Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande: Detaljplan för kvarteret Gesällen, på Kvarnholmen, Kalmar kommun

MKB Granskningshandling 1(16) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2013-04-23 2011-1776 Arne Wandin 0480-45 03 68 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande: Detaljplan för kvarteret Gesällen, på Kvarnholmen, Kalmar kommun Adress Besök Telefon Telefax Box 611 Storgatan 35 A 0480-45 03 00 0480-45 04 29 391 26 Kalmar Epost: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

Samhällsbyggnadskontoret 2013-04-23 2 (16) SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 3 INNEHÅLL OCH AVGRÄNSNING AV MKB... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR - KULTURMILJÖ OCH STADSBILD... 4 Översiktsplan Unika Kalmar (ÖP)... 4 Fördjupad ÖP för Kvarnholmen med omgivande vattenrum... 4 Fornlämningar och arkeologiska utgrävningar... 5 Riksintresset Kvarnholmen Kalmar innerstad... 5 Tidigare bebyggelse i kvarteret Gesällen... 6 Ny bebyggelse på samma plats... 7 Norra Vallgatan - en gammal Larmgata... 8 PLANFÖRSLAG - BEBYGGELSE... 11 NOLLALTERNATIV... 12 KONSEKVENSER FÖR KULTURMILJÖ OCH STADSBILD... 12 Konsekvenser av genomförandet... 12 Konsekvenser av nollalternativ... 14 Visualisering av ny bebyggelse sett från Västra Sjögatan norrifrån ny föreslagen lägre höjd på Bastionspalatset.... 15 Samlad bedömning... 16 Förslag till åtgärder... 16 Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö... 16 Uppföljning... 16 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN... 16

Samhällsbyggnadskontoret 2013-04-23 3 (16) Sammanfattning Förslaget till ny bebyggelse i kvarteret Gesällen bedöms som positivt för kulturmiljön och stadsbilden genom att ett tidigare bostadskvarter på Kvarnholmen, som under en lång tid varit obebyggt, men planlagt för parkeringshus, nu åter blir bebyggt med bostäder och lokaler för handel. I kv. Gesällen går det läsa ut stadens olika planeringsperioder. Alternativet med fortsatt användning för parkeringsändamål bedöms som klart sämre ur kulturmiljö- och stadsbildssynpunkt. Kvarteret Gesällen ingår i riksintresseområdet Kvarnholmen Kalmar innerstad, som bland annat uttrycks genom domkyrkans dominerande siluett, försvarsanläggningar och bevarad stadsplan från 1600-talet. Stadsbilden bedöms påverkas positivt genom att bebyggelsen längs med Fiskaregatan ansluter till byggnadstraditionen som tidigare har funnits inom kvarteret med hus av varierande höjd. De byggnader som fanns i kvarteret var visserligen betydligt mindre, men tomtindelningen med gavelställda hus mot gatan återkommer nu. Planområdet ligger innanför den gamla stadsmuren och ansluter till rutnätsplanen från 1647, med undantag av att den sedan tidigare igenlagda Norra Vallgatan inte kommer att anläggas på nytt. I samrådsversionen av planförslaget tilläts Bastionsbyggnaden i hörnet Västra Sjögatan och Strömgatan få en totalhöjd i alla delar på 18 meter, vilket gjorde att den kunde komma att påverka upplevelsen av domkyrkan från infarten till Kvarnholmen via Fredriksskansbron och Västra Sjögatan. På grund av denna påverkan har efter samrådet höjden för Bastionsbyggnaden ändrats så att den översta våningen dragits in fyra meter och hela byggnaden minskat i omfång. Förslaget utgör efter denna justering, inte påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljön, enligt underhandskontakter med länsstyrelsen. Förslaget bedöms även uppfylla de strategier enligt Fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen med omgivande vattenrum, som är aktuella för platsen. Planförslaget påverkar fornlämningarna inklusive befästningsverket och bastionen Carolus Nonus inom kvarteret genom att de kan komma att tas bort eller kommer att tas bort för att den planerade byggnationen inklusive källare ska kunna genomföras. Den arkeologiska utredningen och dokumentationen har dock gjort att man fått ny kunskap om platsen och dess historia. Inledning När detaljplanearbetet startar görs en behovsbedömning för att ta reda på om en betydande miljöpåverkan uppstår till följd av detaljplanen. Enligt plan- och bygglagen (PBL) 5 kap 18, ska sedan en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Kommunen har tidigare bedömt att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Under samrådet yttrade sig länsstyrelsen och framförde att de anser att en miljökonsekvensbeskrivning i princip alltid bör upprättas när en betydande förändring ska ske inom ett riksintresse, i det här fallet ett riksintresse för kulturmiljön och att denna bedömning naturligtvis gäller särskilt vid nybyggnation på Kvarnholmen, ett av landets främsta exempel på 1600-talets stadsbyggnadskonst. På grund av detta har denna miljökonsekvensbeskrivning i separat handling upprättats enligt miljöbalken (MB) 6 kap 12. Innehåll och avgränsning av MKB En avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningens innehåll, omfattning och detaljeringsgrad ska göras enligt MB 6 kap. MKB:n har begränsats utifrån platsens förutsättningar, planens syfte och de miljö- och riskfrågor som har identifierats i behovsbedömningen. MKB:n avgränsas till att omfatta kulturmiljö och stadsbild. I

Samhällsbyggnadskontoret 2013-04-23 4 (16) MKB:n finns även beskrivning av nollalternativ. Övriga miljökonsekvenser redovisas i planbeskrivningen. Förutsättningar - kulturmiljö och stadsbild Översiktsplan Unika Kalmar (ÖP) ÖP:s syfte är att skapa ett modernt och tilltalande stadsliv bland annat med utgångspunkt i det unika Kalmar. Gröna stråk ska hänga samman och kulturhistoriska spår ska förtydligas. Fördjupad ÖP för Kvarnholmen med omgivande vattenrum I den fördjupade översiktsplanen beskrivs kulturhistorian för Kvarnholmen med omgivning på bland annat följande sätt som är relevant för planområdet: Domkyrkan präglar Kvarnholmens siluett från omgivande stadsdelar i de flesta väderstreck och från infartsvägarna in till centrum. Stadsbilden karaktäriseras av fasader i puts och sten, vertikal fasadindelning, en sammanhållen låg höjdskala och enstaka högre landmärken. I den fördjupade översiktsplanen anges nedanstående förädlingspotential som är relevant för detaljplaneförslaget. Förädlingspotentialer för kulturhistorien. Stärka arvet från 1600-talsplanen. Vidmakthålla domkyrkans dominans i stadssiluetten. Vidmakthålla siktlinjer och utsikter. Skapa kvalitativa arkitektoniska kontextuella värden för ny bebyggelse inom området. I den fördjupade ÖP:n finns olika strategier för att visualisera de kulturhistoriska värdena i spänningsfältet mellan tradition och experiment. Målet är att historiska Kvarnholmen är tydligt avläsbar och att det fungerar som en levande del i det framtida Kalmar. Följande tre strategier är aktuella för detaljplaneförslaget för kvarteret Gesällen: Strategi 2: Tydliggör 1600-talsplanen genom att kontrastera. Kvarnholmens 1600-talsplan är ett överordnat intresse på grund av att det är välbevarat och klassat som riksintresse. För att stärka arvet från 1600-talsplanen tydliggörs befästningsverkets gräns genom att skapa kontraster till den, ett sammanhängande publikt rum skapas längs hela befästningen. Ett publikt rum längs med den norra delen av befästningen utvecklas och kopplas tydligt till befästningsanläggningen vid Kattrumpan. På så sätt blir gränsen läsbar och lättbegriplig. En besökare ska kunna röra sig genom gränsen, känna och förstå den. Innanför befästningen på Kvarnholmen behålls rutnätsplanen. Strategi 4: Bevaka och utveckla siktstråk. Utblickar och siktlinjer bevakas och utvecklas. De principiellt viktiga siktlinjerna är bland annat domkyrkans dominans i stadssiluetten. Strategi 5: Palett för byggnadstillägg innanför befästningsverket. I linje med den struktuella bevarandestrategin kan fysiska drag identifieras i bebyggelsen, som ny bebyggelse bör inordna sig i. Till exempel är det traditionella kvartersmönstret, den vertikala uppdelningen med små tomter och en byggnadshöjd som ligger mellan två och fyra våningar inom 1600-talsstaden något att eftersträva i framtiden.

Samhällsbyggnadskontoret 2013-04-23 5 (16) Fornlämningar och arkeologiska utgrävningar Området ligger på mark som berörs av fornlämningar och äldre kulturlager. Kommunen har ett tillstånd enligt 2 kap kulturminneslagen att ta bort fornlämningar. Den arkeologiska slutundersökningen är avslutat och fornlämningen är bortagen med undantag av stadsmuren som ligger kvar. Det utgrävda och dokumenterade området är nu fritt för exploatering och har inte längre något skydd enligt kulturminneslagen. Många kulturhistoriskt intressanta fynd har gjorts. Den slutliga rapporten över den arkeologiska undersökningen är inte klar men följande rapporter finns: Georadarprospektering på Kvarnholmen i Kalmar, RAÄ nr 93, Kv Gesällen 25, Kvarnholmen 2:2, Lustgården 1 och Bönhasen 1-3, 2011, Riksantikvarieämbetet. Kvarteret Gesällen 4 och 25, Kvarnholmen Kalmar, RAÄ 93, Riksantikvarieämbetet, rapport 2010:25, arkeologisk förundersökning Det finns mycket intressant information att ta del av på Riksantikvarieämbetets hemsida och blogg över utgrävningarna, se http://kvarnholmen.arkeologiuv.se Riksintresset Kvarnholmen Kalmar innerstad Planområdet ligger inom riksintresset för kulturmiljön enligt MB 3 kap 6, H48 Kvarnholmen Kalmar innerstad. Riksintresset utgörs bland annat av försvarsanläggningar och bevarad stadsplan från 1600-talet samt karaktäriseras av ett högt markutnyttjande med storslagna byggnadskomplex från flera tidsepoker och domkyrka på centrala Stortorget. Planområdet ligger i närheten av byggnadsminnet domkyrkan. I rapporten Kalmar riksintresse, Etapp 1: Norra delen,1 har riksintressebeskrivningen för kulturmiljön i Kalmar stad uppgraderats. Som utryck för riksintresset anges bland annat stadens siluett med monumentalbyggnadernas dominerande roll vara. I analysen för delområde 2 Handelsstaden, där planområdet ingår, anges bland annat att ny bebyggelse på obebyggda tomter i områdets norra och västra del bör inriktas på att skapa kvalitativa arkitektoniska/kontextuella värden. I rapporten tar man upp olika bevarandestrategier och skriver bland annat att det primära syftet med planeringsarbetet i en kulturhistorisk stadsmiljö är att stärka identitet och platskaraktär och beskriver olika strategier för att göra detta. Karta från 1860 visar tydligt rutnätsplanen för Kvarnholmen. Kvarteret Gesällen ligger i kartans övre del i anslutning till stadsmuren. 1 Länsstyrelsen Kalmar län, Kalmar kommun och Barup Edström arkitektkontor, december 2008.

Samhällsbyggnadskontoret 2013-04-23 6 (16) Tidigare bebyggelse i kvarteret Gesällen På bilderna nedan kan man se hur det sett ut tidigare i kvaretert Gesällen innan husen revs mellan 1961 och 1971. Småskalig bebyggelse i kvarteret Gesällen innan rivning. Korsningen Västra Sjögatan och Fiskaregatan sett från öster. Okänd fotograf. Fiskaregatan 1935. Till vänster kvarteret Gesällen. Foto Nordiska museet.

Samhällsbyggnadskontoret 2013-04-23 7 (16) Ny bebyggelse på samma plats På bilderna nedan visas fotomontage med förslaget på ny bebyggelse. Planerad ny bebyggelse till höger i bilden i hörnet Fiskaregatan och Västra Sjögatan. Fotomontage White för Skanska och HSB sydost. Planerad ny bebyggelse till vänster i bilden längs med Fiskaregatan. Fotomontage White för Skanska och HSB sydost.

Samhällsbyggnadskontoret 2013-04-23 8 (16) Norra Vallgatan - en gammal Larmgata I mellersta delen av kvarteret Gesällen har det tidigare funnits en gata som hette Norra Vallgatan och som gick längs med vallen intill den tidigare befästningsmuren. Gatan ingick i den gamla rutnätsplanen från 1600-talet och finns med på kartan från 1860 på sidan 5. Delar av gatan lades igen när muren revs i slutet av 1800-talet. Norra Vallgatan längs med kvarteret Gesällen i början på 1960-talet. Foto: Kalmar stads hembygdsförening. Länsmuseet beskriver på sin hemsida att en karta från 1740 omtalar en Larmgata mellan bastionerna Carolus Nonus i nuvarande kvarteret Gesällen och Carolus Gustavus öster därom (öster om kvarteret Lustgården). En Larmgata är en gata eller öppen plats innanför muren, vallen. Här skulle manskapet ställas upp när larmet om ett hotande anfall gick, eller så skulle platsen användas för upplag i fredstid. Larmgatorna var viktiga i en befäst stad som Kalmar. Jämför Larmgatan som i dag finns längre västerut på Kvarnholmen. En Larmgata intill en vall kunde även kallas vallgata. Vid de arkeologiska undersökningarna sommaren 2012 hittades två äldre nivåer av en larmgata. Den första nivån på gatan kan vara från 1650-talet. Foto: Kalmar läns museum.

Samhällsbyggnadskontoret 2013-04-23 9 (16) Teckning John Sjöstrand: Gamla Kalmarbilder Del 3. Kalmar 1937. I sin bok skriver John Sjöstrand följande om sin teckning: Norra Vallgatan består numera endast av så kallade säckar, varav vidstående är den största. I bakgrunden Thernströmska huset. Av byggnaderna till höger synes närmast kakelugnsmakare Erikssons forna gård. På nedre botten var verkstaden, där det formades kakel, fat och skålar i långa rader. Därintill Lundmanska gården och längre bort snickare Johan Nilssons fastighet. Där planket till vänster nu är låg i gamla dagar bastionen Carolus Nonus. Per Jarlbo skriver i sin bok Kalmars gatunamn Om gator och vägar i Kalmar kommun. Kalmar 2007 bland annat följande om Norra Vallgatan: Norra Vallgatan delade tidigare kvarteret Gesällen och Tenngjutaren i en äldre bebyggelse utmed Fiskaregatan och en yngre bebyggelse utefter Strömgatan. Enligt Manne Hofrén skulle gatan ha kallats Svarta gatan på grund av mörkret som skuggan av den forna vallen gav. Hjalmar Alving, 1877-1958, en gång lektor vid Kalmar läroverk och känd läroboksförfattare, nämner att den smala Norra Vallgatan mellan Västra Sjögatan och Kaggensgatan skall ha lämnat ett och annat att önska som trafikled i slutet av 1600-talet på grund av att gatan låg inom ett område som sent fylldes ut. I årsrapporten 1697 till Kronan om läget beträffande utbyggnaden av befästningarna i Kalmar står antecknat att man i samband med utfyllnaden också påfyllde gatan (här avses Norra Vallgatan) på vilken dittills höst och vår ingen framkomma kunnat. Spåren av Norra Vallgatan i kvarteret Gesällen. Stadskarta från 1969 respektive bild ur Christina Thunwalls Stadsbilden i Kalmar, Förändringar i innerstaden 1945 1972. Thunwall skriver att söder om Norra Vallgatan var kvarteret Gesällen uppdelat i 18 fastigheter och några stadsägor, av vilka flera var mindre än 100 m 2.

Samhällsbyggnadskontoret 2013-04-23 10 (16) Norra Vallgatan genom kvarteret Gesällen 1962, riktning mot vattentornet. Bild ur Kalmar läns museums arkiv. Norra Vallgatan genom kvarteret Gesällen 1962, riktning österut. Samma hus som på bilden ovan men taget från andra hållet. Trädet bakom stugan fanns kvar på parkeringsplatsen. Bild ur Kalmar läns museums arkiv.

Samhällsbyggnadskontoret 2013-04-23 11 (16) Planförslag - bebyggelse Planområdet är i förslaget till detaljplan avsedd för handel och bostäder. Hela kvarterets yta kommer att vara tomtmark med olika användningsbestämmelser. Eftersom det ligger innanför den gamla stadsmuren ansluter det till rutnätsplanen från 1647, med undantag av att den sedan tidigare igenlagda Norra Vallgatan inte kommer att anläggas på nytt. Stadsmuren har legat inom den norra delen av kvarteret. Tidigare har även bebyggelse funnits inom Gesällen 4 och 25 men den revs som sagt mellan 1961 och 1971 och sedan dess har Gesällen 4 och 25 använts till parkering. De förändringar som planen medger avser främst den södra delen av kvarteret, där det i dag är parkering. Hela den öppna ytan kommer att kunna bebyggas med affärsoch bostadshus. Även resterande del av kvarteret omfattas av detaljplanen, men här blir förändringarna mer blygsamma. Det rör sig om mindre ändringar av byggrätterna samt tillägg av en bestämmelse som gör det möjligt att förutom handel och centrumändamål även inrätta bostäder. För fastigheterna längs Strömgatan och Kaggensgatan gäller i dag skyddsbestämmelser för kulturmiljövården vad gäller byggnadernas utformning. Dessa bestämmelser kommer även att överföras till den nya detaljplanen för motsvarande fastigheter. Vad gäller utformningen av byggnaderna inom resterande delar av kvarteret, så kommer det att ske i enlighet med den arkitekttävling som genomfördes 2011 och som ligger till grund för detaljplanen. Se vidare i planbeskrivningen. Vy över kvarteret från sydost. White arkitekter för Skanska och HSB sydost. Projektet i kvarteret Gesällen tar sin utgångspunkt i Kalmars historiska arv som en av Sveriges viktigare städer på 1600-talet då den anlades som en befäst stad på Kvarnholmen. Den nya byggelsen synliggör gränsen som en gång utgjordes av befästningsverket och förstärker därigenom Kalmars kulturhistoria. Husen, som ligger innanför befästningsverket får sin karaktär genom att ta upp den gamla fastighetsstrukturen i kvarteret med smala tomter och många gavelställda hus mot Fiskaregatan. Kvarteret får ett uttryck där varje hus gestaltas som en egen individ. De lägre husen är en ny tolkning av den äldre träbebyggelsen som funnits här tidigare. Hus i 1-2 våningar samsas med hus i 3-4 våningar där gavlarna blir till huvudfasader mot gator och torg. Fasadmaterial och kulörer varieras. Se vidare

Samhällsbyggnadskontoret 2013-04-23 12 (16) plankarta, planbeskrivning och ovanstående illustration, som även i större skala biläggs handlingarna. Där det gamla befästningsverket tidigare låg skapas en ny plats. Här placeras ett nytt hus, som fått arbetsnamnet Bastionspalatset och som i sin form markerar var bastionen Carolus Nonus låg. Platsen fullbordas med ett nytt bostadshus vid Strömgatan inom fastigheten Gesällen 4. Platsen blir en ny orienteringspunkt på norra Kvarnholmen. Kvarteret är också en del av handelsstaden och innehåller lokaler för handel och kontor, ca 2 800 m 2. Totalt projekteras för ca 90 bostäder med tonvikt på kompakta citylägenheter med upplåtelseform hyresrätt. Nollalternativ Nollalternativet innebär att inga förändringar görs utan nuvarande planförhållanden fortsätter att gälla. För större delen av det område som idag inte är bebyggt i kvarteret Gesällen, är det parkeringsändamål i gällande detaljplan. Planen tillåter att det byggs ett parkeringshus. Någon begränsning i antal våningsplan eller höjd finns inte. Konsekvenser för kulturmiljö och stadsbild Konsekvenser av genomförandet Konsekvenser för riksintresset inklusive domkyrkan Detaljplanens genomförande berör riksintresset H48 Kvarnholmen Kalmar innerstad. Förslaget påverkar riksintresset genom att ny bebyggelse i kvarteret Gesällen tillkommer vilket gör att stadsbilden påverkas. Stadsbilden bedöms påverkas positivt genom att bebyggelsen längs med Fiskaregatan ansluter till byggnadstraditionen som tidigare har funnits inom kvarteret med hus av varierande höjd, även om skalan är annan än tidigare. Det planerade huset, kallat Bastionspalatset, i korsningen Västra Sjögatan och Strömgatan har en modern arkitektur som också markerar bastionen Carolus Nonus med sin form och uttryck. I samrådsversionen av planförslaget kunde Bastionspalatsets totalhöjd och utbredning från framför allt västra sidan av Fredrikskansbron påverka upplevelsen av domkyrkan. Byggnaden har därför nu minskats i höjd sam utbredning, se montagen på sidan 15 nedan. Planförslaget påverkar fornlämningarna inklusive befästningsverket och bastionen Carolus Nonus inom kvarteret genom att de har tagits bort eller kommer att tas bort för att den planerade byggnationen inklusive källare ska kunna genomföras. Den arkeologiska utgrävningen och dokumentationen har gjort att man bland annat har fått ny kunskap om platsen och dess historia. Utveckling av värdena av riksintresset för kulturmiljövården En stad planeras utifrån sin tid och dess värderingar. Kalmar är ett särskilt tydligt exempel på detta. Det speciella med kvarteret Gesällen är att det utgör ett gränssnitt av 350 års planeringshistoria. Det börjar med Fästningsstaden, ca 1650 ca 1850.

Samhällsbyggnadskontoret 2013-04-23 13 (16) Antalet anlagda nya städer, moderniserade eller flyttade befintliga städer enligt barockens stadsplaneideal i Sverige under 1600 talet hade ingen motsvarighet i övriga Europa. Kvarnholmens stadsplan kom att bli den mest konsekvent genomförda av dessa. Idén att flytta Kalmar initierades av rikskansler Axel Oxenstierna. Han ansåg att staden skulle få gavelvända hus mot gatan i likhet med de städer han studerat i Tyskland. Han ville påbjuda minst två våningar, men det var fritt fram att bygga högre. Han ansåg även att trädgårdar inte behövde byggas i staden, utan att de tillhörde förstaden. En plan från 1648, troligen av Tessin, kan ses som en idealbild och tolkning av Oxenstiernas vilja. Stadsplanen är ritad av Johan Wärnskjöld 1651 och godkänd av drottning Kristina med likstora tomter och med Storgatan som delar fästningsstaden i två lika delar. En plan för framtidens idealstad som andas regularitet, renhet, ordning- och modernitet som Göran Tagesson skriver i den nya bok om Kvarnholmen som bl.a. bygger på resultatet av de arkeologiska utgrävningarna i Kv. Gesällen. Han visar också på att Kalmars nya stadsplan inte bara är som ett stycke estetisk eller militär försvarsteknik, utan som ett stycke ideologi. Särskilt omtyckt under 1600 talet var grand vista, raka gator som leder mot tydliga blickfång, i Kalmars fall var det i första hand domkyrkan. Den utformades som en centralkyrka vilket kan ses i den nyorientering mot den kontinentala, romerska barocken som skedde i Sverige i mitten 1600 talet. Den blev symbolen för vad stadsplanen skulle uttrycka och representera kungamakten. Då som nu kom inspiration och kunskapsinhämtning genom kulturutbyte. Johan Wärnskjöld förlade stadsplanestudier till Holland och Tessin d.ä. gjorde sin Italienresa och hittade förebilden till Kalmar domkyrka i Rom. Idealplanen genomfördes med en anpassning mot verkligheten, en social skiktning uppstod där södra Kvarnholmen mot hamnen blev den fina halvan. En sluten fästningsstad omsluten av sex meter höga murar och omfluten av vatten. Västerport var den enda landförbindelsen. Sex portar fanns mot sjösidan, i förlängningen av Kaggensgatan, Östra Sjögatan och Landshövdingegatan. Stadens huvudbrygga låg i östra Sjögatans förlängning. Tre eller fyra av sjöportarna var troligtvis stängda. Ytterkvarteren mot vallarna blev smalare och anpassades i formen till vallarnas sträckning. Befästningsmuren gick genom nuvarande Kv. Gesällen. Mellan muren och bebyggelsen gick Vallgatan. En gata som började suddas ut när husen Tripp Trapp Trull flyttades till kvarteret Tenngjutaren och när ett ålderdomshem placerades i det obebyggda kvarteret Muren på 40-talet. I Kvarteret Gesällen förblir området där Vallgatan gick inom fastigheten nr 23 obebyggt. Den sträcka där Vallgatan vinklade mot Västra Sjögatan har också lämnats obebyggd. En redovisning av Vallgatans sträckning ska ske här. Se vidare bilder och mer text på sidorna 8-10 ovan. Gatorna på Kvarnholmen i öst-västlig riktning, undantaget Storgatan, var sekundära. Gatorna mellan stadens portar var de viktiga. Det medförda att kvarteret Gesällen inom fästningsstaden, där mindre bemedlade bodde och verkade, var ett vid sidan om - område vid muren och bastionen Carolus Nonus. Det var inte härifrån man skulle närma sig Stortorget. Esplanad- och parkstaden, ca 1850 1935, började utvecklas när delar av murarna revs. Det möjliggjorde att kvarteret Gesällen utökades till sin nuvarande form och Strömgatan samt en brokoppling till Malmen från Kaggens-

Samhällsbyggnadskontoret 2013-04-23 14 (16) gatan anlades. Mark började fyllas ut även på fastlandssidan. En omvandling av Kvarnholmens baksida mot en mer central roll hade börjat. Ett rationellt rutnät skulle rullas ut över Malmfjärden. Bebyggelsen i den norra delen av kvarteret representerar början till det moderna demokratiska samhället. I början av 1900 talet nyanserades föreslagen rutnätsstruktur i Hallmans stadsplan. Utfyllnader i Malmfjärden fortsatte så att Fredriksskansområdet bildades, det storskaliga läroverket (Stagneliusskolan) uppfördes och den storslagna Fredriksskansgatan samt Fredrikskanskanalen anlades med ny bro till Kvarnholmen. Därmed fanns för första gången en ny stor entré rakt fram till Stortorget. Förståelsen för denna del av fästningsstaden var nu låg. Modernismens stadsplaneideal, 1935-2000, är sammankopplat med bilismens starka utveckling. Behovet att få mer parkeringsplatser på norra Kvarnholmen tog över inte minst för att Tempo hade byggt sitt för tiden moderna varuhus i kvarteret Mästaren. Vad var därför inte mer lämpligt än att låta de avrivna tomterna i kvarteret Gesällen bli parkeringsplatser. Kunskapsstaden, 2000-talet -, beskrivs i den fördjupade översiktsplanen för Kvarnholmen med omgivande vattenrum. Målet är att utveckla en innehållsrik och levande stadskärna med fotgängaren som måttstock. Kvarteret Gesällen blir än mer centralt och traditionen med handel förstärks samt Fredriksskansbron och Västra Sjögatan kan komma utvecklas till ett viktigt stadsstråk för gående och cyklister. Detaljplanen är utformad utifrån detta. Fiskargatan får bebyggelse som relaterar till fästningsstadens idealplan respektive hur det blev i verkligheten. Bebyggelsens fasader följer i stort tidigare tomindelning och är placerad i kvartersgräns. Förståelse för murverkets struktur trots att Strömgatan och Västra Sjögatan bryter igenom förbättras. Vinkelhuset, Bastionspalatset, linjerar upp och ger murverket volym. Om möjligt ska del av murverket under mark göras synligt. Det definierar fästningsstaden här och synliggör Vallgatan. Domkyrkans dominans i luftrummet är beaktad från Fredrikskansgatan. Konsekvenser av nollalternativ Nollalternativet innebär att planområdet fortsätter att användas som parkeringsplats, eller att ett parkeringshus byggs. Alternativet är negativt för stadsbilden. En arkeologisk utgrävning har genomförts och fornlämningarna (förutom stadsmuren) har tagits bort.

Samhällsbyggnadskontoret 2013-04-23 15 (16) Visualisering av ny bebyggelse sett från Västra Sjögatan norrifrån ny föreslagen lägre höjd på Bastionspalatset. Fotomontage av föreslagen ny bebyggelse i kvaretert Gesällen. Sett från Fredriksskansbrons västra trottoar. Fotomontage av föreslagen ny bebyggelse i kvaretert Gesällen. Sett från Västra Sjögatans västra trottoar.

Samhällsbyggnadskontoret 2013-04-23 16 (16) Samlad bedömning Att området nu byggs igen med bostäder och verksamheter är värdefullt för stadsbilden och gör att staden och närmiljön blir mer attraktiv. Bebyggelsen bedöms som positiv för upplevelsen av riksintresset. Eftersom Bastionspalatset avviker från befintliga hus på Kvarnholmen är det extra viktigt att byggnadens förhållande till omgivningen studeras noga. Förslaget bedöms, efter justeringar efter samrådet, inte medföra påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljön. Förslaget bedöms uppfylla den fördjupade översiktsplanens strategier om att Tydliggöra 1600-tals planen genom att kontrastera, bevaka och utveckla siktstråk samt Palett för byggnadstillägg innanför befästningsverket. Den nya platsen intill Bastionspalatset kan bli ena änden i ett framtida parkstråk längs med och på den norra stadsmuren österut mot Kattrumpan. Förslag till åtgärder Förslagsvis bör man återknyta till den kalmaritiska byggnadstraditionen genom att använda traditionella fasadmaterial på husen längs med Fiskaregatan, Strömgatan och i hörnet Fiskaregatan och Västra Sjögatan. Vid valet av material bör det beaktas att på norra Kvarnholmen har det varit vanligt med träfasader jämfört. Detaljer på byggnaderna bör utformas med hög kvalité och omsorg. Även utformningen av taken bör studeras noga då takarkitekturen är viktig för Kvarnholmens specifika och kännetecknande stadsbild. Bastionspalatsets utformning bör också studeras noga vad gäller fasad- och takutformning samt material och färgval. Befästningsverkets sträckning bör markeras för att ge information och ökad förståelse för det historiska Kalmar. Även sträckningen av Norra Vallgatan inom kvarteret bör visas på något sätt. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Den planerade bebyggelsen i kvarteret Gesällen bedöms som positivt för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Uppföljning Enligt MB 6 kap 18 har kommunen ett ekonomiskt ansvar för uppföljning och eventuella åtgärder av planer som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I detta fall är det viktigt att uppföljning av åtgärder för att inte påverka riksintresset negativt görs i samband med bygglovprövningen. Syftet med uppföljningen av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av detaljplanen medför är att den negativa betydande miljöpåverkan som inte tidigare har identifierats kan åtgärdas. Medverkande tjänstemän Projektledare har varit Mattias Andersson, mark- och planeringskontoret. Planen och MKB:n har upprättats på samhällsbyggnadskontoret, SBK, med Arne Wandin som handläggare samt miljökonsult Catarina Lund, Vatten och Samhällsteknik vad gäller miljöfrågorna och MKB. Även andra handläggare på samhällsbyggnadskontoret har medverkat. Staffan Lindholm Stadsarkitekt Samhällsbyggnadskontoret Catarina Lund Miljökonsult Vatten- och Samhällsteknik