Textskapande i NO-ämnen på lågstadiet

Relevanta dokument
Språk-, läs- och skrivutveckling

This is the published version of a paper presented at ASLA symposium, Uppsala University April 2016.

Perspektiv på skrivundervisning föreställningar om och förhållningssätt till att skriva

Nya perspektiv på språk och text

Elever möter och skapar texter multimodala perspektiv

ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen

Ämnesövergripande arbete med resonerande texter i SO

lektor i svenska med didaktisk inriktning,

Ämnesspråk i matematik - något mer än begrepp? Ida Bergvall, PhD

Texter och språk i alla ämnen

Muntlig kommunikation i alla ämnen

Att bli människa i sitt språk och växa i sina texter

Språkets betydelse i ämnet och ämnets betydelse för språket

Skrivundervisning om makt i elevtexter och praktik

Skrivundervisning om makt i elevtexter och praktik

Olika läsning för olika ämnen?

Skriva i alla ämnen. Modul: Skriva i alla ämnen Del 8: Skriva i alla ämnen, åk 4 6

Elevnära, anpassning och textrörlighet. Elevnära som språkhandling och innehåll. Nyckelord för arbetsprocessen:

This is the published version of a chapter published in Critical literacy i svensk klassrumskontext.

Växjö 16 juni 2014 Språk i alla ämnen för alla elever. Texter och skrivande. Ewa Bergh Nestlog Britta Herder Desirée Fristedt

Moduler om språk-, läs och skrivutveckling

Textskapande som främjar ett gemensamt lärande

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Språkutvecklande undervisning

Skriva i alla ämnen. Modulen reviderades i juli 2018

All lära på si+ andraspråk

Läslyftet i skolan MODULER OM SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING

Digitala resurser och flerspråkighet

Skriva i alla ämnen. Modul: Skriva i alla ämnen Del 8: Skriva i alla ämnen, åk 7 9. Grundskolan, åk 7 9

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Moduler LÄSLYFTET I SKOLAN

Skrivande och skrivundervisning i alla ämnen

Digitala resurser i undervisningen

Kort om teoretisk bakgrund och skrivdidaktiska influenser

Yttrande avseende Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället

Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Kommunicera teknikinnehåll med nyanlända elever

Läsa och skriva i alla ämnen

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Skrivhjulets möjligheter

Vad texter gör. Om aktörnätverksteori och andra ramar för att förstå texters roller (funktioner, makt, kraft )

Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3

Arbete med elevers litteraciteter

Samtala om NO-texter. Anna-Maija Norberg, presentation av ramarna för projektet Johanna Malinen och Marianne Svensson, presentation av studien

Jag kan mycket, men inte på svenska : Nyanlända elevers språkliga tillgångar i relation till det svenska språket.

Skolutvecklingsprojekt Helenaskolan: Språk- och ämnesintegrerad undervisning i NO

Undersöka och dela tankar

Naturvetenskaplig litteracitet inte bara en fråga om språk

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet - med fokus naturvetenskap

Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för språk och litteratur

Läsa och tolka texter i naturvetenskap

Att kommunicera naturvetenskap

Att främja elevers lärande språkutvecklande SOundervisning

ÄSAD04, Svenska som andraspråk 4, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 4, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Återberättande text med cirkelmodellen

Text och textanvändning i kemiklassrum

Nyanlända elevers språkliga tillgångar i relation till det svenska språket.

USSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp

ÄNTLIGEN-PRATA- UNDERVISNING-MED KOLLEGOR-LYFTET

Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Vad gör språk? En studie av språkbruk och normativitet i lärares utbildning

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Svenska språket AV, Ämnesdidaktisk specialisering i svenska språket, 30 hp

Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer

Prövning i Engelska 5, ENGENG05, 100 poäng

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga 29.4.

USS79B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i årskurs 7-9, 15 hp

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Att använda gester som en medierande resurs i mångspråkiga nv-klasser. Zeynep Ünsal

Om privilegier, korrosion och betydelsen av son på bosniska Svenskans roll i det flerspråkiga klassrummet

Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket Prefektens beslutsmöte

Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Språkinriktad undervisning i de naturvetenskapliga ämnena i skolans senare år. Grundläggande frågor och utmaningar

Främja elevers lärande i NO

Litteracitetsutveckling i olika åldrar och ämnen

OH-mallen. Svensklärarens, speciallärarens och skolledarens samspel. Konferens 22 april Inger Tinglev Ewa Bergh Nestlog

Läsförståelse i alla ämnen (generell text)

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Är alla lärare språklärare?

Workshop Integrera och interagera- språkutvecklande metoder med eleven i centrum

Undervisning och bedömning i svenska på högstadiet

Elevers användning av maskinöversättning vid skrivande på främmande språk.

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i alla ämnen

Att stötta och utveckla ämnesspråk

Transkript:

Symposium 2018 Litteraciteter och flerspråkighet Stockholms universitet 11 oktober 2018 Textskapande i NO-ämnen på lågstadiet Ewa Bergh Nestlog

Presentationens disposition Ett 3-årigt forskningsprojekt i en flerspråkig åk 1 3 Tre elevtexter i NO Meningsskapande i texterna Didaktiska implikationer

Syfte Syftet är att få fördjupad förståelse av hur undervisning i NO-ämnen på lågstadiet kan stödja flerspråkiga elevernas möjligheter att utveckla ämneslitteracitet och skriva naturvetenskapliga ämnestexter. Vad visar texterna av elevernas meningsskapande?

Flerspråkigt klassrum

Material Naturvetenskapligt inriktade elevtexter från tre arbetsområden under de fösta skolåren om Ett äggexperiment Ett studiebesök i en bokskog Fjärilar

Elevtext i årskurs 1

Elevtext höstterminen i årskurs 2 X Y

Elevtext vårterminen i årskurs 2

Diskursanalytiska perspektiv (Fairclough, 1992: 73)

Ämneslitteracitet Ämnesinnehåll Ämnesröster Texter och språk i ämnet Ämnestypiska språkoch textstrukturer (se Bergh Nestlog, 2012; Bergh Nestlog, under utgivning; jfr Halliday, 1978; jfr Shanahan & Shanahan, 2008)

Ämnesinnehåll 1. Gemensam upplevelse i klassrummet 2. Gemensam upplevelse i bokskogen 3. Gemensamma upplevelser i klassrummet Följer utvecklingen från larv till fjäril Skype-intervju med en expert Grupparbete: läsa faktatexter, samtala om innehållet och and rapportera information om fjärilar i skriven text 1. Äggexperimentet 3. Fjärilar (jfr Bergh Nestlog 2017)

Ämnesröster Röster i texten 1. Eleverna positionerar sig som skribenter som återberättar experimentet 2. Eleverna positionerar sig som vi i klassen 3. Eleverna positionerar sig som Kvalificerade skribenter av en informationsbaserad genre Fjärilsexperter Dialogpartner med andra expertröster Röster om texten 1. Ingen interaktion om texten, bara om upplevelsen 2. Interaktion i klassrummet: Samskriva och samtala på L2 Interaktion i hemmet : Samtala, översätta och samskriva på L1 3. Interaktion i klassrummet: Samläsa, samskriva och samtala på L2 Interaktion i hemmet : Samtala, översätta och samskriva på L1 1. Äggexperimentet 3. Fjärilar (jfr Bergh Nestlog 2017)

Ämnestypiska språk- och textstrukturer Framställningar Textsekvenser Personliga (Personal) Informationsbaserade (Factual) Analytiska (Analytical) - Återberätta (Recount) - Berätta (Narrative) - Rapportera om procedur (Procedure) - Rapportera information (Report) - Återberätta orsakssekvenser (Account) - Förklara (Explanation) - Argumentera och utreda (Exposition) (jfr Schleppegrell 2004: 85)

Ämnestypiska språk- och textstrukturer 1. Återberättande text Vardagsspråk 2. Återberättande text Vardagsspråk skolspråk och ämnesspråk vardagsspråk 3. Organisera kunskaper i skriven text: Rapportera information, använda klassificeringar och beskrivningar Skolspråk och ämnesspråk 1. Äggexperimentet (jfr Bergh Nestlog 2017)

Textens relief Gun jorde ett stuts ägga. Sen jorde Gun ett brend ägg och sen va de vaten och sen bläv de klart. Sen tog hon etiea och vaten Ägget blev silvit! (Bergh Nestlog 2017; jfr Bergh Nestlog 2009 & 2012)

Textbindningar

Ämnestypiska språk- och textstrukturer 1. Återberättande text Vardagsspråk 2. Återberättande text Vardagsspråk skolspråk och ämnesspråk vardagsspråk 3. Organisera kunskaper i skriven text: Rapportera information, använda klassificeringar och beskrivningar Skolspråk och ämnesspråk (jfr Bergh Nestlog 2017)

Textens relief Bokskogen Vi åkte bos till bokskogen vi var med 2d och 2a vi var med fröknar x och y Vi såg damm och vi venta de på x och y vi var där för att lära ås om träd och svamp det var jiftija svamper vi såg såg ade träd för att dom skule inte dom trila vi såg sniglar och såg vi svamp efter bug de dom koja såg vi rot vi såg vi mördare snigel efter grila de hamburjare och vi fik vi saft och vi lekte sedan jik vi hem med dos, Maja siri

Textbindningar Bokskogen Vi åkte bos till bokskogen vi var med 2d och 2a vi var med fröknar x och y Vi såg damm och vi venta de på x och y vi var där för att lära ås om träd och svamp det var jiftija svamper vi såg såg ade träd för att dom skule inte dom trila vi såg sniglar och såg vi svamp efter bug de dom koja såg vi rot vi såg vi mördare snigel efter grila de hamburjare och vi fik vi saft och vi lekte sedan jik vi hem med dos, Maja siri

Språkliga drag i bokskogstexten Textens tre delar Skolspråk Ämnesspråk (Bergh Nestlog 2017: 87)

Ämnestypiska språk- och textstrukturer 1. Återberättande text Vardagsspråk 2. Återberättande text Vardagsspråk skolspråk och ämnesspråk vardagsspråk 3. Organisera kunskaper i skriven text: Rapportera information, använda klassificeringar och beskrivningar Skolspråk och ämnesspråk 3. Fjärilar (jfr Bergh Nestlog 2017)

Elevtext höstterminen i årskurs 2 X Y

Framställningar och textsekvenser Framställningar Textsekvenser Personliga (Personal) Informationsbaserade (Factual) Analytiska (Analytical) - Återberätta (Recount) - Berätta (Narrative) - Rapportera om procedur (Procedure) - Rapportera information (Report) - Återberätta orsakssekvenser (Account) - Förklara (Explanation) - Argumentera och utreda exposition (Exposition) (jfr Schleppegrell 2004: 85)

Ämneslitteracitet Undervisningens praktik Ämnesinnehåll Ämnesröster Texter och språk i ämnet Ämnestypiska språkoch textstrukturer

Dubbla praktiker Social praktik Undervisningens praktik Texter Hemmets praktik

Dubbel utveckling av ämneslitteracitet Undervisningens praktik Skolan Skolspråk Ämnesspråk Svenska Albanska L2 Vardagsspråk L1 Vardagsspråk Hemma Hemma Hemmets praktik 12 June 2017

Flerspråkig ämneslitteracitet Ämnesinnehåll: Gemensamma upplevelser i rummet och i texter Ämnesspråk Ämnestexter Ämnesröster: Positionera sig i ämnet med egna och andras röster Utveckla identiteter Ämnestypiska språkoch textstrukturer: Personliga Informationsbaserade Analytiska

Ämneslitteracitet Disciplinary literacy Undervisning? Intermediate Literacy Flerspråkigt lärande? Basic Literacy (Shanahan & Shanahan 2008)

Didaktiska implikationer I lärarens planering och i undervisningen explicitgöra mål för ämneslitteracitet: Ämnesinnehåll Ämnesröster Ämnesspecifika språk- och textstrukturer på olika textnivåer Ämneslitteracitet på svenska och på modersmål

Tack! ewa.bergh.nestlog@lnu.se

Referenser Bergh Nestlog, Ewa (2009). Perspektiv i elevtexter. Skriftligt argumenterande i grundskolans mellanår. Växjö: Växjö universitet, Institutionen för humaniora. Bergh Nestlog, Ewa (2012). Var är meningen? Elevtexter och undervisningspraktiker. Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet, Linnaeus University Press. Bergh Nestlog, Ewa (2017). De första naturvetenskapliga skoltexterna. I Educare Scientific Journal. Malmö: Malmö högskola. Bergh Nestlog, Ewa (under utgivning). Prel. titel: Ämnesspråk en fråga om innehåll, röster och strukturer i ämnestexter, planerad utgivning 2019. I Humanetten. Växjö: Linnaeus University. Fairclough, Norman (1992). Discourse and Social Change. Cambridge & Oxford: Polity Press. Halliday, Michael A.K. (1978). Language as Social Semiotics. The Social Interpretation of Language and Meaning. London: Edward Arnold. Schleppegrell, Mary J. (2004). The Language of Schooling. A Functional Linguistics Perspektive. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum. Shanahan, T. & Shanahan, C. (2008). Teaching Disciplinary Literacy to Adolescents: Rethinking Content-Area Literacy. Harvard Educational Review: April 2008, Vol. 78, No. 1, s. 40-59.