Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

Relevanta dokument
Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

Introduktion till Biomekanik, Dynamik - kinetik VT 2006

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Biomekanik, 5 poäng Introduktion -Kraftbegreppet. Mekaniken är en grundläggande del av fysiken ingenjörsvetenskapen

Biomekanik Belastningsanalys

Biomekanik, 5 poäng Jämviktslära

Inlämningsuppgift 1. 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler.

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen

university-logo Mekanik Repetition CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 1 / 11

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

Introhäfte Fysik II. för. Teknisk bastermin ht 2018

Laboration 2 Mekanik baskurs

Föreläsning 2,dynamik. Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar.

Sid Tröghetslagen : Allting vill behålla sin rörelse eller vara i vila. Bara en kraft kan ändra fart eller riktning på något.

Laboration 2 Mekanik baskurs

Mekanik FK2002m. Kraft och rörelse II

Ord att kunna förklara

" = 1 M. ( ) = 1 M dmr. KOMIHÅG 6: Masscentrum: --3 partiklar: r G. = ( x G. ,y G M --Kontinuum: ,z G. r G.

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan

Karl Björk. Elementär. Mekanik. Tredje upplagan

Mekanik FK2002m. Kraft och rörelse I

Grundläggande om krafter och kraftmoment

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

KRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK OCH ASTRONOMI. Mekanik baskurs, Laboration 2. Friktionskraft och snörkraft

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar

KRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell

Mer Friktion jämviktsvillkor

Newtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.

e 3 e 2 e 1 Kapitel 3 Vektorer i planet och i rummet precis ett sätt skrivas v = x 1 e 1 + x 2 e 2

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik och partikeldynamik

Kraft och rörelse åk 6

Krafter och Newtons lagar

Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).

Tentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00

Uppgifter till KRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell

KONTROLLSKRIVNING. Fysikintroduktion för basterminen. Datum: Tid: Hjälpmedel:

Var ligger tyngdkrafternas enkraftsresultant? Totala tyngdkraftmomentet (mätt i origo) för kropp bestående av partiklar: M O. # m j.

Repetition Mekanik, grundkurs

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4

Karl Björk ELEMENTÄR. Tredje upplagan

27,8 19,4 3,2 = = ,63 = 3945 N = = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

Lufttryck. Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss.

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

Laboration 1 Mekanik baskurs

2 NEWTONS LAGAR. 2.1 Inledning. Newtons lagar 2 1

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt

# o,too 26L 36o vq. Fy 1-mekaniken i sammandrag. 1 Rörelsebeskrivning (linjebunden rörelse) )-'f* 1.1 Hastighet och acceleration, allmänt

Inre krafters resultanter

3. Om ett objekt accelereras mot en punkt kommer det alltid närmare den punkten.

Provmoment: Ladok-kod: A133TG Tentamen ges för: TGIEA16h, TGIEL16h, TGIEO16h. Tentamens Kod: Tentamensdatum: Tid: 14-18

Tentamen i Mekanik Statik TMME63

Repetitionsuppgifter i Fysik 1

" e n Föreläsning 3: Typiska partikelrörelser och accelerationsriktningar

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

Tentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

Kursupplägg Vecka 11-19

Det här ska du veta. Veta vad som menas med kraft och i vilken enhet man mäter det i. Veta vad som menas motkraft, bärkraft, friktionskraft

Tentamen i Mekanik Statik TMME63

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Upp gifter. 1. På ett bord står en temugg. Rita ut de krafter som verkar på muggen och namnge dessa.

Välkommen! Till Kursen MEKANIK MSGB21. Föreläsningar & kursansvar:

Datum: Författare: Olof Karis Hjälpmedel: Physics handbook. Beta Mathematics handbook. Pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmar.

Kapitel extra Tröghetsmoment

FÖRBEREDELSER INFÖR DELTENTAMEN OCH TENTAMEN

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

Lärarhandledning. Kraftshow. Annie Gjers & Felix Falk

II. Partikelkinetik {RK 5,6,7}

Uppgifter till KRAFTER

2.2 Tvådimensionella jämviktsproblem Ledningar

Krafter och Newtons lagar

Tillbakablick: Övning 1.2. Fordonsdynamik med reglering. Stillastående bil. Sidkrafter: Frågeställning 1. R r. R g

Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

Tillbakablick: Övning 1.2. Fordonsdynamik med reglering. Stillastående bil. Sidkrafter: Frågeställning 1. R r. R g

Tentamen i Mekanik Statik TMME63

Instuderingsfrågor Krafter och Rörelser

Repetition. Newtons första lag. En partikel förblir i vila eller likformig rörelse om ingen kraft verkar på den (om summan av alla krafter=0)

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar

Instuderingsfrågor Arbete och Energi

Till Kursen MEKANIK MSGB21

Tentamen i Mekanik Statik

När du har arbetat med det här ska du kunna: förklara vad som menas med en rörelse genom att ge exempel på hastighet, acceleration och fritt fall.

Tentamen i Mekanik Statik

KOMPLETTERINGAR TILL FYSIK A FÖR TEKNIK/NATURVETENSKAPLIGA BASÅRET N 2. Juni 2006 NILS ALMQVIST

CTU koden och förväntade regler för inspektion i svenska och utländska hamnar

Laboration: Krafter och Newtons lagar

Mekanik Föreläsning 8

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Tentamen i SG1102 Mekanik, mindre kurs

Tentamensskrivning i Mekanik - Dynamik, för M.

KOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi

MEKANIKENS GYLLENE REGEL

M12 Mekanikens grunder Steg 2 Krafter och moment

Transkript:

Pass 2 Aktions- reaktionskraft Nu är det dags att presentera grundstenarna inom Mekanik Newtons lagar: 1. Tröghetslagen: En kropp förblir i sitt tillstånd av vila eller likformig rörelse om den inte av verkande krafter tvingas ändra detta tillstånd. 2. Accelerationslagen: En kropp som påverkas av kraften * F får en acceleration a sådan att F = m a, där konstanten m är kroppens massa. 3. Reaktionslagen: Två kroppars ömsesidiga verkningar på varandra är alltid lika stora och riktade åt motsatt håll. *) Resulterande eller obalanserade kraften. Den tredje lagen handlar om Aktions- och reaktionskraft. Ex: 1

d Eftersom det finns både aktions och reaktionskraft är det mycket viktigt att göra en friläggning av det system man vill titta på. Friläggning betyder att man lägger objektet (systemet) fritt och tittar på vilka krafter (även moment, kommer senare) som påverkar just det objektet utifrån. Lägger också in var dessa krafter verkar på objektet. Friläggning vill jag påstå är den viktigaste grunden i mekanik. Förstår ni detta så underlättar det otroligt mycket vidare inom statik och dynamik. Exempel: Tyngdkraft och dess reaktionskraft 1 2 m 1 = 1 kg m 2 = 5 kg Vilka krafter utsätts föremål 1 och 2 för? 2

Exempel: Friläggning Frilägg plankan och personen. Vilka krafter påverkas dom av? 1 0 0 3

Normalkraft, F N Normalkraften F N är en reaktionskraft mellan två kroppar i kontakt med varandra. Riktningen är vinkelrät (normal) mot ytan på den kropp som påverkas (vanligen underlaget) Ex: Stående man på plant och lutande underlag Friktionskraft, F µ Friktionskraften F μ är en reaktionskraft som uppstår när två kroppar glider, eller strävar att glida mot varandra. Riktningen är motsatt rörelseriktningen (eller den eftersträvade rörelseriktningen) och parallell med ytorna. För krökta ytor går friktionskraften i tangentens riktning Exempel: a b c F μ Friktion under en sko vid ett gångsteg Frilagd figur 4

Normalkrafter (F z ) och friktionskrafter (F μ ) på foten under ett gångsteg. F R är resulterande kraft vid punkterna a, b och c. Friktion i närbild F N Mikrostrukturen orsakar friktionen Samband friktions- dragkraft Friktionskraften beror på Normalkraften enligt: F μ = μ F N Där μ kallas friktionskoefficient. Friktionskoefficienten varierar beroende på vilka material som friktionen uppstår mellan. (se tabell nästa sida) 5

Dynamiska friktionskoefficienter (Statiska är något lägre) Yttre och inre krafter Hittills har vi behandlat följande krafter: F G = tyngdkraft F N = normalkraft F μ = friktionskraft I dynamiken tillkommer centripetalkraften samt ev. luft- eller vattenmotstånd. Man kan också tala om inre och yttre krafter. I kompendiet gör man följande uppdelning: Yttre krafter: alla krafter som påverkar kroppen utifrån Inre krafter: alla krafter som påverkar kroppen inifrån (muskelkrafter). Boken ser hela kroppen som ett objekt/system. De inre krafterna sägs vara aktiva om de orsakas av muskelkontraktion och passiva om de orsakas av yttre krafter. 6

Exempel på inre krafter: Det blir alltid lika stor kraft i båda muskelfästena (Lagen om aktions reaktionskraft) Exempel: Kommer lådan att flyttas eller ligga still? Exempel: Fundera på vilka yttre och inre krafter som påverkar personen i bilden? Normalkrafter, muskelkrafter etc. 7

Extra övningsuppgifter på friläggning: 1. Frilägg bilen som har sin tyngdpunkt i G 2. Frilägg systemet av både snickaren och brädan - Brädan har sin tyngdpunkt på mitten 0,5m 1,5m 3. Frilägg brädan som snickaren håller i 4. Frilägg lådan som ligger på det sluttande underlaget. (Kom ihåg friktion) 8