Vilken sorts personlighet är du?

Transkript

1 Vilken sorts personlighet är du? Man bedömer alltid varandra utan att man är medveten om det och man bestämmer sig snabbt om man gillar den person eller inte. Och det gör man av de ytliga iakttagelserna som grundar sig på sin egen erfarenhet. Man letar efter likheter och sånt som man känner igen. Jag som Norrlänning blir lugn och trygg med någon som pratar samma dialekt som mig. Men det betyder inte att någon annan känner sig lugn och trygg med samma person. Det är viktigt att veta att när man bedömer andra så uppfattar man sig själv som normen, det normala. Allt annat är avvikande, annorlunda och negativt. Det beteenden som inte stämmer med mig är negativa karaktärsegenskaper. Det är viktigt att ha det i bakhuvudet att den bedömningen som man själv har inte behöver vara verklighet för andra. Deras verklighet är inte min men det behöver inte vara något fel på nått av det. Det är viktigt för dig som ska jobba med rehabilitering att veta själv vad du är för en människa så att du kan bemöta andra och anpassa dig till dem. Man måste bemöta personen på hennes sätt och där hon befinner sig just nu. Vad har du för personlighet? En av alla personlighetsmodeller kommer från Myers-Briggs Type Indicatormodellen bakom utvecklades i USA på 40-talet av Katharine Briggs och Isabel Briggs-Myers, mor och dotter. Deras arbete bygger i sin tur på studier av den schweiziske psykiatem C.G. Jungs personlighetsteorier. Här beskrivs personlighet i fyra motsatspar. Extraversion - Introversion (E -I) Sinnesförnimmelse - intuition (S - N) Tanke - Känsla (T K) Bedömning - Varseblivning (J - P från engelskans Judging - Perception) I varje motsatspar finns ett förhållningssätt som faller sig mer naturligt för oss än det andra. Det kallas för "preferens". Man har, till exempel, en preferens för Introversion. En persons personlighetstyp uttrycks genom att en preferens från varje par kombineras ihop. Det ger 16 olika möjliga personlighetstyper. Det är viktigt att komma ihåg att det inte handlar om "antingeneller" utan om både och med gradskillnader. Du använder båda sätten, beroende på sammanhang, samtidigt som det ena är "mer typiskt" för dig än det andra. Vad känner du mest igen dig.

2 Det är viktigt att komma ihåg när du tittar på vilken sorts personlighet du vickar mot att du är en egen enskild individ. Personer med en och samma personlighetsprofil är inte några kopior av varandra utan de liknar varandra i grunden. Försök hitta det som stämmer bäst in på dig själv när du läser igenom beskrivningarna av de olika motsatsparen. Kanske du automatiskt kommer att tänka på olika personer, som passar in på det andra. Förhoppningsvis kommer du att få en del aha-upplevelser Man behöver inte skatta andra människors personlighetstyper (det vill säga hela kombinationen av fyra bokstäver) men det kan vara intressant att ha det i bakhuvudet. Och när du arbetar med rehabilitering och möter andra så kan det hjälpa dig att förstå och bemöta personen på rätt nivå. Extraversion Introversion Sinnesförnim. INtuiton E I S N Vill ha ( E & I ) Fokuserar på ( S & N) Någon att prata med Liv och rörelse Respons på det man säger Lugn, ingen överväldigande omgivning Utrymme för eftertanke Betänketid innan man svarar Fokuserar på : Konkreta fakta, det specifika Erfarenhet, nuet Fokuserar på : Möjligheter, innebörder, idéer Tankar om det som kan bli Känns igen Pratar mycket, fort, snabba svar Eftertänksamt tal Uttrycker sig konkret, stegvis Uttrycker sig ungefärligt, övergripande Gestikulerar, rörlig mimik Tendens till pokeransikte Vill ha förtydligande Entusiastisk inför nya möjligheter Pratar och tänker samtidigt Snabbt tempo, verkar livlig Tänker innan man pratar Ofta lugn på utsidan Utgår från det kända för att bedöma framtid möjligheter Vill göra nytt, undviker rutiner Börjar med det

3 Börjar med det specifika för att komma till det generella generella för att komma till det specifika. Tappar energi ( E & I ) Om det är för lite stimulans Om det är högljutt stim Styrka: Styrka: Styrkor ( S & N ) Tystnaden är påfrestande Tystnad är vilsamt Får rutiner att fungera Kommer ned alternativ Förstår vad som behövs för att idéer ska kunna genomföras Uppfatta saker som de är och agera Ser nya kopplingar Utveckla visioner om tankar om konsekvenser och innebörder Drivs för långt Lyssnar inte Pladdrig, ytlig Visar ingen reaktion Kan framstå som pessimistisk inför nya idéer Kan framstå som orealistisk. Kör över andra verbalt Säger för mycket Ointresserad, reserverad Bidrar inte i diskussion Säger för lite Missar det större sammanhanget Kan framstå som en omständlig bromskloss Missar väsentlig fakta Kan bli för abstrakt, obegriplig Tanke Känsla Bedömning Varseblivning T K J P Vill ha ( J & P) Det som är logiskt, Att andra mår Klara besked, Öppen för olika

4 Fokuserad ( T & K) effektivt bra gärna i förväg möjligheter Skapar förklaringsmodeller Reflektera över vad som känns rätt. Bestämda mål med fasta tidsramar Omväxling, frihet Känns igen på Uppgifts orienterad Relationsinriktad Ett bestämt sätt Uttrycker sig med frågor Kan verka kyligt saklig Verkar varm och personlig Är snabb till beslut Ser saker ur olika perspektiv Ifrågasätter Vädjar till känsla Skapar samhörighet Vädjar till känsla Är strukturerad Har ståndpunkter Betonar tankeprocesser Har synpunkter Motto : Ordning och reda Motto : det ordnar sig. Styrkor ( T & K ) Stressas av ( J & P) Ger och tar kritik på ett sakligt sätt Ger uppskattning till andra Oavslutade saker Enformighet i arbetet Skiljer på sak och person Kan driva obekväma frågor Sätter sig in i andras situationer Bevakar viktiga värderingar Att inte kunna följa uppgjord plan Att inte ha läget runder kontroll Att vara låst Att det inte finns utrymme för improvisation Drivs för långt Bortser från hur människor påverkas Kan inte säga nej Blir rigid Blir rörig Kan handla emot överenskomna Blir självutplånande Blir intolerant inför andra sätt Påbörjar projekt utan att avsluta dem

5 värderingar Blir dogmatisk Fattar förhastade beslut Tar inte ställning Allen, Judy och Brock, Susan, 2000: Health Care Communication Using Personality Type: Patients are different\ Routledge Extraversion - Introversion (E -I) ( På svenska Reagera eller reflektera) Vart hämtar du din kraft för att elva? Får du den genom liv och rörelser. Får du kraft genom att prata med andra människor dras du åt den extraverta stilen. En introvert stil har du som vänder dig mer inåt, och mer eftertanke hämtar kraft genom dina tankar och funderingar. Anger åt vilket håll man riktar sin uppmärksamhet; utåt mot omvärlden eller inåt mot den inre världen. Att reagera eller reflektera.extravert uttåtriktad kan kopplas samman med att vara socialt kompetent och positiv medan introvert inåtvänd när man har lite hämningar och kan vara blyg. Omvärlden ser på det. När man tittar på dem som har en naturlig introvert stil så kan man beskriva dem som blyga och osäkra. Men det är inte hela sanningen för egentligen så kan man vara naturligt eftertänksam. Blyghet, i betydelsen osäker, ligger bortom personlighetsstilar; utåtriktade och inåtvända har samma förutsättningar för att vara blyga. Tittar man på de som är extraverta vill de gärna tala igenom saker för att bli klar över vad de egentligen tänker. Detta kan missuppfattas som ytlighet av motparten. Det man kallar "djup" och "seriositet" ligger bortom personlighetsstilar. En person som blir sjukskriven får ofta problem med den ovana isoleringen hemma. För dem fyller kontakterna med arbetskamraterna en viktig funktion. Kommunikation När Extraversion Introversion pratar med varandra så leder det ofta till missförstånd i början av samtalet, innan man lärt känna varandra. När man vant sig vid den andres sätt, har man lättare att förstå hur man är olika. Det är effektivt om man försöker anpassa sin stil till den andre för att bemöta på rätt nivå. När man har en utåtriktad stil så bör man nog dämpa sig, gå ner i tempo, bli eftertänksam och försöka lyssna mer. När man pratar med en mer inåtvänd person, behöver man inse att den andres tystnad inte nödvändigtvis betyder att hon inte har något att säga. Troligtvis innebär den, att hon behöver tid att tänka efter.

6 Att bli avbruten i sina tankepauser är något som en introvert person tycker är störande men även att de upplever att de inte kan tänka och prata samtidigt. Och att man har ett pokerface som inte avslöjar något betyder att ju mer neutral jag ser ut desto intressantare tycker jag det är. Det här kan man tänka mycket på som rehabiliterare. Din egna eftertänksamma stil kan uppfattas som ointresse eller en kritisk inställning av en extravert person.man kan visa att man lyssnar och reflekterar genom att nicka, humma eller annat. Sinnesförnimmelse - intuition (S - N) Vad får dig att se det verkliga och hur uppmärksammar du informationen. Vi tar in information från omvärlden, som vi sedan bedömer för att därefter eventuellt (re-)agera. Hela tiden strömmar oändliga mängder information mot oss. Sorteringen sker inte slumpmässigt, utan vi har speciella regler - utan att vi är medvetna om dem. En sorteringskategori utgörs av vad vi uppfattar som mest "verkligt". Vissa personer föredrar att ägna tid åt konkreta fakta, så som de är - Sinnesförnimmelse eller med intuition andra personer föredrar att tänka på vad man skulle kunna göra med fakta. En del faller sig dock mer naturlig åt ett håll än den andra i motsattsparet och den använder vi därför helst. Men man hittar ibland de som sitter extremt hårt fast i t ex sinnesförnimmelse (den konkreta verkligheten). De vägrar helt enkelt att förändra något och vägrar att prova på något nytt. Vad man ska akta sig för är att ge andra människor den stämpeln. När någon avviker från vårt eget sätt, kan vi vara snabba att avfärda henne med att hon är "i det blå" eller alltför "trög och fantasilös". Men ofta har vi fel. Den extrema intuitiva är likt den tankspridde professorn. För honom utgör tankar och teorier den påtagliga verkligheten, medan den konkreta delen av tillvaron blir mer diffus. Mer vanliga exempel är de, som blir entusiastiska över nya idéer, men inte klarar av att göra något av dem. Omvärlden ser på det Risker finns att man inte respekterar varandra. Den som föredrar Sinnesförnimmelse kan uppfatta sin motsats som orealistisk och flummig, när denne associerar mellan till synes orelaterade företeelser. Den som föredrar intuition kan uppfatta sin motsats som omständlig och som motståndare till förändringar, när denne vill klargöra de specifika fakta som behövs för att genomföra något. Tänk på att det kan vara lätt att döma ut en annan person när man tycker att det egna synsättet är det enda rätta och man vill försöka tvinga över den andra i den egna verkligheten Är du som rehabiliterare mot Sinnesförnimmelsehållet har du en naturlig fallenhet för att hålla reda på vilka regler som gäller och att utgå från situationen som den är nu. Personens läkarimntyg är intressant för dig och vilka åtgärder som har satts in etc. Det är viktigt för dig att du gör rätt och handlar korrekt, att du inte missar något viktigt. Kommunikation

7 Möter du en person som har preferens mot intuition Kan följande hända : Personen uppfattar dig som byråkratisk Tråkig och fantasilös Känner sig krymp och kränkt av att reduceras till vad som står i intyg och vad han gjort tidigare Uppfattar det som att det inte finns utrymme för idéer om andra möjligheter Uppfatta din styrka i att hålla rätt på regler och vad som har varit som ovidkommande och din kommunikationsstil som omständlig. Han känner kanske, att du inte verkar förstå hans situation - som är så mycket mer komplex än vad du verkar begripa. Detta kan vara nog för att han ska tappa förtroendet för dig. Den här personen har inte så bra minne och tycker att exakta tidsangivelser och datum är onödiga Här måste man som Rehabiliterare ge personen utrymme att beskriva sin situation och sina förslag i stort. Låt honom måla upp den stora bilden först och hjälp honom sedan att verklighetsförankra och strukturera den. Du kan utgå från att personen ser sig själv som den som leder rehabiliteringen. Du är en medhjälpare. Det värsta du kan göra, är att betona din makt som myndighetsperson eller arbetsgivarrepresentant och hota med sanktioner om han inte följer den plan som du har tänkt ut. Om du som rehabiliterare har en preferens för intuition, tänker du gärna i termer av idéer om vad som är möjligt. Man ser det övergripande och skapar först yttre ramar som man sedan fyller i med detaljer. Inom dessa ramar kan du sedan låta samtalet flyta omkring. Man har lätt för att associera och se mönster i situationer som beskrivs. Man stimuleras att hjälpa andra med deras utveckling, yrkesmässigt och personlighetsmässigt. OBS! Här kan du bli mycket entusiastisk. Man utgår också från att den andre personen är lika involverad som en själv - eller att han borde vara det. Om personen har en naturlig preferens för Sinnesförnimmelse så reagerar han : skeptisk till ditt sätt att måla upp möjligheter utan att i detalj ha satt dig in i hur han har det eller vad han gjort tidigare. När du talar övergripande och hoppar hit och dit, kan han ha svårt att hänga med. Din entusiasm kan kännas närgången och kränkande. När du inte visar dig intresserad av hans detaljerade beskrivning av sin bakgrund och du kanske inte har alla relevanta papper tillgängliga, börjar hans förtroende för dig att svikta. Otryggheten slår till och för hopnom känns det som om man utgår från att han själv ska driva sin egen rehabilitering. Men för honom är det viktigt att veta, att du är beredd att hålla i processen. Du måste visa att du har läst in dig på hans situation. Lyssna på hans beskrivningar av tidigare erfarenheter och hur det är nu, utan att skynda iväg till "och vad vill du?" Vägen till diskussioner om vad som är möjligt går via det förflutna, genom nuet och med framtiden som nästa logiska steg. När du beskriver de möjligheter som du ser, var då beredd på att klargöra dina tankar på ett konkret sätt. Han är inte benägen att "prova, så får vi se hur det går", utan vill ha försäkringar så långt det är möjligt att en åtgärd kommer att få ett positivt resultat. Respektera detta; vi har olika sätt och olika behov. Visa att du är beredd att hålla i rehabiliteringen och att du vet vad du gör.

8 Tanke - Känsla (T - F som i Feeling) Tanke - Känsla (T - F som i Feeling) Informationen som vi får måste man bearbeta på något sätt och välja en viss sorts beslutunderlag. När man utgår ifrån Tanken gör man en bedömning utifrån en logisk, objektiv analys. Det är viktigt att det man kommer fram till verkar vettigt ur logisk synpunkt. Man är inriktad på att saker ska göras på ett effektivt och förnuftigt sätt. När man har distans till det man pratar om så blandar man inte in sina egna känslor och han för en utomstående verka väldigt formell men rak i kommunikation. Bedömer man mer logiskt och analyserar det hela och det överensstämmer med viktiga värderingar lutar man mot Känslan. Man kan leva sig in i situationer, identifiera sig med personerna som är inblandade. Vad som är rätt och positivt för en själv eller andra människor utgör beslutsunderlaget. En god stämning är mycket viktig och man lägger ner energi på att skapa en sådan. Man visar omtanke, bryr sig om hur andra mår och är taktfull för att inte såra andra. Tyvärr kan andra uppfatta en som svag och konflikträdd. Omvärlden ser på det Känslan kan uppfatta Tankes raka ifrågasättanden som fientliga påhopp. Den lite sakligt distanserade attityden kan missförstås som ett aktivt avståndstagande. Tanken kan uppfattas Känslas vänliga småprat, framför allt i början av ett samtal, som inkompetent fjäsk. Tänk på att Känslas behov av att ha vänliga personer omkring sig som man kan stödja och stöttas av, kan misstas för ängslig osjälvständighet. När det gäller rehabilitering så kan du skapa ett rykte om dig själv kring detta motsatspar. Några uppfattar dig som rak, hårda och omänskliga eller mänskliga och förstående - beroende på bedömarens utgångspunkt. Kommunikation Det är viktigt att kunna anslå den ton som krävs i ett möte och att man kan ha fel när man gör sig en föreställning om den andre. Är tonen saklig eller vänlig? Anpassa ditt sätt efter den du talar med för att underlätta i kontakten. Du som har en uppgiftsorienterad(tanke), lite opersonlig stil, behöver tänka dig för i kontakten med relationsorienterade personer. Din motsats är den "goda kontakten" - som etableras genom lite personligt småprat eller ett vänligt sätt - avgörande för om hon ska känna förtroende för dig. Eftersom hon inte vill såra, kommer hon inte att tala om för dig att du inte håller måttet, utan väljer att tiga och lida. Troligen kommer hon dock att varna andra för hur otrevlig du är. Du som har en relationsorienterad (Känsla), personlig stil, behöver se upp i kontakten med mer uppgiftsorienterade personer. Din naturliga tendens att visa ett personligt intresse för motparten, kan uppfattas som närgången.: Du kan behöva se upp med din tendens att ta saker personligt - att motparten ställer frågor betyder inte att du som person är ifrågasatt. Rucka inte på regler, utan säg vad som gäller och håll dig sedan till det.

9 Kombinationer. När man kombinerar vad som är verkligt (Sinnesfömimmelse och intuition) med vad som är vetigt och viktigt (Tanke och Känsla) får man fyra olika tankestilar: ST, SF, NF, NT. När du vet vilken egen stil du själv har och kan gissa dig till vad den du möter har för stil så kan man genom att prova olika stilar nå fram till den andra. Kärva i kontakten, provar man med att anpassa sitt sätt efter den andres stil. Mötet med ST (konkreta fakta behandlade på ett effektivt sätt) - Uttryck dig sakligt och korrekt. Tala om vad som gäller och ar inte alltför personlig. Personlig kan du bli, när ni känner varandra. Uttryck dig strukturerat och håll dig till saken. Informera om det du har tänkt dig. Ta reda på fakta, sätt dig in i den andres situation på ett sakligt sätt. Undvik spekulationer och allmänt prat om möjligheter. Utgå från det som gäller nu och arbeta sedan fram en konkret handlingsplan. Säg vad du ska göra och gör sedan det du har sagt. Möte med SF ( Konkreta fakta som utgår från vad som är bra för människor) Gå den omtänksamma vägen och säg vänligt vad det är som gäller. Det r viktigt att ni har etablerat en god kontakt för att kunna samarbeta bra. Visa värme och ett personligt intresse, att du bryr dig. Lyssna, visa att du verkligen är intresserad. Visa omtanke och en vilja att sätta dig in i personens situation. Var konkret och strukturerad och informera om hur du har tänkt. Spekulera inte kring möjligheter utan arbeta fram en konkret handlingsplan utifrån det som gäller nu. Visa att du är en person som motparten kan lita på. Möte med NF ( Övergripande idéer utifrån ett mänskligt perspektiv) viktigt är att du respekteras personens integritet. Visa att du utgår från att motparten är den som är specialist på sin egen situation. Kör inte över med färdiga lösningar, utan lyssna noga på personens synpunkter och gör tillsammans upp en plan för rehabiliteringen. Låt det finnas utrymme för möjligheter. Visa inte att du litar mer på en läkares utlåtanden än på personens egna uttalanden (då bryts förtroendet). NF utgår från att människor är viktigare än regler, och är därför beredd att utmana dem. Framstår du som "regel-yttare", så får ni nog svårt med kontakten. Möte med NT ( övergripande idéer som är logiskt sammanhållna) Nu är det viktigt att respektera personen som en kompetent och självständigt tänkande människa. Utgå från att personen tar ansvar för sin situation, lyssna på hur hon har tänkt sig rehabiliteringsprocessen och se er som samarbetspartners i planeringen. Skräddarsy planen utifrån personens unika behov. Visa att du själv kan tänka strategiskt och underbygg det du säger med logiska argument. Var inte personlig, utan håll dig korrekt saklig. Prata inte alltför mycket om detaljer och om det som har varit, utan mer om personens framtida möjligheter och utveckling i ett övergripande perspektiv. Bedömning - Varseblivning (J - P från engelskans Judging - Perception) Hur förhåller du dig till övriga världen? Om du vill ha kontroll över läget faller du mot bedömning(j) men förhåller du dig spontant till det som dyker upp- varseblivning(p). Använder du dig av Bedömning (J som i Judging), vill du veta hur saker förhåller sig, du vill ha klara besked. Du strukturerar och planerar med en naturlig tendens att göra realistiska bedömningar av tid. I möten med andra är du målinriktad och har låg tolerans för att "inte komma till skott". När du sedan kommer in på din kammare och därmed får tillgång till mer inåtvända sidor, har du lättare för att vrida och vända på saker för att få nya perspektiv.

10 Om du helst använder dig av Varseblivning (P som i Perception), är du inriktad på att "se vad som händer" och sedan ta ställning. Det betyder att du förhåller dig mer spontan till det som händer, kanske utan att lägga in tidsaspekter. I möten med andra vill du sannolikt vrida och vända på frågor, för att inte missa något viktigt. Du kan känna dig överkörd om du pressas in i vad du uppfattar som förhastade beslut. När du kommer in på din kammare har du lättare att formulera för dig själv, hur du egentligen vill ha det. Att ha läget under kontroll föredras av många men det finns även de som vill ta saker som de kommer. Inget fel i något av det utan det fungerar för dem som har dem naturligt. Tyvärr kan de förvandlas till svagheter när de används i fel sammanhang. På samma sätt som för de tidigare motsatsparen, är det inte fråga om något antingen - eller. Ett faller sig mer naturligt för oss. Kommunikation Man hanterar tid olika beroende på vad man är. J förefaller ha en mer medveten tidsuppfattning. Man vet hur lång tid saker kommer att ta, man planerar med realistiska tidsplaner. "Att ha något färdigt i god tid" är viktigt och kan vara liktydigt med "så fort som möjligt". Att komna i god tid betyder att komma en stund innan. P har en mer omedveten tidsuppfattning. På något sätt, till omgivningens och ibland till sin egen förvåning, lyckas han bli färdig i tid eller komma i tid. "I tid" kan vara exakt på minuten. Att komma för tidigt till något, ses ofta som ett obegripligt slöseri med tid. Dessa två kan kollidera ordentligt. P:s uppfattas allmänt oansvarigt och som om hon inte tar saker på allvar av J. J:s behov av snabba beslut kan uppfattas av P som att J kör över henne på ett respektlöst sätt. J:s behov av att "ha koll på läget" genom att strukturera, kan P uppfatta som ett uttryck för allmän ängslighet. När du pratar med en person som är J/Bedömning så vill han känna att ni har kommit fram till något. Helst vill han veta hur det ska bli. Ovisshet är väldigt pressande för en sådan person. Så långt det är möjligt, behöver ni tillsammans klargöra var ni står i rehabiliteringsprocessen och vart ni är på väg, med delmål. I rehabiliteringssammanhang är det vanligt att "vänta och se vad som händer", vilket kan skapa onödig ångest. För personen som har en naturlig tendens för P/varseblivning är det mer naturligt att "vänta och se vad som händer". För den här personen blir en alltför detaljerad planering som kan kännas kvävande, eftersom man är mycket medveten om att nya, bättre möjligheter plötsligt kan dyka upp. Det är lätt att låta sig luras av yttre fasader. J, som verkar så bestämd, har en dold inre sida, där hon bollar alternativ, känner tvivel och är öppen för "gjorde jag egentligen rätt". P, som på ytan kan framstå som velig och vimsig, har en dold inre sida som är synnerligen bestämd. När P har bestämt sig är han svår att rubba. Forskningrapport från Arbetslivsinstitutet. Under senare delen av 2003 kom sedan en vetenskaplig rapport som stöder mina iaktagelser med mitt projekt. Positiv och negativ påverkan på livssituationen vid långtidssjukskrivning - Birgitta Floderus, Sara Göransson, Kristina Alexandersson, Gunnar Aronsson Vetenskaplig rapport, nr 2003:13 Arbetslivsinstitutet.

11 Syftet med undersökningen var att studera vilken inverkan en långtidssjukskrivning kan ha på individens livssituation; sociala aktiviteter, personliga relationer, livsstil, välbefinnande och självbild. Ett ytterligare syfte har varit att analysera om effekter av det slaget kan ha betydelse för sannolikheten att återgå i arbete. Grupperna som undersökts bestod av två grupper från Riksförsäkringsverkets (RFV) nationella register över sjukskrivna personer i april Den första gruppen var totalt 675 slumpvis utvalda personer som varit sjuksrivna mellan mån i en sammanhängande sjukskrivningsperiod. Fokus låg på positiv och negativ påverkan på individens vardagssituation i samband med en lång sjukskrivning. Instruktioner gavs i frågeformuläret att frågorna gällde individens upplevelser av hur sjukskrivningen påverkar olika aspekter av livssituationen. Det fanns även frågor om individens vilja att komma tillbaka till arbetet och villkoren för detta. En fråga var också varför man var sjukskriven vilken delades in i tre stora grupper som psykiska (utbrändhet, depressioner, problem i kombination med annat som t ec värk samt överiga psykiska problem), muskuloskeletala (ledbesvär, fibromyalgi, diskbråck, ospec. ryggproblem, whiplasch, besvär från nacke, axlar, skuldror, armar, knä etc) och övriga ( hjärt- och kärl, cancer, besvär från tarm, mage, hörsel, allergi etc). Sedan delade man in i man/kvinna och åldersgrupper. Påverkan på livssituationer Personerna har utifrån en femgradig skala angivit om sjukskrivningen haft någon påverkan; påverkats mycket negativt, påverkats negativt, oförändrad, påverkats opsitivt och påverkats mycket positivt. Salan reducerades till påverkats ingenting, positivt och negativt se nedan. Hur påverkades följande av din sjukskrivning Andel % som uppger positiv påverkan Andel % som uppger negativ påverkan Din möjlighet och lust för dina 9 68 fritidsaktiviteter Din möjlighet och lust till ev engagemang i föreningar Dun möjlighet och lust att 6 55 delta i sociala och familje aktiviteter Din relation till din partner Om du har någon Din relation till dina barn Om du ar några Din relation till överig famij Dina vänskapsrelationer Hur du såg på dig själv som person Hur du mådde psykiskt Din sömn Din livsstil Rökning Alkholanv Mediciner utöver vad du 7 18 behöver för din sjukdom Ekonomi 2 81

12 Den positiva effekten största andel hittar du för livsstilen som matvanor, motion, läsning samt alkohol- och rökvanor samt relation till barn och partner. Det fanns också en klar skillnad mellan män och kvinnor där kvinnorna uppgav fler positiva effekter. Det gällde framför allt livsstilsfaktorerna men även hur man mådde psykiskt. Männen däremot uppgav minskad användning av alkhohol och minskad rökning. Man kund eäven se att positiva effekter på rökning nämndes oftare bland dem som var över 50 år. Som du kan se så är den vanligaste konsekvensen av långtidssjukskrivning var en negativ inverkan på ekonomin stor. Sedan möjligheten och lust för fritidsaktiviteter, sömnen och hur man mådde psykiskt samt möjligheter och lust att delta i olika sociala aktiviteter och familjeaktiviteter. Kvinner uppgav att negativa effekter gällde rökning (ökade) och använde mer av mediciner nasom inte hade med sjukdomen att göra. De negativa konskekvenserna var genomgående vanligare bland personer under 50 år. Största skillnaden hittade man bland personliga relationer, förhållande till partnern där de yngre uppgav negativ påverkan 38 % jämfört med 18 % bland de äldre. De skilde sig även mellan de olika diagnoserna. Utanförskap och skuldkänslor i samband med långtidssjukskrivning Instämmer i påståendet Andel % som instämmer Mina dagar var ofta fyllda av vila och återhämtning 73 Jag var aktiv trots min sjukdom 65 Känner mig som en belastning för samhället 37 Jobbigt att berätta för andra om att jag var sjukskriven 46 Dåligt samvete för att jag inte kunde jobba 45 Kände mig utanför samhället under sjukskrivningen 37 Räd och tillbakadragen 39 Känner mig lika delaktig och med i samhället som sjukskriven 53 Tycker inte lika mycket om att träffa människor 50 De här siffrorna här ovan får tala för sig själv och överenstämmer bra med den grupp jag hade. Många kände sig som en belsatning för samhället och kände sig mindre värda på grund av att de inte var arbetsföra. Sammanfattning I studien har nästan alla drabbats av ekonomiska försämringar men storleken på försämringen kan naturligtvis variera. En hög andel närmare hälften bland de långtidssjukskrivna anger upplevelser av utanförskap och skuldkänslor. Skuldkänslorna skulle delvis kunna förklaras av att man tycker sig lämna arbetskamrater/arbetsgivare i sticket, genom att man inte förmått leva upp till förväntningar på sig själv, eller genom depresiva känslor på den långtidssjukskrivna. Den här vetenskapliga rapporterna stöder det jag kommiy fram till i min arehabiliteringsgrupper.