SAMRÅDSUNDERLAG PLANERAD STAMNÄTSFÖRBINDELSE MELLAN GOTLAND OCH FASTLANDET

SAMRÅDSUNDERLAG PLANERAD STAMNÄTSFÖRBINDELSE MELLAN GOTLAND OCH FASTLANDET FEBRUARI 2012 Underlag för samråd gällande Svenska Kraftnäts planerade stamnätsförbindelse mellan Gotland och fastlandet.

Projektorganisation Projektledare Sverker Ekehage Ansvarig tillståndsärenden Helene Boström Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av COWI och Svenska Kraftnät. Omslagsfoto Gunnar Britse. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriverket och Sjöfartsverket: Lantmäteriverket/Svk-GSD Sjöfartsverket. Tillstånd nr 05-01958, 09-01677 och 09-02314. Sjökorten är ej avsedda för navigering. Samrådsunderlag COWI Uppdragsledare Monika Walfisz Handläggare Stefan Lindquist Kristina Bernstén GIS Daniel Johansson Layout Monika Walfisz Org.Nr 20 21 00-4284 Svenska Kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel 08 475 80 00 Fax 08 475 89 50 www.svk.se

Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el och naturgas. Svenska Kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska Kraftnät har cirka 400 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2010 var omsättningen 10,5 miljarder kronor. Svenska Kraftnät har tre dotterbolag och fem intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Mer information finns på vår webbplats www.svk.se. Förord Svenska Kraftnät planerar en stamnätsförbindelse mellan Gotland och fastlandet för att möjliggöra en storskalig utbyggnad av vindkraft på Gotland samt för att ansluta det gotländska elnätet till det svenska stamnätet. Svenska Kraftnät har utfört utredningsarbete för att finna det bästa alternativet för denna förstärkning. Tekniska studier har visat att ledningen bör utföras som en 300 kv likströmsförbindelse, vilken anläggs succesivt genom två separata länkar. Denna handling omfattar den första av de två länkarna. Svenska Kraftnät fördjupar nu sitt utredningsarbete för att finna en lämplig ledningssträckning på land och till havs. Den aktuella stamnätsförbindelsen ska anslutas till växelströmsnätet på Gotland via en planerad omriktarstation vid Forse samt på fastlandet via en planerad omriktarstation vid Misterhult norr om Oskarshamns kärnkraftverk vid Simpevarp. Denna skrift är ett samrådsunderlag som redogör för de olika miljö- och samhällsintressen som berörs av den planerade likströmsförbindelsen och stationsetableringar på Gotland och på fastlandet. En översiktlig bedömning görs över de konsekvenser den planerade utbyggnaden väntas få på människors hälsa och miljön. Fortsatt samråd genomförs nu där myndigheter och berörda ges möjlighet att komma med synpunkter på och förslag till sträckning för den planerade stamnätsförbindelsen.

4 INNEHÅLL Projektorganisation 2 Svenska Kraftnät 3 Förord 3 sammanfattning 6 fastlandet, Misterhult 18 4.3 Avförda alternativ 19 4.3.1 Avförda utredningsområden 19 4.3.2 Avförda stationslägen Gotland 21 4.3.3 Avförda stationslägen fastlandet 22 5. verksamheten 23 1. inledning 8 1.1 Bakgrund 8 1.2 Syfte 9 1.3 Geografiska avgränsningar 9 1.4 Övriga avgränsningar 10 1.5 Metod 10 2. TILLSTÅND OCH SAMRÅd 11 2.1 Krav på tillstånd 11 2.2 Samrådsprocessen enligt miljöbalken 12 2.3 Samrådets genomförande 12 2.4 Markupplåtelse och ledningsrätt 12 2.5 Tillståndsprocessens tidplan 12 3. övergripande förutsättningar 13 3.1 Miljömål 13 3.1.1 Nationella miljömål 13 3.2 Svenska Kraftnäts miljöpolicy och miljömål 13 3.2.1 Svenska Kraftnäts miljöpolicy 13 3.2.2 Svenska Kraftnäts miljömål 14 3.3 Säkerhet och beredskap 14 3.3.1 Allmänt 14 3.3.2 Robusthet och beredskap 14 5.1 Översiktlig beskrivning 23 5.2 Förbindelsens tekniska utförande 24 5.2.1 Planerade stamnätsstationer 24 5.2.2 Markkabel 25 5.2.3 Sjökabel 25 5.3 Markbehov 25 5.3.1 Stationsområdena 25 5.3.2 Markkabel 25 5.3.3 Sjökabel 26 5.4 Markkabelförläggning 26 5.4.1 Allmän metodbeskrivning 26 5.4.2 Kabeldiket 26 5.4.3 Arbetsområdet 27 5.4.4 Förberedelser 27 5.4.5 Bergschakt 28 5.4.6 Schaktning 28 5.4.7 Hinderpassager 29 5.5 Sjökabelförläggning 29 5.6 Elektriska och magnetiska fält samt ljudeffekter 31 5.6.1 Elektriska och magnetiska fält 31 5.6.2 Ljudeffekter 32 5.7 Drift och framtida underhåll 32 5.7.1 Löpande drift och underhåll 32 5.7.2 Skogligt underhåll 32 5.7.3 Kulturminnesskydd 32 5.7.4 Naturvårdshänsyn 33 4. alternativ 15 4.1 Nollalternativ 15 4.2 Huvudalternativ 15 4.2.1 Stationslokalisering Gotland, Forse 16 4.2.2 Markkabel Gotland, Forse Ygne 16 4.2.3 Sjökabel, Ygne Simpevarp 16 4.2.4 Markkabel fastlandet, Simpevarp Misterhult 16 4.2.5 Stationslokalisering 6. NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE MILJÖKONSEKVENSER 34 6.1 Läshänvisning och bedömningsgrunder 34 6.2 Planerad stamnätsstation Gotlands län 34 6.2.1 Skyddade natur- och kulturområden 35 6.2.2 Områden av riksintresse 35 6.2.3 Naturmiljö 35 6.2.4 Friluftsliv och rekreation 35

5 6.2.5 Kulturmiljö och landskapsbild 35 6.2.6 Naturresurser 35 6.2.7 Infrastruktur, planförhållanden och bebyggelse 36 6.3 Markkabel i Gotlands län 36 6.3.1 Skyddade natur- och kulturområden 36 6.3.2 Områden av riksintresse 36 6.3.3 Naturmiljö 37 6.3.4 Friluftsliv och rekreation 37 6.3.5 Kulturmiljö och landskapsbild 38 6.3.6 Naturresurser 38 6.3.7 Infrastruktur, planförhållanden och bebyggelse 38 6.4 Sjökabeln 39 6.4.1 Skyddade natur- och kulturområden 39 6.4.2 Områden av riksintressen 39 6.4.3 Naturmiljö 41 6.4.4 Friluftsliv och rekreation 42 6.4.5 Kulturmiljö och landskapsbild 42 6.4.6 Naturresurser 42 6.4.7 Infrastruktur, planförhållanden och bebyggelse 43 6.5 Markkabel i Kalmar län 43 6.5.1 Skyddade natur- och kulturområden 43 6.5.2 Områden av riksintresse 44 6.5.3 Naturmiljö 44 6.5.4 Friluftsliv och rekreation 45 6.5.5 Kulturmiljö och landskapsbild 45 6.5.6 Naturresurser 46 6.5.7 Infrastruktur, planförhållanden och bebyggelse 46 6.6 Planerad stamnätsstation Kalmar län 46 6.6.1 Skyddade natur- och kulturområden 47 6.6.2 Områden av riksintresse 47 6.6.3 Naturmiljö 47 6.6.4 Friluftsliv och rekreation 47 6.6.5 Kulturmiljö och landskapsbild 47 6.6.6 Naturresurser 47 6.6.7 Infrastruktur, planförhållanden och bebyggelse 47 BILAGA 1 KARTILLUSTRATIONER 51 BILAGA 2 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 67 7. referenser 49

6 två länkar mellan de nya stationerna. Föreliggande samrådsunderlag omfattar enbart förutsättningarna för den första länken. Den planerade förbindelsen kommer att utgöras av en ca 110 km lång 300 kv likströmsförbindelse, även benämnd HVDC (High Voltage Direct Current), med kapacitet att överföra en effekt på ca 500 MW. De två stamnätsstationerna kommer att innehålla växelströmsställverk, manöverbyggnad, mindre komplementbyggnader och omriktarstation för omvandling av likström till växelström. Svenska Kraftnät identifierade tidigare i samrådsprocessen ett antal olika utredningsområden för den planerade stamnätsförbindelsen. Utgångssammanfattning Detta dokument utgör underlag för samråd inför koncessionsansökan enligt ellagen avseende en planerad stamnätsförbindelse mellan Gotland och fastlandet samt inför kommande ansökan om vattenverksamhet enligt miljöbalken för den del som utgörs av sjökabel. Förbindelsen planeras att anläggas som sjökabel och markförlagd kabel. Två nya stamnätsstationer, en på Gotland och en på fastlandet kommer att krävas. Bakgrunden till projektet är att möjliggöra en storskalig utbyggnad av vindkraft på Gotland samt att ansluta det befintliga regionnätet på Gotland till stamnätet på fastlandet. Svenska Kraftnät planerar att förbindelsen ska anläggas i två steg, i form av ± 0 20 40 10 Kilometer Översiktlig karta över utredningsområdet avseende planerad förbindelse mellan Gotland och fastlandet.

punkten var att i så stor utsträckning som möjligt samlokalisera den nya förbindelsen med befintliga kraftledningar samt att om möjligt undvika bland annat skyddsvärda områden och bebyggelse. I det skede projektet nu befinner sig har Svenska Kraftnät valt att gå vidare med ett av de identifierade utredningsområdena, ett så kallat huvudalternativ. Alternativet har förefallit lämpligast efter att hänsyn tagits till inkomna synpunkter i samrådet, bebyggelse, natur- och miljöpåverkan samt anläggningstekniska aspekter. Utredningsområdet berör Oskarshamns och Västerviks kommuner i Kalmar län och Region Gotland i Gotlands län och utgår från ett föreslaget stationsläge vid Forse på Gotland. Från Forse sträcker sig utredningsområdet mot fiskeläget Ygne, där tre olika lägen för landtagningspunkt utreds. Sjökabeln avser att förläggas från Ygne, norr om Knolls grund och Ölands Norra grund och vidare till en landtagningspunkt vid Simpevarp. På fastlandet sträcker sig utredningsområdet från Simpevarp till Misterhult, där ett stationsläge har identifierats. Detaljstudier av förbindelsens förläggning inom utredningsområdet kommer att göras i samband med upprättandet av den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att biläggas koncessionsansökan respektive miljödomsansökan. 7

8 1. inledning 1.1 Bakgrund Svenska Kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Kortsiktigt innebär detta ansvar att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsumeras samt att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert. På lång sikt innebär detta ansvar att Svenska Kraftnät arbetar för att förstärka och underhålla stamnätet för att öka driftsäkerheten och överföringskapaciteten. Därmed förbättras också förutsättningarna för att kunna upprätthålla balansen i elsystemet. Svenska Kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter: > > Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. > > Utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadseffektivt. > > Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas. > > Verka för en robust elförsörjning. Vindkraften på Gotland omfattar idag ca 110 MW. Region Gotlands målsättning är att vindbruket ska byggas ut till totalt 2,5 TWh, vilket motsvarar ca 1000 MW installerad effekt (Översiktsplan för Gotlands kommun, 2010). Det gotländska elnätet och de befintliga likströmslänkarna mellan Gotland och fastlandet är anpassade och dimensionerade efter dagens elproduktion och förbrukning. Den planerade utbyggnaden av ny elproduktion på Gotland kommer att leda till ett stort energiöverskott på ön, varför både en utökad exportkapacitet till fastlandet och omfattande nätförstärkningar på Gotland kommer att krävas. Svenska Kraftnäts styrelse fattade den 27 augusti 2009 ett inriktningsbeslut att påbörja planering och tillståndshantering för en stamnätsförbindelse mellan Gotland och fastlandet, och på så vis möjliggöra för den planerade storskaliga utbyggnaden av vindkraft på Gotland samt för att ansluta det gotländska elnätet till det svenska stamnätet. Svenska Kraftnät planerar utbyggnaden succesivt genom att i ett första skede anlägga en länk och därefter eventuellt komplettera med ytterligare en länk några år senare. Behovet av att genomföra den andra länken utvärderas löpande utifrån hur vindkraftsutbyggnaden utvecklas på Gotland. Svenska Kraftnät har i tekniska studier utrett lämpliga teknikval för den planerade stamnätsförbindelsen. En av slutsatserna från dessa studier är att det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet är att bygga ut planerad kapacitet till Gotland med 300 kv likströmsteknik (HVDC/VSC) i två steg om vardera 500 MW. Den första länken, vilken kommer att utformas med kablar såväl till havs som på land (inga luftledningar är aktuella), beräknas vara i drift år 2017 och den andra kring år 2020. Svenska Kraftnät planerar även en 400 kv ledning mellan station Ekhyddan, belägen i anslutning till Oskarshamns kärnkraftverk, och en planerad station Barkeryd, norr om Nässjö. För-

9 ± 0 20 40 10 Kilometer ± Förslag stationsläge Misterhult ± Förslag stationsläge Forse 0 1 2 0,5 Kilometer 0 1,5 3 0,75 Kilometer Figur 1.1. Föreslagna utredningsområden samt förslagna stationslägen på Gotland respektive fastlandet. bindelsen mellan Ekhyddan och Barkeryd ska också ansluta till den nya station, där Gotlandslänken ansluter till växelströmsnätet på fastlandet (se avsnitt 1.3). 1.2 Syfte Syftet med detta samrådsunderlag är att det ska utgöra underlag vid genomförandet av fortsatta samråd inom den samrådsprocess som inleddes under 2011. I samrådsunderlaget, som behandlar den första länken, tydliggörs miljöaspekter, eventuella intressekonflikter och tekniska lösningar för landoch sjökabelsträckningarna mellan föreslagna stationslägen på Gotland och fastlandet. 1.3 Geogr afisk a avgr änsningar I den planeringsprocess som föregått arbetet med detta samrådsunderlag har Svenska Kraftnät fastställt de yttre ramarna för vilket geografiskt område som varit lämpligt att studera för en ny stamnätsförbindelse mellan Gotland och fastlandet. I det första samrådet presenterades, som ett resultat av denna process, två alternativa utredningsområden. Det utredningsområde Svenska Kraftnät nu valt att gå vidare med är det södra utredningsområdet, vilket på Gotland utgår från ett planerat stationsläge vid Forse, därefter via en landtagningspunkt i närheten av Ygne vidare mot fastlandet. På fastlan-

10 det innebär alternativet att Svenska Kraftnät väljer att arbeta vidare med landtagningspunkten vid Simpevarp och ett stationsläge söder om Misterhult (se vidare under avsnitt 5, Alternativ). I utredningarna kring alternativa lokaliseringar har utgångspunkten varit att i så stor utsträckning som möjligt samlokalisera med befintliga kraftledningar för att på så vis minimera det nya markintrånget. Vidare har utredningsområdena anpassats för att om möjligt undvika bebyggelse och skyddsvärda områden. 1.4 Övriga avgränsningar Detta samrådsunderlag har avgränsats till att behandla de miljöaspekter som är mest aktuella när det gäller kraftledningar och stationer, och betonar elförbindelsens övergripande konsekvenser. Konsekvenser för till exempel enskilda människor, djurarter eller växtsamhällen behandlas endast i generella ordalag. Genom fortsatta studier och planerade undersökningar kommer detaljnivån att öka i de två slutliga miljökonsekvensbeskrivningarna den ena tillhörande ansökan om vattenverksamhet och den andra tillhörande ansökan om nätkoncession (se vidare under avsnitt 2, Tillstånd och samråd). De två stationer som planeras i förbindelsens anslutningspunkter till befintligt nät omfattas inte av koncessionsplikt enligt ellagen. Dessa kommer istället att prövas genom detaljplaneprocess och bygglov i Oskarshamns kommun respektive Region Gotland. 1.5 Metod De moment som föregått framtagandet av detta dokument kan sammanfattas enligt följande. > > Genomgång av inkomna synpunkter i genomfört samråd. > > Genomgång av befintligt underlagsmaterial. > > Genomgång av Svenska Kraftnäts tidigare utredningar. > > Inhämtning av GIS-underlag från länsstyrelserna, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket. > > Genomgång av kommunala planer. > > Översiktliga platsbesök. > > Beskrivning av förutsättningar för de olika alternativen. > > Översiktlig bedömning av den miljöpåverkan projektet förväntas medföra. Påverkan bedöms i skalan obetydlig, liten, måttlig och stor.

2. TILLSTÅND OCH SAMRÅD 11 2.1 Krav på tillstånd För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. Nätkoncession ges vanligtvis för 40 år varefter koncessionen kan förlängas genom ny prövning. Koncession söks hos Energimarknadsinspektionen. Förutom nätkoncession för linje krävs också tillträde till berörda fastigheter. Detta uppnås vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal mellan fastighetsägaren och Svenska Kraftnät. Detta säkerställs även genom ledningsrätt enligt ledningsrättslagen (1973:1144). Vidare krävs tillstånd eller anmälan för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken (1998:808). Detta gäller vid förläggning i vattenområde eller om förläggningen kräver sänkning av grundvattennivån. Tillstånd enligt lagen om kontinentalsockeln (1966:314) krävs då geofysiska mätningar, borrningar eller utforskning av kontinentalsockeln på annat sätt ska utföras på havsbotten. Regeringen ger tillstånd till detta för ett bestämt område under viss tid. Svenska Kraftnät behöver som statligt affärsverk endast tillstånd för utläggning av kabeln. Med kontinentalsockeln menas havsbottnen och dess underlag inom allmänt vattenområde samt inom det havsområde utanför Sveriges territorialgräns som regeringen bestämmer i enlighet med konventionen om kontinentalsockeln (undertecknad i Genève den 29 april 1958). De planerade stationerna innefattas inte av starkströmsförbindelsens koncessionsprövning. Däremot gäller att, enligt 2 kap. 3 ellagen, ett ställverk eller omriktarstation, som ska anslutas till en eller flera nya ledningar för vilken/vilka det krävs linjekoncession, inte får börja byggas förrän koncession meddelats för minst en av de nya ledningarna. Enligt 2 kap. 5 ellagen finns det dock en möjlighet att erhålla dispens från förbudet om det finns särskilda skäl. Bygglov krävs enligt 9 kap. 2 plan- och bygglagen (2010:900) för de byggnader som kommer att uppföras inom de planerade stationsområdena. De byggnader som planeras inom stationsområdena är omriktarbyggnaderna med mindre manöverbyggnader, ställverkets manöverbyggnad samt mindre komplementbyggnader. Transformatorerna och övriga komponenter tillhörande ställverket kan komma att vara inbyggda varvid de blir bygglovspliktiga. Enligt önskemål från Oskarshamns kommun och Region Gotland kommer de planerade stationerna att regleras genom detaljplan, som styrs, liksom bygglov, i plan- och bygglagen. Övriga tillstånd, dispenser eller godkännanden som kan vara aktuella i denna typ av projekt är: > > tillstånd enligt lag (1988:950) om kulturminnen m.m, > > dispens från biotopskyddet enligt 7 kap. 11 miljöbalken, > > dispens från strandskyddet enligt 7 kap. 18 c miljöbalken, > > tillstånd enligt väglagen (1971:948) samt > > samråd för anslutningsvägar eller dylikt enligt 12 kap. 6 miljöbalken.

12 2.2 Samrådsprocessen enligt miljöbalken Inför inlämnande av koncessionsansökan samt tillståndsansökan för vattenverksamhet krävs att Svenska Kraftnät först har samrått med de som kan komma att beröras av planerna. Reglerna för detta finns i 6 kap. miljöbalken och hit hänvisar såväl 11 kap. miljöbalken (som behandlar vattenverksamhet) som ellagen. I 6 kap. 4 miljöbalken framgår att den som avser att bedriva en verksamhet enligt ovan ska samråda med länsstyrelse, tillsynsmyndighet och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten. Om verksamheten kan anses medföra betydande miljöpåverkan, enligt de kriterier som anges i bilaga 2 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, ska även samråd med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda genomföras. Beslut om betydande miljöpåverkan fattas av länsstyrelsen. I övrigt gäller att samråd ska genomföras i god tid och i behövlig omfattning. Från Länsstyrelsen i Gotlands län meddelades beslut om betydande miljöpåverkan i december 2011. Beslut från Länsstyrelsen i Kalmar län har, i skrivandets stund, ännu inte meddelats. I 6 kap. miljöbalken regleras även kraven på miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan antas medföra på människors hälsa och miljön. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter. En MKB upprättas efter genomförda samråd inför tillståndsansökan. 2.3 Samrådets genomförande Svenska Kraftnäts intention med samrådets genomförande är att skapa en plattform för informationsutbyte mellan sig och de som kan komma att beröras av det planerade projektet. Samrådet ska ses som en kontinuerligt pågående process där strävan är att öka detaljeringsnivån i den information som utbyts allt eftersom samrådet fortskrider. En viktig del i samrådet är att arbeta med alternativa lokaliseringar för att säkerställa att den bästa sträckningen till slut kan väljas. En del av detta arbete består av att avföra de alternativ som av olika anledningar inte är lämpliga. När en sträckning valts preciseras de som kan komma att bli direkt berörda av den planerade stamnätsförbindelsen och en närmare dialog kan föras med dessa parter. För information om hur processen kring alternativa lokaliseringar gått till, se avsnitt 4. För information kring genomförda samråd, se bilaga 2 Samrådsredogörelse. 2.4 Markupplåtelse och ledningsrätt För att få börja kabelförläggningen krävs förutom koncession och eventuella tillstånd även tillträde till berörda fastigheter. Detta sker vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal mellan fastighetsägare och Svenska Kraftnät. I vissa fall kan markförvärv ske. Svenska Kraftnät eftersträvar frivilliga överenskommelser med berörda fastighetsägare så långt det är möjligt. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för kabeln. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador uppkommer i samband med anläggning eller dylikt. När koncession beviljats lämnas en ansökan om ledningsrätt enligt ledningsrättslagen in till Lantmäterimyndigheten för att säkerställa rättten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid. 2.5 Tillståndsprocessens tidplan Samrådet för vilket detta samrådsunderlag tagits fram bedöms pågå under vintern/vårvintern 2012. Svenska Kraftnät planerar att under år 2012 lämna in koncessionsansökan till Energimarknadsinspektionen. Samma år planeras en ansökan om vattenverksamhet, för den planerade sjökabeln, att lämnas in till miljödomstolen. Övriga tillstånd, dispenser eller godkännanden som kan vara aktuella för detta projekt hanteras för att vara klara snarast efter att koncession och miljödom vunnit laga kraft.

3. övergripande förutsättningar 13 3.1 Miljömål 3.1.1 Nationella miljömål Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden (www.miljomal.nu). Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser samt befolkningens hälsa som är miljömässigt hållbara på lång sikt. Till varje miljökvalitetsmål hör ett antal delmål. De nationella miljökvalitetsmålen är konkretiseringar av miljöbalkens mål om främjandet av en hållbar utveckling. De nationella miljökvalitetsmålen framgår enligt nedan. De mål som i huvudsak bedöms beröras framgår i svart. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv 3.2 Svenska Kraftnäts miljöpolicy och miljömål 3.2.1 Svenska Kraftnäts miljöpolicy Svenska Kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en säker och hållbar energiförsörjning. Vi utvecklar energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet. Vårt arbete underlättar utbyggnaden av förnybar energi och ger klimatpolitiken största möjliga handlingsutrymme. Genom arbetet bidrar vi till att de nationella miljökvalitetsmålen nås. Vi uppnår detta genom att: > > se till att våra medarbetare är miljömedvetna och har den miljökompetens som krävs, > > fatta långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en viktig del av underlaget, > > ställa miljökrav i alla upphandlingar och säkerställa att kraven följs, > > kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala miljöfrågor, > > bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och metoder, > > ständigt utveckla miljöarbetet så att vi kontinuerligt minskar vår påverkan på miljön, > > noggrant följa lagar och andra krav inom miljöområdet.

14 3.2.2 Svenska Kraftnäts miljömål Miljöarbetet inriktas mot långsiktiga mål. Målen anknyter till de nationella miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Säker strålmiljö, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. fel kommer ett specialavtal att upprättas mellan Svenska Kraftnät och det bolag som utför reparationsarbetet. Avtalet innebär bland annat att personal skall finnas till hands för att omedelbart starta upp ett reparationsarbete. > > De utsläpp av växthusgaser som orsakas av verksamheten ska kontinuerligt minska. > > Stationer och ledningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att utbyggnaden av förnybar energiproduktion i landet främjas. > > Farliga ämnen ska successivt fasas ut. De farliga ämnen som används ska hanteras så att de inte läcker ut i miljön. > > Försiktighetsprincipen om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält ska följas genom att Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy tillämpas. > > Den biologiska mångfalden i ledningsgatorna ska gynnas och hotade arters livsmiljöer värnas. 3.3 Säkerhet och beredskap 3.3.1 Allmänt Säkerhetsbestämmelser för kraftledningar (luftledningar och kablar) finns i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (2009:22) och Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1-3 samt ändringsföreskrifterna ELSÄK-FS 2010:1-3). Elsäkerhetsverket utövar tillsyn över lågfrekventa elektromagnetiska fält från kraftledningar och stationer. Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd i (SSMFS 2008:18) om en grundläggande begränsning av allmänhetens exponering tillämpas. 3.3.2 Robusthet och beredskap Genom olika författningar ställer statsmakterna krav på att elförsörjningens infrastruktur ska göras mera motståndskraftig och uthållig mot skador som kan uppstå av olika skäl, bland annat till följd av extrema väderförhållanden. Lämpliga åtgärder för att öka robustheten kommer därför att vidtas i samband med till- och utbyggnader inom elförsörjningen. När det gäller beredskap vid eventuella

4. alternativ 15 4.1 Nollalternativ Enligt miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en beskrivning av de konsekvenser som uppstår om den sökta verksamheten eller åtgärden inte blir av, ett så kallat nollalternativ. Nollalternativet används som ett jämförelsealternativ för att kunna bedöma förväntade förändringar av de olika föreslagna och studerade alternativen och bedöma nyttan med verksamheten eller åtgärden. Vid bedömning av aktuell verksamhet utgörs nollalternativet av att den nya stamnätsförbindelsen mellan Gotland och fastlandet inte kommer till stånd. I proposition 2005/06:143 Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk betonas vikten av att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter aktivt bidrar till förbättrade förutsättningar för planering av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vind. En av Svenska Kraftnäts uppgifter, som en följd av detta, är att inom sitt verksamhetsområde se till att möjligheterna att bygga ut förnybar elproduktion underlättas. Regeringen anger i sina planeringsramar att det år 2020 ska vara möjligt att producera 30 TWh vindel per år, där 20 TWh ska komma från landbaserad vindkraft. Vidare har Region Gotland som målsättning att vindbruket ska byggas ut till en årsproduktion i storleksordningen 2,5 TWh, vilket motsvarar en utbyggnad från dagens ca 110 MW till totalt cirka 1000 MW. Den befintliga likströmsförbindelsen mellan Gotland och fastlandet har begränsad kapacitet och en storskalig vindkraftsutbyggnad enligt Regionens målsättning är därför inte möjlig utan en ny stamnätsförbindelse. Nollalternativet innebär med andra ord att det blir svårare att uppnå såväl Regeringens planeringsramar för utbyggnaden av vindkraft som Region Gotlands målsättning för utbyggnaden av vindkraft på Gotland. Nollalternativet innebär vidare att de miljökonsekvenser, positiva som negativa, som en 300 kv stamnätsförbindelse mellan Gotland och fastlandet medför uteblir. Miljökonsekvenserna för den planerade stamnätsförbindelsen beskrivs vidare i avsnitt 6. 4.2 Huvudalternativ Nedan följer en beskrivning av det utredningsområde på Gotland, till havs och på fastlandet samt stationslokaliseringar som är fortsatt aktuella för utredning. Valet av huvudalternativ presenterades under det tidigare samrådet och redovisades i förstudien. Vissa mindre justeringar har skett sedan dess. Dessa beskrivs i respektive avsnitt nedan. I det fortsatta utredningsarbetet, inför tillståndsansökan och slutgiltig miljökonsekvensbeskrivning, kommer en detaljprojektering av lämplig sträckning för förbindelsen att ske inom respektive utredningsområde. Detta kommer att leda fram till mer exakta sträckningsförslag för den planerade stamnätsförbindelsen.

16 4.2.1 Stationslokalisering Gotland, Forse På Gotland styrs lokaliseringen av den planerade stationen av befintlig elnätstruktur på ön. Svenska Kraftnät har utfört en teknisk förstudie som har visat att ett lämpligt läge för den planerade stationen på Gotland är i området kring Forse. Att anlägga en station i annan lokalisering skulle innebära en större utbyggnad av det gotländska elnätet. Den planerade stationen på Gotland är planerad strax söder om Västerhejde i direkt anslutning till befintlig 70 kv ledning, se figur 4.1. 0 750 1 500 375 Meter Figur 4.1. Föreslaget stationsläge Forse. ± skjutfält avfördes under framtagande av förstudien. Efter fortsatta studier under samrådstiden gjordes bedömningen att alternativen var genomförbara och kunde därför återupptas. Den totala längden på utredningsområdet på Gotland är ca 4 5 km. Utredningsområdet visas i figur 4.2. 4.2.3 Sjökabel, Ygne Simpevarp Utredningsområdet för sjökabeln utgår från landtagningspunkten vid Ygne och fortsätter därefter i västlig riktning. Utredningsområdet går norr om Knolls grund och Ölands norra grund. Vidare fortsätter det söder om Blackan och norr om Bredgrund. Landtagningspunkten på fastlandet är lokaliserad strax söder om Simpevarp. Vissa mindre justeringar har skett efter förstudiearbetet vid landtagningspunkterna för att harmonisera med utredningsområdena på land samt på öppet vatten efter preliminära rapporter avseende bottenförhållanden. Den totala längden på utredningsområdet är ca 100 km och bredden är ca 0,5 km till havs men det smalnar av mot land för att bl.a. undvika öar och grynnor. Utredningsområdet berör både Region Gotland och Oskarshamns kommun. Utredningsområdet visas i figur 4.3. 4.2.2 Markkabel Gotland, Forse Ygne Utredningsområdet utgår från planerad station vid Forse och följer befintliga 70 kv ledningar mot nordväst. Utredningsområdet passerar Suderbys golfbana och väg 140. Efter passage av väg 140 delar sig utredningsområdet i ett nordligt och ett sydligt alternativ. Det nordliga alternativet följer befintliga 70 kv ledningar mot befintlig station i Ygne och vidare längs med väg mot Ygne fiskeläge. Det södra alternativet viker av mot befintlig 10 kv ledning och följer denna till befintlig regionnätstation i Ygne och viker vid stationen därefter av ytterligare söderut längs vägen mot Tofta skjutfält. Det södra alternativet följer sedan gränsen på skjutfältet mot kusten. De alternativa landtagningspunkter som utreds är norr om befintligt kabel mellan Gotland och fastlandet, söder om befintligt kabel mellan Gotland och fastlandet samt en landtagningspunkt i anslutning till Tofta skjutfält. Vid Tofta skjutfält undersöks möjligheterna att genom styrd borrning ta sig igenom klinten vid Lillklint. Den södra landtagningspunkten och utredningsområdet intill Tofta 4.2.4 Markkabel fastlandet, Simpevarp Misterhult Utredningsområdet sträcker sig från sydväst om Oskarshamns kärnkraftverk vid Simpevarp i nordvästlig riktning och passerar öster om Mederhult. Alternativet följer ledningsgatan för en befintlig 400 kv ledning samt en 130 kv ledning och ansluter till det föreslagna stationsläget Misterhult syd, söder om Misterhult. På grund av förekommande detaljplanerat område och för att tillgodose Svenska Kärnbränslehanterings (SKB) olika verksamheter har utredningsområdet vid landtagningspunkten justerats i samråd med SKB. Eftersom stationslokaliseringen vid Misterhult syd förflyttats en bit åt sydväst (se nästkommande stycke) har utredningsområdet också kortats ner motsvarande sträcka. Det har också tillkommit en mindre alternativ sträcka längs en väg in mot planerat stationsområde. Den totala längden på utredningsområdet är ca 6 km och det är i sin helhet beläget inom Oskarshamns kommun. Utredningsområdet visas i figur 4.4.

17 Förslag stationsläge Forse Utredningsområde Förslag stationsläge Stamnätsledning ± Regionnätsledning 0 1 000 2 000 500 Meter Figur 4.2. Utredningsområde på Gotland. Utredningsområde Stamnätsledning Regionnätsledning ± 0 20 40 10 Kilometers Figur 4.3. Utredningsområde för sjökabeln.

18 Utredningsområde Förslag stationsläge Stamnätsledning ± Regionnätsledning 0 1 500 3 000 750 Meter Figur 4.4. Utredningsområde på fastlandet. Svenska Kraftnät planerar att anlägga en ny 400 kv luftledning mellan station Ekhyddan, belägen i direkt anslutning till kärnkraftverket, och planerad station Barkeryd i Nässjö kommun. Det kan bli aktuellt att anlägga kraftledningen Ekhyddan - Barkeryd i samma ledningsgata som Gotlandsförbindelsen. 4.2.5 Stationslokalisering fastlandet, Misterhult Lokaliseringen av den planerade stationen på fastlandet styrs av att den, via ett ställverk, måste ansluta till den befintliga 400 kv ledningen mellan Kimstad och Simpevarp. Denna ledning är, via ett ställverk i Simepvarp, ansluten till reaktor 3 i Oskarshamns kärnkraftverk. Ledningen går norrut från Simpevarp. Systemtekniskt finns det därför ingen möjlighet att förlägga den planerade stationen vid annan stamnätsledning som ansluter till Oskarshamns kärnkraftverk. Vidare måste den planerade stationen av systemtekniska skäl anläggas på ett säkerhetsavstånd om minst fem kilometers avstånd från kärnkraftverket i Simpevarp. Den planerade stationen på fastlandet är beläget söder om Misterhult, på den västra sidan om och i närheten till den befintliga 400 kv ledningen, se figur 4.5. Stationslokaliseringen skiljer sig något från det som beskrevs i förstudien, den är förflyttad något åt sydväst. Anledning till att lokaliseringen ändrats är bland annat markförhållanden och att det inom tidigare stationslokalisering fanns höga naturvärden som riskerade att bli påverkade (nyckelbiotop). Närheten till Misterhults samhälle samt till det planerade naturreservatet Späckemåla har också bidragit till justeringen av stationsläget. Justeringen har gjorts i samråd med fastighetsägaren. 0 750 1 500 375 Meter Figur 4.5. Föreslaget stationsläge Misterhult. ±

19 4.3 Avförda alternativ Ett flertal alternativa utredningsområden, stationslägen och landtagningspunkter har studerats. Vissa har av olika skäl avförts från vidare utredning. Nedan följer en beskrivning av dessa alternativ, med hänvisning till figur 4.6, 4.7, 4.8 och 4.9. 4.3.1 Avförda utredningsområden Ygne Hornsviken Pettersberg I detta alternativ är landtagningspunkten vid Hornsviken lokaliserad ca 5 km söder om Västervik. Studerat alternativ går mot befintlig station i Västervik och därefter vidare mot stationsläge Pettersberg, se nummer 1 i figur 4.7. Resultat från förstudien för den nya 400 kv ledningen mellan Ekhyddan och planerad station Barkeryd visar att ledningen bör förläggas från befintlig station Ekhyddan i Oskarhamns kommun via något av sträckningsförslagen i Hultsfreds kommun till planerad station Barkeryd i Nässjö kommun. Ett alternativ genom Västerviks och Vimmerby kommuner avfördes i förstudien för Ekhyddan-Barkeryd bl.a. på grund av att alternativet bedömdes medföra mycket större påverkan på natur-, kultur- och boendemiljöer än övriga utredda alternativ. Följden blir då även att stationsläget i Pettersberg har avförts eftersom Ekhyddan-Barkeryd planeras att ansluta till den nya stationen fastlandet, där Gotlandsförbindelsen ansluter till växelströmsnätet på fastlandet. Ygne Stomsö Pettersberg Den planerade sjökabelns landtagningspunkt är i detta alternativ beläget vid Stomsö ca 7 km söder om Västervik. Alternativ går mot befintlig station i Västervik och därefter vidare mot stationsläge Pettersberg, se nummer 2 i figur 4.7. Detta alternativ avfördes till följd av att stationsläget i Pettersberg avfördes samt att den genomförda närboendeinventeringen visade att ett fler boendemiljöer skulle påverkas av alternativet jämfört med andra studerade alternativ. Ygne Slinsgö Pettersberg En landtagningspunkt vid Slingsö ca 5 km norr om Blankaholm har studerats. Sjökabeln är planerad mot fastlandet genom farleden mellan Eknö och Misterhults naturreservat vid fastlandskusten och därefter fortsätter utredningsområdet mellan Hamnö och Tunnholmen respektive Skavdö och ± 0 12,5 25 50 Kilometer Figur 4.6. Avförda sjökabelalternativ markerat med rött. Huvudalternativ markerat med grönt.

20 Bergö. Utredningsområdet fortsätter vidare öster och norr om Hunö, genom Gås- respektive Björnhuvudsfjärden och till sist genom Slingsviken mot föreslagen landtagningspunkt vid Slingsö. Utredningsområdet fortsätter på land ca 3 km längs en befintlig luftledning och därefter ca 4 km västerut mot stationsläge Pettersberg, se nummer 3 i figur 4.7. Alternativet avfördes till följd av att stationsläget i Pettersberg avfördes samt att Slingsviken är så grund att ett förläggningsfartyg inte bedöms kunna komma in i viken. Sjökabeln skulle därmed behöva flottas ca 4 km. Flottning längre sträckor kan medföra svårigheter att nå landtagningspunkten, vilket medför ökade kostnader. Ygne Lindnäs Misterhult nord/syd En landtagningspunkt vid Lindnäs, söder om Skavdö, har utretts. Ett förläggningsfartyg kan ankra vid Ekholmsflagen och därifrån kan sjökabeln flottas ca 200 meter mot föreslagen landtagningspunkt, se nummer 4 i figur 4.7. Inom utredningsområdet finns dessutom skyddsvärd naturmiljö i form av ett naturvärdesområde med ädellövskog, ett våtmarkskomplex inom klass 3 (vissa naturvärden) enligt våtmarksinventeringen samt en nyckelbiotop. En del av utredningsområdet är av riksintresse för kulturmiljövården. Inom området finns ett antal kända forn- och övriga kulturhistoriska lämningar. Dessa skyddsvärda miljöer samt områdets opåverkade natur har medfört att utredningsalternativet har avförts. Ygne Hålviken Misterhult nord Utredningsområdet utgår från Ygne och går därefter i västlig riktning och norr om Norrskär. Därefter går det öster om Östra och Västra Eknö och Hamnö. Slutligen går utredningsområdet mellan Skavdö och Hunö Böte fram till landtagningspunkten vid Hålviken. Utredningsområdet utgår vidare från Hålviken och vidare i sydlig riktning och följer en befintlig regionnätsledning till Grönhult. Därefter viker utredningsområdet av mot sydväst och ansluter till det föreslagna stationsläget Misterhult nord, norr om Misterhult, se nummer 5 i figur 4.7. Alternativet är avfört på grund av att det bland annat skulle medföra en längre kabeldragning till havs och på land i jämförelse med alternativet Ygne-Simpevarp-Misterhult syd, vilken arbetas vidare med. Alternativet skulle medföra en sjökabelsträckning i anslutning till skyddsvärda naturmiljöer inom Natura 2000-området samt naturreservatet Misterhults skärgård. Utredningsområdet har en längre sträcka inomskärs med grunda vikar och öar. I området från Skavdö till Hamnö ut mot Eknö finns bland annat störningskänsliga häckande fågelarter. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har även anfört i sitt yttrande att bottensedimenten i Saltviken, Hålviken och Gåsfjärden kan innehålla höga halter av miljöföroreningar. Miljön vid Simpevarp är vidare redan påverkad av kärnkraftsanläggningen och befintliga ledningar i jämförelse med Hålviken som är en generellt ser mer opåverkad miljö. Flertalet remissinstanser i samrådet har bekräftat denna bedömning. Ygne Hålviken Misterhult syd Utredningsområdet är det samma som för Ygne Hålviken Misterhult nord fram till Grönhult. Därefter viker utredningsområdet av mot sydväst och följer befintlig 400 kv ledning och regionnätsledning till det föreslagna stationsläget Misterhult Ankarsrum Fårhult Pettersberg 3 1 2 ± Boarum Misterhult norr 0 5 10 2,5 Kilometer 5 6 Misterhult syd Figur 4.7. Avförda alternativ fastlandet visas i rött och kvarstående förslag visas i grönt. Avförda stationsalternativ visas i brunt. 4

21 syd, söder om Misterhult, se nummer 5 och 6 i figur 4.7. Alternativet har avförts på samma grunder som ovanstående alternativ då även detta alternativ skulle innebära en sjökabelsträckning genom Misterhults skärgård. Ygne Simpevarp Misterhult nord Utredningsområdet är det samma som huvudalternativet (Ygne Simpevarp Misterhult syd) fram till huvudalternativets stationsläge, Misterhult syd. Här fortsätter utredningsområdet längs befintlig 400 kv ledning samt en 130 kv ledning och ansluter till det avförda stationsläget i Misterhult nord, norr om Misterhult, se nummer 6 i figur 4.6. Detta alternativ skulle innebära en längre markkabelsträckning för Gotlandsförbindelsen samt luftledningssträcka för den planerade 400 kv ledningen Ekhyddan Barkeryd, som även denna planeras att ansluta till den nya stamnätsstationen, i jämförelse med huvudalternativet. Övriga avförda utredningsområden Ett ytterligare alternativ som översiktligt har utretts är en landtagningspunkt på fastlandet vid Kärrsvik ca 3 km norr om Oskarshamns kärnkraftverk. Sträckningen tangerar Natura 2000-området och naturreservatet Misterhults skärgård och går därefter vidare inomskärs i Granholmsfjärden till föreslagen landtagningspunkt. Vid Kärrsvik finns även en skyddsvärd havsstrandäng som troligtvis inte skulle kunna undvikas. Granholmsfjärden är bitvis en både trång och grund passage och skulle medföra att sjökabeln skulle behöva flottas in till landtagningspunkten ca 6 km. Alternativet har därför bedömts som olämpligt. På Gotland har en alternativ landtagningspunkt vid Klintehamn studerats. Alternativet vid Klintehamn har avfärdats eftersom det indirekt skulle kunna medföra mer omfattande nätutbyggnad på Gotland. Svenska Kraftnät har använt sig av Region Gotlands översiktsplan och gjort en bedömning av var tyngdpunkten av vindkraftsutbyggnaden kan komma att ske med hänsyn till områden av riksintresse för vindbruk av typ 1 och 2. Majoriteten av dessa riksintressen är belägna på norra, nordöstra och östra Gotland i samma breddgrad som Ygne samt ett område vid Näsudden på södra Gotland. Med detta i åtanke bedömde Svenska Kraftnät att en lämplig landtagningspunkt är vid Ygne och inte på södra Gotland. Svenska Kraftnät har studerat landtagningspunkten och stationsläget tillsammans med nätägaren GEAB med utgångspunkten att finna en lokalisering vid knutpunkten i deras nät. Detta för att GEAB i sin tur när det gäller deras nätutbyggnad, som följer av vindkraftsutbyggnaden, ska kunna nyttja befintliga ledningsgator i stor utsträckning. Därmed bedöms den totala miljöpåverkan bli mindre än om stamnätsstationens lokalisering skulle vara vid en plats där det inte redan finns eller enbart finns få ledningar i det befintliga nätet. Knutpunkten i det befintliga ledningsnätet är vid Forse. 4.3.2 Avförda stationslägen Gotland Ygne Ett alternativt stationsläge beläget i anslutning till Vattenfalls befintliga station i Ygne har studerats, se nummer 1 i figur 4.8. Alternativet har utretts och avförts eftersom området inte är tillräckligt stort för att inrymma omriktarstationer, ställverk m.m. Dessutom medförde stationslokaliseringen relativt stor negativ påverkan på det öppna landskapsrummet samt närliggande bostäder. Forse Vid Forse har en alternativ lokalisering studerats, se nummer 2 i figur 4.8. Området är beläget direkt norr och väster om befintliga luftledningar. Alternativet avfördes efter diskussion med berörd fastighetsägare. Detta alternativ skulle innebära att stationen skulle hamna på ett kortare avstånd till närliggande bebyggelse än det föreslagna stationsläget. 1 0 750 1 500 375 Meter Figur 4.8. Avförda stationslägen på Gotland. 2 ±

22 4.3.3 Avförda stationslägen fastlandet Fårhult En ny stamnätsstation i anslutning till transformatorstationen i Fårhult, belägen ca 12 km väster om Västervik, har studerats, se nummer 1 figur 4.9. Alternativet har avförts eftersom ytterligare utbyggnad av elnätet krävs, d.v.s. nya sträckningar av den befintliga 400 kv ledningen behövs för att ansluta till stationen. Alternativet avfördes även till följd av resultat från förstudien för den nya 400 kv ledningen mellan planerad station Ekhyddan och planerad station Barkeryd (se avfört alternativ Ygne Hornsviken Pettersberg ovan). Ankarsrum Ett utrett stationsläge är beläget ca 3 km nordost om Ankarsrum och ca 16 km väster om Västervik, vid korsningen mellan befintlig 400 kv ledning mellan Kimstad och Simpevarp och befintlig 130 kv ledning från Vimmerby mot Västervik, se nummer 2 figur 4.9. Korsning ligger mitt i ett skyddsområde för Ankarsrums vattentäkt, inom ett riksintresseområde för naturvården, inom ett område i den nationella och regionala bevarandeplanen för odlingslandskapet samt inom ett område av den högsta klassen inom länsstyrelsens naturvårdsplan och har därför bedömdes som en olämplig lokalisering. Alternativet avfördes även till följd av resultat från förstudien för den nya 400 kv ledningen mellan planerad station Ekhyddan och planerad station Barkeryd (se avfört alternativ Ygne Hornsviken Pettersberg ovan). Pettersberg Ett stationsläge, Pettersberg, direkt öster om befintlig 400 kv ledning mellan Kimstad och Simpevarp och söder om den allmänna vägen som går mellan Hjorted och E22 ca 22 km sydväst om Västervik har studerats, se nummer 3 figur 4.9. Alternativet avfördes till följd av resultat från förstudien för den nya 400 kv ledningen mellan planerad station Ekhyddan och planerad station Barkeryd (se avfört alternativ Ygne Hornsviken Pettersberg ovan). Boarum Ett område vid Boarum, ca 5 km SSV om Blankaholm, i anslutning till ledningsgatan för befintlig 400 kv ledning mellan Kimstad och Simpevarp har studerats, se nummer 4 figur 4.9. Då området ligger i direkt anslutning till bebyggelse bedöms detta som ett mindre lämpligt alternativ. Alternativet avfördes även till följd av resultat från förstudien för den nya 400 kv ledningen mellan planerad station Ekhyddan och planerad station Barkeryd (se avfört alternativ Ygne Hornsviken Pettersberg ovan) Misterhult nord Stationsförslagen är belägna norr om Misterhult och i direkt anslutning till befintlig 400 kv ledning. I detta alternativ kan stationen placeras på både väster och öster sida om den befintliga 400 kv ledningen, se nummer 5 i figur 4.9. Detta alternativ skulle innebära en längre markkabelsträckning för Gotlandsförbindelsen samt luftledningssträcka för den planerade 400 kv ledningen Ekhyddan-Barkeryd, som även denna planeras att ansluta till den nya stamnätsstationen, i jämförelse med stationsläget Misterhult syd. Det finns därtill bebyggelse inom närområdet i jämförelse med huvudalternativet. Ankarsrum 2 3 1 Fårhult Pettersberg 4 Boarum Misterhult norr 0 5 10 2,5 Kilometer 5 Misterhult syd Figur 4.9. Avfört stationsalternativ fastlandet. ±

5. verksamheten 23 5.1 Översiktlig beskrivning Den planerade förbindelsen mellan Gotland och fastlandet kommer att utgöras av en ca 110 km lång 300 kv likströmsförbindelse, även benämnd HVDC (High Voltage Direct Current), med kapacitet att överföra en effekt på ca 500 MW. Förbindelsen kommer att bestå av två parallella mark- och sjökablar (±300 kv), vilket innebär att ingen ström kommer att kunna ledas genom mark och vatten. Så kallade omriktarstationer, där likström (DC) omvandlas till växelström (AC) och vice versa, planeras på Gotland respektive fastlandet. För att ansluta den planerade förbindelsen till befintliga nät krävs växelströmsställverk i anslutning till respektive omriktarstation. För illustration av omriktarstation respektive växelströmsställverk, se figur 5.1 och 5.2. Figur 5.2. Fotografi av ett 400 kv växelströmsställverk. Förbindelsen förläggs på Gotland som markförlagda kablar från omriktarstationen vid det föreslagna stationsläget vid Forse till strandkanten vid Ygne (en sträcka på ca 4-5 km). Förbindelsen övergår vid stranden till en ca 100 km lång sjöka- Figur 5.1. Principskiss av omriktarstation.

24 belförbindelse som når en landtagningspunkt på fastlandet vid Simpevarp. Från landtagninspunkten förläggs förbindelsen som markförlagda kablar (ca 6 km) till en planerad omriktarstation vid Misterhult. 5.2 Förbindelsens tekniska utförande ± 0 1 2 0,5 Kilometer Förslag stationsläge Misterhult 0 1,5 3 0,75 Kilometer Förslag stationsläge Forse Figur 5.3. Kartor som visar stationslägen i Forse respektive Misterhult. ± 5.2.1 Planerade stamnätsstationer På Gotland planeras den nya stamnätsstationen med växelströmsställverk, manöverbyggnad, mindre komplementbyggnader och omriktarstation intill en befintlig 70 kv ledning vid Forse, se figur 5.3. Det gotländska elnätet ansluts till det nya växelströmsställverket, som i sin tur ansluts till omriktarstationen. På fastlandet avses den nya stamnätsstationen med växelströmsställverk, manöverbyggnad, mindre komplementbyggnader och omriktarstation att placeras i närheten av två befintlig luftledningar (400 kv respektive 130 kv), se figur 5.3. I anslutning till befintliga luftledningar planeras även en ny 400 kv-ledning (se avsnitt 1.1). Den befintliga och den planerade 400 kv ledningen kommer att anslutas till växelströmsställverket, som i sin tur ansluts till omriktarstationen. Detaljerad utformning och utredning av de båda planerade stamnätsstationerna kommer ske genom detaljplan med tillhörande miljöbedömning/miljökonsekvensbeskrivning. Uppförandet av byggnaderna inom området kommer att föregås av en bygglovsprövning. I en omriktarstation omvandlas likström till växelström, eller omvänt, beroende på effektriktningen. Genom styrning av likspänningen i omriktarstationen kan elenergin styras i valfri riktning. Den teknik som planeras för omriktarstationerna är relativt ny och kallas VSC (Voltage Source Converter). Tekniken baseras på spänningsstyrda transistorer för lik- och växelriktningen. En omriktarstation består i huvudsak av en större byggnad, uppskattningsvis upp till ca 20 meter hög, som innehåller omformarutrustning och komponenter som strömriktartransistorer. Intill den större byggnaden kommer en kontrollbyggnad att anläggas. I anslutning till byggnaderna placeras transformatorer, reaktorer och elektrisk filterutrustning. Vid en utbyggnad av ytterligare en länk mellan Gotland och fastlandet, om denna länk ska anslutas till samma stamnätsstation som den första länken, tillkommer en större byggnad vid respektive stamnätsstation. För att ansluta den planerade förbindelsen till övriga delar av elnätet krävs växelströmsställverk på vardera sidan. Ett växelströmsställverk används för att fördela strömmen i elnätet och ansluta de olika ledningarna till varandra. Ställverken utgör också en säkerhetskomponent i ett elnät för att trygga elsäkerheten och kvalitén på elenergin, t ex vid uppkomna störningar som jordfel eller åsknedslag. Växelströmsställverken kommer i huvudsak att omfatta samlingsskenor, frånskiljande brytare och övrig sedvanlig fackutrustning såsom strömoch spänningstransformatorer avsedda för mätning. De krafttransformatorer som används i en omriktarstation innehåller olja som isolationsmedium och transistorer kräver ett kylmedium som t.ex. kan utgöras av vatten med glykol. Även de strömoch spänningstransformatorer som används i växelströmsställverken använder olja som isolationsmedium och i de frånskiljande brytarna an-