från nationella grunder till en lokal läroplan 9.2.2015 Helsingfors 10.2.2015 Åbo 11.2.2015 Vasa
Program 8.30-9.00 Kaffe 9.00-9.15 Välkomsthälsning och inledning Ann-Sofi Loo och Marianne West-Ståhl, Regionförvaltningsverket 9.15-11.30 Tillsammans mot en välmående skola 11.30-12.30 Lunch (på egen bekostnad) 12.30-14.00 Lokalt LP-arbete: från norm till levande verktyg 14.00-14.15 Fruktservering 14.15-14.50 egrunder en dynamisk läroplan 14.50-15.00 Direktörens utmaning
www.ops-tyokalupakki.fi/vasa Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016
Regionala utbildningstillfällen i Svenskfinland för en likvärdig nationell och regional läroplansprocess Kommuner och städer enorssi Utbildningsstyrelsen Regionförvaltningsverk Finlands övningsskolor Vasa övningsskola
LPstöd2016 II från nationella grunder till en lokal läroplan Modul 2.1 Modul 2.2 Modul 2.3 Modul 2.4 (CLL) En blomstrande skola från nationella grunder till en lokal läroplan helhetssyn på lärandet bedömningskultur som stöd för lärande i en lärande organisation Lärandeprocessen en process som kräver både verktyg och tid 9.2.2015 Helsingfors, UBS, Hagnäs 10.2.2015 Åbo, Arken 11.2.2015 Vasa, ÅA, Strandgatan 2 Den nationella läroplanen som stöd för det lokala läroplansarbetet Grunden för en blomstrande skola Begrepp och förändringar eläroplanen blir en dynamisk läroplan Lokala läroplansprocesser synliggörs 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo 17.4.2015 Vasa De årskursvisa helheterna Läroämnenas syfte, mål och innehåll Mångvetenskapliga lärområden och lärmiljöer Undervisningsteknologi som stöd för lärandet Lokala läroplansprocesser synliggörs 22.9.2015 Helsingfors 23.9.2015 Åbo 24.9.2015 Vasa Mångsidig bedömning som en del av studierna och lärande Bedömning som befrämjar kommunikation, interaktion och delaktighet Bedömning av mångvetenskapliga lärområden Slutbedömning Självvärdering för skolutveckling Lokala läroplansprocesser synliggörs November 2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa Lärarlett och elevlett lärande Samarbete och individuellt arbete Fokus på kunskap eller på problemlösning Behovet av goda lärstrategier Modeller som redskap för lärande
- SYFTEN Stärka och fördjupa kunskap om läroplansplansarbetet. Inspirera och stöda varandra i det lokala läroplansarbetet Ge underlag för en lyckad läroplansprocess genom att sprida kunskap och ge redskap för att leda och koordinera det lokala läroplansarbetet. Analysera och ta ställning till hur vi når en välmående skola Sprida inspirationsmaterial.
Mål för dagens utbildning Uppmärksamma och analysera förändringar i LP 2016 Diskutera upplägg och genomförande av centrala nycklar i läroplansprocessen Aktualisera vikten av ett lyckat förändringsarbete Ge utrymme för diskussioner och nätverkande Inspirera varandra och dela med oss
Utbildningens deltagare daghemspersonal klasslärare lektorer tjänstemän speciallärare ämneslärare ämneslärare rektorer skoladministratörer Läroplansprocessen ser olika ut på olika håll vi har olika behov.
Lagspel i förändringsarbetet Att övervinna hinder Nu behövs alla spelare på plan! Nigel Barlow, BETT London 22.1.2015
Vi måste våga dumpa gammal barlast! The illiterate of 21st century will not be those who cannot read and write, but those who cannot learn, unlearn and relearn. Alvin Toffler
Ett lyckat förändringsarbete Vision Kunnande Motivation Resurser Plan en välmående skola läroplanen och yrkesprofessionalitet inre - yttre finns i skolan jfr Barlow vägkarta i enlighet med visionerna Fritt efter Raili Gothóni Hur skall vi lyckas engagera varje spelare ut på plan och på plan?
En nationell läroplan blir lokal - en vägkarta behövs Grunderna för den grundläggande läroplanen implementeras som ett verktyg i skolans vardag då arbetet utifrån vägkartan framskrider så att de nationellt styrda förändringsförväntningarna förverkligas till fullo då läroplanen tas i bruk i augusti 2016.
En bra vägkarta kännetecknas av En tidtabell Delmål Kronologisk uppbyggnad, revidering Resurser i form av tid och rum Samverkan, delaktighet, kommunikation Tid för implementering av läroämnenas gemensamma byggstenar (värdegrund, syn på lärande, verksamhetskultur, mångvetenskapliga lärområden, kompetenser, bedömning) Gemensamt läraransvar/förbindelser
Vägkartor och webbsidor inspirerar Följ med Padlet www.oph.fi
Fyra viktiga nycklar i läroplansreformen - Skolan som lärmiljö förändras Elevrollen eleven äger lärandet - samverkan, delaktighet, undersökande och skapande arbete Samhället miljö, globalisering, ekonomi, arbetsliv, teknologi, mobilitet, mångfacetterat samhälle Undervisningen lärarrollen synen på lärande tvärfacklighet samarbete och helhetsskapande Synen på allmänbildning Nyckelkompetenser i fokus mångsidighet, etik, hållbarhet, lärandestrategier, informationsbehandling och växelverkan
Kärnfrågor i läroplansrevideringen Pedagogisk förnyelse Fokus på frågan HUR vi lär oss framom VAD Värdegrund, syn på lärande, verksamhetskultur, kompetenser,, lärmiljöer, arbetssätt, handledning och bedömning Helhetsskapande utbildning Mångvetenskapliga lärområden, strategier för verksamheten, årskurshelheter och ämnesövergripande samarbete Verksamhetskulturen förändras Processinriktat läroplansarbete med fokus på pedagogiska diskussioner och självreflektioner av den egna verksamheten Läroplanen som arbetsredskap Målet är att skapa en levande läroplan både nationellt och lokalt (egrunder) FRITT ÖVERSATT EFTER ERJA VITIKKA, UTBILDNINGSSTYRELSEN
Centrala frågeställningar för lärare Normer Hur skall den nationella läroplanen fungera som stöd för läraren i skolarbete? Hur återspeglas samhällsförändringen i skolans verksamhetskultur? Verksamhet Kompetens Hurdana färdigheter behöver lärarna? Vad är framtida bildning och hur kan vi bäst främja elevernas lärande? Riktning
Var behövs förändring enligt LP 2016? 1. Värdegrund - Varför behövs en revidering av värdegrunden? - Ny läroplan siktar mot framtiden Värdegrundsartikel 2. Syn på lärande - Linnéa - Tankar om lärandets glädje 3. Verksamhetskultur - Designing the school of the future, Helsinki news - The Educator s view - Fritjof Sahlström - Unelmien koulu Min drömskola 4. Mångsidig kompetens - Läroämnen i samverkan Kristian Smedlund - Multilitteracitet 5. Mångvetenskapliga lärområden Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning 6. Lärmiljöer och arbetssätt - En flexibel lärmiljö Minerva-torget - Kiire on mielentila 7. Bedömning Artikel om bedömning
1. Värdegrunden Humanitet, bildning och demokrati Nödvändigheten av en hållbar livsstil Alla elever är unika och har rätt till god undervisning Kulturell mångfald är en rikedom
Fyra centrala aspekter Värdegrunden Varje barn är unikt och har rätt till god undervisning Utveckling till humana människor och samhällsmedlemmar som kan ta etiskt ansvar Det finländska kulturarvet, mångfalden av kulturella identiteter och utvecklingen till världsmedborgare Nödvändigheten av hållbar utveckling Värdegrunden ska synas i verksamhetskulturen.
2. Synen på lärande i en välmående skola Eleven har en aktiv roll och lär sig ställa upp mål och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra. Positiva upplevelser, glädje och kreativ verksamhet stöder lärande och uppmuntrar till att utveckla det egna kunnandet. Lärandet sker i växelverkan med andra elever, vuxna och i olika sammanhang. En känsla av sammanhang (hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet) ger förutsättningar för ett autonomt handlande. Lärandet sker individuellt och tillsammans med andra. Det handlar om tanke, planering, handledning och mångsidig bedömning av processerna. Uppmuntrande handledning under lärprocessen stärker elevens jagbild och självkänsla. Detta påverkar hurudana mål elevens ställer för sitt lärande. FRITT EFTER ERJA VITIKKA, UTBILDNINGSSTYRELSEN
Vad sker i de rum där synen på lärande förverkligas enligt LP 2016? Bunge skolmuseum, Gotland
3. Verksamhetskultur i en välmående skola
Verksamhetskulturen är en helhet bestående av normer och mål för verksamheten ledning och organisation, planering, förverkligande och utvärdering skolsamfundets samlade kunnande och utveckling fortbildning och spridning kollegialt lärande och nätverkande pedagogik och yrkesstolthet växelverkan, atmosfär, vardagsrutiner och inlärningsmiljöer
4. Kompetensområden Mål för den grundläggande utbildningen och mångsidig kompetens - kunskap - färdighet - värden - attityd - vilja 7. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid 1. Förmåga att tänka och lära sig 6. Arbetslivskompetens och entreprenörskap Att växa som människa och medborgare 5. Digital kompetens 2. Kulturell och kommunikativ kompetens 3. Vardagskompetens 4.Multilitteracitet
EUs nyckelkompetenser för livslångt lärande Kombination av kunskaper, färdigheter och attityd i olika sammanhang. 1. Kommunikation på modersmålet. 2. Kommunikation på främmande språk. 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. 4. Digital kompetens. 5. Lära att lära. 6. Social och medborgerlig kompetens. 7. Initiativförmåga och företagaranda. 8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. Life skills
4. Kompetensområden 1. Förmåga att tänka och lära sig 2. Kulturell och kommunikativ kompetens 7. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid 6. Arbetslivskompetens och entreprenörskap Mångsidig kompetens 5. Digital kompetens 3. Vardagskompetens 4.Multilitteracitet Kompetenser syns i läroämnesmål
The Flitch Green Academy med kompetenserna i fokus Enable children to become creative, innovative and enterprising learners who embrace challenge. The Flitch Green Academy
The Flitch Green Academy Life skills Life skills 5 kompetenser: Creative Navigator Confident Character Cool Collaborator Challenge Conqueror Critical Thinker...kreativitet, självförtroende, samarbete, utmaningar, kritiskt tänkande
Kompetenser i process Öppna begrepp, diskutera, reflektera, samverka, medvetandegöra, förverkliga, revidera... Undervisningens innehåll och elevernas arbetssätt är verktyg för elevernas kompetensutveckling. En början är att vi som lärare når samförstånd om kompetenserna: vad betyder de? Hur jobbar vi kontinuerligt för att göra eleverna medvetna om läroplanens kompetenser och hur de kan tränas?
5. Mångvetenskapliga lärområden, ML Studieperioder som ger ett helhetsperspektiv pa undervisningen och grundar sig pa samarbete mellan la roa mnena. Grund för arbetet Arbetsredskap Mål för arbetet MA L Fra mja elevernas utveckling och skapa grund fo r allma nbildning Spegla skolans va rden och syn pa la rande Utveckla verksamhetskulturen Stödja utvecklingen av ma ngsidig kompetens
6. Lärmiljöer och arbetssätt Mål utveckling och undervisning Synen på lärande som utgångspunkt Främja mångsidig kompetens Sta rka motivationen, gla dje i la randet Differentiera och genomföra helhetsskapande undervisning Stödja kollaborativt lärande och kommunikation Läraren handleder och väljer arbetssätt i samråd med elever Informations- och kommunikationsteknik betonas som ett sätt att stöda lärandet Taxonomiska färdigheter: hämta, behandla, analysera, presentera, tillämpa, kombinera, bedöma och skapa information
På väg mot en välmående skola med nyfikna elever Jag fortsätter försöka, också då jag kör fast Jag lär mig då jag fixar och trixar Jag undersöker, anpassar och kombinerar Jag tar risker och lär av mina misstag Jag förstår att det kan bli rörigt då man fixar Jag tar uppgiften på allvar men på ett lekfullt sätt Jag ser och utforskar samband Jag tänker och känner med mina händer Jag delar det jag gör med andra Jag störs inte av att jag inte kan allt Jag ser och inspireras av min omgivning Jag bygger gemenskap där alla är välkomna med Jag stannar upp för att reflektera över det jag gör Fantasi, förundran och frågor finns alltid på min Jag tillverkar, agenda inte bara förbrukar För att vara lycklig något att göra något att älska något att hoppas på
7. Bedömningskultur som stöder lärande Kännetecknas av uppmuntran främjar kommunikation, interaktion och elevernas delaktighet arbetssätt som synliggör elevens framsteg under hela inlärningsprocessen rättvisa och etik mångsidighet själv- och kamratbedömning samarbete med hemmen lärarrespons användning av bedömningsinformation för planering av undervisning och skolarbete verktyg för lärarens självbedömning och reflektion över sitt arbete
Var behövs förändring? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Värdegrund Syn på lärande Mångsidig kompetens Verksamhetskultur Lärmiljöer och arbetssätt Mångvetenskapliga lärområden Bedömning
There is no box! Joris Toonders
Mångsidig kompetens som mål Värdegrunden, synen på lärande och verksamhetskulturen lägger grund för utvecklingen av kompetens. Varje läroämne bygger upp kompetensen genom att tillämpa innehållet och metoderna inom den egna vetenskapsgrenen. Hur kompetensen utvecklas beror på både de innehållsområden man behandlar och i synnerhet hur man arbetar och hur kommunikationen mellan eleven och omgivningen fungerar. Responsen som eleverna får samt handledningen och stödet för lärande inverkar framför allt på attityderna, motivationen och viljan att agera. (s 18)
Vi har en kompetensinriktad läroplan. Målet med verksamheten är att eleven skall uppnå mångsidiga kompetenser. Hur skall vi arbeta i en välmående skola där kompetenserna är målet? Ge idéer och problematisera. 1. Diskutera parvis 2. Gör en tankekarta i Popplet. 3. Publicera tankekartan t ex i form av en skärmdump i Facebook Lp 2016 en va lma ende skola
POPPLET
Då förändringarnas vind blåser är det bättre att bygga väderkvarnar framom skyddsmurar.