd och fysiska och psykiska hälsa. Barnet har även rätt att få kunskap om sina rättigheter och vad dessa innebär i praktiken. Informationen om barnets rättigheter ska vara anpassad till barns olika behov och förutsättningar. Barnrättskommittén betonar även vikten av att berörda yrkesgrupper får utbildning i barnkonventionen. Personal inom förskola och skola spelar en särskilt viktig roll när det gäller att ge barnet kunskap om sina rättigheter och dess omsättning i praktiken. Barnets rättigheter ska tillgodoses som medborgare, patient, konsument och elev. Detta ställer krav på att myndigheter, landsting och kommuner förmedlar och tillhandahåller anpassad information inom sina områden [1]. Tidigare rapporter visar på brister I flera rapporter från Barnombudsmannen har barn och unga vittnat om brister i den sociala barnavården. Barn och unga upplever socialtjänsten som bland annat otillgänglig, frånvarande och passiv [3, 22, 23, 24]. De barn och unga som Barnombudsmannen har träffat under hösten 2013 menar att socialtjänsten måste bli mer tydlig, synlig och känd bland barn och unga. Även socialtjänstens skyldighet att upplysa om sitt arbete behöver förtydligas. I Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) rapport Vad har vi sett? HVB och LSS [4] bekräftas bilden av att socialtjänsten som svåra att nå för de placerade barnen. 12

Bakgrund och syfte Förstudiens syfte och mål Förstudiens syfte är att utifrån målgruppsdefinition, nulägesbeskrivning och behovsanalys komma med förslag på fortsatt arbete för att i enlighet med regeringsuppdraget: ta fram, utforma och tillgängliggöra information anpassad till barn och unga om socialtjänsten och dess verksamhet. stimulera kommunerna att göra sin socialtjänst tydlig, synlig samt lättillgänglig för barn och unga på lokal nivå. Förstudien ska lägga grunden för ett fortsatt arbete med följande mål: Barn och unga ska känna till vad socialtjänsten kan hjälpa till med och hur och när man kan kontakta dem för att få stöd eller skydd. Föräldrar och andra vuxna som kommer i kontakt med socialtjänsten ska känna till socialtjänstens uppdrag, socialtjänstlagen (SoL) och lag (LVU) om vård av unga. Projektorganisation Socialstyrelsen och Barnombudsmannen har haft en gemensam projektorganisation för genomförandet. Socialstyrelsen har ansvarat för: övergripande projektledning att involvera och samarbeta med andra myndigheter och idéorganisationer att kartlägga vilka vuxna som i sin profession möter barn. Barnombudsmannen har ansvarat för: en dialog med och kunskap om vad barn och unga behöver i syfte att lyfta deras behov i förslagen att granska kommunernas webbplatser ur ett barnperspektiv. Metod Unga direkt och enskilda intervjuer Barnombudsmannen har under hösten lyssnat till 54 barn och unga, 37 flickor och 17 pojkar i åldrarna 11 21 år. Syftet med dessa möten har varit att lyssna till barns och ungas behov av information om socialtjänstens verksamhet samt deras synpunkter på hur sådan information bör utformas och tillgängliggöras. Huvudsakliga frågeställningar har varit vart man vänder sig om man behöver hjälp, vilken information barn och unga vill ha gällande socialtjänstens verksamhet, hur de anser att informationen bäst bör utformas och tillgängliggöras samt hur de vill kommunicera med socialtjänsten. Barnombudsmannen har träffat barn och unga med erfarenhet av att vara placerade i familjehem, på Statens institutionsstyrelses (SiS) institutioner eller på hem för vård eller boende (HVB). Barnombudsmannen har även 13

Bakgrund och syfte träffat barn med erfarenhet av våld i nära relationer, barn som kommit som ensamkommande till Sverige och barn med erfarenhet av att leva med föräldrar med missbruksproblem. I gruppen ingår även barn med erfarenhet av egen kriminalitet och missbruk samt barn med neuropsykiatriska diagnoser som ADHD. Bland de barn Barnombudsmannen lyssnat till finns barn med funktionsnedsättningar och barn som lever i ekonomisk utsatthet. För att få ökad kunskap om hur barn i allmänhet, utan tidigare erfarenhet av kontakt med socialtjänstens, ser på behov av information och på samhällets skyddsnät har vi även träffat barn i årskurs 5,6, 7, 8 och 9 på olika orter runt om i landet. Barnen har bott i storstad eller på mindre orter. I samtalen har Barnombudsmannen använt metoden Unga Direkt. Metoden utgår ifrån att barnet är expert på sin egen situation. Barnet får prata till punkt, utan att någon annan lägger till sina värderingar eller åsikter. Barnombudsmannen har träffat barn i gruppsamtal eller enskilda samtal beroende på vad barnet själv önskat samt vad som varit bäst för varje barn. Barnen har erbjudits att uttrycka sig genom samtal eller genom collage. Metoden har ett kvalitativt angreppssätt. Samtalen har spelats in, transkriberats och analyserats utifrån tio områden som barnen pratat om. Samtliga barn har garanterats sekretess och är anonyma i materialet. I de fall det handlat om barn (under 18 år) har barnets vårdnadshavare samtyckt till barnets medverkan i projektet (se bilaga 1). Genomgång av kommunernas webbplatser Barnombudsmannen har gått igenom samtliga kommuners webbplatser för att kartlägga befintlig information om stöd och hjälp som vänder sig direkt till barn och unga. Genomgången har gjorts utifrån fem kriterier: tydlig ingång riktad till barn och unga på förstasidan målgruppsanpassad information till barn och unga tydliga underrubriker kontaktuppgifter till socialsekreterare och öppettider länkar till frivilligorganisationer och andra aktörer (se bilaga 2). Kartläggning av vuxna Kartläggningen av vuxna som möter barn har gjorts utifrån metoden effektkartläggning. Effektkartan visar vilka aktörer som finns på området och som har störst möjlighet att påverka den önskade effekten. Korta samtal om kännedom och attityd Eftersom det saknas samlad kunskap om allmänhetens kännedom om socialtjänsten har Socialstyrelsen för förstudiens räkning frågat slumpmässigt utvalda personer vad de vet och tror om socialtjänsten. Eftersom det inte går att dra några generella slutsatser av resultaten uttalar vi oss bara i generella ordalag om åsikter och uppfattningar som framkommit i dessa samtal. 14

Bakgrund och syfte Samtal med vuxna som möter barn Socialstyrelsen har i samarbete med konsultbyrån Valtech fört samtal med personer som dagligen möter barn och unga i sitt arbete: rektorer, lärare och personal som tillhör elevhälsan samt personal på BUP. Även Barnombudsmannen har under hösten intervjuat vuxna personer som i sin profession träffar barn och unga, bland annat socialtjänstemän, fältassistenter och kuratorer. Dialog med myndigheter och organisationer Socialstyrelsen har pratat med myndigheter och organisationer i syfte att hitta beröringspunkter och samordningsmöjligheter med närliggande arbeten och projekt. I samtalen har Socialstyren även kunnat ta del av andras erfarenheter av att arbeta med målgruppen barn och unga via digitala kanaler. De myndigheter och organisationer som har ingår i projektets referensgrupp är Skolverket, Inspektionen för vård- och omsorg (IVO), Handisam och Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Ungdomsstyrelsen, Statens institutionsstyrelse (SiS) och Rikspolisstyrelsen, Handikappförbunden (HSO), Surfa lugnt, Rädda Barnen och Bris. Övriga som har vidtalats är bland annat sex kommuner, Tjejzonen och Nätvandrarna. 15

Målgruppsdefinition Målgruppsdefinition Regeringsuppdraget anger målgrupperna barn, unga, föräldrar och övriga vuxna. I arbetet med förstudien har målgrupperna definierats utifrån sina behov av information. Barn och unga Målgruppen barn och unga har delats in i två grupper med utgångspunkt från behov och erfarenhet: Barn och unga med erfarenhet av att ha kontakt med socialtjänsten och/eller som har behov av stöd och skydd från socialtjänsten. Barn och unga som söker information för egen del eller för att hjälpa kompisar, och som i framtiden kan behöva stöd och skydd av socialtjänsten. Avgränsningar Avgränsningar har gjorts med utgångspunkt från ålder och mognad, funktionsnedsättningar och språkkunskaper. I förstudien har vi valt att fokusera på äldre barn. I det fortsatta arbetet ingår att kartlägga och analysera behov av material anpassat till yngre och äldre barn. Materialet ska även anpassas med hänsyn till mognad, språkkunskaper, funktionsnedsättningar och tekniktillgång i alla mål- och åldersgrupper. Föräldrar och övriga vuxna Målgruppen föräldrar och övriga vuxna har delats in i tre huvudgrupper utifrån erfarenhet och behov av information: Vuxna utan erfarenhet av kontakt med socialtjänsten. Föräldrar, närstående och vårdnadshavare till barn som står inför eller redan ingår i en utredning eller har en insats. Professionen som möter barn, framförallt inom skola och elevhälsa. 16

Nuläge Nuläge Demografi, nätvanor och tekniktillgång För att beskriva förutsättningarna för barn och unga i Sverige har vi sammanställt demografiska uppgifter, socioekonomiska faktorer och fakta om barn och ungas läsförståelse, nätvanor och tekniktillgång. Demografi I slutet av 2012 fanns det drygt två miljoner barn folkbokförda i Sverige. På längre sikt antas antalet barn öka något. Antalet pojkar är något fler än flickor (991 000 pojkar respektive 937 000 flickor) och mer än hälften av alla barn bor i storstadsregionerna Stockholm, Malmö eller Göteborg. Hur många barn under 18 år som bor i landets kommuner varierar, där storstädernas förorter har störst andel och orter i Norrlands inland lägst [5]. De flesta barn i Sverige växer upp under goda och trygga förhållanden, men det finns många barn och unga som har en utsatt situation på ett eller annat sätt: I november 2012 var 20 784 barn och unga i åldern 0 20 år placerade och av dessa var 15 646 i åldern 0 17 år [6]. De barn som är ekonomiskt utsatta har blivit allt fler sedan 1990-talet. Hur många barn i Sverige som är ekonomiskt utsatta varierar kraftigt beroende på vilken definition av ekonomisk utsatthet man använder. Socialstyrelsen uppskattar att mellan 5 och 10 procent (cirka 100 000 till 200 000 barn) har en ekonomisk situation som är märkbart sämre än andra barns [7]. Om man utgår ifrån Barnombudsmannens definition av ekonomisk utsatthet (familjer som har en disponibel inkomst per konsumtionsenhet under 60 procent av medianinkomsten och som uppger att de saknar kontanta medel) så levde 19 procent av alla barn och nära hälften av alla barn med utländsk bakgrund i familjer som var ekonomiskt utsatta år 2011 [8]. Drygt 13 procent av alla barn har någon gång blivit slagna hemma. Knappt 3 procent har blivit slagna många gånger. Den faktor som ökar risken mest för att bli slagen är förekomsten av våld mellan föräldrarna [9]. Nästan vart tionde barn i Sverige bevittnar våld i familjen. I de nationella skolbarnsstudierna från år 2000 och år 2006 framkom att ungefär åtta procent av barnen sett de vuxna slå varandra, sex procent vid enstaka tillfällen och två procent ofta. Svenska nationella studier har visat att barn i dessa familjer har sex gånger ökad risk att bli slagna jämfört med barn i familjer där våld inte förekommer [9]. När det gäller hedersrelaterade brott är det få som kommer till polisens kännedom. Hedersrelaterat våld är inte en specifik brottskategori som kan urskiljas i statistiken [10]. Varje år är drygt 50 000 barn med om en separation [11]. Det motsvarar drygt 3 procent av alla barn som lever med gifta eller sammanboende föräldrar. Under 2012 var cirka 7 500 barn och ungdomar aktuella för utred- 17

Nuläge ningar om vårdnad, boende och/eller umgänge. Andelen har varit relativt konstant de senaste fem åren [12]. Sedan 2006 har antalet ensamkommande barn ökat. År 2012 sökte 3 578 barn asyl i Sverige utan sin vårdnadshavare [13]. I Brottsförebyggande rådets nationella skolundersökning i årskurs 9 Brott bland ungdomar uppger 55 procent att de under det senaste året har begått någon form av brott och cirka 45 procent uppger att de utsatts för stöld, våld eller hot [14]. Språk och läskunnighet/läsförståelse Av alla barn och unga har 1 av 5 annat modersmål än svenska, antingen är de själva födda utomlands eller så har de två utrikesfödda föräldrar [15]. Det finns få undersökningar om barns läskunnighet och läsförståelse, men av dem som gjorts framgår att både läsförståelsen och läskunnigheten verkar ha sjunkit under senare år [16]. Rapporterna visar även att det finns tydliga skillnader mellan pojkar och flickor, där flickor både läser mer och bättre än pojkar, oavsett ålder. I den internationella PISA-studien från 2013 ligger 17 procent av de svenska 15-åringarna på en nivå där de bara klarar av att läsa och förstå de allra enklaste texter [17]. I den del av undersökningen som rör digital läsförståelse presterade de svenska 15-åringarna överlag bättre [18]. Nätvanor och tekniktillgång I den yngre gruppen barn (2 8 år) ökar användningen av internet. I Medierådets senaste undersökning har drygt hälften av 2 4-åringarna samt 85 procent av 5-8-åringarna använt internet [19]. För många barn är debutåldern drygt 3 år och undersökningar visar att drygt hälften av 3-åringarna har använt internet [20]. 2 8-åringar tittar huvudsakligen på film, spelar spel, tar bilder och ritar på datorn och om de befinner sig på sajter är det i första hand platser där de kan göra just detta (Bolibompa.se, Youtube, Barn-kanalen, Spela.se, med flera). Bland 5 8-åringarna har 9 procent en egen smart mobil med pekskärm. I gruppen barn 9-16 år uppger 96 procent att de använder internet på sin fritid. I åldersgruppen 9 12 år är cirka 2 av 5 med i Facebook och i åldersgruppen 13 16 år använder 7 av 10 sociala medier varje dag. När 12 16-åringarna tillfrågas om vad de gör på sin fritid hamnar Använder internet på första plats. De använder fortfarande nätet till att titta på film och spela, men intresset för sociala medier och informationssökning ökar. I den här åldern börjar skillnader mellan könen att synas. Pojkar ägnar sig i högre utsträckning åt att spela online och chatta i spelsituationen, medan flickor ägnar sig mer åt sociala medier samt åt att både läsa och skriva bloggar. Varannan flicka i åldern 12 16 år bloggar och 2 av 3 läser och/eller följer andra [21]. 18

Nuläge Kunskapen om barns rättigheter och om socialtjänsten I flera rapporter har Barnombudsmannen berättat om barns och ungas upplevelser av socialtjänsten och bristen på tillfredsställande kommunikation. Socialtjänsten saknas helt i många barns berättelser vilket kan tyda på att socialtjänstens roll är otydlig. I vissa fall har barnen själva fått leta reda på information om sina rättigheter [3, 22, 23, 24]. Och de säger inte att du har rätt att få tillgång till alla dina journaler till exempel. Det har jag aldrig hört. Det är en information som jag liksom hittat, fått reda på själv. Det mesta jag fått reda på nu är ju sådant jag har hört från andra barn som har bott på hem eller när jag har läst tidningar om socialtjänsten. Det är så jag har fått lära mig, alltså vad som gäller för en. Eller också har man haft tur att det har jobbat någon bra människa som sagt att dessa regler gäller för dig [23]. I undersökningen Kom närmare Om att överbrygga avståndet mellan barn och vuxna (2009) kunde Barnombudsmannen konstatera att barns och ungdomars kännedom om barnkonventionen är låg. Särskilt när det kommer till politiska och sociala rättigheter som att få information och att ha inflytande kring frågor som rör den egna situationen. Samma undersökning visar att barn som placerats på HVB-hem och SiS-institution har sämre kännedom om sina rättigheter än andra barn. I undersökningen fanns en fråga om vilka instanser som kan hjälpa barn och unga när de får problem. Bland 13 svarsalternativ svarade 76 procent polisen, medan 41 procent svarade socialen. Svåra att nå både via internet och telefon Genomgående upplevs socialtjänsten som otillgänglig i barnens berättelser. Under telefontid är det ofta upptaget, socialsekreteraren ringer inte alltid tillbaka och muntliga löften om att återkomma bryts. En del socialsekreterare har inte någon telefontid [23]. Socialtjänstens otillgänglighet är extra svår för placerade barn eftersom de har begränsad tillgång till internet och telefon. Barn placerade på SiSinstitutioner har i många fall varken tillgång till internet eller mobiltelefon och i vissa fall är tillgången reglerad och/eller begränsad. Det gör att ungdomarna inte har möjlighet att till exempel surfa, chatta, e-posta och sms:a [24]. Vilken information finns om socialtjänsten? Myndigheters hjälptelefoner Flera myndigheter, bland annat Migrationsverket, Barnombudsmannen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har hjälptelefoner som riktar sig till barn och unga. De frågor som barnen ställer handlar ofta om barns rättigheter, om den egna placeringen och vad man kan göra om man själv eller en kompis far illa. 19

Nuläge Kommunernas webbplatser Barnombudsmannen har besökt samtliga kommuners webbplatser för att belysa hur lätt eller svårt det är att nå socialtjänsten för barn och unga och att hitta information om socialtjänsten som vänder sig till dem. Barnombudsmannens bedömning är att kommunerna skriver om stöd och hjälp från socialtjänsten på ett sätt som vuxna troligen kan leta sig fram till och förstå. Det är mer ovanligt med information som vänder sig direkt till barn och unga i tilltal och form. Även själva innehållet varierar när det gäller olika teman och problemområden, kontaktuppgifter och länkar, mandat, ansvar med mera (se bilaga 2). Goda exempel Botkyrka kommun Ett av flera goda exempel är Botkyrka kommun som redan på förstasidan låter unga besökare filtrera informationen utifrån att de är unga kommuninvånare. På sidorna som riktas till de unga finns inte bara information som rör problem utan även om bibliotekens öppettider, aktiviteter i sporthallarna och skolinformation. Under rubriken Hjälp och stöd hittar besökaren information om akut hjälp högst upp och denna inleds med Ring om du behöver hjälp. Vi lyssnar på dig och tillsammans med dig försöker vi komma fram till vad du behöver. Du kan alltid börja prata med oss utan att säga vem du är. Exempel på akuta situationer, kontaktuppgifter till hjälpinstanser som socialtjänst, socialjour och polis samt organisationer som till exempel BRIS, Tjejjouren och UMO.se anges. Nätvandra! En instruktion i samtal med unga online Motala har gjort en satsning för att via nätet få kontakt med barn och unga. I samarbete med Fryshusets Nätvandrare har kommunen skrivit en metodbok i nätvandring: Nätvandra! Detta är en instruktion i samtal med unga online och riktar sig framförallt till dem som arbetar professionellt med ungdomar. Motalas erfarenhet är att unga gärna vill provprata på nätet innan de tar steget att kontakta socialtjänsten. Idéburna organisationer Flera idéburna organisationer som vänder sig till barn och unga har information både om socialtjänsten och om barns rättigheter på nätet: Bris hjälptelefon och chatt År 2013 hade Bris hjälptelefon 28 718 stödjande kontakter med barn och unga och 3045 med vuxna. Allt fler kontakter går via nätet och är idag runt 40 procent med en stadig ökning. I Bris-rapporten 2013 anges att de barn som ringer verkligen har motivation att förändra sin situation men att de i stor utsträckning saknar kunskap om möjligheterna att få hjälp. Många av dem som haft kontakt med socialtjänsten känner hopplöshet inför att ta ytterligare kontakt därför att deras erfarenhet är att de inte agerar [25]. 20

Nuläge Jourhavande kompis chatt Jourhavande kompis är en chatt som drivs av Röda korset i Uppsala. De har ungefär 5 000 kontakter per år. Majoriteten av samtalen som berör socialtjänsten handlar om hur unga kan komma i kontakt med socialtjänsten utan att deras föräldrar ska få reda på det [26]. Tjejzonen Tjejzonen möter många unga kvinnor som inte vet vart de kan vända sig med olika problem eller som inte vill ta kontakt med en myndighet. De möter också personer som har kontakt med BUP eller socialtjänsten men behöver en annan ingång för samtal utan myndighetskoppling. Ett genomgående intryck är att de som har kontakt med socialtjänsten tycker sig sakna kunskap om varför socialtjänsten gör olika saker som gäller dem [27]. Killfrågor.se Sajten Killfrågor.se är ett initiativ som startade 2009 och drivs av Män för Jämställdhet. Den vänder sig främst till killar eftersom dessa tidigare inte hade någonstans att vända sig med sina specifika frågor. Sajten fungerar som en pratkompis på nätet för killar 10 18 år och ger stöd i frågor kring sex, hälsa och personliga problem. Nätvandrarna Fryshusets Nätvandrare bedriver socialt arbete på internet. De finns tillgängliga för barn och unga på sociala sajter där de umgås, skapar och upprätthåller sociala kontakter. Nätvandrarnas uppgift är att lyssna och agera bollplank och de deltar i samtal om ungdomars funderingar. Information för särskilda målgrupper Flera myndigheter har tagit fram information som riktar sig till en särskild grupp barn och unga, som exempelvis har frågor om placering och om att söka asyl i Sverige. Webbinformation och hjälptelefon för placerade barn Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har information för barn och unga som är placerade. På webbplatsen finns en ingång för information om vilka rättigheter man har, beroende på om placeringen är i familjehem, HVB-hem eller SiS särskilda ungdomshem. IVO har också ett direktnummer till en hjälptelefon för placerade barn och unga. Under 2013 inkom fram till september cirka 100 samtal. Samtalen kompletteras med en enkät, där barn och ungdomar besvarar frågor om exempelvis hur trygga de är och om de tycker att de får vara delaktiga. Den vanligaste orsaken till att ungdomarna ringer är att de vill ha hjälp med att komma i kontakt med socialtjänsten eller vill diskutera sina rättigheter. Direktnumret sprids bland annat i informationsbroschyrer för placerade barn. Informationen finns översatt till olika språk [4]. 21

Nuläge Tillsynsombud för barn i familjehem Sedan 2010 har det pågått en försöksverksamhet där tillsynsinspektörer varit ombud för barn och unga i familjehem. En första delrapport som redovisades hösten 2013 visar att de tillsynsombud som på försök har varit kontakter för barn och unga i familjehem upplever att de har gjort nytta för barnen. De konstaterar även att det finns kvalitetsskillnader på socialtjänstens arbete mellan kommunerna. Tillsynsombudens uppdrag har varit att fokusera på barnen och att skilja på rollen som inspektör och projektets uppdrag. De har ansvarat för att ha kontakter och skapa en relation med de barn och unga som tackat ja till att vara med i försöket. De flesta av barnen var nöjda med sitt tillsynsombud redan från början av försöket. Barnen uppgav att de upplevde det som en positiv relation och att tillsynsombuden gett dem stöd [28]. Information för barn på SiS-institution Statens Institutionsstyrelse (SiS) har webbinformation för placerade barn och unga på sex olika språk. Informationen handlar i huvudsak om barns rättigheter och rätt till god omvårdnad såsom mat, ett gott bemötande och en bra miljö, om hur en institution ser ut och om vad olika rum och personal är till för. Webbsidorna har länkar till aktörer som IVO, Skolverket och Skolinspektionen i frågor som rör placerade barn. Information för barn som söker asyl På Migrationsverkets webbplats finns det information på svenska och engelska till barn som söker asyl, antingen med eller utan en förälder. Det finns också information till en medföljande vuxen och till lärare om barn som söker asyl. Informationen handlar om rättigheter, svåra ord som kan användas i olika situationer, tolkhjälp med mera. Det finns en möjlighet för barn att skriva och skicka in frågor till Migrationsverket, så länge frågorna inte rör ett enskilt ärende. Närliggande arbete Det finns i dagsläget ingen aktör som har ett nationellt uppdrag att informera allmänheten om socialtjänsten. Däremot finns det både pågående och planerade arbeten som har beröringspunkter med förstudiens uppdrag att utforma och sprida information till barn och unga om socialtjänsten. Information om socialtjänsten på 1177/Vårdguiden I överenskommelsen om en evidensbaserad praktik för 2013 åtog sig SKL att genomföra en förstudie för att ta reda på möjligheterna att införa information om socialtjänsten på 1177/Vårdguiden. Under 2013 har 1177/Vårdguiden gjort en förstudie om information riktad till föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning, som avrapporterades under våren 2013. Under 2014 startas projektet Pilotstudie om socialtjänsten på 1177.se [29, 30]. 22

Nuläge UMO.se en ungdomsmottagning på nätet UMO är en ungdomsmottagning på nätet som drivs av Stockholms läns landsting i samarbete med ungdomsmottagningar, elevhälsan och organisationer som RFSU, RFSL ungdom och Bris. Unga upplever att informationen är lätt att förstå, att de kan lita på UMO.se och att där finns en förståelse och respekt för dem. Webbplatsen har närmare 600 000 besök per månad, frågetjänsten svarar på cirka 10 000 frågor från ungdomar varje år. UMO.se är idag en satsning på nationell nivå, och det finns förslag på att undersöka behoven av en regionalisering av webbplatsen [31]. Ungdomar.se Ungdomar.se är en sajt riktad till målgruppen 13-18 år. Här kan unga ställa personliga frågor till bland annat socionomer, nätvandrare från Fryshuset och hälsocoacher. Sajten uppges ha drygt 100 000 unika besökare i månaden och har drygt 55 000 frågor i sitt arkiv. Webbaserad information om stöd vid psykisk ohälsa Socialstyrelsen fördelar statsbidrag till landstingen och regionerna i syfte att förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa. Satsningen baseras på regeringens överenskommelser med SKL om stöd till riktade insatser vid psykisk ohälsa. Bland grundkraven för att få ta del av medlen ingick under 2013 att tillhandahålla webbaserad information eller motsvarande om vart barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp. Kravet har även omfattat information hos kommunerna i respektive landsting och region. Socialstyrelsen har bedömt att samtliga landsting har uppfyllt båda grundkraven och att även de allra flesta kommuner har gjort det. Flera av de godkända webbsidorna hade dock brister enligt Socialstyrelsen, som bedömer att det är viktigt att utvecklingen av webbinformationen fortsätter [32]. Under 2014 kommer arbetet med att utveckla information till barn och unga om socialtjänsten att fortsätta inom ramen för regeringens överenskommelse med SKL om stöd till riktade insatser vid psykisk ohälsa. En barnoch ungdomspanel ska granska om den information som finns på kommunernas och landstingens är relevant och begriplig ur ett brukarperspektiv [33]. Information till barn som brottsoffer Barnombudsmannen samarbetar med Brottsoffermyndigheten i ett regeringsuppdrag som rör information till barn som brottsoffer. Särskilt fokus ska ligga på att nå målgruppen barn och unga som har drabbats av hot eller våld och lever med olika typer av skyddsåtgärder [34]. I detta uppdrag planeras för en samlad webbplats med målgruppsanpassade texter, länkar och interaktiva webbprodukter. Informationen ska handla om barns rättigheter, rättsprocessen och möjligheter till stöd och hjälp [35]. 23

Nuläge Elevhälsa Det pågår olika utvecklingsarbeten för en förstärkt elevhälsa. Socialstyrelsen och Skolverket samverkar bland annat om en vägledning för elevhälsan som ges ut under 2014. I det fortsatta utvecklingsarbetet bör också uppmärksammas hur elevhälsan och skolans övriga personalgrupper kan arbeta med information till och kommunikationen med barnen om möjligheter till stöd från socialtjänsten. Det förutsätter att de som arbetar i skolan har kunskap om socialtjänstens uppdrag och verksamhet. Behovet av ytterligare insatser inom det området bör bedömas mot slutet av 2014. 24

Behovsanalys barn och unga Behovsanalys barn och unga Barn och unga som Barnombudsmannen träffat och lyssnat till har ofta liten eller ingen kunskap om socialtjänstens uppdrag, roll och mandat. Det finns stora kunskapsluckor kring vad socialtjänsten är till för och hur man som barn kan komma i kontakt med dem. Jag trodde inte att de skulle kunna hjälpa till överhuvudtaget berättar en flicka om sina första kontakter med socialtjänsten. Uppfattningen bland barn är ofta att socialtjänsten är till för vuxna. Det framkommer i Barnombudsmannens samtal med barn att det finns flera hinder för barn att söka stöd och skydd hos socialtjänsten. Att inte ha kännedom om socialtjänstens uppdrag är ett stort hinder. Ett annat hinder kan vara att barnet har en negativ syn på socialtjänsten eller att barnet färgas av föräldrarnas negativa uppfattning. Barnet kan också ha föreställningen att socialtjänsten mest är till för barn med problem som man inte själv identifierar sig med, såsom kriminalitet eller missbruk. Barn som varit aktiva i gäng beskriver att det varit förenat med stora risker att ha kontakt med socialtjänsten. Barnens röster Om jag hade haft något problem nu så hade jag förmodligen inte gått till socialtjänsten, för jag har inte lärt mig av någon hur jag tar kontakt med dem eller vad de gör, jag googlar och tar första bästa jag hittar. I syfte att tydliggöra socialtjänstens verksamhet för barn och unga samt underlätta kontakt, behöver flera informations- och kontaktvägar finnas tillgängliga. Information via en nationell webbplats kan fylla en viktig funktion. Tjänsten ska erbjuda målgruppsanpassad information och dessutom förutsätter barn och unga att den är tilltalande och interaktiv. Den ska vara tillgänglig dygnet runt och de ska själva kunna bidra och vara delaktiga i innehållet. Skolan är också en självklar arena för utbildning av barn och vuxna när det gäller SoL, LVU och socialtjänstens verksamhet i stort. Stort behov av information Behovet av information och kunskap är stort. Barn uttrycker att de behöver ökad kunskap om sina rättigheter och till exempel information om exempelvis familjerelationer, alkohol och övergrepp. Detta gäller för barn i alla åldrar och oavsett om de har erfarenhet av socialtjänsten eller inte. Det är väl för att få information om vad som inte är okej och vad som är okej. När det är rätt att kontakta liksom. Barn som växer upp i familjer med bråk, övergrepp, våld eller missbruk kan ha svårt att förstå vad de egentligen är utsatta för. 25

Behovsanalys barn och unga Jag känner jättemånga vänner som haft det dåligt med sina föräldrar och inte vetat att det varit dåligt, de har alltid trott att det varit bra. De visste inte vad det innebar med droger. Familjens beteende är inledningsvis barnets enda referenspunkt. Insikten om att något är fel kommer ofta gradvis och när man jämför sin hemsituation med andra. Jag tror att det största problemet är att man själv inte vet hur pass utsatt man är och vilken rätt man själv har att höra av sig. Är det här tillräckligt? Det var väl det som höll mig från att ringa, jag visste säkert i flera år innan att man kunde höra av sig men jag gjorde inte det för jag trodde inte att de skulle ta mig på allvar. Det är vanligt att barn får ett förtroende från en kompis eller själva upplever oro för en kompis situation. Om man har kompisar vars föräldrar dricker för mycket. Så att de blir påverkade och förändras. Vad kan man göra? Man vill inte lägga sig i andras liv. Man kanske kan ta upp det med kompisen, då skäms de säger det är lugnt, det har aldrig hänt. Det kan också uppstå en akut situation då man behöver hjälpa en kompis. Om det inte finns vuxna i närheten förefaller det naturligt att googla efter hjälp. Även om man googlar för att hitta fram till hjälpen, så behövs till slut en vuxen person för att man ska bli trygg. Jag var med om en jätteobehaglig händelse med en kompis, jag behövde akut hjälp att prata med en vuxen, och då googlade jag på hjälplinjer. Det här var sent på natten och då fick jag prata med någon där de hade öppet dygnet runt. Webben kan vara ett första steg till kontakt Det är ovanligt att barn själva tar kontakt med socialtjänsten. Ja, jag undrar väl helt enkelt om barn själva har någon möjlighet att höra av sig till dem direkt, och om det finns något nummer? Det känns som att det inte finns något allmänt nummer dit man kan ringa. Eller om man måste gå via andra organisationer eller vad man ska säga. Barn och unga ser en webbplats med samlad information som ett möjligt första steg till kontakt med socialtjänsten oavsett om det finns en närstående vuxen att vända sig till. En webbplats med information skulle göra det möjligt för barn att söka stöd och skydd hos socialtjänsten. Barn och unga beskriver möjligheten att få reda på mer om det egna problemet och vad som 26

Behovsanalys barn och unga händer om man kontaktar socialtjänsten, som ett sätt att förbereda sig för en eventuell kontakt. Då kan det till exempel vara olika flikar. Barn som far illa, våld i hemmet, alkoholism. Så kan man klicka sig vidare och så får man information om så att man vaknar upp och Okej, jag har det faktiskt inte så bra! Barn som redan har en befintlig kontakt vill kunna kommunicera när behov uppstår, oavsett tidpunkt. De vill få information om vad som händer och varför det händer. Placerade barn har generellt många frågor om sin situation. De vill förstå varför de blivit placerade och vad som krävs för att avsluta placeringen. Vad krävs för att någon ska komma ut? Ja, jag har inget internet eller data... man bara låser in en och så får man ingen hjälp eller någonting man bara sitter av sin tid. Man vill också ha möjlighet att kommunicera med sms eller per telefon och vid personliga besök på andra platser än socialtjänstens kontor. En annan viktig fråga är vem man kontaktar om man är missnöjd med socialtjänsten eller med den insats man fått. Interaktivitet en förutsättning oavsett kanal Utöver behovet av information trycker barn och unga på vikten av att kunna vara delaktiga, oavsett kanal. Barnen uttrycker också behov av att komma i kontakt med någon för att ställa frågor dygnet runt. Och man vill kunna vara anonym. Kommunikationen kan ske i chattar, frågeforum och via mejl. Man kanske inte vågar berätta det annars, om man vill prata om något som har hänt i skolan och man inte vill att någon ska få veta det, då kanske det bara blir ännu värre om de får reda på det. En chat online, så att man får svar direkt. Det skulle vara något. Det skulle absolut vara bra. Interaktivitet handlar om kontaktmöjligheter. Det ska vara lätt att hitta fram till kontaktuppgifter, telefon- och journummer till den lokala socialtjänsten. Internet är en självklar väg. I en personlig kontakt är förtroende avgörande för att barn ska våga berätta, både för vuxna och för jämnåriga. Det finns även önskan om att få ta del av andras berättelser och dela med sig av sin egen historia. Då vågar fler gå ut med hur de har det. Då vågar man själv också berätta. Det var ganska mycket hysch-hysch med att man inte skulle prata om att man har gått till socialtjänsten men om man kan bryta de barriärerna att det inte är så konstigt. 27