Qulturum Rapport Livsstilsintervention med tonvikt på alkohol på vårdcentral Resultat och erfarenheter från ett projekt i primärvården i Nässjö Lars-Göran Persson Susanne Kronblad Marianne Jansson 2009:2
Författare: Lars-Göran Persson, Med.Dr. Distriktsläkare 551 85 Jönköping Tfn 036-325205 lg.persson@lj.se Susanne Kronblad, läkarsekreterare Nässjö vårdcentral Tfn. 0380-553359 susanne.kronblad@lj.se Marianne Jansson, vårdcentralschef Nässjö vårdcentral Tfn. 0380-55302 marianne.jansson@lj.se
Sammanfattning Alkohol är en bakomliggande orsak till många av de symtom och sjukdomar som göra att patienter söker sjukvården. Primärvården får kontakt med en stor andel av befolkningen årligen genom sjukdom eller olika förebyggande åtgärder. Det finns vetenskapliga studier som visar på goda resultat med intervention mot riskbruk av alkohol inom primärvården. Tyvärr har det varit svårt att implementera åtgärder mot riskkonsumtion av alkohol i den vanliga sjukvården. Ett tvåårigt projekt i primärvården i Nässjö och Forserum har haft som huvudsyfte att hitta patienter med riskkonsumtion av alkohol och hjälpa dem att minska sin konsumtion. Ett huvudsyfte har varit att alkohol och andra levnadsvanor rutinmässigt skall tas upp i samtal med patienten vid besök hos läkare och andra personalgrupper. Ett hjälpmedel för att få tillstånd sådana samtal har varit en enkät om levnadsvanor som patienterna periodvis har fått i väntrummet. Utvärderingen har gjorts enl. Styrkortsmodellen (Balanced Score Card) ur tre olika perspektiv: patientperspektivet, verksamheten på vårdcentralen och personalen. Ekonomin har inte utvärderats då projektet har gjorts inom befintlig budgetram. Utvärderingen har främst gjorts genom enkäter till patienter, läkare och övrig personal. Dessutom har en del uppgifter hämtats från datajournalen En patientenkät till 331 patienter (svarsfrekvens 69%) som fått väntrumsenkäten om levnadsvanor visade en stor förändringsbenägenhet av levnadsvanor. Under det senaste året före läkarbesöket hade 47% av de som besvarat enkäten gjort någon förändring av levnadsvanorna. Samtalet under läkarbesöket hade sedan gjort att 19% ändrat någon levnadsvana och själva enkäten hade bidragit till att 15% gjort någon förändring. Det vara huvudsakligen kost och motionsvanor som man ändrat. 40% av patienterna svarade att läkaren hade tagit upp alkoholvanor under besöket. Av de som drack alkohol starkare än lättöl svarade 8% att de minskat sin alkoholkonsumtion efter läkarbesöket. Under projekttiden var det sammanlagt 103 patienter som hade kontakt med Rådgivningsbyrån. Dessa fick en enkät som besvarades av 55%. Samliga utom en av dessa svarade att de slutat dricka alkohol helt eller delvis. Rökavvänjningssköterskan hade under projekttiden hjälpt ungefär 50 personer att sluta röka. En enkät till personalen visade att alla som besvarat enkäten tyckte att det är mycket viktigt, eller ganska viktigt att ta upp och fråga om patientens alkoholvanor med patientbesöket. Läkarna och administrativ personal tyckte att arbetsbelastningen ökat i mindre grad under projekttiden. Enkäten till läkarna som gjordes vid tre tillfällen, visar att det fanns en ökad tendens att fråga om alkohol hos blodtryckspatienter och de patienter som sökte för magbesvär. Sammanfattningsvis visar utvärderingen att en del av målen för projektet har uppnåtts. Det fordras dock ytterligare arbete för att samtal om alkohol vid patientkontakter och dokumentation av detta i journalen skall bli rutin.
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 METOD... 2 Utbildning... 2 Screening... 2 Intervention... 2 Utvärdering... 3 RESULTAT... 3 Patientperspektivet:... 3 Verksamheten på vårdcentralen... 5 Personalen... 6 DISKUSSION... 8 REFERENSER... 10 Bilaga 1 Enkät: Livstilsfrågor Nässjö vårdcentral
Bakgrund En relativt stor del av de patienter som söker på en vårdcentral har en riskkonsumtion av alkohol. En studie som undersökte screening av alkoholvanor med hjälp av ett frågeformulär, genomfördes på ett antal vårdcentraler i Västerbotten, visade att 17% av männen och 8% av kvinnorna var troliga högkonsumenter av alkohol (1). SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) har i en rapport från 2001 om behandling av alkohol och narkotikaproblem framhållit att det finns ett flertal randomiserade vetenskapliga studier om alkoholförebyggande insatser i primärvården där man kunnat påvisa bra effekter av måttliga insatser (2). Regeringen har i sin proposition om nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner (2005/06:30) föreslagit att det skall genomföras omfattande utbildningsinsatser om alkohol och alkoholprevention till läkare och annan personal inom primärvården och screening av patienter med avseende på alkoholvanor. I propositionen framhålls också vikten av en förbättrad utvärdering och uppföljning av gjorda insatser. Det har visat sig svårt att sprida dessa alkoholförebyggande åtgärder till primärvården. Studier har visat på olika hinder hos läkarna som exempelvis otillräcklig träning i interventionsmetoder, att alkohol upplevs som ett känsligt ämne att ta upp med patienten och tidsbrist (3, 4). Motiverande samtal är en metod som kan användas för samtal kring alkohol. Metoden går ut på att hjälpa patienten att hitta egen motivation och egna sätt att förändra levnadsvanor (5-7). Ett tvåårigt projekt i primärvården i Nässjö och Forserum, med början i mars 2006, har haft som huvudsyfte att hitta patienter med riskkonsumtion av alkohol och hjälpa dem att minska sin konsumtion. Detta skulle uppnås genom ett antal åtgärder: Öka intresset hos all sjukvårdspersonal för alkohol och andra levnadsvanor som bakgrundsfaktor till besvär och sjukdomar som patienter söker vårdcentralen för. Alkohol och andra levnadsvanor skall rutinmässigt tas upp i samtal med patienten vid besök hos läkare och andra personalgrupper. Samtalet mellan vårdpersonal och patienter om alkohol skall underlättas. Patientens alkoholvanor skall dokumenteras i journalen Patienter med alkoholproblem (riskbruk eller beroende) skall kunna remitteras till Rådgivningsbyrån och andra instanser för ytterligare hjälp. Målgruppen för projektet var patienter i åldersgruppen 20-75 år med en riskkonsumtion av alkohol. För att underlätta samtal om alkoholvanor togs också andra levnadsvanor som tobak, mat och motion med i projektet. Projektet har initierats och letts av en styrgrupp bestående av primärvårdschefen och representanter för olika personalgrupper som kurator, läkare, sjuksköterskor och sekreterare. Alkoholrådgivare från kommunen fanns också med i gruppen. Under projekttiden har styrgruppen haft regelbundna möten. Projektet gjordes inom den befintliga budgetramen. 1
Metod Utbildning Flera utbildningar om alkohol (symtom, sjukdomar, riskbruk, tidig upptäckt etc.) har hållits både för läkare och övrig personal. Innan själva projektet startade ordnades en heldagsutbildning för all personal med Sven Andreasson huvudansvarig för alkohol på Statens Folkhälsoinstitut. Flera av läkarna och även övrig personal har deltagit i två dagars utbildning i MI (motiverande samtalsmetodik). Screening Som screeningmetod har ett frågeformulär om alkohol och andra levnadsvanor (mat, motion och tobak) använts (bilaga). Frågeformuläret ger poäng för de olika levnadsvanorna motion, mat, tobak och alkohol samt en summapoäng för dessa levnadsvanor. Patienten fyller också i vad han/hon är mest nöjd med av sina levnadsvanor och vad han/hon skulle vilja förändra och samtidigt ange motivationsgrad och förmåga att genomföra en förändring och om patienten vill ha någon hjälp att genomföra en sådan förändring. Frågeformuläret har delats ut periodvis i receptionen till patienter, som fått fylla i formuläret i väntrummet och ta med detta till läkarbesöket. Läkaren kunde sedan ha frågeformuläret som underlag för samtal kring alkohol och andra levnadsvanor. Uppgifter om levnadsvanor dikterades av läkaren, och sekreteraren skrev sedan in dessa uppgifter i journalen. Uppgifterna journalfördes som poängvärden i labblistan. De kunde också dokumenteras i journaltexten. Patienten fick med sig frågeformuläret hem. AUDIT formuläret, som ger en skattning av alkoholberoende, kunde användas av läkaren i vissa fall ex. vid misstanke på beroende. Intervention Frågeformuläret i sig har varit en del i interventionen. Riskgränser för alkoholkonsumtion från Statens Folkhälsoinstitut har använts med uppdelning i veckokonsumtion och intensivkonsumtion (8). Riskbruksgränsen för veckokonsumtion är för kvinnor >9 glas/vecka och för män >14 glas/vecka. Ett glas motsvarar den mängd alkohol som finns i ett glas vin (4 cl 40% alkohol), en burk folköl eller en flaska starköl. Riskbruk för intensivkonsumtion (berusningsdrickande) är 4 glas och 5 glas för kvinnor respektive män. Måttlig risk för veckokonsumtion har definierats som >6 glas/vecka och >8 glas/vecka för kvinnor respektive män. Patienter med måttlig risk informeras om detta, vilket kan vara inledningen till ett kort motiverande samtal kring alkohol. Rådgivningsbyrån, som är kommunens och landstingets gemensamma resurs för behandling av patienter med alkoholproblem, har varit primär remissinstans för patienter med riskbruk, men utan beroende. Antalet samtal med patienterna har begränsats till sex och man har på Rådgivningsbyrån haft motiverande samtalsmetodik som grundmetod. Som rutin användes AUDIT formuläret vid första samtalet kring alkohol, och vid det sista. Patienter med beroende remitterades till Socialförvaltningen, Vuxensektionens individ och familjeomsorg. Personer med psykisk sjukdom och beroende remitterades till psykiatrin. 2
För annan livsstilsintervention har vårdcentralen haft resurs för rökavvänjning med 1 dag/vecka och för annan livsstilsrådgivning ½ dag/vecka. Utvärdering Utvärderingen har gjorts enligt en förkortad Balanced Score Card (balanserat styrkort) modell med tre olika perspektiv: patientperspektivet, verksamheten på vårdcentralen och personalperspektivet. Det fjärde perspektivet, ekonomin, har inte utvärderats speciellt. Projektet gjordes inom den befintliga budgetramen. Patientperspektivet: 1. Enkät till vårdcentralspatienter som fått frågeformuläret om levnadsvanor i receptionen. Enkäten innehöll frågor om levnadsvanor och eventuella förändringar av dessa och vad som i så fall har gjort att man funderat på en förändring eller gjort en förändring. Patientenkäten gjordes vid två tillfällen via brev med en påminnelse. 2. Enkät till de patienter som haft samtalskontakt med Rådgivningsbyrån. En påminnelse skickades. 3. Enkät till patienter som remitterats till livsstilsmottagningen. Vid denna enkät skickades ingen påminnelse. Verksamheten på vårdcentralen: 1. Flödet av enkäter som delades ut i kassan mättes under tre dagars perioder vid fem tillfällen. Det som noterades var antalet enkäter som delades ut, antal patienter som inte ville ta mot enkäten och hur många som nyligen hade fyllt i den och därför inte ville fylla iden igen. 2. Antal patientjournaler som innehöll uppgifter om alkoholvanor under en bestämd tidsperiod. Personalen: 1. Enkät till alla personalgrupper med frågor kring projektet. 2. Enkät till läkare vid tre tillfällen med frågor om hur ofta man tar upp frågan om alkohol med patienter i olika diagnosgrupper och med olika besvär, hur ofta man brukar föra in uppgifter om alkohol i journalen, och hur känsligt man tycker att det är att samtala med patienter om alkohol. En Lickertskala med svarsalternativ 0-10 användes, där 0 = aldrig och 10 = alltid. Resultat Patientperspektivet: Enkät till patienter på distriktsläkarmottagningen: Enkäter till vårdcentralspatienter gjordes vid 2 tillfällen 2006 och 2008. Det baserades på det antal patienter som under en fyra veckors period fått levnadsvaneformuläret i receptionen på vårdcentralen. Minst en månad skulle ha gått från det att patienten fick levnadsvaneformuläret och till dess att enkäten skickades. Vid den första omgången skickas 312 enkäter och 215 patienter svarade (69% svarsfrekvens). Det andra enkätutskicket skickades till 167 patienter, 116 besvarade enkäten (69% svarsfrekvens). Totalt besvarades enkäten av 331 patienter (200 kvinnor och 128 män. Uppgift om kön saknades i 3 enkäter). 3
På frågan om man gjort någon förändring av levnadsvanorna under det senaste året (innan läkarbesöket) svarade 156 patienter (47%) ja (tabell 1). Frågan om levnadsvaneformuläret, som man fick på vårdcentralen, hade gjort att man förändrat någon levnadsvana besvarades jakande av 48 patienter (15%). Samtalet med läkaren hade gjort att 62 patienter (19%) gjort en förändring av någon levnadsvana. De vanligaste förändringsområdena var mat och motion där 42 patienter angav att de förändrat den ena och/eller båda dessa levnadsvanor. Nio patienter hade förändrat tobaksvanor och sju alkoholvanor. 134 patienter (40%) svarade att läkaren på något sätt tagit upp frågor om alkoholvanor under konsultationen. Tabell 1. Enkät till patienter som varit på läkarbesök. Svar på frågorna om man funderat på samband mellan levnadsvanor och hälsa,och under det senaste året funderat på göra någon förändring av levnadsvanor respektive om man gjort någon förändring. Ja Nej Ej svar Funderat på samband 191 133 7 Funderat på förändring av 204 125 2 levnadsvana Gjort förändring av levnadsvana 156 171 4 Patienterna fick frågan hur viktigt man tyckte att det var att få frågor om alkoholvanor under läkarbesöket. På denna fråga svarade 143 kvinnor (72%) och 75 män (59%) att det var mycket eller ganska viktigt. Det var en hög andel, 64 kvinnor (32%) och 27 män (21%), som inte drack alkohol med högre styrka än lättöl. Av de som drack alkohol med högre alkoholhalt än lättöl svarade 8% (8 kvinnor och 11 män) att de minskat sin alkoholkonsumtion efter läkarbesöket. Av dessa hade 12 slutat dricka alkohol helt eller nästan helt. Enkät till patienter som haft kontakt med Rådgivningsbyrån: Det var sammanlagt 103 patienter som under projekttiden haft kontakt med Rådgivningsbyrån pga. riskkonsumtion av alkohol. Enkäten till dessa patienter besvarades av 57 personer (17 kvinnor och 40 män). Av dessa hade 27 personer själva sökt hjälp och 10 blivit remitterade av läkare på vårdcentralen. 33 personer hade tidigare inte sökt hjälp för alkoholproblem. På enkätfrågan om man fått frågor om alkoholkonsumtion när man besökt vårdcentralen svarade 32 personer ja och 24 personer nej. Av dem som besvarat enkäten hade 56 personer (alla utom en) minskat sin alkoholkonsumtion. Hur mycket man minskat sin alkoholkonsumtion framgår av tabell 2 Tabell 2. Enkät till de patienter som haft kontakt med Rådgivningsbyrån. Självrapporterad minskad alkoholkonsumtion uppdelat på olika grader av minskning. Antal patienter Slutat helt 19 Slutat nästan helt 14 Minskat med hälften 13 Minskat med 25-30% 7 Minskat med 10% 3 Inget svar 1 4
En klar majoritet av patienterna svarade att kontakten med Rådgivningsbyrån hade varit en stor hjälp till förändring av alkoholvanor och ökat självförtroende (Figur 1). Förändring Självförtroende 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Lickert 0-3 Lickert 4-7 Lickert 8-10 Figur 1. Enkät till dem som haft kontakt med Rådgivningsbyrån. Frågan om hur stor hjälp som man har haft genom Rådgivningsbyrån att förändra alkoholvanor respektive vilken hjälp man tycker att man haft för att förbättra självförtroendet. Siffran 0 på Lickertskalan = ingen hjälp och 10 = mycket stor hjälp. Y- axeln anger antalet patienter i de olika grupperna Enkät till patienter som haft kontakt med Livsstilsmottagningen: Under projekttiden har sammanlagt 193 patienter haft kontakt med Livsstilsmottagningen, 139 för rökavvänjning och 54 för viktminskning. En enkät skickades till dessa patienter. Enkäten besvarades av 62 personer (32%) efter ett utskick. 29 av dessa hade sökt själv utan remiss. 17 patienter hade remiss från läkare och 8 patienter remiss från någon annan än läkare. Av dem som besvarade enkäten hade 34 personer förändrat tobaksvanor, av dessa har 23 personer slutat röka helt. 22 personer har förändrat motions- och/eller matvanor, och sex personer hade förändrat alkoholvanor. När det gäller motionsvanor har de som besvarat enkäten i första hand börjat att promenera eller promenerat mera. Under projekttiden har ungefär 50 personer slutat röka, enligt den sköterska som har ansvar för rökavvänjningen (någon exakt siffra har inte gått att få fram). Verksamheten på vårdcentralen Enkätflödet i kassan Det var ett varierande antal enkäter som delades ut i kassan. En mindre del vill inte ta mot enkäten eller hade nyligen fyllt i den. Resultaten under de olika perioderna som enkätflödet mättes framgår av tabell 3. 5
Tabell 3. Antalet väntrumsenkäter som delades ut under tredagars perioder vid olika tidpunkter fördelat på antalet utlämnade enkäter, antal patienter som inte ville ta mot enkäterna och antal patienter som nyligen fyllt i enkäten. V. 15-06 V. 43-07 V.49-07 V.50-07 v.4-08 Antal utlämnade 59 127 34 29 44 enkäter Vill inte ta mot enkät 4 9 3 7 3 Nyligen fyllt i enkät 12 7 4 4 4 Antal journaler med uppgift om alkoholvanor och beroendemediciner: Våren 2006 gjordes under 12 veckor en mätning av det antal journaler som innehöll uppgifter om alkoholvanor i laboratorielistan. Under den perioden fanns notering om alkoholvanor i 471 patientjournaler. Det totala antalet journaldiktat under denna tid var ca 2500. Under lite mindre än tre månader i början av projekt, skrevs recept på mediciner mot alkoholberoende ut till 12 patienter. Tio patienter fick enbart recept på Antabus, en patient på Campral och en patient på både Campral och Antabus. Efter detta gick det inte att få fram korrekt statistik över utskrivningen av dessa mediciner, pga. problem med utdata från datajournalen. Personalen Enkät till personal på vårdcentralerna i Nässjö, Bodafors och Forserum: Enkäten skickades till 98 personer. Enkäten besvarades av 42 personer (32 kvinnor och 10 män). En del av bortfallet kan förklaras av att några var mammalediga och en del hade slutat. Nio av männen var läkare. Av kvinnorna var 12 administrativ personal (huvudsakligen läkarsekreterare), 11 sjuksköterskor, 5 undersköterskor och 4 läkare. På frågan om projektet hade gett ökad arbetsbelastning svarade framför allt administrativ personal och läkare att det givit en ökad arbetsbelastning, men oftast i mindre grad. Alla yrkeskategorier tyckte att det är mycket viktigt, eller ganska viktigt att ta upp frågan om alkohol i samtalet med patienterna (Tabell 4). Ingen tyckte att det var oviktigt. En av läkarna brukade alltid fråga om alkoholvanor i patientsamtalet, fyra svarade för det mesta och fyra ibland. Bland sjuksköterskorna var det två som svarade att man alltid brukade fråga om alkohol, tre svarade för det mesta och sex ibland. Tabell 4 Enkät till personalen med svar på frågan om man tycker att det är viktigt att levnadsvanor tas upp som en naturlig del i ett besök hos läkare eller sjuksköterska? Ja, mycket viktigt Ja, ganska viktigt Nej, inte särskilt viktigt Nej, inte alls viktigt Sjuksköterskor 8 3 0 0 Undersköterskor 4 1 0 0 Läkare 7 4 2 0 Administrativ personal 8 4 0 0 6
Enkät till läkarna: En enkät till läkarna om hur ofta som man frågar en patient om alkoholvanor i samband med olika diagnoser och besvär, gjordes vid tre tillfällen. Fördelningen av en del av svaren från det första enkättillfället framgår av figur 2. När det gäller psykiatriska diagnoser svarade de flesta läkarna att man ofta frågade om alkoholvanor. När patienter sökte för trauma var förhållandena de motsatta. Lickert 0-3 Lickert 4-7 Lickert 8-10 14 12 10 8 6 4 2 0 Psyk Blodtryck Trauma Ingen misstanke Diktat Känslig fråga Figur 2. Den första enkäten till läkarna med frågor om hur ofta man brukar fråga en patient om alkoholvanor relaterat till olika sjukdomsgrupper, när man inte har någon misstanke om alkohol som bakomliggande orsak, hur ofta man dikterat om alkoholvanor i journalen, och hur känsligt man tycker att det är att ta upp frågan om alkohol med en patient. Siffran 0 på Lickertskalan = aldrig och 10 = alltid. Y-axeln anger antalet läkare i olika grupper. Utvecklingen över tid om benägenheten att fråga om alkoholvanor när det gäller blodtryck och magbesvär framgår av figur 3. Det fanns en klar tendens att läkarna allt oftare frågar om alkohol på blodtryckspatienter och patienter med magbesvär under projekttidens gång. 7
Lickert 0-3 Lickert 4-7 Lickert 8-10 12 10 8 6 4 2 0 Blodtryck 1 Blodtryck 3 Mage 2 Figur 3. En sammanställning av de tre enkäterna till läkarna om hur ofta man brukar fråga patienter om alkohol när det gäller blodtryckspatienter och patienter med magproblem. Siffran 0 på Lickertskalan = aldrig och 10 = alltid. Blodtryck 1 = första enkättillfället och Blodtryck 2 = andra enkättillfället osv. Y- axeln anger antalet läkare i olika grupper. Diskussion Det har varit svårt att få genomslag för alkoholprevention i den vanliga sjukvården. Nyare studier har visat att både läkare och sjuksköterskor upplever flera hinder för att arbeta med alkoholprevention på en vårdcentral som bristfällig träning, rädsla för att försämra kontakten med patienten och tidsbrist (4, 9, 10). En stor enkätundersökning i Östergötland visar dock att patienterna upplever ett större förtroende för doktorn om de får frågor om levnadsvanor (11). Utvärderingen av detta projekt visar att de mål som satts blivit uppfyllda till åtminstone relativt stor del. De som besvarat frågorna om väntrumsenkäten hade en stor förändringsbenägenhet när det gällde levnadsvanor. Nästan hälften svarade att man förändrat någon levnadsvana under det senaste året. 19% svarade att man efter läkarbesöket hade förändrat någon levnadsvana, och 15% angav att själva frågeformuläret gjort att man förändrat någon levnadsvana. Detta antyder att förändringsbenägenheten är ganska stor när det gäller livsstil. 40% av patienterna svarade att läkaren på något sätt tagit upp alkoholvanor under konsultationen. Detta får betraktas som ett bra resultat och har varit ett av huvudmålen för projektet. Av de som dricker alkohol med högre alkoholstyrka än lättöl, svarade 8% att samtalet med läkaren hade gjort att man minskat sin alkoholkonsumtion. Detta motsvarar den påverkan man fick vid ett liknande alkoholprojekt på Hälsans vårdcentraler i Jönköping (12). Det alkoholprojektet hade under projekttiden en deltidsanställd sjuksköterska med speciell kompetens i alkoholrådgivning. Vårt projekt hade i stället ett ökat samarbete med Rådgivningsbyrån, som drivs både av Landstinget i Jönköpings län och Nässjö kommun. 8
103 personer har under projekttiden fått hjälp av Rådgivningsbyrån pga. riskbruk av alkohol. De flesta hade sökt själv och enbart en mindre del hade blivit remitterade av läkare. Av de som haft kontakt med Rådgivningsbyrån hade 55% besvarat enkäten. Av dessa hade alla utom en angett att man minskat sin alkoholkonsumtion. Man skattade också att man på Rådgivningsbyrån fått stor hjälp till förändring av alkoholvanorna och hjälp till ökat självförtroende. Läkarenkäterna visade att det i alla fall för några diagnoser och besvär fanns en större benägenhet att fråga om alkoholvanor i samband med patientbesök senare under projektet än i början. Bedömningen av resultatet påverkades av att det under projekttiden fanns en omsättning av läkare, vilket gör att enbart en del av läkarna besvarade alla enkäterna. En bieffekt under projekttiden har varit att ett större antal patienter velat ha hjälp med att sluta röka och att förbättra sina motions- och matvanor. Detta har resulterat i att mera tid fått avsättas för hjälp att sluta röka, och att man inom primärvården försökt hitta nya vägar för att hjälpa människor till bättre mat och motionsvanor. Detta har skett genom aktiviteter tillsammans med föreningar i kommunen. Det finns en del svagheter i utvärderingen. Vi har inga mätningar före själva projekttiden. Det finns heller ingen kontrollgrupp. Syftet med projektet är ett förbättringsarbete och ingen vetenskaplig studie. Det var också svårt att ta fram uppgifter ur datajournalen. Det gick inte att få fram säkra uppgifter om det totala antalet journalanteckningar under tiden som mätningen pågick, varför andelen av journaldiktat som innehöll uppgifter om alkohol blev osäker. Sammanfattningsvis visar utvärderingen att vi nått en del av målen för projektet. Det krävs dock fortsatt arbete innan alla målsättningar med projektet blir helt genomförda. Möjligheterna att få fram data från patientjournalerna behöver också förbättras. En del paralleller kan dras med rökning och arbetet kring detta på vårdcentraler. Det är mera naturligt och en del av rutinen på en vårdcentral att fråga patienter om rökvanor och att försöka hjälpa dem som röker att sluta. Den utvecklingen har tagit ett antal år. Förhoppningsvis kan arbetet med alkohol på en vårdcentral följa med i den utvecklingen. 9
Referenser 1. Nordström A, Winberg J, Persson S. Resultat av primärvårdsstudie om alkohol: 17 procent av männen, 8 procent av kvinnorna troliga högkonsumenter. Läkartidningen1998;95(43):4739-43. 2. Behandling av alkohol- och narkotikaproblem. En evidensbaserad kunskapssammanställning. Rapport nr 156. Stockholm: SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering; 2001. 3. Aira M, Kauhanen J, Larivaara P, Rautio P. Factors influencing inquiry about patients' alcohol consumption by primary health care physicians: qualitative semi-structured interview study. Fam Pract 2003;20(3):270-5. 4. Johansson K, Bendtsen P, Åkerlind I. Factors influencing GPs' decisions regarding screening for high alcohol consumption: a focus group study in Swedish primary care. Public Health2005;119(9):781-8. 5. Andréasson S, Brandell Eklund A. Alkoholprevention i sjukvården: Metodik för screening och motiverande samtal. Läkartidningen1999;96(13):1594-8. 6. Rollnick S, Mason P, Butler C. Health behavior change. A guide for practitioners: Churchill Livingstone; 1999. 7. Holm Ivarsson B. Det motiverande samtalet om tobaksvanor. Rapport 2003:40. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2003. 8. Inledning - begrepp och definitioner. I: Andréasson S, Allebeck P, redaktörer. Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut; 2005. 9. Johansson K, Åkerlind I, Bendtsen P. Under what circumstances are nurses willing to engage in brief alcohol interventions? A qualitative study from primary care in Sweden. Addict Behav 2005;30(5):1049-53. 10. Geirsson M, Bendtsen P, Spak F. Attitudes of Swedish general practitioners and nurses to working with lifestyle change, with special reference to alcohol consumption. Alcohol Alcohol 2005;40(5):388-93. 11. Johansson K, Bendtsen P, Åkerlind I. Advice to patients in Swedish primary care regarding alcohol and other lifestyle habits: how patients report the actions of GPs in relation to their own expectations and satisfaction with the consultation. Eur J Public Health 2005;15(6):615-20. 12. Persson L-G, Johansson L-O. Alkoholprevention på vårdcentral - Är det möjligt? Resultat och erfarenheter från ett projekt på Hälsans vårdcentraler i Jönköping: ; Qulturumrapport 2006:1. 10
LIVSSTILSFRÅGOR 1 NÄSSJÖ VÅRDCENTRAL MINA MOTIONSVANOR MINA MATVANOR Jag är fysiskt aktiv på fritiden motsvarande minst 30 minuters rask promenad dagar/vecka Varje motionsdag ger 1 poäng Mina motionspoäng Jag har en planerad måltidsordning (t. ex. 3 huvudmål och 2-3 mellanmål) Jag äter fet fisk varje vecka (t. ex. sill, lax, makrill) Ja Nej 1 p 0 p 1 p 0 p Jag äter grönsaker varje dag 1 p 0 p Jag äter frukt varje dag När jag dricker/äter mjölkprodukter väljer jag oftast lättmejeriprodukter (t. ex. lättmjölk, lättmargarin etc) Jag använder mest magra (nyckelhålsmärkta) pålägg (mager ost, mjukost, skinka, kalkon etc) Jag använder mest flytande matfett eller olja i matlagningen Jag äter godis, choklad, chips, glass, läsk, kakor eller annat kaffebröd högst en gång/vecka 1 p 0 p 1 p 0 p 1 p 0 p 1 p 0 p 1 p 0 p Summera antalet ja-svar Mina matpoäng 1 glas motsvarar - 1 burk folköl - 1 flaska starköl - 1 glas vin - 4 cl starksprit Hur många glas alkohol har du druckit den senaste veckan? Män MINA ALKOHOLVANOR Kvinnor 0-6 glas 0-4 glas 7-12 glas 5-8 glas 13-18 glas 9-12 glas > 18 glas > 12 glas Alkoholpoäng 6 poäng 4 poäng 2 poäng 0 poäng Jag röker Jag har aldrig vanerökt MINA TOBAKSVANOR cigaretter/dag Jag har tidigare rökt men slutat för mer än 1 månad sedan Jag snusar Jag har aldrig vanesnusat dosor/vecka Jag har tidigare snusat men slutat för mer än 1 månad sedan 0 poäng 7 poäng 7 poäng 0 poäng 3 poäng 3 poäng Summera dina tobakspoäng Mina alkoholpoäng Mina tobakspoäng Mina livsstilspoäng Summera dina totala livsstilspoäng Maximal poäng är 31 MOTION + MAT + ALKOHOL + TOBAK =
MINA LEVNADSVANOR 2 Varför mäta levnadsvanorna? Inom sjukvården är det vanligt att man tar blodprover och gör andra typer av mätningar för att diagnostisera sjukdomar eller för att se hur det står till med hälsan. Sänka, blodvärde, kolesterolvärde eller blodtryck är exempel på sådana mått. Förhöjt blodtryck eller höga blodfetter är så kallade riskmarkörer, som är förknippade med ökad risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Dessa prover kan ibland vara viktiga att mäta, men senare års forskning har visat att levnadsvanorna har större betydelse för att förebygga eller behandla dessa och många andra sjukdomar. De nya rönen är anledningen till det ökade intresset inom sjukvården att försöka mäta levnadsvanorna på samma sätt som man sedan tidigare mäter exempelvis blodtryck och kolesterol. Enligt världshälsoorganisationen WHO är den enskilt viktigaste åtgärden för att bibehålla eller förbättra hälsan att sluta röka om man är rökare. Regelbunden fysisk aktivitet, sunda matvanor och måttlighet med alkohol har i allmänhet också större betydelse för hälsan än till exempel förhöjt blodtryck eller höga blodfetter. Dina levnadsvanor Vad tycker du själv om dina levnadsvanor? I den högra spalten på den här sidan kan du själv göra en egen bedömning av dina levnadsvanor och få en uppfattning om hur motiverad du är att göra en förändring. Det är inte vi inom sjukvården som kan bestämma om du vill göra någon förändring. Det är bara du själv som har avgörandet i dina händer. Vi som arbetar inom sjukvården kan däremot ställa upp med olika hjälpmedel och stöd till den som vill förändra sina levnadsvanor. Vad är du själv mest nöjd mednär det gäller dina levnadsvanor? Vad skulle du helst vilja förändra när det gäller dina levnadsvanor? Försök uppskatta hur viktigt du anser att det är för dig att göra denna förändring genom att markera med kryss nedan, där 0 betyder inte alls viktigt och 10 betyder mycket viktigt. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls viktigt Mycket viktigt Försök uppskatta hur säker du är på att lyckas med denna förändring om du väl bestämt dig genom att markera med ett kryss nedan, där 0 betyder inte alls säker och 10 betyder mycket säker. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls säker Mycket säker Försök uppskatta hur beredd du är att göra denna förändring just nu genom att markera med ett kryss nedan, där 0 betyder inte alls beredd och 10 betyder mycket beredd 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls beredd Mycket beredd Jag har bestämt mig! För dig som bestämt dig för att göra någon livsstilsförändring kan vårdcentralen erbjuda olika verktyg och hjälpmedel för att underlätta en förändring. Hör med personalen om du önskar något sådant hjälpmedel. Vårdcentralen har personal, som är utbildad för att ge hjälp och stöd till den som vill sluta röka, börja motionera, ändra matvanor etc. Du kan också läsa mer om vad du kan göra om du vill förändra dina levnadsvanor på landstingets hemsida på internet på adressen www.lj.se Ja - jag vill till att börja med ha hjälpmedel för att förändra (välj ett av nedanstående): MINA MOTIONSVANOR MINA MATVANOR MINA ALKOHOLVANOR MINA TOBAKSVANOR Lämna fram formuläret ifyllt till den du har tid hos i dag
2009 Förteckning över Qulturum-rapporter 2009: 1 Hur upplever patienterna de psykosociala teamen? Författare: Malin Nyman 2009: 2 Livsstilsintervention med tonvikt på alkohol på vårdcentral Resultat och erfarenheter från ett projekt i primärvården i Nässjö Författare: Lars-Göran Persson, Susanne Kronblad, Marianne Jansson 2009: 3 Viktiga barn och ungdomar Utvärdering av det arbete som bedrivits på Kungsporten i Huskvarna Författare: Lars-Göran Persson 2008 2008: 1 Samtal om levnadsvanor vid blodtrycksmätning Författare: Eva Ellbrant, Eva Svensson, Kjell Lindström 2008: 2 Läkemedel i hemsjukvården Beskrivning av patientgruppen som har mer än 7 läkemedel och av en modell för läkemedelsrevision Författare: Christina Nielsen, Jörn Frank-Nielsen, Kjell Lindström 2008: 3 Läkemedel i hemsjukvården Sjuksköterskors och läkares upplevelse av en modell för läkemedelsrevision Författare: Jan Mårtensson, Lars-Göran Persson 2007 2007: 1 Symposium - framtidens telefoni även i vårt landsting? Författare: Marianne Jansson, Eva Cegrell-Buren, Charlotte Klefsgård, Kjell Lindström 2007: 2 Ökat öppethållande på vårdcentral Författare: Angela Eckerby 2007: 3 Ungdomars syn på tobak eget ansvar i fokus Författare: Karolina Järhult, Lars-Göran Persson, Jan Mårtensson 2007: 4 Vad äter 3-åringar och vad tycker de om att göra? Blir det någon skillnad om föräldrarna är hälsoundersökta på BVC? Författare: Gunvor Runesson, Lars-Göran Persson 2007: 5 Hälsoundersökning av föräldrar på BVC Vad tycker föräldrarna och hur har det påverkat deras levnadsvanor? Författare: Gunvor Runesson, Lars-Göran Persson 2007: 6 Matprat på BVC Information dialog om barns mat och matvanor Författare: Gunvor Runesson, Lars-Göran Persson 09-05-26
2006 2006: 1 Alkoholprevention på vårdcentral Är det möjligt? Resultat och erfarenheter från ett projekt på Hälsans vårdcentraler i Jönköping Författare: Lars-Göran Persson, Lars-Olof Johansson 2006: 2 Rökning och KOL i Reftele Författare: Elisabeth Ahlenhed, Anders Åhre, Kjell Lindström 2006: 3 Läkemedel i hemsjukvården Kartläggning av läkemedelsanvändning och identifiering av läkemedelsrelaterade problem Författare: Christina Nielsen, Jörn Frank Nielsen, Kjell Lindström 2006: 4 Testa klokare spara pengar Aktivt deltagande i forskning och programarbete om egenmätning av plasmaglukos hos typ 2 diabetiker i primärvård medförde förändrat förskrivningsmönster Författare: Anders Tengblad, Gunnar Albinsson, Karin Lindahl, Kjell Lindström 2006: 5 Utvärdering av införandet av TeleQ på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping Författare: Mats Siljehult, Anna-Karin Nilsson, Christina Lannering, Kjell Lindström 2006: 6 Att vara närståendevårdare inom palliativ vård i hemmet från kontroll till förlust av kontroll Författare: Berit Munck, Jan Mårtensson 2005 2005: 1 Aneby vårdcentral Utvärdering av verksamheten 2004 Författare: Kjell Lindström, Brita Aldrin, Christina Lannering, Lisbeth Nyman 2005: 2 Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Vilken betydelse har nedsatt njurfunktion för läkemedelsbehandlingen? Författare: Linda Kindgren, Kjell Lindström, Tamara Zafirova, Carsten Frisenette-Fich 2005: 3 Utvärdering av Vårdplaneringsteam på Ryhov Ett samverkansprojekt mellan Jönköpings kommun och Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Anna-Britta Nilsson, Marie Kemi, Göran Runesson, Gerd Skogar, Kjell Lindström 2005: 4 Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Författare: Christina Lannering 2004 2004: 1 Sjukgymnast som primär instans Författare: Ulrika Eskilsson, Ingrid Fridh, Per Skarrie 09-05-26
2004: 2 Jourcentral på sjukhus eller på vårdcentral? Utvärdering av flyttningen av Jönköpings jourcentral från sjukhusets akutmottagning till vårdcentralen Hälsan i oktober 2002 Författare: Renée Ferm, Jan Mångs, Kjell Lindström, Gunnar Persson 2004: 3 AKO (Allmänläkarkonsult) Utvärdering av fem års AKO-verksamhet i Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Lars-Göran Persson, Staffan Ekedahl 2004: 4 Tidig diagnostik av KOL Kan spirometri användas i akutskedet vid infektionssymtom från nedre luftvägarna vardagssjukvården? Författare: Susanne Ekedahl 2004: 5 Diabetes och integrerad mental träning En kvalitativ studie om hur människor med diabetes typ 1 uppfattar sin livssituatio efter genomgången kurs i Integrerad Mental Träning, jämfört med före kursen. Författare: Christina Göth Qulturum 2003 2003: 1 Kvalitetsbarometern En intervjuundersökning om engagemang och systematik i förbättringsarbetet Författare: Kjell Lindström, Brita Aldrin, Wera Hjalmarson, Qulturum 2003: 2 Kvalitetsbarometern Validering och reliabilitetstestning Författare: Jan Mårtensson, Kjell Lindström 2003: 3 Läkemedelsförskrivning - ett patriarkalt eller demokratiskt beslut? Författare: Bengt Järhult, Kjell Lindström 2003: 4 Det är inte farligt att pröva! Om utsättning av långtidsbehandling av SSRI-preparat hos äldre i Habo och Huskvarna Författare: Sten Olsson, Kjell Lindström m fl 2003: 5 Fler öron i vården Hur telefontillgängligheten till vårdcentralerna i Jönköpings sjukvårdsområde förbättrades Författare: Kjell Lindström, Gunnar Albinsson, Brita Aldrin, Linda Frank, Maria Lindgren 2002 2002: 1 Barn och ungdomars hälsa i Jönköpings län Författare: Håkan Elmén, Ragnar Jonsell Barnhälsovårdsenheten 2002: 2 Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Författare: Birgitta Karlsved, Mona Mattson 2002: 3 Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Författare: Kjell Lindström, Sofia Eriksson 09-05-26
2002: 4 Överviktsbehandling vid Eksjö vårdcentral Vilken effekt har det och vad tycker patienterna Författare: Susanne Djurstedt 2002: 5 Barnhälsovårdens 3-årsundersökning Vad anser föräldrar om valet av mötesplats och hälsoinformationen? Författare: Gunvor Runesson Barnhälsovårdsenheten 2002: 6 Sjuksköterskebaserad InfektionsMottagning vid Norrahammars vårdcentral Författare: Mats D Karlsson 2002: 7 Balanserat styrkort En metod för målstyrning och uppföljning av läkemedelskommittéarbete Författare: Carin Svensson Apoteket AB 2001 2001: 1 Bensårsbehandling - Resultat av praktiskt kvalitetsarbete Författare: Gerd Skogar 2001: 2 Utvecklingsguide Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Karl-Henrik Lundell, Kjell Lindström GUID-gruppen 2001: 3 Fånga stunden Utvärdering av demensteamens arbete inom distrikt söder och väster, Jönköpings kommun Författare: Gunnel Folke, Linda Frank 09-05-26
Apoteket AB Kontaktperson: Carin Svensson Apoteket Qulturum Box 702 551 20 JÖNKÖPING Tfn: 036-32 51 82 carin.svensson@apoteket.se Barnhälsovårdsenheten Kontaktperson: Johanna Eriksson Qulturum 551 85 JÖNKÖPING Tfn: 036-32 51 95 johanna.eriksson@lj.se Futurum Kontaktperson: Anneli Ohlsson Qulturum 551 85 JÖNKÖPING Tfn: 036-32 10 29 anneli.ohlsson@lj.se Kontaktperson: Lisbeth Nyman Qulturum 551 85 JÖNKÖPING Tfn: 036-32 52 00 lisbeth.nyman@lj.se Qulturum Kontaktperson: Rolf Bardon Box 702 551 20 JÖNKÖPING Tfn: 036-32 12 86 rolf.bardon@lj.se www.lj.se/fouenheten www.lj.se/futurum www.lj.se/qulturum