Nyckeln till livskraft finns hos kommunen är ett utvecklingsprojekt vid Kommunförbundet med målet att stärka och utveckla kommunernas kompetens att främja den lokala livskraften Policy för livskraft dimensioner Eero Holstila 1
2 Tryggad tillgänglighet Staden i det nationella och internationella trafiknätet Stadszonerna utnyttjas (t.ex. Tammerfors Helsingfors) Staden påverkar statens trafikpolicy Staden tryggar tillgängligheten genom strategiska specialåtgärder
3 Lokaliseringsfördelar för företag Livskraftsaspekten i planeringen av markanvändningen: tomtutbud, trafikkoncept, smidig planläggning Investeringar i framtidens infrastruktur och kommunalteknik är grunden till framgång Stöd för ett levande stadscentrum genom företagslokaler och bostäder Kommunens roll som aktör på fastighetsmarknaden klarläggs Ny och tillfällig användning av tomma lokaler främjas
4 Lockande stad I Staden bör kunna dra till sig företag och mänskligt kapital, dvs. fiffigt folk Att främja tolerans och bekämpa segregering blir konkurrensfaktorer Studerandena i nyckelposition: skapa ett koncept för en stad för studerande Turismen främjas som tillväxtbransch och mått på dragningskraften
5 Lockande stad II Exempel: tävla om storevenemang, stöda utbudet av små evenemang inom konst, underhållning, motion och idrott, främja matkulturen, främja cykeltrafiken, lyfta fram historiska och arkitektoniskt intressanta objekt, levande stadscentrum... Stadsborna aktiveras genom att de ges möjligheter och uppmuntran (t.ex. stadsdelsevenemang) Aktiv, riktad marknadsföring av staden för att locka investeringar, invånare och turister
6 Kompetent arbetskraft Kompetensbehovet i arbetslivet förändras snabbt Stadens roll som utbildningsproducent är en grogrund för livskraft Yrkesutbildningen blir viktigare och mera lockande. Samarbetet mellan läroanstalter och företag stöds. Läroavtalssystemet utvidgas Arbetskraftens rörlighet beaktas. Service till utlänningar hjälper också företag att få arbetskraft
7 Stöd till företag att vara innovativa och förnya sig Utgångspunkten är att staden utvecklas som innovationscenter Staden kan stöda universitetens och högskolornas verksamhetsbetingelser t.ex. med koncept för markanvändning, boende och trafik, forskningssamarbete samt marknadsföringsoch rekryteringsprogram Innovationsverksamheten utgår från företagens förnyelse- och utvecklingsobjekt Konceptet Triple helix leder till ett organiskt samspel mellan parterna (ekosystemtänkande) Kanalerna för överföring av teknologi och kunskap bör fungera: utvecklingsbolagens roll klarläggs Programmen för utveckling av de viktigaste industriklustren och av nya tillväxtbranscher på orten införs i tillväxtavtal och programmet INKA (Innovativa städer)
8 Städernas upphandlingar bär upp företagsverksamheten Utgångspunkten är stadens servicestrategi med förhållandet mellan egen produktion och köpta tjänster Staden möjliggör innovativa och förkommersiella upphandlingar Stadens förnyelseprojekt utformas och genomförs tillsammans med högskolor och företag (t.ex. inom tillväxtprogram eller INKA) Införande av servicesedeln gynnar både staden och företagarna Införande av utmaningsrätt utreds
9 Företagande främjas Fostran och utbildning i entreprenörskap införs i läroanstalternas läroplaner Staden bör samordna utbudet av varierande företagstjänster (regionala företagsservicebolag) Rådgivningen vid nyföretagarcentraler stöds och integreras i utvecklingsbolagens tjänster Förebilder lyfts fram, t.ex. i form av stadens företagarpris Dialog och samarbete med handelskammaren och företagarorganisationer
10 Organisationsprinciper Hela stadskoncernen främjar livskraften Regional kraftsamling Utvecklingsbolagens roll klarläggs
11 Alla delar i stadskoncernen främjar livskraften Policyn för livskraft blir en grundpelare i stadens strategi Rollen för stadens sektorer och bolag bör synas i policyn för livskraft Alla delar av koncernen leds som en del av policyn för livskraft Stadsdirektören och näringsdirektören (ledaren för stadens livskraft) leder processen
12 En regional gemensam vilja bildas "Från deloptimering till kraftsamling" Förmågan att leda och samordna de regionala aktörerna blir den viktigaste framgångsfaktorn för staden Inbördes förtroende uppstår i en gemensam strategiprocess Parterna identifieras Gemensam analys av situationen och framtiden En vision utformas och strategiska prioriteringar väljs Rollerna inom verkställandet delas ut
13 Utvecklingsbolagens roll klarläggs Integrering bland näringsbolagen (teknologicenter, näringsbolag, klustervisa bolag, fastighetsbolag) Ägarstyrningen klarläggs Partnerskap utnyttjas Spelregler för styrelsernas sammansättning och för god förvaltningssed