LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen



Relevanta dokument
LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Hjärngympa

LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King

Över tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013).

Nallelek Lärarvägledning

Kardinal Synd Umeå - Inspelningsinstruktioner -

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Lärarhandledning. och dundermysteriet ARBETETS MUSEUM 21 NOVEMBER 28 AUGUSTI I samarbete med Hyresbostäder, kolmårdens djurpark och swedbank

Tummen upp! Svenska ÅK 3

Utematte och kamratövningar

Naturorienterande ämnen

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg

Diskussionskarusellen

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 3. Måltiden mer än att bara bli mätt

Teknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11. Trafik.

Andreas Sandqvist ÖGAT OCH SYNEN

Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Sagor och berättelser

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Lilla lyckohjulet Lina

Krypande kaninen Karin

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Storyline för Naturorienterande ämnen och teknik. Ylva Lundin

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Börja med att berätta om din huvudperson. Börja t.ex. med: Mattias är en helt vanlig kille på 12 år som bor i

Arbetsplan Viggen, Ugglan, Ankan, Sparven, Svanen, Måsen, Storken, Svalan, Kråkan

Mediedjungeln (sas) mediekunskap för barn

Häftiga hästskolampan Hanna

Börja med att berätta om din huvudperson. Börja t.ex. med: Mattias är en helt vanlig kille på 12 år som bor i

Vad händer sen? en lärarhandledning

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Flaxande fjärilen Frida

Naturvetenskapligt arbetssätt Ett naturvetenskapligt arbetssätt innebär exempelvis att:

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem

Förkunskaper Grundläggande kunskaper om längdmätning med standardiserade mått samt kartkunskaper.

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Önnegårdens förskola. - med en gemensam barnsyn.

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Lokal Pedagogisk Planering

Förskolan Trollsländan

Pedagogiskt material till föreställningen

Härliga hörselskydden Hilma

Grunder Medialitet !!!

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor

Sinnenas stig GNESTA

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Uppdrag undersökning

Pedagogik & Metodik Verktygslåda. Uppvärmningslekar: Senast uppdaterad

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Verksamhetsplanering, läsåret Trappgränds montessoriförskola

Veckomatte åk 5 med 10 moment

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev

PEDAGOGMATERIAL till föreställningen Peka Trumma Dansa Urpremiär december 2014

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Lärarmaterial. Erik tävlar. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Torsten Bengtsson

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Systematiskt kvalitetsarbete

bror hjorths hus konstpedagogiskt program 2013 bror hjorths hus konstpedagogiska program 2013

Sagt & gjort. House of Alvik

Bärens Kraft... Spel och lek om bären

RAPPORT: ATT UPPLEVA EN UTSTÄLLNING HELT I LJUD. FÖR UTSTÄLLNINGEN VÄRDEFULLT. BAKGRUND..s 2 METOD...s 2 RESULTAT...s 3 9 ANALYS AV WORKSHOP...

Trassliga trådspelet Troja

PM för barngymnastik i SGA 4-8 år

Använd häftet som stöd för att utbilda och utveckla idrottarna i din förening.

Avdelning Sporrens utvärdering

STUDIEPLAN. Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN

Förberedelser: Sätt upp konerna i stigande ordningsföljd (första inlärningen) eller i blandad ordningsföljd (för de elever som kommit längre).

Skogsgruppen Träsktrollen

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

Hur fungerar en generator?

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?

Naturen ger nya chanser

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK

natur och miljö Syfte

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

En tjuv i huset VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR PÅ FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Transkript:

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt avtryck. Här får eleverna genom olika interaktiva uppdrag utmana sina sinnen, träna sin hjärna att bli ännu mer uppfinningsrik och låta sig inspireras av andras smarta idéer och innovationer. I Framtidslabben skapar eleverna lösningar på vardagsnära problem efter teman som skräddarsytts efter läroplanen för undervisningen i olika årskurser, med det entreprenöriella lärandet i fokus. Samla på sinnen Primär målgrupp: åk FK 6 Centralt tema: hjärnan, våra sinnen Ämnen: NO, Vad kul att ni har bokat uppdraget Samla på sinnen! Denna lärarhandledning består av tips på introducerande övningar samt fördjupande uppgifter att genomföra i skolan före och efter ett besök på Tekniska museet i science centret MegaMind. Innehållet är anpassat för att tillgodose de kunskapskrav som ställs i aktuella styrdokument för den svenska grundskolan (Lgr11). Kopplingar till specifika kursmål medföljer denna handledning. I uppdraget Samla på sinnen får eleverna med hjälp av uppgifter och stationer i MegaMind testa och utmana sina sinnen, fundera över vilka intryck de samlar och vilka uppfinningar som hjälper eller ersätter våra sinnen.

I detta uppdrag får eleverna tillfälle att utveckla sina kunskaper i hur hjärnan fungerar kopplat till våra sinnen syn, hörsel, känsel och doft, samt vilken roll de spelar i vår vardag. Detta sker i en interaktiv och lekfull science center-miljö. Vi vill erbjuda aktiviteter på lika villkor genom att skapa sammanhang som är begripliga, hanterliga och meningsfulla oavsett individuella förutsättningar. Därför är rumslighet, teknik såväl som de pedagogiska programmen utvecklade tillsammans med grupper med olika fysiska och kognitiva förutsättningar. Kontakt För mer information, se www.tekniskamuseet.se För bokning av skolprogram, maila till skolbokning@tekniskamuseet.se Inför ert besök Följande övningar är anpassade för att kunna användas som en introduktion till temat hjärnan och våra sinnen inför uppdraget Samla på sinnen i science centret MegaMind på Tekniska museet. Övning 1: Testa ditt nervsystem Rekommenderad för årskurs 1-6. Denna övning syftar till synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för hjärnans funktion kopplat till begreppen nervsystem och reflexer. Tid: ca 60 min Tema: Hjärnan, nervsystemet, experiment Material: Ficklampa, tidtagarur Instruktioner: Introducera begreppen nervsystem och reflexer utifrån frågeställningarna: Vad gör vårt nervsystem? Vad är reflexer bra för? Utför följande experiment i mindre grupper eller demonstrera i helklass: Experiment 1: Ögats reflexer Blunda en liten stund och låt ögat vänja sig vid mörker (pupillen blir stor). Öppna ögonen och lys med en lampa i ögat (pupillen krymper och blir liten). Låt eleverna innan experimentet formulera en hypotes och gissa vad de tror kommer hända och varför. Förklara att reflexen i ögat är till för att skydda ögat från för starkt ljus. Experiment 2: Patella reflexen Låt en elev sitta med benet hängande ner från en bordskant. Eleven skall titta bort medan en kamrat slår med handen precis under knäskålen. Låt eleverna innan experimentet formulera en hypotes vad de tror kommer hända och varför. Förklara att reflexen är till för att skydda benet om knäets sena skulle gå av så ska benet åka upp för att man inte ska kunna stå på det.

Experiment 3: Nervhastighet Eleverna ställer sig i en ring med ena handen placerad på axeln på personen till höger. Experimentet startar genom att pedagogen startar en klocka samtidigt som denne uppmanar elev 1 att nypa lätt i axeln på elev 2. När elev 2 känner nypet, nyper den nästa person osv. När elev 1 känner ett nyp ropar denne klar! och pedagogen stoppar tidtagningen. Mät omkretsen på ringen och dela med tiden så får ni fram klassens nervhastighet, t ex ringen var 23 meter och tiden 10 sekunder = 23/10 = 2,3 m/s = 36 km/h. Övning 2: Sinnesutmaningar Rekommenderad från årskurs 1-6. Denna övning syftar till att synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för hjärnan och våra sinnen. Denna övning kräver att eleverna kan läsa enklare instruktioner. Tid: ca 60 minuter Tema: Hjärnan, sinnen, bild Instruktioner: Diskutera och förklara hjärnan och sinnenas funktion i förhållande till följande frågeställning: Varför behöver vi våra sinnen? Låt sedan eleverna parvis lösa alla eller några av utmaningarna nedan genom att placera ut stationer i klassrummet eller på skolan. Gå igenom alla stationer i helklass innan ni sätter igång. Utmaning 1: Vilka är våra sinnen? Material: Siluettbild av en människokropp, pennor Vilka är våra sju sinnen? Låt eleverna skriva och markera ut dessa på bilden av en människokropp. Utmaning 2: Känseltestet Material: 2 st tandpetare, siluettbild av människokropp, grön och röd färgpenna Den ena eleven blundar medan den andra trycker med antingen en eller två tandpetare på kamratens armar, händer, panna, mage och ben. På vilka kroppsdelar var det lättast respektive svårast att känna tandpetarna? Låt eleverna färglägga bilden av människokroppen med rött där det var svårt att känna och grönt där det var lätt att känna. Utmaning 3: Utmana balansen Material: Vägg, post it-lapp Låt eleverna ställa sig med hälar och rygg mot en vägg, och med en post it-lapp ca 10 cm framför tåspetsen. De ska sedan försöka plocka upp lappen utan att flytta på sig eller böja på knäna. Vad händer? Utmaning 4: Lyssna på föremål Material: Askar med lock, föremål t ex riskorn, stenar, glaskulor, bomull etc. Låt eleverna känna på askarnas tyngd och skaka för att höra hur de låter. Hur känns det? Hur låter det? Vad är i askarna?

Tips! För att underlätta kan man lägga motsvarande föremål som finns i askarna framme på bordet och para ihop rätt föremål med rätt ask. En annan variant är att fylla ett antal askar med likadana saker och ge i uppgift att para ihop de askar som har samma innehåll. Efter ert besök Följande fördjupningsuppgifter är anpassade för att kunna användas som en fördjupning till temat hjärnan och våra sinnen och uppdraget Samla på sinnen i MegaMind på Tekniska museet. Fördjupningsuppgift 1: Doftkarta Rekommenderad för årskurs 1-6. Denna övning syftar till att låta eleverna pröva och utmana sitt doftsinne, vad det finns för olika dofter och hur de påverkar ens intryck och minne. Tid:ca 45-60 min Tema: Luktsinnet Material: Ritning över skolan, färgpennor Instruktioner: 1. Dela in klassen i mindre grupper/par. Varje elev skall välja en doft de tycker om respektive inte tycker om som de ska beskriva med så många adjektiv som möjligt utan att säga specifikt vilken doften är. Kan övriga i gruppen lista ut vilka dofterna är? 2. Låt grupperna studera dofterna på skolan, både inomhus och utomhus. Uppmana eleverna att sluta ögonen då och då och koncentrera sig på dofterna. Var luktar det gott och var luktar det illa? Vad är det som skapar lukten? Gör en doftkarta genom att färglägga en ritning över skolan där eleverna valt färger som bäst beskriver goda respektive illaluktande dofter. Eleverna kan även skriva/rita/klistra in bilder på objekt som skapar lukterna. 3. Diskutera i helklass likheter och skillnader mellan gruppernas doftkartor. Tips! Om klassen består av synskadade kan steg 2 utföras muntligen. Fördjupningsuppgift 2: Levande kamera Rekommenderas för årskurs 1-3. Denna övning syftar till att låta eleverna pröva och utmana sitt synsinne och bildminne. Syn, hörsel, känsel och doft Tid: 45 min Tema: Syn, minne, bild Material: Ögonbindel, papper och färgpennor Instruktioner: 1. Para ihop eleverna två och två. Låt de turas om att vara kameran respektive fotografen. Fotografen ska leda kameran mycket nära ett objekt (utanför klassrummet) och ta en bild genom att lyfta på ögonbindeln ett par sekunder.

Placera ögonbindeln över ögonen igen. Vad såg kameran? Färger, mönster, material, föremål etc? 2. Låt eleverna rita av fotografiet de tog. 3. Eleverna får i uppdrag att försöka leta upp/lista ut vart bilderna från ett annat par har tagits. Vad mindes de/mindes de inte? Koppling till läroplan (Lgr11) för åk 4-6 Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Identifiera och analysera tekniska hjälpmedel utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hjärnan och våra sinnen. Använda biologins begrepp för att beskriva och förklara samband i människokroppen. Hur vanliga tekniska hjälpmedel är uppbyggda och fungerar. Vanliga tekniska hjälpmedel i hemmet och samhället. Hur tekniska hjälpmedel i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. Konsekvenser av teknikval, till exempel föroch nackdelar med olika tekniska lösningar för våra sinnen. Hur människans hjärna och sinnesorgan fungerar och samverkar. Eleven kan beskriva och ge exempel på tekniska hjälpmedel. Eleven kan ge exempel på tekniska hjälpmedels sammansättning för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan föra resonemang kring hur tekniska hjälpmedels fördelar och nackdelar för individ och samhälle. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hjärnan och våra sinnen. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar. Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med användning av biologins begrepp. I resonemang om hjärnan och våra sinnen kan eleven relatera till några samband i människokroppen.

Koppling till läroplan (Lgr11) för åk 1-3 Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Identifiera och analysera tekniska hjälpmedel utifrån ändamålsenlighet och funktion. Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, kopplat till t ex hörsel och syn. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hjärnan och våra sinnen. Använda biologins begrepp för att beskriva och förklara samband i människokroppen. Undersökande av hur några vardagliga tekniska hjälpmedel är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade. Vanliga tekniska hjälpmedel i hemmet och samhället. Hur tekniska hjälpmedel i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. Balans som kan observeras i lek och rörelse. Enkla observationer i närmiljön och undersökningar. Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. Samla på sinnen