Självständigt arbete på grundnivå

Självständigt arbete på grundnivå Independent degree project first cycle Examensarbete (Omvårdnad, C) 15 hp Examination paper (Nursing Science, C) 15 hp Skiftarbetets påverkan på sjuksköterskors hälsa - En litteraturöversikt Götestrand Linnéa Panhed Therese

Abstrakt Bakgrund: I Sverige arbetar över en tredjedel av befolkningen skift. Det finns olika typer av skiftarbete och de vanligaste varianterna är två- och treskift. Oregelbundna arbetstider har visat sig påverka hälsan negativt. Skiftarbete medför att kroppens olika funktioner påverkas. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskors hälsa påverkas av skiftarbete. Metod: Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Sexton kvantitativa artiklar analyserades och sammanställdes i en litteraturöversikt. Artiklarna som valdes var skrivna ur ett sjuksköterskeperspektiv. Resultat: Skiftarbete hade en negativ inverkan på sömnen och påverkade sjuksköterskornas dygnsrytm. Trötthet relaterat till skiftarbete påverkade det medfödda immunförsvaret och koncentrationsförmågan. Mag- och tarmbesvär samt led- och ryggsmärta var vanligt förekommande hos skiftarbetare. Antalet rökare var fler bland skiftarbetare och de hade även sämre matvanor. Resultatet visade att menstruationscykeln rubbades och flertalet sjuksköterskor led av psykiska besvär. Slutsats: Skiftarbete påverkade sjuksköterskornas hälsa negativt vilket kan påverka patientsäkerheten. Det finns ett behov av mer kvalitativ forskning inom området för att få en djupare förståelse för sjuksköterskors upplevelse av skiftarbete. Nyckelord: arbetshälsa, hälsa, litteraturöversikt, sjuksköterskor, skiftarbete. Skiftarbetets påverkan på sjuksköterskors hälsa En litteraturöversikt GÖTESTRAND LINNÉA PANHED THERESE Mittuniversitetet, Östersund Institutionen för hälsovetenskap Omvårdnad, C Mars 2013

Innehållsförteckning Bakgrund...1 Problemformulering...3 Syfte...3 Frågeställningar...3 Metod...3 Litteratursökning...3 Urval...4 Värdering av vetenskaplig kvalitet...4 Analys...5 Etiska överväganden...5 Resultat...6 Skiftarbetets påverkan på den fysiska hälsan...6 Sömn och trötthet...6 Somatiska besvär...7 Livsstilsfaktorer...7 Matvanor...8 Hormonförändringar...8 Skiftarbetets påverkan på den psykiska hälsan...9 Psykisk ohälsa och kognitiv förmåga...9 Arbetsmiljö...9 Diskussion...10 Metoddiskussion...10 Resultatdiskussion...11 Sömn, trötthet och somatiska besvär...11 Livsstilsfaktorer och matvanor...12 Hormonförändringar...13 Psykisk ohälsa, kognitiv förmåga och arbetsmiljö...14 Slutsats...15 Referenser...16 Bilaga 1. Bedömningsmall Bilaga 2. Översikt av artiklar

Bakgrund I Sverige arbetar över en tredjedel av befolkningen skiftarbete och nattarbete utförs av var tionde person (Lennernäs & Wiberg, 2006, s.7). Av vårdförbundets medlemmar arbetar cirka en fjärdedel skift. Det finns olika typer av skiftarbete, de vanligaste varianterna är två- och treskift. Att arbeta tvåskift innebär dag- och kvällsarbete, medan treskift innebär dag-, kvällsoch nattarbete (Kecklund, Ingre & Åkerstedt, 2010). Att arbeta skift har både för- och nackdelar, dock övervägande nackdelar. De fördelar som finns är att arbetstagarna får bättre lön, har mer ledighet under dagtid och längre långledigheter. Dessutom är det ett lägre arbetstempo nattetid. De nackdelar som finns är bland annat att de sociala relationerna blir lidande och att svårigheter finns med att regelbundet utöva fritidsaktiviteter. Tidiga morgonpass utförs i samband med skiftarbete vilket kan leda till att det upplevs svårt att stiga upp på morgonen (Lennernäs & Wiberg, 2006, s.7). Det är inte alla människor som upplever svårigheter med att arbeta skift och det finns olika faktorer som har betydelse för hur anpassningsbar människan är. Dessa faktorer kan till exempel vara ålder, utformning av arbetsschema, hur väl personen tar hand om sig själv samt om personen är en morgonmänniska eller kvällsmänniska (Lennernäs & Wiberg, 2006, s.11). Skiftarbete har visat sig ha negativ påverkan på hälsa. Det kan till exempel medföra mag- och tarmbesvär så som matsmältningsproblematik och smärtor i mag- och tarmkanalen (Poissonnet & Véron, 2000). Skiftarbete som utförs efter midnatt ökar risken för att drabbas av bröstcancer (Hansen & Stevens, 2012). Definitionen av hälsa enligt World Health Organization (1948) lyder: Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity (World Health Organization, 1948). Ordet hälsa har sitt ursprung i det fornnordiska språket och betyder frisk, hel och oskadd. Hälsa står även för kroppslig och psykisk sundhet, kraft och vigör (Jahren Kristoffersen, 2005, s.30). Enligt arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) 1 ska ohälsa och olycksfall förebyggas samt att en god arbetsmiljö uppnås. 1

Skiftarbete medför att kroppens olika funktioner påverkas (Lennernäs & Wiberg, 2006, s.10) och den biologiska klockan hos människan störs vid nattarbete och tidiga morgonskift (Kecklund et al., 2010). Enligt arbetsmiljöverket (u.å) kan dygnsrytmen rubbas i samband med nattarbete, vilket medför ökade påfrestningar på kroppen. Även Lennernäs & Wiberg (2006, s.7) och Kecklund et al. (2010) visar att skiftarbete kan medföra att människan har svårt att ställa om dygnsrytmen. Att ställa om dygnsrytmen underlättar om vissa faktorer undviks, så som familjeliv och att exponera sig för dagsljus (Lennernäs & Wiberg, 2006, s.19). För att patienter ska få en bra vård förutsätter det att sjuksköterskor finns tillgängliga dygnet runt (Muecke, 2005). Enligt arbetsmiljöverket (u.å) är elva timmars vila det som behövs för optimal återhämtning efter ett arbetspass, vilket även står i arbetstidslagen 13 (SFS 1982:673) som säger att alla arbetstagare har rätt till en dygnsvila på elva timmar samt enligt 14 en veckovila på minst trettiosex timmar. Sjuksköterskor som arbetar skift lider i större utsträckning av sömnlöshet och trötthet (Drake, Roehrs, Richardson, Walsh & Roth, 2004). Om människan inte får tillräckligt med sömn kan det medföra vissa konsekvenser så som minskad planeringsförmåga, svårt att få en god överblick samt att minnet försämras (Lennernäs & Wiberg, 2006). Med en bra sömn innebär det att den bland annat är lång och oavbruten. Dålig sömn kan definieras utifrån olika kriterier. Några av dessa är förkortad sömn, en insomningstid på över 45 minuter, flera uppvaknanden under natten med svårighet att somna om, tidigt uppvaknande på morgonen och kraftiga mardrömmar (Åkerstedt, 2006, s. 47-48). Oregelbundet skiftarbete och överdriven trötthet under dagtid är associerat med felaktig användning av medicinsk utrustning. Det finns även ett samband mellan fel i läkemedelsadministration och oregelbundet skiftarbete. (Suzuki, Ohida, Kaneita, Yokoyama & Uchiyama, 2005). Suzuki et al. (2004) visar att ett signifikant samband finns mellan medicinska olyckor och oregelbundet skiftarbete. 2

Problemformulering Att sjuksköterskor ska finnas tillgänglig dygnet runt är en nödvändighet inom vårdyrket. Skiftarbete medför många konsekvenser för sjuksköterskors hälsa. Det kan i sin tur påverka patientsäkerheten och är därför ett område som är viktigt att belysa. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskors hälsa påverkas av skiftarbete. Frågeställningar 1. Hur påverkas sjuksköterskors fysiska hälsa? 2. Hur påverkas sjuksköterskors psykiska hälsa? Metod Litteratursökning För att hitta relevanta artiklar gjordes sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna skulle överensstämma med syftet och olika sökkombinationer gjordes. Tabellen nedan redovisar de inkluderade artiklarna till litteratutöversiktens resultatdel (se tabell 1). MeSHtermen "Work Schedule Tolerance användes, därefter gjordes fritext sökningar: health, nurs*, occupational health, shift work, three rotating shift, Shift*, sleep*, disease. För att begränsa sökningarna ytterligare har även avgränsningar gjorts. Två artiklar hittades med hjälp av manuell sökning via utvalda artiklars referenslista. Tabell 1. Översikt av litteratursökning Databas Sökord Avgränsningar Antal träffar PubMed Cinahl "Work Schedule Tolerance" AND health AND nurs* three rotating shift AND nurs* Abstract available, 10 years, english Abstract Available, Published Date from: 20030101-, Peer Reviewed 234 173* 43** 3*** 6**** 0***** 24 10* 6** 4*** 1**** Förkastade Inkluderade Datum 9 2013-01- 06 1 2013-01- 23 3

Cinahl Cinahl Cinahl Occupational health AND shift work AND nurs* Shift* AND nurs* AND sleep* shift work AND disease AND nurs* Abstract Available, Published Date from: 20030101-, English Language, Peer Reviewed 2003-2013 abstract available Abstract Available, Published Date from: 20030101-20131231, English Language, Peer Reviewed 2***** 63 38* 10** 9*** 4**** 1***** 132 69* 28** 8*** 17**** 8***** 7 4* 1** 0*** 1**** 0***** 1 2013-01- 23 2 2013-01- 23 1 2013-02- 05 *antal exkluderade efter lästa titlar **antal exkluderade efter lästa abstrakt ***antal exkluderade på grund av låg vetenskaplig kvalitet/ inte relevant ****inte tillgänglig i fulltext *****antal exkluderade dubbelexemplar Urval De valda artiklarna kontrollerades att de var publicerade i en vetenskaplig tidsskrift via Ulrich. De som inte var publicerade i en vetenskaplig tidsskrift förkastades. På de utvalda artiklarna gjordes en översikt för att kontrollera att artikeln var uppbyggd enligt IMRaD. Inklusionskriterierna för litteraturöversikten var att artiklarna skulle vara publicerade mellan år 2003-2013 för att forskningen skulle vara så aktuell som möjligt. Det skulle även vara originalartiklar, vara etiskt granskade eller att det förts ett etiskt resonemang, vara skrivna på engelska, ha anknytning till hälsa samt vara skrivna ur ett sjuksköterskeperspektiv. Artiklarna skulle belysa sjuksköterskor som arbetade två- eller treskift. Värdering av vetenskaplig kvalitet För att värdera artiklarnas vetenskaplighet har Carlsson och Eimans (2003) bedömningsmall använts (se bilaga 1). Mallen har modifierats för att överensstämma med litteraturöversiktens syfte. Originalet av bedömningsmallen var utformad för patienter med lungcancerdiagnos, vilket modifierades för att överensstämma med skiftarbetande sjuksköterskor. I vissa artiklar fanns ingen frågeställning vilket medförde att artikelns grad av vetenskaplighet sänktes. Därför modifierades bedömningsmallen i dessa fall genom att ta bort frågan som bedömer frågeställningar. Detta medförde att max poängen sänktes från 47 poäng till 46 poäng, därmed kunde artikelns vetenskaplighet bedömas mer rättvist. 4

Till en början granskades en artikel av båda författarna på varsitt håll, sedan jämfördes dess vetenskapliga poäng för att se att det gjorts en likvärdig bedömning. Då bedömningen var likvärdig delades kvarstående artiklar upp på hälften och granskades på varsitt håll. Analys Analysen av de valda artiklarna har gjorts med inspiration från Friberg (2006, s. 115-123) och har sammanfattats i en litteraturöversikt (se bilaga 2). Alla artiklar fördelades jämnt mellan författarna och lästes noggrant igenom med fokus på resultatdelen. Det som var relevant för litteraturöversikten översattes från engelska till svenska. Analysen har utgått från frågeställningarna och utifrån dem kunde olika områden utformas. De områden som utformades var: sömn, trötthet, matvanor, livsstil, hormoner, arbetsmiljö samt psykiska och somatiska besvär. Dessa områden tilldelades därefter varsin färg för att tydliggöra vilka artiklar som handlade om vad. Därefter sammanfattades ett område i taget för att få en sammanhängande och överskådlig text, vilket bildade grunden för resultatets uppbyggnad. För att göra resultatdelen tydligare utformades två huvudområden (se tabell 2). Totalt analyserades 16 artiklar, samtliga var utformade efter en kvantitativ metod. Etiska överväganden Innan en studie påbörjas är det viktigt att etiska överväganden noggrant genomförs (Polit & Beck, 2012, s. 167). Ett krav på de artiklar som valts ut till litteraturöversikten var att de skulle vara godkända av en etisk kommitté eller att det hade förts ett etiskt resonemang. Artiklar som inte stämde överrens med det förväntade resultatet har inte sorterats bort, utan både de positiva och de negativa aspekterna har tagits med i litteraturöversikten. På det sättet har inte fakta undanhållits som i sin tur kunnat påverka resultatets utgång. Alla artiklar har översatts noggrant för att behålla och återge det ursprungliga resultatet i artiklarna. 5

Resultat Tabell 2. Resultatöversikt Skiftarbetets påverkan på den fysiska hälsan Skiftarbetets påverkan på den psykiska hälsan Sömn och trötthet Somatiska besvär Livsstilsfaktorer Matvanor Hormonförändringar Psykisk ohälsa och kognitiv förmåga Arbetsmiljö Skiftarbetets påverkan på den fysiska hälsan Sömn och trötthet Skiftarbete påverkar sjuksköterskors dygnsrytm vilket resulterar i trötthet och sömnbrist (Samaha, Lal, Samaha, & Wyndham, 2007). Sjuksköterskor som arbetar skift lider i större utsträckning av mental och fysisk trötthet än de sjuksköterskor som inte arbetar skift (Bjornvatn, Dale, Hogstad-Erikstein, Fiske, Pallesen, & Waage, 2012; Yuan et al., 2011). Det som har störst betydelse gällande att drabbas av kronisk trötthet är hög arbetsbelastning, brist på motion, dåliga matvanor samt att sjuksköterskor inte får tillräckligt med stöd från nära och kära när personen i fråga genomgår svåra situationer (Samaha et al., 2007). Yuan et.al (2011) visar att sjuksköterskor som lider av trötthet har ökade koncentrationssvårigheter. Rouch, Wild, Ansiau och Marquié (2005) beskriver att det inte är sömnbristen i sig som är orsaken till nedsatt kognitiv förmåga utan det är oregelbunden dygnsrytm relaterat till skiftarbete som är den betydande faktorn. Dålig sömnkvalitet är den livsstilsfaktor som är den mest avgörande gällande kronisk trötthet (Samaha et al., 2007). Sömnkvaliteten hos sjuksköterskor som arbetar roterande skift är betydligt lägre än hos de sjuksköterskor som enbart arbetar dag eller natt. (Bjornvatn et al., 2012; Zencirci & Arslan, 2011). Dålig sömnkvalitet kan till exempel innebära insomningssvårigheter, flera uppvaknanden under sömnen, tidigt uppvaknande (Admi, Tzischinsky, Epstein, Herer, & Lavie, 2008; Bjornvatn et al., 2012; Chan, 2008), huvudvärk vid uppvaknandet, morgontrötthet, trötthet under dagtid (Admi et al., 2008), otillräcklig sömn (Bjornvatn et al., 2012) samt att inte känna sig utvilad efter sömnen (Chan, 2008). 6

Labyak, Lava, Turek och Zee (2002) visar att det inte finns några signifikanta skillnader gällande sömnens längd och hur många uppvaknanden som skiftarbetare har under sömnen. Sömnkvaliteten skiljer sig inte signifikant åt mellan skiftarbetande sjuksköterskor och de som enbart arbetar dagtid (Sveinsdóttir, 2006). Bjornvatn et al. (2012) och Chung et al. (2008) visar att sjuksköterskor som har längre erfarenhet av att arbeta skift har en bättre sömnkvalitet. Chung, Chang, Yang, Kuo och Hsu (2008) visar att det inte är själva skiftarbetet som påverkar sömnkvaliteten negativt, utan det beror på om personen i fråga är en morgon- eller kvällsmänniska. Vidare redovisar Chung et al. (2008) att sjuksköterskor som är kvällsmänniskor och som arbetar roterande skift har högre risk att drabbas av dålig sömnkvalitet och har färre sovtimmar än de som är morgonmänniskor. Somatiska besvär Majoriteten av skiftarbetande sjuksköterskor som upplever otillräcklig sömn lider i stor grad av mag- och tarmbesvär, led- och ryggsmärta (Chan, 2008) samt rygg- och bensmärta (Admi et al., 2008). Sjuksköterskor med otillräcklig sömn lider också i större uträckning av muskelsmärta jämfört med de som upplever att de har tillräcklig sömn (Chan, 2008), och Bjornvatn et al. (2012) och Sveinsdóttir (2006) påvisar ett samband mellan skiftarbete och muskelsmärtor. Magproblem är också vanligt förekommande bland skiftarbetande sjuksköterskor (Bjornvatn et al., 2012; Sveinsdóttir, 2006). Skiftarbete påverkar det medfödda immunförsvaret på grund av att sjuksköterskor som i större utsträckning lider av trötthet har lägre aktivitet i immunförsvarets celler (Nagai et al., 2011). Bjornvatn et al. (2012) visar att merparten av sjuksköterskor upplever influensasymtom och cirka en fjärdedel uppger att de lider av allergier. Yuan et al., (2011) visar däremot att det inte finns någon signifikant skillnad gällande allergier mellan skiftarbetande sjuksköterskor och de som enbart arbetar dagtid. Det finns heller inte någon skillnad mellan dessa grupper gällande hud- och andningsproblem (Yuan et al., 2011). Livsstilsfaktorer Rökning i samband med skiftarbete är en signifikant riskfaktor för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Efter ett års tid av skiftarbete ökar antalet rökare och antal rökta cigaretter per dag signifikant hos skiftarbetare jämfört med dagtidsarbetare (Van Amelsvoort, Schouten & 7

Kok, 2004). Shao, Chou, Yeh och Tzeng (2010) visar att sjuksköterskor som är fysiskt aktiva har en signifikant bättre psykisk och fysisk hälsa, och att kvinnliga skiftarbetande sjuksköterskor som har en fysisk eller psykisk sjukdom har signifikant sämre fysisk hälsa (Shao et al., 2010). Samaha et al. (2007) visar att skiftarbetande sjuksköterskor som lider av kronisk trötthet har ett ökat alkoholintag. Matvanor Sjuksköterskor som arbetar skift fyra eller fler gånger per månad är mer benägna att uppvisa ett onormalt ätbeteende som är relaterat till känslor. De sjuksköterskor som har lång arbetserfarenhet, tio år eller mer, har mindre risk att överkonsumera mat (Wong, Wong, Wong, & Lee, 2010). Vidare beskrivs det att sjuksköterskor som uppfattar att de själva överkonsumerar mat har ett onormalt återhållssamt ätbeteende. BMI och bukomfång minskar signifikant hos sjuksköterskor som arbetat skift under ett års tid. Intagen mängd energi från fett och kolesterol minskar signifikant hos skiftarbetare jämfört med de som enbart arbetar dagtid (Van Amelsvoort et al., 2004). Hormonförändringar Det endokrina systemet påverkas i samband med skiftarbete (Korompeli, Sourtzi, Tzavara, & Velonakis, 2009). Labyak et al. (2002) visar att kvinnliga sjuksköterskor rapporterar menstruella förändringar och att de även får mer menstruella symtom under menstruationsperioden. Den vanligaste förändringen som framkommer är menstruationsflödet, hos vissa ökar flödet och hos vissa minskar det. De sjuksköterskor som noterar menstruella förändringar under skiftarbetet har signifikant längre insomningstid än de kvinnor som inte upplever någon förändring. Sjuksköterskor som upplever premenstruell nedstämdhet relaterat till skiftarbete har sämre psykisk och fysisk hälsa. De har även sämre sociala relationer och sömnkvaliteten påverkas negativt (Shao et al., 2010). Labyak et al. (2002) visar att det finns svårigheter med att bli gravid under tiden som skiftarbete utförs. Det finns även en ökad risk att drabbas av missfall. Admi et al. (2008) visar att sjuksköterskor i stor utsträckning lider av tyroideaproblem. Korompeli et al. (2009) visar att hormonet T4 har en signifikant ökning hos sjuksköterskor 8

som arbetar skift, medan hormonet TSH har en signifikant minskning hos dessa sjuksköterskor. Vid större förändringar av TSH kan sämre psykologisk hälsa förekomma Korompeli et al. (2009) visar även att kortisol är statistiskt signifikant högre hos de som arbetar skift jämfört med de som enbart arbetar dag. Skiftarbetets påverkan på den psykiska hälsan Psykisk ohälsa och kognitiv förmåga Majoriteten av kvinnliga skiftarbetare har lägre livskvalitet än den allmänna kvinnliga populationen (Shao et al., 2010). Sjuksköterskor som arbetar skift har en hög risk för att drabbas av psykisk ohälsa (Arimura et al., 2010). Oro, ångest och depression är signifikant högre hos skiftarbetare än hos de som inte arbetar skift (Bjornvatn et al., 2012). I relation till dålig sömnkvalitet drabbas sjuksköterskor i större grad av utbrändhet (Zencirci & Arslan, 2011), och sjuksköterskor som lider av kronisk trötthet relaterat till skiftarbete upplever i större utsträckning ångest, oro och humörsvängningar. Dessa sjuksköterskor har även ett undvikande beteende och har svårare att visa känslor (Samaha et al., 2007). Rouch et al. (2005) visar att den kognitiva funktionen tenderar att försämras hos de som arbetat skift under en längre tid. Ålder har en stor betydelse gällande detta då den kognitiva förmågan minskar med åldern. Rouch et al. (2005) visar att sjuksköterskor som gjort uppehåll i skiftarbetet under en fyraårsperiod har signifikant bättre minne än de som arbetar kontinuerligt utan uppehåll. Arbetsmiljö Sjuksköterskor som arbetar skift upplever att arbetsdagen känns längre, stressigare, att arbetet är mer fysiskt ansträngande och att de har svårare att kontrollera sitt arbetstempo (Sveinsdóttir, 2006). Skiftarbetande sjuksköterskor som har dålig sömnkvalitet rapporterar också fler stickskador (Zencirci & Arslan, 2011). Sjuksköterskor som arbetat skift under ett års tid har högre sjukfrånvaro (Van Amelsvoort et al., 2004). Sveinsdóttir (2006) visar att skiftarbetande sjuksköterskor finner sitt arbete mer varierat än dagtidsarbetare. 9

Diskussion Metoddiskussion Majoriteten av sökningarna har gjorts i databasen Cinahl. Att enbart ha gjort en sökning i databasen PubMed kan ha medfört att relevanta artiklar har förlorats. Dock återkom många av de artiklar som hittades i PubMed även i Cinahl. Det fanns svårigheter att hitta MeSH-termer som motsvarade det svenska ordet skiftarbete. Work Schedule Tolerance var den enda som hittades, därför ansågs fritextsökningarna vara mer användbara. En svaghet i litteraturöversikten är att enbart kvantitativa artiklar har använts. Anledningen till att inga kvalitativa artiklar hittats kan bero på brister i valet av sökord. Ett ord som hade kunnat användas för att hitta kvalitativa artiklar är till exempel experience. En styrka i litteraturöversikten är att alla valda artiklar har kontrollerats i Ulrich att de är publicerade i vetenskapliga tidskrifter. En svaghet kan vara att även artiklar av grad II har används (gällande vetenskaplighet), dock uteslöts inte dessa artiklar då de gav relevant och användbar fakta. En annan svaghet i arbetet kan vara att endast en artikel lästes av oss båda och kvarstående delades upp. Detta kan ha medfört att relevant information har förbisetts. Vissa artiklar som varit av intresse har inte funnits tillgängliga i fulltext. Dock har inga artiklar köpts vilket kan ha medfört att resultatets utgång blivit annorlunda än om sådana artiklar ingått i studien. En inklusionskriterie var att artiklarna inte fick vara äldre än tio år, dock är en av artiklarna som återfinns i resultatet elva år gammal. Ett övervägande gjordes och det ansågs att innehållet var relevant och oförändrat till dagens kännedom och exkluderades därför inte. Artiklarna som valdes ut till resultatdelen kommer från olika länder, vilket ses som en styrka i arbetet. Även om skiftarbetets utformning kan skilja sig åt mellan länderna så framkommer likartade resultat, vilket gör att resultatet i denna litteraturöversikt kan vara tillämpbar inom andra områden där skiftarbete förekommer. Resultatet har delats upp utifrån två områden, psykisk och fysisk hälsa. Dock påverkar den psykiska och den fysiska hälsan varandra vilket har gjort det svårt att dra tydliga gränser 10

mellan rubrikerna. I resultatet bör det tas hänsyn till att vissa delar går in i varandra, framför allt sömnen. Skiftarbetets påverkan på sömnen kan ses som ett somatiskt problem och hade kunnat placeras under rubriken somatiska besvär, men då sömnen är så omfattande i denna litteraturöversikt har den tilldelats en egen rubrik. Resultatdiskussion Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskors hälsa påverkas av skiftarbete. Huvudfynden i resultatet visar att sjuksköterskor hade en försämrad sömnkvalitet. Koncentrationsförmågan och immunförsvaret försämrades vid skiftarbete och mag- och tarmbesvär samt led- och ryggsmärta var också förekommande. Rökning ökade vid skiftarbete och matvanorna påverkades negativt. Sömn, trötthet och somatiska besvär I resultatet framkom det att människans dygnsrytm rubbas vid skiftarbete, vilket resulterar i att sjuksköterskor i större utsträckning lider av mental och fysisk trötthet och sömnproblematik. Resultatet visar även att brist på motion är en betydande faktor gällande kronisk trötthet. Sjuksköterskor som arbetar treskift har högre risk för att uppleva dålig sömn jämfört med dagtidsarbetare (Conway, Campanini, Sartori, Dotti & Costa, 2008). Skiftarbete är en av de vanligaste orsakerna till oregelbundna sömn- och vakenhetsmönster (Åkerstedt, 2006, s. 75). Arbetsmiljöverket (u.å) menar att arbetsskiften bör ligga i följande ordning: morgon, eftermiddag och natt. Sömnen är ett grundläggande behov som alla människor har, och att trötthet kan bidra till att en känsla av otillräcklighet uppstår. Brist på sömn kan leda till humörsvängningar så som irritation och lättretlighet, vilket i sin tur kan leda till dålig stämning i personalgruppen. Det kan vara lätt att dra förhastade slutsatser, när en person upplevs vara sur och otrevlig kan tröttheten vara orsaken till beteendet. Det kan även vara svårt varva ner och komma till ro efter ett kvällsskift, speciellt om ett morgonskift står på schemat inför kommande dag. Det kan bli en stress och svårighet att somna in då personen i fråga vet att denne ska stiga upp tidigt på morgonen. Resultatet visar 11

att lång arbetserfarenhet har en positiv inverkan på sömnen, men en ökad ålder medför förslitningar på kroppen vilket i sin tur kan påverka tröttheten negativt. Förslag på att motverka trötthet under arbetspasset kan vara att ett avskilt vilorum finns tillgängligt där personal kan vila en stund under rasten. Brist på motion skulle i vissa fall kunna vara en bakomliggande orsak till sömnproblem, det behöver inte alltid vara skiftarbetet i sig som är grundproblemet. Resultatet visar att trötthet relaterat till skiftarbete påverkar det medfödda immunförsvaret. Det visade att de som i större utsträckning lider av trötthet har lägre aktivitet i immunförsvarets celler. Dålig sömn medför att immunförsvaret försämras och infektionskänsligheten påverkas negativt. Rubbade och onormala sömnvanor har ett samband med förhöjd sjuklighet (Åkerstedt, 2006). Ett försämrat immunförsvar skulle kunna leda till en ökad risk för somatiska besvär, ett exempel kan vara en enkel förkylning som kan medföra sjukfrånvaro på flera dagar, vilket i sin tur kan påverka arbetsbemanningen. Finns ingen vikarie att tillgå kan arbetsbelastningen öka vilket medför en ökad stress för sjuksköterskor. Sjuksköterskor arbetar i en utsatt miljö där bakterier är vanligt förekommande. Nedsatt immunförsvar skulle kunna leda till att antalet sjukskrivningar ökar. Livsstilsfaktorer och matvanor Resultatet visar att bukomfång och BMI minskar i samband med skiftarbete samt att rökning ökar. Det framkom även att sjuksköterskor som arbetar skift är mer benägna att uppvisa ett onormalt ätbeteende. Lennernäs och Wiberg (2006) menar däremot att skiftarbete medför en högre risk att drabbas av fetma. Zhao och Turner (2008) redovisar också att övervikt och även rökning är vanligare hos skiftarbetare jämfört med dagtidsarbetare. Lennernäs och Wiberg (2006) beskriver att orsaker till detta kan vara att aptiten ökar i samband med för lite sömn. Sömnbrist medför en brist på energi, kroppen tolkar detta som brist på mat och därför äter sjuksköterskor mer. I samband med trötthet är det även vanligt att sjuksköterskor småäter i tron om att piggna till. 12

Dock har det visat sig att sötsaker troligtvis inte höjer vakenheten. Åkerstedt (2006) beskriver även att snabba kolhydrater så som till exempel sötsaker bryts ner snabbt av kroppen vilket leder till trötthet, även svängningar mellan vakenhet och trötthet är vanligt. Poissonnet & Véron (2000) beskriver att sjuksköterskor som arbetar natt och roterande skift har problem med sina matvanor. Dåliga kostvanor är också vanligt förekommande. En intressant tanke är att studier om bukomfång och BMI hos skiftarbetare visar motsatta resultat. En teori kan vara att sjuksköterskornas livsstil kan ha en betydande roll. Till exempel kan skiftarbete upplevas stressigt, vilket kan ligga till grund för ökad rökning och minskat BMI. Sjuksköterskor kanske tar en extra cigarett för att kunna hantera situationen. En anledning till minskat BMI kan vara tidsbrist och i vissa fall hinner sjuksköterskor inte ta ut sin matrast vilket medför att en måltid uteblir eller försenas. Gällande ökning av BMI kan det vara lätt hänt att sjuksköterskor äter sötsaker i tron om att motverka trötthet, Åkerstedt (2006) beskriver dock motsatt effekt. Det är viktigt med en sund och regelbunden kost för att de som arbetar skift ska fungera så bra som möjligt på arbetsplatsen samt för att förebygga onormala ätbeteenden. Hormonförändringar I resultatet framkom det att menstruationscykeln påverkas av skiftarbete, och att svårigheter med att bli gravid samt att missfall ökar. Wan och Chung, (2012) visar att sjuksköterskor som arbetar roterande skift i högre utsträckning får ett oregelbundet mönster i menstruationscykeln. Vidare beskrivs även att arbetsplatsen är en bidragande faktor till oregelbundenheten. Lennernäs och Wiberg (2006, s. 20-21) beskriver att skiftarbete försvårar möjligheten att bli gravid då ägglossningens mönster rubbas. Att drabbas av missfall tros öka hos skiftarbetande kvinnor, dock finns inga tydliga samband för fosterskador. Gravida sjuksköterskor bör undvika tidiga morgon- och nattskift. Poissonnet och Véron (2000) beskriver att skiftarbete har en tendens att förändra utvecklingen av graviditeten och att det kan påverka möjligheten att bli gravid. Det finns mycket som visar att skiftarbete påverkar graviditeten negativt. Frågan är hur chefen ska agera och vad dennes ansvar är då en arbetstagare är gravid. 13

Den gravida kvinnans schema bör anpassas för att göra arbetsförhållandet bättre för att på så vis minska risken för negativ inverkan på graviditeten. Om de gravida kvinnorna skulle vara medveten om riskerna med skiftarbetet kanske det skulle leda till att många skulle försöka byta arbetsplats eller få dagtidsarbete. Psykisk ohälsa, kognitiv förmåga och arbetsmiljö I resultat framkommer det att en ökad risk finns för psykisk ohälsa i samband med skiftarbete så som oro, ångest och depression. Resultatet visar även att sjuksköterskor upplever att arbetsdagen känns längre, att miljön känns stressigare, att arbetet är mer fysiskt ansträngande och att det är svårare att kontrollera arbetstempot. Det visade sig också att de trots detta upplevde arbetet som mer varierat än för de som inte arbetar skift. Av de sjuksköterskor som arbetar skift lider cirka tre fjärdedelar av mental ohälsa vilket skiljer sig signifikant från de som inte arbetar skift (Suzuki et al., 2004). Poissonnet och Véron (2000) beskriver att sjuksköterskor som arbetar skift rapporterar i större utsträckning utbrändhet, de trivs sämre på arbetet och vill i större grad säga upp sig jämfört med de som inte arbetar skift. Däremot visar Conway et al. (2008) att skiftarbete har en positiv påverkan på arbetsförmågan och trivseln på arbetet. Att trivas på arbetsplatsen har stor betydelse för den psykiska hälsan hos sjuksköterskor. Om en god stämning finns i arbetslaget ökar chanserna för att klara av skiftarbetet bättre. Det kan bland annat medföra att sjuksköterskor upplever trygghet, uppmuntran och gemenskap, vilket i sin tur bidrar till god psykisk hälsa. Om det däremot är dålig stämning i arbetslaget kan det vara svårt att prestera bra, trivseln minskar, personen i fråga kan bli mer utsatt, känna sig utanför och arbetet kan upplevas mer stressigt. Något som är positivt med skiftarbete är att sjuksköterskorna upplever sitt arbete varierat. I resultat framkom det att sjuksköterskor som har dålig sömnkvalitet rapporterar fler stickskador och har ökade koncentrationssvårigheter. Även andra studier rapporterar att det finns ett signifikant samband mellan överdriven trötthet under dagtid och arbetsskador hos sjuksköterskor (Zuzuki et al., 2005) och att det finns ett samband mellan skiftarbete och stickskador, även kort vilotid mellan arbetspassen ökar risken för skador (Kecklund et al., 2010). 14

Sömnen är en betydande faktor i relation till sjuksköterskors hälsa och kan leda till många andra konsekvenser, som ökad risk för stickskador. Att utsättas för en stickskada kan leda till allvarliga konsekvenser, till exempel blodsmitta. Även om inte stickskadan leder till blodsmitta kan kanske upplevelsen och väntan på provsvar vara ett stort orosmoment för utsatta sjuksköterskor. En annan konsekvens av sömn relaterat till skiftarbete är ökade koncentrationssvårigheter. Det kan vara lätt att bli ouppmärksam och fatta felaktiga beslut som kan påverka patientsäkerheten. En allvarlig konsekvens av koncentrationssvårigheter kan medföra felaktig administrering av läkemedel. Det kan till exempel innebära att felaktig styrka eller mängd administreras till patienter, fel patient får fel läkemedel vilket kan leda till onödigt lidande och i värsta fall dödsfall. Slutsats Resultatet visar att skiftarbete påverkar hälsan negativt både ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv vilket kan påverka patientsäkerheten. Många konsekvenser av skiftarbete påverkar i sin tur varandra, framförallt har sömnen en betydande roll. Om en förbättring ska ske bör alla aspekter tas hänsyn till. Det är viktigt att arbetsgivaren har god kunskap om hur skiftarbete påverkar hälsan så att dess konsekvenser kan förebyggas. Eftersom enbart kvantitativa studier hittats framgår det inte om det kan finnas andra bakomliggande orsaker till ohälsan. Det finns ett behov av vidare forskning utifrån en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse för hur sjuksköterskor själva upplever skiftarbetets påverkan på hälsan. 15

Referenser * = Resultat artiklar *Admi, H., Tzischinsky, O., Epstein, R., Herer, P., & Lavie, P. (2008). Shift work in nursing: is it really a risk factor for nurses' health and patients' safety? Nursing Economics, 26, 250-257. Arbetmiljöverket. (u.å). Skiftarbete oregelbundna arbetstider. Hämtad 2013-02-25 från http://www.av.se/teman/stress/psykosociala/skiftarbete/index.aspx?aspxautodetectcoo kiesupport=1 *Arimura, M., Imai, M., Okawa, M., Fujimura, T., & Yamada, N. (2010). Sleep, mental health status, and medical errors among hospital nurses in Japan. Industrial Health, 48, 811-817. *Bjornvatn, B., Dale, S., Hogstad-Erikstein, R., Fiske, E., Pallesen, S., & Waage, S. (2012). Self-reported sleep and health among Norwegian hospital nurses in intensive care units. Nursing in Critical Care, 17, 180-188. Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad. Studiematerial för undervisning inom projektet Evidensbaserad omvårdnad - ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola (Rapport, nr 2). Malmö: Malmö Högskola. *Chan, M. F. (2008). Factors associated with perceived sleep quality of nurses working on rotating shifts. Journal of Clinical Nursing, 18, 285-293. *Chung, M.-H., Chang, F.-M., Yang, C. C., Kuo, T. B., & Hsu, N. (2008). Sleep quality and morningness-eveningness of shift nurses. Journal of Clinical Nursing, 18, 279-284. Conway, P.M., Campanini, P., Sartori, S., Dotti, R., & Costa, G. (2008). Main and interactive effects of shiftwork, age, and work stress on health in an Italian sample of healthcare workers. Applied Ergonomics, 39, 630-639. Drake, C.L., Roehrs, T., Richardson, G., Walsh, J.K., & Roth, T. (2004). Shift work sleep disorders: prevalence and consquences beyond that of symptomatic day workers. SLEEP, 27, 1453-1462. Friber, F. (2006). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (red.). Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.115-123). Studentlitteratur. Hansen, J., & Stevens, R. (2012). Case-control study of shift-work and breast cancer risk in Danish nurses: impact of shift systems. European Journal of Cancer, 48, 1722-1729. Jahren Kristoffersen, N. (2005). Hälsa och sjukdom. I N. Jahren Kristoffersen, F. Nortvedt, & E-A. Skaug (red.). Grundläggande omvårdnad del 1 (s.30). Stockholm: Liber 16

Kecklund, G., Ingre, M., & Åkerstedt, T. (2010) Arbetstider, hälsa och säkerhet en uppdatering av aktuell forskning (Stressforskningsrapport från stressforskningsinstitutet, nr 322). Stockholm: Stockholms universitetet, stressforskningsinstitutet. *Korompeli, A., Sourtzi, P., Tzavara, C., & Velonakis, E. (2009). Rotating shift-related changes in hormone levels in intensive care unit nurses. Journal of Advanced Nursing, 65, 1274-1282. *Labyak, S., Lava, S., Turek, F., & Zee, P. (2002). Effects of shiftwork on sleep and menstrual function in nurses. Health Care for Women International, 23, 703-714. Lennernäs, M., & Wiberg, K. (2006). Kosten, kroppen, klockan att äta, sova och arbeta på udda tider. Fitnessförlaget: Stockholm Medin, J., & Alexandersson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande en litteraturstudie. Studentlitteratur: Lund Muecke, S. (2005). Effects of rotating night shifts: literature review. Journal of Advanced Nursing, 50, 433-439. *Nagai, M., Morikawa, Y., Kitaoka, K., Nakamura, K., Sakurai, M., Nishijo, M., Hamazaki, Y., Maruzeni, S., & Nakagawa, H. (2011). Effects of fatigue on immune function in nurses perfroming shift work. Journal of Occupational Health, 53, 312-319. Poissonnet, C. M., & Vèron, M. (2000). Health effects of work schedules in healthcare professions. Journal of Clinical Nursing, 9, 13-23. Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelfia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. *Rouch, I., Wild, P., Ansiau, D., & Marquié, J.-C. (2005). Shiftwork experience, age and cognitive performance. Ergonomics, 48, 1282-1293. *Samaha, E., Lal, S., Samaha, N., & Wyndham, J. (2007). Psychological, lifestyle and coping contributors to chronic fatigue in shift-worker nurses. Journal of Advanced Nursing, 59, 221-232. SFS 1977:1160. Arbetsmiljölag. Stockholm: Liber SFS 1982:673. Arbetstidslag. Stockholm: Liber *Shao, M.-F., Chou, Y.-C., Yeh, M.-Y., & Tzeng, W.-C. (2010). Sleep quality and quality of life in female shift-working nurses. Journal of Advanced nursing, 66, 1565-1572. Suzuki, K., Ohida, T., Kaneita, Y., Yokoyama, E., Miyake, T., Harano, S., Yagi, Y., Ibuka, E., Kaneko, A., Tsutsui, T., & Uchiyama, M. (2004). Mental health status, shift work, and occupational accidents among hospital nurses in Japan. Journal of Occupational Health, 46, 448-454. 17

Suzuki, K., Ohida, T., Kaneita, Y., Yokoyama, E., & Uchiyama, M. (2005). Daytime sleepiness, sleep habits and occupational accidents among hospital nurses. Journal of Advanced Nursing, 52, 445-453. *Sveinsdóttir, H. (2006). Self-assessed quality of sleep, occupational health, working environment, illness experience and job satisfaction of female nurses working different combinations of shift. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 20, 229-237. Van Amelsvoort, L. G. P. M., Schouten E. G., & Kok, F. J. (2004). Impact of one year of shift work on cardiovascular disease risk factors. Journal of Occupational and Environmental Medicine, 46, 699-706. Wan, G-H., & Chung, F-F. (2012). Working conditions associated with ovarian cycle in a medicalcenter nurses: a Taiwan study. Japan Journal of Nursing Science, 9, 112-118. *Wong, H., Wong, M. C., Wong, S. Y., & Lee, A. (2010). The association between shift duty and abnormal eating behavior among nurses working in a major hospital: a crosssectional study. International Journal of Nursing Studies, 47, 1021-1027. World Health Organization, (1948). WHO definition of Health. Hämtad 2013-02-25 från http://www.who.int/about/definition/en/print.html *Yuan, S. C., Shou, M. C., Chen, C. J., Lin, Y. J., Chen, M.-C., Liu, H.-H., & Kuo, H.-W. (2011). Influences of shift work on fatigue among nurses. Jorunal of Nursing Management, 19, 339-345. *Zencirci, A. D., & Arslan, S. (2011). Morning-evening type and burnout level as factors influencing sleep quality of shift nurses: a quastionnaire study. Croatian Medical Journal, 52, 527-537. Zhao, I., & Turner, C. (2008). The impact of shift work on people s daily health habits and adverse health outcomes. Australian Journal of Advanced Nursing, 25, 8-22. Åkerstedt, T. (2006). Sömnens betydelse för hälsa och arbete - fakta och goda råd. Scandbook: Falun 18

Bilaga 1. Bedömningsmall