Planeringsförenklande åtgärder Kerstin Åkerwall (uppdragsansvarig) Kerstin.akerwall@boverket.se Yvonne Svensson, Maria Rydqvist, Jonas Fränne och Agneta Gardar
Uppdraget Av regeringsuppdraget framgår att: Boverket ska redovisa planeringsförenklande åtgärder och hur kommunerna tillämpar PBL för att förenkla och förkorta tiden från idé till färdig byggnad. Orsaken var att många kommuner anger bristande planberedskap eller avsaknad av detaljplan i attraktiva lägen som hinder för bostadsbyggande och att det är för hög detaljeringsgrad i nya detaljplaner. Sprida kunskap kring goda exempel och avrapportera detta den 31 december 2013. Sida 2
Kommuner som besvarat enkäten Sida 3
Detaljplaneinstrumentet Förutsättningar för detaljplan: Den får inte omfatta större område än vad som är nödvändigt. Den får inte vara mer detaljerad än vad som behövs. Det ska tydligt framgå vad som regleras i planen. Sida 4
Planbesked Rätt för enskilda, företag, myndigheter och organisationer att begära ett besked av kommunen om man avser att påbörja en planläggning. Kommunen ska redovisa sin avsikt om att inleda en planläggning. Ett negativt planbesked ska motiveras. Motiv får inte vara brist på resurser. Beslut ska fattas inom fyra månader från begäran. Kommunen ska ange när man beräknar att planen är färdig. Planbeskedet föregriper inte planeringen och är inte ett löfte om en detaljplan. Kommunen får ta betalt för planbesked. Sida 5
Förändringar som införande av planbesked har inneburit De flesta har lite erfarenhet och kan inte uttala sig mer än generellt. Tydligare ansökningar som har gett bättre bedömningar. En ökad tydlighet och bättre prioriteringar och arbetsplanering. Planbeskedet anses inte ha förkortat tiden från idé till spaden i marken. Slutsats: Planbeskedet ger kommunen en möjlighet att vara tydliga. Förbättringsmöjlighet: En bättre tillämpning av planbesked genom vägledning om avsikten och möjligheterna. Sida 6
Avveckling av kravet på planprogram Kommunen väljer själv om man vill göra ett planprogram eller inte. Möjliggör en tidig dialog om avsikten. Slutsatser: 26 % av kommunerna gör färre program än innan, de flesta gör lika många. Innehållet är i stort oförändrat. Förbättringsmöjligheter: Möjlighet att tidigt samråda med berörda om planer för större områden. Ger en samlad bild över den planerade utvecklingen i kommunen. Sida 7
Gör kommunen fler eller färre planprogram än före ny plan- och bygglag? Har innehållet i planprogrammen förändrats till följd av lagändringen? Hur har avvecklingen påverkat tiden för planarbetet? Sida 8
Förenklat planförfarande Planförslaget ska vara förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande. Ska sakna stor vikt och principiell betydelse. Måste sakna intresse för allmänheten. Får inte antas medföra betydande miljöpåverkan. Två andra typer av förenklat förfarande kan användas när det gäller en verksamhet som har eller ska tillståndsprövas enligt MB eller om det gäller åtgärder som har eller ska prövas genom vägplan eller järnvägsplan. Sida 9
Kommentarer: Enkelt planförfarande tar ännu för lång tid för att det ska göra skillnad mot gamla PBL. Enkelt planförfarande tar numer längre tid. Upphävande av fastighetsplaner tar längre tid. Enkelt planförfarande har blivit mer arbetskrävande. Slutsats: Enkelt planförfarande kan användas mer. Förbättringsmöjligheter: Kan förutsättningarna för att använda enkelt planförfarande ändras? Vägledning för att undvika formaliafel när enkelt planförfarande används. Sida 10
Flexibla planer kontra detaljeringskrav Detaljplaner upprättas ofta för ett visst projekt. Detta kan medföra problem i efterhand. Enligt forskning bör planerna bli mer flexibla och mindre detaljerade. Låt bygglovsprövningen få större tyngd. Slutsatser: Brister i förtroende mellan olika parter i processen. Bygglovet har successivt fått lägre status vid överklagande. Svårt att hävda krav i andra kapitlet. Förbättringsmöjligheter: Ett förändrat förhållningssätt vid handläggning och överklagande Stöd och vägledning. Sida 11
Utredningskrav i detaljplaner Kraven på redovisning av förutsättningar har ökat. Större komplexitet i planeringen. Bestämmelser om fastighetsbildning, klimatkonsekvenser, genomförandeåtgärder och elektronisk kommunikation ska behandlas. Buller, miljökrav, skuggverkan m.m. Konsekvensanalys av sociala frågor. Fler inblandade i processen. Sida 12
Slutsats: Detaljeringsgraden i detaljplaner har ökat över en längre period. 11 % anger högre detaljeringsgrad sedan ny PBL. Förbättringsmöjligheter: Kunskapsutbyte mellan olika länsstyrelser och mellan kommuner och länsstyrelser för att få en enhetlig tillämpning över landet. Vissa utredningar bör göras i översiktsplaneskedet eller i fördjupningar av översiktsplanen. Överväg vilka utredningar som är nödvändiga för planen! Sida 13
Möjlighet till olika huvudmän för allmän platsmark Möjlighet till olika huvudmän för allmän platsmark inom samma detaljplan Huvudregeln att kommunen ska vara huvudman, men med särskilda skäl kan huvudmannaskapet övergå till annan. En anpassning till praktiska behov. Behandlas i genomförandedelen i planbeskrivningen. Sida 14
Slutsatser: Bara 15 % av kommunerna har använt möjligheten. De flesta har ingen uppfattning om hur det påverkar planeringstiden eller anser att det inte påverkar den. Möjligheten ses som en förbättring av planinstrumentet. Kommunen behöver inte göra två planer om man ska ha olika huvudmän inom ett område. Förbättringsmöjlighet: Vägledning och råd för att klargöra hur och när möjligheten är lämplig att använda. Sida 15
Borttagande av kravet på genomförandebeskrivning som separat handling Genomförandefrågorna ska redovisas i planbeskrivningen. Kunskap om genomförande ska tydligare in i planprocessen. Organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga frågor ska redovisas i den omfattning som behövs för att planen ska kunna genomföras så effektivt och ekonomiskt som möjligt. Fastighetsägare och andra ska kunna förstå konsekvenserna av planens genomförande. Förändringar av fastighetsindelningen ska redovisas. Sida 16
Slutsatser: Det är en förbättring av planinstrumentet för att genomförandefrågorna belyses tidigare i processen. Genomförandefrågorna blir tydligare belysta. Har inte inneburit någon stor förändring arbetsmässigt, kommunerna har anpassat sig till ändringen. Tiden för planarbetet har inte förändrats av detta. Förbättringsmöjligheter: Processbeskrivningen från SPF kan användas så att fastighetsrättsliga frågor löses på ett tidigt stadium. Information om SPF ges i samband med kunskapsspridning om detta uppdrag. Sida 17
Övriga möjligheter inom ramen för detaljplaner Bygglovsbefrielse i detaljplan, möjligt att använda när PBF ändras. Slutsatser: Kommunerna anser inte att förändringen har haft någon betydelse för arbetets bedrivande eller tidsåtgången. 69 % av kommunerna anser att tidsåtgången för planprocessen är oförändrad. Förbättringsmöjlighet: Information om möjligheten att bygglovsbefria i detaljplan. Vägledning och råd om hur man kan använda PBL för att förkorta tiden. Sida 18
Bygglov och andra tillstånd Förhandsbesked, bygglov, rivningslov, marklov, startbesked och slutbesked är bindande tillstånd med utgångspunkt i PBL. Anmälningspliktiga åtgärder finns och det finns åtgärder som inte kräver lov eller anmälan. Sida 19
Beslut om lov inom 10 veckor Bygglov ska beslutas inom 10 veckor från fullständiga handlingar. Får förlängas med 10 veckor, skäl ska redovisas. Mottagningsbevis ska skickas till sökanden. Planlösningar och kontrollansvarig ska redovisas. Fastighetsägaren ska underrättas om annan söker. Sida 20
Slutsats: 88 % av kommunerna håller alltid eller nästan alltid tiden. Administrationen har blivit mer omfattande och hanteringen tar längre tid. Inspektion på plats har ökat arbetsbelastningen och behovet av personal. Kommentarer: Bygglovsadministrationen tar mer resurser i anspråk. Vi har svårt att klara 10 veckor p.g.a. resursbrist och brist i delegationen. Saknar definition av när ett bygglov betraktas som komplett. Förbättringsmöjlighet: Ändringar av organisation eller administrativa rutiner. Sida 21
Övrigt om bygglov Många spontana synpunkter på bygglov och bygglovshantering. Administrativa pålagor och utökad administration. Vissa anser att det är en försämring och att ingenting går fortare med den nya lagen. Någon anser att nya PBL har på ett positivt sätt strukturerat ärendegången. Sida 22
Slutsatser: De administrativa förändringarna ses som besvärande. De förlänger hanteringstiden. Ökat behov av personal för bygglovshantering. Administrativa förändringar och nya arbetssätt har införts. Förbättringsmöjligheter: Kommunerna kan lära av varandra i större utsträckning. Kunskapsdelning om nya arbetsmetoder och erfarenheter. Utveckling av rutiner. Sida 23
Slutsatser: Många kommuner har gjort eller håller på att se över sina rutiner och organisationer. Många åtgärder för att hitta tidstjuvar i processen. Lean-arbete är ganska utbrett liksom projektformsarbete. Förbättringsmöjligheter: Speciell grupp för bygglovsanknutna tilläggsplaner av enklare karaktär. Ska produceras snabbt. Utveckling av interna forum för att snabba upp planprocessen. Forum för att kommuner ska kunna lära av varandra bör skapas. Utveckling och förslag på hur delegation och nämndshantering kan organiseras. Sida 24
E-förvaltning Förekommer i liten utsträckning på landets plan- och byggkontor. Slutsats: Bör kunna införas i större utsträckning. Kommer sannolikt att aktualiseras inom något år. Förbättringsmöjlighet: Inom ramen för SPF arbetar Boverket för att stärka möjligheterna till e- förvaltning inom plan- och byggområdet, framför allt gällande detaljplaner. Sida 25
Resurser och resursbehov inom kommunerna Nya PBL ökade behovet av resurser på förvaltningar som hanterar bygglov. Införande av planbesked, ökat antal utskick i bygglov och kungörelser. Större möjligheter till externfinansiering. Störst behovsförändring gäller bygglov, 87 % anser att behovet av personal har ökat och 60 % har ökat antalet anställda Sida 26
Har införandet av ny PBL förändrat behovet av personal för handläggning av detaljplaner? Behovet är oförändrat Behovet har ökat Behovet har minskat Har införandet av ny PBL medfört förändringar av arbetsstyrkan för handläggning av detaljplaner? Antalet anställda är oförändrat Antalet anställda har ökat Antalet anställda har minskat Sida 27
Har införandet av ny PBL förändrat behovet av personal för handläggning av bygglov? Behovet har ökat Behovet har minskat Behovet är oförändrat Har införandet av ny PBL medfört förändringar av arbetsstyrkan för handläggning av bygglov? Antalet anställda är oförändrat Antalet anställda är oförändrat Antalet anställda har ökat Sida 28
Slutsatser: För kort tid för att kunna utvärdera, få detaljplaner har gjorts enligt PBL. Har inte medfört några större förändringar i kommunernas arbete eller tidsåtgång. Förändringarna är inte tillräckligt stora för att ge stora tidsvinster och önskat resultat. Större kompetenssatsning från Boverkets sida vad gäller vägledning bör ske. Kompetensen hos länsstyrelserna och kommunerna behöver förstärkas. Enkelt planförfarande i ett skede önskas. Integrering av dp och bygglov föreslås. Sida 29
Viktiga frågeställningar att gå vidare med: Minska de administrativa pålagorna, så att arbetet blir effektivare. Kan vissa moment i bygglovshanteringen förenklas eller tas bort helt? Kan förutsättningarna för enkelt planförfarande förändras så att det kan användas mer? Ny PBL har ökat behovet av personal, men på många platser i landet finns det inte personal att få tag på. Hur kan det lösas? Sida 30
Tack för att du lyssnade! Foto: IBL Kerstin.akerwall@boverket.se 0455-353112 Sida 31