EXAMENSARBETE 2005:015 SHU Mellanchefer som kommunikationsnav och informationsfilter En fallstudie av Cherry Casino Norr AB Daniel Ferneblad Snällfot Peter Stenlund Luleå tekniska universitet Samhällsvetenskapliga utbildningar Ekonomprogrammet D-nivå Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Ekonomistyrning 2005:015 SHU - ISSN: 1404-5508 - ISRN: LTU-SHU-EX--05/015--SE
FÖRORD Vi vill inledningsvis tacka våra opponenter och seminariekollegor för deras sinnrika och väl genomtänkta råd. Dessutom vill vi rikta ett stort tack till den outtröttlige handledaren, tillika idésprutan, Mats Westerberg. Slutligen kanske det största tacket av dem alla bör tillägnas Er chefer vid Cherry Casino Norr AB för Er goda samarbetsvilja. Daniel F. Snällfot Peter Stenlund
SAMMANFATTNING Det är av stor vikt att företag är medvetna om vad som skapar värde i deras verksamhet. En viktig faktor är att organisationsstrukturen och dess inneboende informations- och kommunikationskanaler fungerar tillfredsställande. Individers personliga egenskaper kan inverka på vilket förhållningssätt de har till, och hur de hanterar samt kommunicerar information. För att kartlägga individers karaktäristika kan med fördel Myers-Briggs Type Indikator användas, då detta är ett vedertaget, tillförlitligt ändamålsenligt instrument. Genom en fallstudie av tjänsteföretaget Cherry Casino Norr AB:s har en MBTI-kartläggning av åtta distriktchefers personliga karaktäristika genomförts, varefter intervjuer kring deras kommunikationsförhållningssätt utförts och sammanställts. Analysen av kartläggningen sammanvägt med det erhållna intervjumaterialet utmynnade i ett antal slutsatser: a) MBTI-teori kring typiska karaktäristika för mellanchefer visade sig vara applicerbart på fallstudieföretaget, b) mellanchefer med introvert preferens föredrog tvåpartskommunikation genom telefonsamtal, c) extrovert prefererande mellanchefer föredrog kommunikation via storforum, d1) samtliga mellanchefer uppvisade en sinnesförnimmande preferens, d2) de sinnesförnimmande mellanchefer som dessutom hade en bedömande preferens tenderade att vara pessimistiska till ett strategiskt förändringsarbete som inte tillfredsställande förankrats genom klara direktiv och utförlig information från ledningen, e) sinnesförnimmande, tänkande chefer var mycket positivt inställda till diagnostisk mätning genom utökad, detaljerad redovisningsinformation, samt f) mellanchefer med känslopreferens ansåg det decentraliserade ansvaret, och den bristande kommunikationen mellan de olika distriktens chefer, vara ett problem som kunde yttra sig i upplevda känslor av ensamhet i arbetssituationen, varför de efterfrågade en mer utbyggd interaktion mellan varandra.
ABSTRACT It is very important that firms are aware of which factors that are creating value in their companies. One important element is that the organisational structure and the information- and communication channels therein are working properly. Individuals characteristics may have an influence on their attitude towards, and their handling and communication of, information. To categorise individual characteristics the Myer-Briggs Type Indicator can be used, since it is an accepted and reliable tool for the purpose. Through a case study of Cherry Casino Norr AB, a MBTI-categorisation of eight district managers individual characteristics has been done, whereupon interviews regarding their attitudes towards communication has been performed and compiled. The analyse of the categorisation put together with interviews outcome lead to a number of conclusions: a) MBTI-theory regarding what is typical characteristics for middle-level managers applied to the case study, b) the middle-level managers with an introvert preference preferred dialogue communication via telephone, c) extrovert middle-level managers preferred communication via large forums, d1) all of the case study s middle-level managers show a sensing preference, d2) the sensing middle-level managers which also had a judging preference tended to be pessimistic towards a recent strategic change, which had not been sufficient established through explicit directives, and detailed information from the managing director, e) the sensing and thinking middle-level managers were very positive towards diagnostic measuring through an increased, more detailed accounting information, and finally f) the middle-level managers with a feeling preference seemed to consider the decentralised responsibility, and the insufficient communication between the different districts middle-level managers, to be a problem which could express itself by feelings of solitude in their work, wherefore they demanded an increased interaction between each others.
Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 1 1.1 Problemdiskussion... 1 1.2 Syfte... 2 1.3 Definitioner... 3 1.4 Avgränsningar... 3 1.5 Uppsatsens Disposition... 3 2 METOD...4 2.1 Forskningssansats... 4 2.2 Urval... 4 2.3 Empiriska källor... 5 2.4 Litterära källor... 6 2.5 Metodproblem... 6 3 TEORETISK REFERENSRAM... 8 3.1 Kommunikation av information... 8 3.2 Jungs personlighetstypologi... 8 3.3 Myers-Briggs Type Indicator... 9 3.3.1 Extraversion (E) - Introversion (I)... 10 3.3.2 Sinnesförnimmelse (S) Intuition (N)... 10 3.3.3 Tanke (T) Känsla (F)... 11 3.3.4 Bedömande (J) Varseblivning (P)... 12 3.4 Allmänt om personlighetstyper utifrån MBTI... 13 3.4.1 MBTI: De vanliga ledarskapstyperna enligt BSM Consulting... 14 3.5 MBTI: Personlighet, informationshantering och beslutsstilar... 16 3.5.1 Varseblivning (P) + Sinnesförnimmelse (S) jämte Intuition (N)... 16 3.5.2 Bedömande (J) + Känsla (F) jämte Tanke (T)... 17 3.5.3 Bedömande (J) jämte Varseblivande (P)... 17 3.5.4 Extraversion (E) jämte Introversion (I)... 17 3.5.5 Sammanfattning personlighetsegenskaper, informationshantering och beslutstilar... 17 4 EMPIRI... 18 4.1 Presentation av fallstudieobjektet Cherry Casino Norr AB... 18 4.1.1 Affärsidé... 18 4.1.2 Verksamhet/Produkt... 18 4.1.3 Organisation... 18 4.2 Personlighetstyper enligt MBTI... 19 4.3 Intervjusammanställning... 20 4.3.1 Företagets organisationsstruktur... 20 4.3.2 Kommunikation mellan VD/Stab och Distriktcheferna... 20 4.3.3 Kommunikation mellan Distriktcheferna och deras personal... 21 4.3.4 Kommunikation mellan Distriktcheferna... 22 4.3.5 Strategiskt förändringsarbete - RoE... 22 4.3.6 Utökad diagnostisk ekonomistyrning Incitamentsprogram för personalen... 23 5 ANALYS... 26 5.1 MBTI Spridning inom mellanchefsgruppen... 26 5.2 Personlighetstyper och Kommunikation... 27 5.2.1 Extraversion (E)- Introversion (I)... 27
Innehållsförteckning 5.2.2 Sinnesförnimmelse (S) - Intuition (N)... 27 5.2.3 Tanke (T) - Känsla (F)... 28 5.2.4 Bedömande (J) - Varseblivning (P)... 29 5.2.5 Avslutande analytisk diskussion... 29 6 SLUTSATSER... 30 6.1 MBTI-Kartläggning... 30 6.2 Mellanchefernas förhållningssätt till och hantering av kommunikation... 30 6.3 Förlag till vidare studier... 31 7 KÄLLFÖRTECKNING... 32 BILAGOR 1 Personlighetsenkät 2 Intervjuguide DC FIGURFÖRTECKNING 1 Organisatorisk informationsflödes- och kommunikationsmodell Mellanchefen som filter.... 2 2 Personlighetskonstruktioner... 9 3 Extraversion - Introversion... 10 4 Sinnesförnimmelse - Intuition...11 5 Tanke - Känsla...12 6 Bedömande - Varseblivning...13 7 MBTI-Matris...15 8 Personlighet, informationspreferenser och beslutsstilar...16 9 Organisationsschema Cherry Casino Norr AB...19 10 Sammanställning av MBTI-personlighetstyper...19 11 Upplevda direktiv kontra upplevd kommunikation VD-DC...21 12 MBTI - Sammanställning av analysutfall...26 13 Antal förekomster av de olika prefererade dimensionerna...27
Inledning 1 INLEDNING I detta avsnitt presenteras en problemdiskussion vilken sedermera utmynnar i uppsatsens syfte. Avslutningsvis redogörs för definitioner av i uppsatsen centrala begrepp, varefter syftesavgränsningar och uppsatsens dispositiva upplägg redogörs för. 1.1 Problemdiskussion Ax, Johansson och Kullvén (2001, s. 700) beskriver hur värdeskapande aktiviteter i företag skapar en nytta som kunder uppskattar och därför är villiga att betala för. Värdeskapande aktiviteter kan sägas vara nödvändiga för att ett företags varor och/eller tjänster överhuvudtaget skall kunna komma dess kunder till godo (ibid). Således kan anses att företag bör eftersträva en god förståelse för vad som skapar värde i just deras unika situation. Robbins (2001, s. 419 ff) förklarar att en del i företags arbete med att uppnå ett effektivt värdeskapande är att organisera verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Denna uppdelning kan ta sig uttryck i någon av de två organisationsstrukturella huvudgrenarna, decentraliserat respektive centraliserat beslutsfattande, vilka även kan kombineras i olika utsträckning (ibid). Söderholm (1998, s. 7 f) framhåller att decentraliserade styrningsformer blivit allt mer vanligt förekommande, i synnerhet inom tjänsteföretag. Macintosh (1994, s. 57) ger en förklaring till denna utveckling när han uttrycker att en fokusering på interaktivitet anses kunna generera ett effektivt värdeskapande, eftersom utbredd kommunikation mellan de hierarkiska nivåerna skapar grund för i organisationen väl förankrade strategiska beslut, genom att de ansvariga på de lägre hierarkiska nivåerna i jämförelse med toppledningen, i många fall bättre kan bidraga med detaljkunskaper härrörande den operativa praktiska verksamheten. Dessa detaljkunskaper anser vi framförallt torde kunna återfinnas i tjänsteföretag, där mellanchefer och anställda på lägre hierarkiska nivåer kan antas hantera mer avancerade processförståelseförutsättande arbetsuppgifter än personal på jämförbara hierarkiska nivåer inom exempelvis tillverkningsindustrin. För att ett decentraliserat tjänsteföretag skall fungera tillfredsställande bör, enligt Macintosh (1994, s. 57), bland annat vissa prestationsmålsättningar uppställas för de olika affärsenheterna och dess huvudansvariga - i många fall mellanchefer. Dessutom bör tjänsteföretagets övergripande långsiktiga målsättningar och strategiska förhållningssätt tydligt kommuniceras ut från de centrala beslutsfattarna, ofta koncernledningen, till de enskilda affärsenheterna för att försöka skapa ett decentraliserat holistiskt organisatoriskt medvetande (ibid), vilket även Söderholm (1998, s. 8 ff) påtalar. En huvudförutsättning för god effektivitet i decentraliserade tjänsteföretag tycks således vara att informationsflödena, och systemen för den hierarkiskt vertikala likväl som horisontala kommunikationen, är väl fungerande. Det finns ett flertal aspekter som bör beaktas när det ämnar utrönas huruvida kommunikationen i en organisation fungerar bra eller dåligt: Dels uttrycker Robbins (2001, s. 285) att information som förmedlas mellan två eller fler parter riskerar att förvrängas eller rent av utestängas på grund av det kommunikationsbrus som ofta uppstår, i synnerhet då informationens komplexitet är hög. Dels kan individers egenintressen påverka hur information tolkas och sedermera används (Macintosh 1994, s. 30 ff). Utöver de nämnda kommunikationsproblem som kan befaras föreligga i en decentraliserad organisation diskuterar Anthony och Govindarajan (2003, s. 7 f, 93 ff) ett annat stort problem, nämligen den ofta bristande kongruensen mellan mellanchefernas personliga mål 1
Inledning och de övergripande organisatoriska målen. Denna brist kan i många fall härledas till att mellancheferna lockas till kortsiktiga egennyttomaximerande beslut på grund av att de befintliga belönings- och styrningssystemen är utformade på sådant sätt att dylikt beteende premieras, eller att informations- och kommunikationssystemen inrymmer risker för individuellt egennyttiga tolkningar i avseendet hur informationen används, trots att det är negativt för organisationen som helhet (ibid). Individer kan anses besitta olika personliga egenskaper vilka i sin tur kan antas yttra sig på en mängd olika sätt. Antonides (1996, s. 101 ff), Luckett och Eggleton (1991, s. 374 f) samt Moxnes (1997, s. 120) poängterar just att individer uppfattar verkligheten olika utifrån sina unika psykologiska egenskaper. Detta kan betraktas vara en viktig faktor för exempelvis mellanchefernas hantering av organisatorisk information, samt hur eventuella egenintressen uttrycker sig. Hoogervorst (2004, s. 307) poängterar just att den organisatoriska kommunikationen påverkas av bland annat psykologiska faktorer hos kommunikationsparterna. För att analytiskt kartlägga individers olika karaktäristika kan olika verktyg användas. Leonard och Straus (1997, s. 114) samt Opt och Loffredo (2000, s. 557) framhåller att Myers-Briggs Type Indicator, fortsättningsvis omnämnt MBTI, vilket konstruerats baserat på C.G Jungs teorier kring personlighetskartläggning är ett vanligt förekommande och vedertaget instrument för nämnda personlighetskartläggning. För att tydliggöra ovanstående, för uppsatsens arbetshypotes underbyggande, problematisering; att mellanchefernas personliga karaktäristika kan tänkas skapa ett filter i den organisatoriska kommunikationen och informationsflödet mellan och på de hierarkiska nivåerna, presenteras nedan en för ändamålet framtagen figur. Organisation Informationsflöde & kommunikation VD Mellanchefer Personliga karaktäristika Producerande personal Figur 1. Organisatorisk informationsflödes- och kommunikationsmodell Mellanchefen som filter. 1.2 Syfte Uppsatsens syfte är att, utifrån MBTI-verktyget, undersöka hur ett tjänsteföretags mellanchefers individuella karaktäristika kan påverka deras förhållningssätt till, och hantering av, den interna kommunikationen på och mellan organisationens hierarkiska nivåer. 2
Inledning 1.3 Definitioner Med begreppet mellanchefer avses i denna uppsats beslutsfattare hierarkiskt underställda VD med Stab, men hierarkiskt överställda produktionspersonal. Kommunikation avser i denna uppsatsen företeelsen där individer tar emot, hanterar och förmedlar organisatorisk information genom olika kommunikationsforum. 1.4 Avgränsningar Vad kommunikation och informationshantering anbelangar ämnar uppsatsen endast utröna mellanchefernas inverkan på informationsflödet och den interna kommunikationen. Vidare avses således icke något kvantitativt mått på informationsflödets eventuella förändring mellan de hierarkiska nivåerna presenteras. 1.5 Uppsatsens Disposition I kapitel 2 beskrivs det metodiska förfarandet som använts för att uppnå syftet. Kapitel 3 behandlar den för undersökningen relevanta teoretiska referensramen. Kapitel 4 åskådliggör det empiriska materialet som insamlats genom fallstudien. Kapitel 5 innehåller den empiriska analys som har utförts utifrån det erhållna underlaget. I kapitel 6 presenteras avslutningsvis uppsatsens slutsatser, varpå förslag till vidare studier presenteras. 3
Metod 2 METOD I detta kapitel beskrivs den forskningsansats som har legat till grund för uppsatsens framställande. Metodval och undersökningsurval motiveras varefter datainsamlingsmetod och metodproblem diskuteras. 2.1 Forskningssansats Uppsatsarbetet tog avstamp i gränslandet mellan strategisk ekonomistyrning och psykologi eftersom arbetets inriktning var mellanchefers personliga psykologiska karaktäristika och dess inverkan på kommunikation och informationsflöden i ett tjänsteföretag. Ur de tre av bland annat Holme och Solvang (1991, s. 44 ff) presenterade övergripande metodprinciperna, det analytiska perspektivet, systemperspektivet och aktörsperspektivet, tog uppsatsen huvudsakligen utgångspunkt i det analytiska perspektivet, om än ett inslag av aktörsperspektivet kom att återfinnas i de intervjuer som presenterats i empiriavsnittet vilka sedermera analyserats. Uppsatsen kan således betraktas vara en aktörsinspirerad analytisk studie. Det analytiska förhållningssättet åskådliggjordes genom att utfallet från en MBTI-personlighetsenkät sammanvägdes med den genom intervjuer erhållna informationen härrörande mellanchefers förhållningssätt till, och hantering av, organisatorisk kommunikation. I termerna kvantitativ respektive kvalitativ forskning är uppsatsens tonvikt kvalitativ. Denscombe (2000, s. 244 ff) framhåller att kvalitativa data kan insamlas genom exempelvis intervjuer, varpå en tolkning av den vid intervjuerna framkomna informationen måste göras, innan den kan analyseras. Detta tillvägagångssätt kom att utgöra grund för uppsatsens empiriska och analytiska framställning. Vid fångandet av de olika mellanchefernas personliga karaktäristika och dess inverkan på hanteringen av, och förhållningssättet till, det interna informationsflödet och kommunikationen, betraktades fallstudien av ett enskilt företag kunna underlätta analysen av mellanchefernas eventuella olikheter och likheter. Detta eftersom den till mellancheferna, från de över- likväl som underordnade hierarkiska nivåerna, tillhandahållna informationen i stor utsträckning i sitt oförändrade ursprungsskick kunde betraktas vara föga varierande. Denscombe (2000, s. 52 f) argumenterar vidare för fallstudiens fördelar genom att poängtera forskarens möjlighet att bland annat undersöka vanskligheter och subtiliteter i sociala situationer på ett sätt som mer kvantitativa förhållningssätt omöjliggör. Vidare nämner Denscombe (2000, s. 53) att fallstudiens främsta nackdel är den ofta uppkomna svårigheten att skapa generaliserbara slutsatser utifrån det enskilda fallets empiriska bidrag. Med uppsatsens analytiska ansats i åtanke var dock vår intention att utforma fallstudien på sådant sätt att det empiriska bidraget icke endast primärt fångar företagsspecifika företeelser, utan dessutom betraktades uppvisa en viss generaliserbarhet. 2.2 Urval Uppsatsen ämnade likt tidigare nämnt kartlägga ett tjänsteföretags mellanchefers individuella karaktäristika utifrån MBTI, samt utröna vilken inverkan detta hade på ett tjänsteföretags interna kommunikation och informationsflöde. För att kunna uppfylla syftet valdes således ett för undersökningens omfattning i avseendet antal mellanchefer, enligt vår mening, lämpligt företag. Således har ett icke-sannolikhetsurval i form av ett subjektivt urval ägt rum. Denscombe (2000, s. 44 ff) förklarar att det subjektiva urvalet ofta medför fördelar i form av att forskaren tillåts närma 4
Metod sig urvalsobjekt som kan förväntas besitta för undersökningen relevant och avgörande information respektive förståelse. Detta förutsätter dock att forskaren gör sina antaganden om vem som besitter den intressanta informationen på goda grunder (ibid). Företaget vi valde att utföra fallstudien i var Cherry Casino Norr AB, ett dotterbolag inom koncernen Cherryföretagen AB (publ.), vilket vi under tidigare studier vid ett flertal tillfällen varit i kontakt med. Cherry Casino Norr AB, nedan omnämnt Cherry, har en liten decentraliserad organisation där mellancheferna kan antas ha en framträdande och viktig roll för verksamheten och informationsflödet samt kommunikationen där inom. Nämnvärt är att en av oss författare är att betrakta som en insider på grund av den anställning som innehas i nämnda fallstudieföretag. En fördel detta medförde var att vi kunde tänkas åtnjuta en annars svåruppnåelig access till de efterfrågade mellancheferna och information kring företaget i allmänhet. Viktigt är dock att poängtera att den andre av oss författare hade en helt oberoende position gentemot fallstudieföretaget, vilket främst kunde betraktas medföra viss säkerhet och en kontrollfunktion för att inte hemmablindhet skulle uppstå vid undersökningen. Sammantaget kunde våra olika perspektiv på företaget troligen vara av nytta och möjligen skapa vissa godartade synergier. 2.3 Empiriska källor Uppsatsens primära källor kom att bestå av två huvuddelar: 1) Telefon- och personliga intervjuer med mellancheferna i Cherry, samt 2) en automatanalyserad vetenskapligt vedertagen kvantitativ personlighetsenkät, med avsikt att fånga individuella psykologiska karaktäristika för Cherrys mellanchefer. Telefonintervjuerna valdes framför personliga intervjuer med anledning av vårt begränsade handlingsutrymme i avseendet tid och ekonomiska resurser, samt beaktandet av fallstudieföretagets mellanchefers stora geografiska spridning från Hudiksvall i söder, till Gällivare i norr. Innan det empiriska underlaget inhämtades togs kontakt med Cherrys VD Jörgen Eriksson-Sjöner för att för honom klargöra uppsatsens syfte, och säkerställa att inga invändningar mot det planerade förfarandet stod att finna. Efter godkännande av enkätunderlaget likväl som intervjuguiden, distribuerades, den 15/12-2004, till de nio berörda mellancheferna i ett första utskick ett introduktionsbrev, enkätundersökningen samt intervjuguiden. I samband med utskicket frågades mellancheferna när intervjuerna lämpligen kunde utföras. Vid telefonintervjuerna, som utfördes mellan den 21/12-2004 och den 2/1-2005 och varade mellan 25 och 40 minuter, användes högtalartelefon och inspelningsutrustning för att underlätta efterarbetet med intervjusammanställningarna. Det underlag som sedermera kom att användas i uppsatsens empiriavsnitt distribuerades till de intervjuade mellancheferna för kontroll och eventuell korrigering/komplettering. Enkätundersökningen samlades in och analyserades i ett första skede medelst en webbaserad automatiserad process för framtagande av personliga karaktäristika. Utfallet från den automatiskt genererade analysen har inledningsvis presenterats i uppsatsens empiriavsnitt, varefter ytterligare behandling har ägt rum i analys- slutsatskapitlet. En kategorisering av den vid intervjuerna framkomna informationen utfördes för att möjliggöra en sammanställning av intervjusvaren som överensstämde med uppsatsens syfte. Vid den för kategoriseringen förestående tolkningen av de intervjuades lämnade svar, togs hänsyn till bland annat uttryck av tveksamhet, tonfall och i vilken utsträckning 5
Metod eftertanke föregick svaren. Kategoriseringen kom att innehålla en mängd noteringar och beskrivningar av de intervjuades svar varpå dessa sammanvägdes i den utsträckning mönster och likheter, likväl som olikheter, stod att finna. Slutligen vägdes de två empiriska huvuddelarna, enkätresultaten och intervjusammanställningen, samman för att på så sätt kunna utröna huruvida några samband mellan individernas personliga karaktäristika och dess kommunikationsförhållningssätt samt informationsflödesfiltrering kunde skönjas eller inte, vilket sedermera utmynnade i uppsatsens slutsatser. 2.4 Litterära källor De i uppsatsen använda litterära källorna kom att bestå av redan befintlig teori och problematisering i form av exempelvis litteratur och vetenskapliga artiklar på området. Vi har under arbetet med uppsatsen utfört en litteratursökning på Luleå tekniska universitets bibliotek. De informationskanaler som primärt nyttjades var databaserna Lucia, Artikelsök, Ebsco, ERIC och Emerald samt internetsökmotorn Google. Som sökord användes bland annat information, kommunikation, informationsflöde, mellanchef, organisation, strategisk ekonomistyrning, Myers-Briggs Type Indicator, MBTI, Jung, C.G Jung, psykologisk profil med mera, och i tillbörliga fall motsvarande begrepp på engelska samt kombinationer av ovanstående ord, exempelvis information in organisation eller Myers-Briggs Type Indicator + Jung och så vidare. Litteratursökningen genererade en mängd för ändamålet intressanta sökträffar huvudsakligen i form av publicerade vetenskapliga artiklar. 2.5 Metodproblem De i uppsatsen använda litterära källor kan antas vara tillförlitliga. Detta grundar vi på antagandet att de använda vetenskapliga artiklarna och övrig litteratur varit föremål för tillbörlig källkritik och granskning innan publicering. I största möjliga utsträckning togs även hänsyn till att litteraturen inte var alltför ålderstigen. Det mest påtagliga problemet med en begränsad fallstudie av kvalitativ karaktär är likt tidigare nämnt huruvida resultatet är generaliserbart och tillämpligt vad gäller förståelse av andra till synes jämförbara situationer (Denscombe 2000, s. 260). Det är vidare av stor vikt att frågeunderlaget som delgivits respondenterna har utformats på sådant sätt att frågorna haft en värdeneutral objektiv, alltså icke ledande, formulering (ibid). Vidare föreligger en viss risk för att individernas svar, givna vid intervjutillfället, av någon anledning har missförståtts. För att minimera denna risk för missförstånd vidtogs åtgärder inför analysen av intervjusvaren. Samtliga intervjuade aktörer erhöll en utskrift av intervjutranskriptionen för att på så sätt beredas möjlighet att invända mot eventuella feltolkningar eller missuppfattningar. Detta för att minska risken för att vi författare misstolkat de lämnade svaren på grund av egna värderingar, vilket Denscombe (2000, s. 261) uttrycker är en påtaglig nackdel vi kvalitativ forsning. Fortsättningsvis bör även förenklade förklaringar vid kategorisering och sammanställning av intervjusvar undvikas (ibid), vilket vi tog hänsyn till genom att lyfta ut ett antal samband som var mindre starkt korrelerade i ett separat avsnitt, 5.2.5. Endast de enligt oss mest signifikanta sambanden och olikheterna kom att användas vid framställningen av uppsatsens slutsatser. För att säkerställa en god validitet, det vill säga att mätmetoden mäter det som avses mätas och att resultatet således överrensstämmer med verkligheten (Denscombe, 2000, s. 251), vidtogs vissa 6
Metod åtgärder: Den för intervjuerna konstruerade intervjuguiden utgick i frågeställningar som kunde kopplas till uppsatsens syfte och referensram. Noggranna överväganden kring frågornas utformning ägde rum innan intervjuerna utfördes. Viktigt är vidare att poängtera att vi under intervjuerna försökte att handla med ett neutralt förhållningssätt och inte avbryta de intervjuade, samt ge dem tillbörlig tid att fundera kring de frågor som upplevdes fordra eftertanke. Den andra delen av det empiriska informationsinsamlandet, den psykologiska personlighetsenkäten, betraktar vi uppvisa god validitet med anledning av sin utbredda användning och vedertagna legitimitet. Dock bör beaktas att originalenkätens frågor är engelskspråkiga, medan den i uppsatsen använda enkäten är översatt till svenska av personal vid institutionen för ekonomistyrning vid Luleå tekniska universitet. De engelska formuleringarnas andemening kan i vissa fall befaras skilja sig något från även en mycket kompetent svensk översättning, vilket vi dock inte betraktar haft någon betydande inverkan på validiteten i undersökningen med hänvisning till frågornas icke komplexa natur. Poängteras bör vidare att av de nio kontaktade distriktcheferna i fallstudieföretaget var en av dem oanträffbar under hela den tid som uppsatsen framställdes vilket dock är att betrakta som ett inte anmärkningsvärt bortfall, eftersom övriga åtta hade möjlighet att medverka. Utöver god validitet eftersträvas god reliabilitet. Denscombe (2000, s. 250) förklarar att god reliabilitet innebär att mätmetoden som använts är tillförlitlig och vid en upprepad undersökning genererar likartade slutsatser. Att uppnå en hög tillförlitlighet i en begränsad fallstudie är mycket svårt. Denna uppsats innefattar likt tidigare nämnt även ett kvantitativt empiriskt element, i form av enkätundersökningen härrörande MBTI. I detta empiriska kvantitativa delmoment är reliabiliteten till skillnad från de kvalitativa intervjuerna relevant. Det tyngsta argumentet för MBTI:s reliabilitet är att metoden, vilken är att betrakta som internationellt vedertagen, väldokumenterad och välanvänd i en mängd olika undersökningar, utgör god grund för ett tillförlitligt utfall genom den standardiserade, automatiserade analysen. Enkätens frågor var tämligen värdeneutrala och torde således inte ha föranlett en benägenhet för respondenterna att försöka manipulera utfallet genom att medvetet svara felaktigt på frågorna. Dessutom kan vårt ovan nämnda förhållningssätt till de intervjuade, det vill säga att en av oss under en längre tid arbetat inom fallstudieföretaget och är tämligen väl bekant med mellancheferna, föranleda ytterligare ett incitament till ärlighet vid enkätsvaren såväl som vid intervjuerna, då medvetet felaktiga svar i viss utsträckning skulle kunna falsifieras av oss. Dock bör beaktas att den ene av oss författares nämnda personliga relation till företaget och mellancheferna däri, kan ha påverkat utfallet av undersökningen i fråga om huruvida en objektiv bild presenterats. Den efterfrågade objektiviteten kan dock sägas ha upprätthållits tack vare den andre av oss författares oberoende ställning till fallstudieföretaget. 7
3 TEORETISK REFERENSRAM Teoretisk referensram Uppsatsens teoretiska referensram tar avstamp i att organisatorisk kommunikation påverkas av organisationens individers olika personlighetstyper. Utifrån Jungs personlighetstypologi, och Myers-Briggs Type Indicatorverktyget för kartläggning av nämnda typologier, utmynnar referensramen slutligen i främst Macintoshs teorier kring hur beslutsstilar och informationspreferenser yttrar sig hos individer utifrån deras personliga karaktäristika. 3.1 Kommunikation av information Frishammar (2003, s. 318 f) förklarar att den allmänna uppfattningen kring information är att den används för att reducera eller eliminera osäkerhet. Fortsättningsvis klargörs att osäkerhet kan definieras som skillnaden mellan redan processad information och den information som krävs för att lösa en given uppgift, alternativt kan osäkerhet definieras som en oförmåga att med hög säkerhet förutse vad konsekvensen av ett beslut kan komma att innebära (ibid). Häckner (1988, s. 47 f) skriver att information antingen kan ses som hård eller mjuk. Hård information är sådan information som enkelt kan kvantifieras och processas med hjälp av analytiska metoder, exempelvis sådant som vanligtvis uttrycks numeriskt såsom ett företags finansiella redovisnings och kontrollsystem (ibid). Mjuk information avser bilder, visioner, idéer, psykologiska strukturer och multipla begreppsmässiga scheman i form av referensramverk eller världsåskådningar (ibid). Hoogervorst (2004, s. 288) understryker att en organisations sammantagna produktivitet i hög grad är avhängig till den interna kommunikationens funktionalitet, en uppfattning som delas av Adeoti- Adekeye (1997, s. 318 ff) och Peng och Litteljohn (2001, s. 360). Ledare i organisationer bör, enligt Dolphin och Fan (2000, s. 99), tillse att kanaler för informationsflödet, likväl som informationens beståndsdelar och uppbyggnad, utformas på så sätt att organisationens av informationen berörda individer bereds möjlighet att ta till sig kommunikationens innebörd i åtminstone tillfredsställande utsträckning. Anledningen till att olika informations- och kommunikationssystem lyckas uppnå sitt ändamål i varierande utsträckning på olika individer kan bland annat bero på att konstruktören av informations- och kommunikationssystemen likväl som användarna av desamma besitter olika psykologiska stilar. 3.2 Jungs personlighetstypologi Higgs (2001, s. 510) förklarar att Jung utvecklade tre dimensioner för utforskande av individuella psykologiska stilar vilka klargjordes i boken Psychological types som för första gången i engelsk översättning utgavs år 1923. Volkema och Gorman (1998, s. 106) klargör att termen psykologisk stil, alternativt beslutsstil eller problemlösningsstil, används för att förklara hur olika individer tar till sig och använder data. De dimensioner Jung använde sig av var: hur individer uppfattar livet, sättet som individer blir medvetna om världen och hur individer drar slutsatser om världen. För att ge uttryck till sitt ramverk hade Jung ställt upp ett antal antaganden om individer som skulle ligga till grund för de teorier som numera förknippas med Jung. Higgs (2001, s. 510) framhåller att dessa antaganden utgjordes av följande hypoteser: Tidigare erfarenheter och förväntningar på framtiden påverkar personlighet och handlande. Individer är kapabla till konstant och kreativ utveckling. Personlighet är ett öppet system som är mottagligt för input och utbyte av information och erfarenheter. 8
Teoretisk referensram Fortsättningsvis framhåller Higgs (2001, s. 510) att Jung betraktade handlande, som kan förändras av input från och interaktion med omgivningen, som en del av individens personlighet. Vidare understryker Higgs (2001, s. 510) att Jung var mycket noga med att poängtera att andra människor kan ha ett stort inflytande på en individs handlande(ibid). Macintosh (1985, s. 87 ff) beskriver hur forskningen under 1900-talet efterfrågade en enhetlig övergripande beskrivning av individers personlighetskonstruktioner. Denna sedermera vedertagna enhetlighet uppkom i och med att Jungs personlighetstypologi blev ett ändamålsenligt kutym (ibid). Denna personlighetstypologi omfattar fyra aspekter med utgångspunkt i de ovan nämnda tre preferensdimensioner; hur individer uppfattar omgivningen utifrån begreppen förnimmelse eller intuition, individers agerandepreferenser utifrån begreppen känslomässighet eller tänkande, beslutsfattande utifrån begreppen varseblivning eller bedömande, samt slutligen individers sociala förhållningssätt i termerna introversion eller extraversion (ibid). Dessa fyra personlighetstypologiaspekter åskådliggörs nedan i tabellform. Pesonlighetskonstruktioner Personliga karaktäristiska 1. dominant kognitiv realitet utåtriktad vs inåtvänd föredrar den externa världen föredrar den interna världen av urtyper av människor och händelser idéer och koncept 2. dominant kognitivt sätt varseblivning vs bedömande föredrar varseblivning och föredrar bedömning före varseblivning förståelse före bedömning och förståelse 3.dominant kognitiv process sinnesförnimmelse vs intuition för varseblivning förlitar sig på kända fakta förlitar sig på koncept, teorier, idéer, och konkreta data och aktuell hypotetiska relationer erfarenhet 4. dominant kognitiv process känsla vs tanke för bedömning bedömning baserad på bedömning baserad på opersonliga personliga värderingar analyser och logik och känslor 3.3 Myers-Briggs Type Indicator Figur 2. Personlighetskonstruktioner enligt Jung Källa: Macintosh (1985, s 98) Jungs teorier kring personlighetstypologin kom att ligga till grund för det instrument Katharine Briggs och hennes dotter Isabel Briggs Myers tillsammans utvecklade. Leonard och Straus (1997, s. 114) framlägger att detta instrument går under benämningen Myers-Briggs Type Indicator och syftar till att kartlägga individers personlighetspreferenser utifrån 4 dimensioner som skapar en matris av 16 olika personlighetstyper. Instrumentet utvecklades under andra världskriget under hypotesen att en medvetenhet om individers personlighetstyp och preferenser skulle underlätta för dessa personer som för första gången skulle ansluta sig till arbetsmarknaden och, med hjälp av MBTI, direkt skulle hitta ett passande jobb, i många fall inom krigsindustrin (ibid). Nedan följer en redogörelse av de olika delar som MBTI innehåller enligt Higgs (2001, s. 511 ff), Lampe (2004, s. 21 ff), Leonard och Straus (1997, s. 114 f), Bradley och Hebert (1997, s. 340 ff), McCarthy och Garavan (1999, s. 441), Denham (2002, s. 3 ff), Lycken (2002, s. 7 ff), Opt och Loffredo (2000, s. 557 ff) men även Volkema och Gorman (1998, s. 106 f). 9
3.3.1 Extraversion (E) - Introversion (I) Teoretisk referensram Dimensionen Extraversion Introversion (E-I) fångar in hur individen inriktar sig för att erhålla mental energi. En introvert (I) individ vänder sig till sin inre värld av koncept, idéer och eftertanke medan en extrovert (E) individ är beroende av omgivningen för stimulans och kan uppfattas vara impulsiv, handlingsorienterad, social och kommunikativ. Individer använder sig av båda sätten, dock brukar det ena vara mer typiskt än det andra men understrykas bör dock att inget av sätten nödvändigtvis behöver vara bättre eller sämre än det andra. I många fall kan introverta (I) individer uppfatta extroverta (E) individet som enerverande då missförstånd mellan dessa två typer har lätt för att uppkomma. Extroverta (E) individer har en tendens att uppfatta introverta (I) individer som blyga eller reserverade men kan även uppfatta individer med introvert (I) karaktär som att han/hon är kritisk, inte lyssnar eller inte förstår. Introverta (I) individer å andra sidan kan uppfatta en extrovert (E) individ, som har ett behov av att verbalisera sina tankar för att bli klar över vad denne tänker, som oseriös då de talar och tänker samtidigt vilket kan tolkas som att deras resonemang inte är genomtänkt. Introverta (I) individer upplever ofta att de blir överkörda av de samtalsbenägna, extroverta (E), motsatserna. Motsatsparet extraversion introversion (E-I) leder i många fall till missförstånd, kanske mer sällan till direkta konflikter. Konflikter och missförstånd skulle kunna undvikas eller minimeras med hjälp av en medvetenhet om samtliga dimensionernas olikheter och skillnader mellan de olika mentaliteterna, samt preferensinnehavarens olika förhållningssätt eller behov. Eftersträvar: Kännetecken: Tappar energi: När det drivs för långt: Extraversion (E) *Liv och rörelse *Andra att prata med *Respons på det som sägs *Pratar mycket *Gestikulerar *Snabba svar *Rörlig mimik *Snabbt tempo, verkar livlig *Vid alltför lite yttre stimulans *Anser tystnad vara påfrestande *Lyssnar inte, kan uppfattas pladdrig och ytlig *Säger för mycket och kör över andra verbalt. Introversion (I) *Lugn och ro *Utrymme för eftertanke *Betänketid kring frågeställningar *Eftertänksamt tal *Tendens till pokeransikte *Tänker färdigt innan svar lämnas *Ofta ett lugnt sätt (på utsidan) *Vid en alltför högljudd omgivning *Anser tystnad vara vilsam och eftersträvansvärd *Visar inga reaktioner *Kan uppfattas som ointresserad eller blyg *Bidrar inte i diskussioner, säger för lite 3.3.2 Sinnesförnimmelse (S) Intuition (N) Figur 3. Extraversion-Introversion Källa: Lycken (2002) Förhållningssätten Sinnesförnimmelse Intuition (S-N) tar fasta på hur en individ uppfattar olika aspekter i tillvaron. Det som uppfattas vara mer påtagligt upplevs som mer meningsfullt och vice versa. Individer med sinnesförnimmelse (S) uppfattar omgivningen i huvudsak genom de fem sinnena och fokuserar på saker som är beprövade, konkreta, praktiska och i nuet. Tonvikten ligger 10
Teoretisk referensram på fakta utan inslag av spekulationer eller utsvävningar. Dessa individer tenderar att acceptera och jobba med faktorer som är givna i ett problem samtidigt som dessa individer ofta har ett bra minne vad gäller information av faktakaraktär. Individer med en läggning mot intuition (N) föredrar att samla och ta till sig information genom föraningar och intuition och funderar därför mer abstrakt kring hur saker och ting skulle kunna vara, olika teorier och framtiden. Intuitionsindivider (N) är ofta bra på att se saker ur ett stort perspektiv och är därför i många fall bra på att se nya möjligheter och mönster i omgivningen. Sinnesförnimmande (S) individer skapar sig en teori om helheten som förändras alltefter som nya fakta uppkommer som leder till helheten, något som kan liknas vid induktivt tänkande. Intuitionsindivider (N) å andra sidan bildar sig, på ett övergripande sätt, en uppfattning om helheten och plockar sedan fakta, till synes slumpmässigt, som stödjer helheten. Det föreligger skillnader i dessa två förhållningssätt som kan skapa missförstånd och ofta nedvärderingar av det motsatta synsättet. Exempelvis kan individer med sinnesförnimmelse (S) uppfatta intuitionsindivider (N) som orealistiska, otydliga och alldeles för utsvävande med förhastad entusiasm. Intuitionsindivider (N) å andra sidan kan uppfatta individer med sinnesförnimmelse (S) som långsamma, omständliga och ovilliga till förändringar. Fokuserar på: Starka sidor: Kännetecken: Sinnesförnimmelse (S) *Konkreta fakta, det specifika, erfarenheter och nuet *Uppfattar saker som de är och agerar därefter *Får rutiner att fungera. *Förstår vad som behövs för att idéer ska genomföras. *Uttrycker sig konkret och stegvis *Vill ha förtydliganden *Utgår från det kända för att bedöma framtida möjligheter *Börjar med det specifika för att komma till det generella Intuition (N) *Idéer, möjligheter, innebörder och tankar om det som kan bli. *Ser nya kopplingar, kommer med alternativ *Utvecklar visioner med konsekvenser och innebörder. *Uttrycker sig övergripande och ungefärligt *Entusiastisk inför nya möjligheter *Vill engagera sig i nya saker och undviker rutiner *Börjar med det generella för att komma till det specifika Om det drivs för långt: *Kan framstå som pessimistisk inför nya idéer *Missar det större sammanhanget *Kan uppfattas vara omständlig *Kan starta orealistiska projekt *Missar väsentliga fakta *Kan bli alltför abstrakt och obegriplig Figur 4. Sinnesförnimmelse-Inuition Källa: Lycken (2002) 3.3.3 Tanke (T) Känsla (F) Egenskapskategorin Tanke Känsla (T-F) beskriver på vilka grunder individer bedömer fakta. Tankeindivider (T) föredrar att grunda beslutsfattandet på opersonliga analyser, det vill säga på logisk och objektiv grund. Dessa individer väger samman fakta och tar beslut utifrån vad informationen pekar mot, även om det är en slutsats som uppfattas som oönskad. Detta förhållningssätt sker genom att individen har en mental distans till situationen eller personen, vilket 11
Teoretisk referensram ofta gör att de framstår som sakligt uppgiftsorienterade. Tankeindivider (T) präglas av ett starkt orsak-verkan synsätt där analytisk förmåga, objektivitet och kriticism är ledord. Individer som präglas av känsla (F) baserar sina beslut på sina personliga och subjektiva värderingar. Besluten som tas baseras till stor del på vad som är viktigt för dem och andra individer som är involverade i situationen hellre än att enbart låta vikten av fakta fälla avgörandet. Känsloindivider (F) tenderar att i större utsträckning att vara ödmjuka till sinnet och mer subjektiva än objektiva samt att de i många fall känner ett behov av att vara anknuten till en grupp. Av nämnda anledningar kan en känsloindivid (F) framstå som väldigt relationsorienterad. Vanliga missförstånd som kan uppstå i denna sinneskategori är att raka ifrågasättanden av en tankeindivid (T) i många fall kan uppfattas, av en känsloindivid (F), som påhopp. Vidare kan en tankeindivids (T) sakligt distanserade attityd uppfattas, av en känsloindivid (F), som ett aktivt anståndstagande. Omvänt kan en känsloindivids (F) vänliga småkonverserande, speciellt i inledningsskedet av en diskussion, uppfattas som inkompetent fjäsk av en tankeindivid (T). Ytterligare kan en känsloindivids (F) behov av arbetsplats, som har stor gemenskap och där alla hjälps åt och bryr sig om varandra, uppfattas som ängslig osjälvständighet av en tankeindivid (T). Fokuserar på: Värderar som viktigt: Starka sidor: Tanke (T) *Det som är logiskt och effektivt *Skapar förklaringsmodeller *Kompetens, effektivitet och logisk följdriktighet *Ger och tar kritik på ett sakligt sätt *Skiljer på sak och person *Kan driva obekväma frågor Känsla (F) *Ser till andras bästa före sitt eget *Reflekterar över vad som känns rätt *Hänsyn till andra och personlig integritet *Ger uppskattning till andra *Sätter sig in i andras situationer och bevakar viktiga värderingar Kännetecken: *Uppgiftsorienterad, kan verka kyligt saklig *Ifrågasätter, rak och direkt *Vädjar till andras förnuft *Relationsinriktad *Ger intryck av att vara varm och personlig *Skapar samhörighet *Diplomatisk *Vädjar till andras känslor Om det drivs för långt: *Bortser från hur människor påverkas *Kan handla emot överenskomna värderingar Figur 5. Tanke-Känsla Källa: Lycken (2002) *Kan inte säga nej, blir självutplånande och dogmatisk 3.3.4 Bedömande (J) Varseblivning (P) Förhållandet Bedömande Varseblivning (J-P) grundar sig i frågeställningen hur individer väljer mellan bedömande (J) och varseblivande (P) inställningar för att bedöma omgivningen. Bedömande (J) individer eftersträvar avslut av frågeställningar och situationer och kommer ofta snabbt fram till ett beslut med liten tveksamhet när dessa individer anser sig ha tillräckligt med 12
Teoretisk referensram information. Bedömande (J) individer kan ofta beskrivas som beslutsamma och organiserande samtidigt som de eftersträvar kontroll och strukturerat vill planera och genomföra saker och ting. En varseblivningsindivid (P) eftersträvar omväxling och manöverutrymme och förhåller sig mer spontant gentemot omgivningen genom att vänta och ser hur saker och ting utvecklar sig för att sedan agera. En viktig skillnad som kan skönjas mellan dessa två förhållningssätt är deras inställning till tid. En bedömande (J) individ planerar utifrån en medveten uppfattning om hur länge saker och ting tar att utföra, medan en varseblivande (P) individ fungerar och verkar utifrån en mer omedveten tidsuppfattning. Varseblivningsindivider (P) får energi inför deadlines och lyckas ofta, på ett ofta något svårförklarligt sätt, färdigställa projekt precis i tid. En bedömande (J) individ kan i många fall uppfatta en varseblivningsindivid (P) som oansvarig och rörig, medan en varseblivningsindivid (P) kan uppfatta en bedömande (J) individ som en ängslig ordningsmänniska. Eftersträvar: Bedömande (J) *Klara besked, gärna i förväg *Bestämda mål med fasta tidsramar Varseblivning (P) *Öppenhet för olika möjligheter *Omväxling och frihet Kännetecken: Blir stressad av: *Ett bestämt sätt, snabb till beslut, strukturerad *Motto: ordning och reda *Oavslutade saker *Att inte kunna följa uppsatta planer *Att inte ha kontroll *Uttrycker sig med frågor. *Ser saker ur olika perspektiv *Processar *Motto: det ordnar sig *Enformighet i arbetet *Att vara låst *När det inte finns utrymme för improvisation När det drivs för långt: *Blir rigid och intolerant för *Blir rörig andra sätt, tar förhastade *Påbörjar projekt utan att beslut avsluta dem *Tar inte ställning Figur 6. Bedömande-Varseblivning Källa: Lycken (2002) 3.4 Allmänt om personlighetstyper utifrån MBTI Som tidigare nämnt kan de genom MBTI framkomna preferenserna kombineras till 16 olika personlighetstyper. Volkema och Gorman (1998, s. 107) skriver att dessa 16 typer kan kategoriseras i fyra undergrupper. Dessa grupper kallas är indelade i Sinnesförnimmande - Bedömande (SJ), Sinnesförnimmande Varseblivande (SP), Intuitiv Tänkande (NT) och Intuitiv Kännande (NF) (ibid). Gruppen SJ kan beskrivas som uppgiftsorienterade, praktiska, realistiska och eftersträvar att snabbt lösa uppkomna problem genom befintliga policys eller procedurer (ibid). Kategorin SJ är, enligt Volkema och Gorman (1998, s. 107) den vanligaste återfunna stilen hos ledare och förmän. Kategorin SP är bra på att hantera praktiska problem men som också föredrar 13
Teoretisk referensram direkta eller kortsiktiga lösningar även om de är till viss del riskbenägna (ibid). Inom kategorin NT återfinns individer som ser de stora hela men som också kan ge insikt i logik och underliggande principer om system och organisationer (ibid). Individer av NF karaktär kan likväl som individer inom NT också se möjligheter, men är generellt sett mer fokuserade på människor och institutioner än på idéer och koncept (ibid). Individer av NF karaktär är ofta vältaliga med stark övertalningsförmåga och beskrivs även som bra på att locka fram det bästa ur andra individer (ibid). 3.4.1 MBTI: De vanliga ledarskapstyperna enligt BSM Consulting BSM Consulting (2005) 1 framhåller att de vanligast förekommande personlighetstyperna hos individer i ledarskaps- och/eller chefsbefattningar är, ENTJ, ESTJ, INTJ och ISTJ. ENTJ-typen återfinns ofta bland VD:ar där extraversion (E) och ett entusiastiskt visionärt förhållningssätt, genom intuition (N) till arbetsuppgiften ofta är premierbart. ESTJ-typen återfinns däremot oftare bland chefer inom andra befattningar än just VD:ar, exempelvis militärofficerare eller affärsenhetschefer på mellanchefsnivå där logik, konkreta fakta och specifika erfarenheter, genom sinnesförnimmelse (S), är premierbart. INTJ- samt ISTJ-personligheterna är också vanligt förekommande bland ledare då extraversion (E) inte är ett kritiskt kriterium. På följande sida illustreras samtliga 16 huvudgrupper av personlighetstypers karaktäristika i en för ändamålet vald matris: 1 BSM Consulting tillhandahåller en onlinebaserat automatanalyserad MBTI-enkät, och skriver på sin hemsida; www.personalitypage.com, kring olika MBTI-typers kännetecken och bland annat vilka personlighetstyper som vanligtvis återfinns inom olika yrkeskategorier. 14
Teoretisk referensram Sinnesförnimmelse (S) Intuition (N) Tanke (T) Känsla (F) Känsla (F) Tanke (T) ISTJ ISFJ INFJ INTJ Introversion (I) Extraversion (E) Bedömande (J) Bedömande (J) Varseblivning (P) Varseblivning (P) Seriös, tystlåten, når framgång genom koncentration och noggrannhet. Praktisk, ordningssam, realistisk och pålitlig ansvarstagare. ISTP Lugn åskådare, tystlåten, reserverad och analytisk. Vanligtvis intresserad av opersonliga/formella principer samt hur och varför mekaniska saker fungerar. Inslag av vardaglig humor. ESTP Saklig, ingen oro eller brådska, njut vad som än händer. Kan vara en aning okänslig. Bäst med påtagliga/mekaniska saker som kan tas isär och sättas ihop. ESTJ Praktisk och realistisk med ett naturligt sinne för affärer och mekanik. Inte intresserad av ämnen de inte ser någon användning för. Gillar att organisera och styra aktiviteter. Tystlåten, vänlig, ansvarskännande och plikttrogen. Arbetar hängivet för att uppfylla sitt åtagande. Noggrann, lojal och försynt. ISFP Tillbakadragen, vänlig på ett tyst sätt, känslig, snäll, blygsam vad gäller egna färdigheter. Undviker motsättningar. Lojal meningsfrände. Har ofta ett avslappnat förhållande till att få saker gjorda. ESFP Utåtriktad, bekväm, accepterande, vänlig, göra saker roliga för andras nöje. Gillar sport och att tillverka saker. Kommer lättare ihåg fakta än att bemästra teorier. ESFJ Varmhjärtad, pratglad, populär, samvetsgrann, passar bra till samarbete, behöver harmoni. Jobbar bäst vid uppmuntran. Litet intresse av abstrakt tänkande eller ämnen av teknisk natur. Når framgång genom ihärdighet, originalitet och en vilja att göra det som behövs eller efterfrågas. Tystlåtet kraftfull, skötsam och omtanke för andra. Respekterad för sin principfasthet. INFP Bryr sig om lärande, idéer, språk och egna projekt. Tenderar att ta på sig för mycket men på något sätt lyckas få allt gjort. Vänlig, men ofta för upptagen. ENFP Varmt entusiastisk, livlig, klurig, fantasifull. Har en förmåga att klara det mesta som är intressant. Snabb med att få fram en lösning och att hjälpa till vid problem. ENFJ Mottaglig och ansvarskännande. Stor omsorg för vad andra tycker eller vill. Sällskaplig, populär. Känslig för beröm och kritik. Har vanligtvis ett säreget intellekt och stor entusiasm för sina egna idéer och syften. Skeptisk, kritisk, oberoende, beslutsam, ofta envis. INTP Tystlåten, reserverad, opersonlig. Trivs med teoretiska eller vetenskapliga ämnen. Vanligtvis huvudsakligen intresserad av idéer, lite till övers för fester och småprat. Skarpt definierade intressen. ENTP Snabb, uppfinningsrik, bra på många saker. Kan argumentera för bägge sidor för skojs skull. Rådig vid problemlösning av komplicerade problem, men har en tendens att försumma rutinuppdrag. ENTJ Hjärtlig, uppriktig, beslutsam, ledartyp. Vanligtvis bra på saker som kräver tankegång och intelligenta samtal. Kan ibland vara mer positiv än deras erfarenhet i ett visst ämne rättfärdigar. Figur 7. MBTI-matris Källa: Leonard & Straus (1997, s. 114) 15