EXAMENSARBETE. Faktorer som påverkar hälsan hos personer som arbetar skift. En systematisk litteraturstudie. Kristina Nyman Ann-Chatrine Åman 2013

Transkript

1 EXAMENSARBETE Faktorer som påverkar hälsan hos personer som arbetar skift En systematisk litteraturstudie Kristina Nyman Ann-Chatrine Åman 2013 Filosofie kandidatexamen Omvårdnad Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

2 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Faktorer som påverkar hälsan hos personer som arbetar skift - en systematisk litteraturstudie Factors that affect the health of people working shifts - a systematic literature review Kristina Nyman Ann-Chatrine Åman Kurs: O0034H Vetenskapligt arbete 15hp Vårterminen 2013 Fristående kurs Handledare: Inger Lindberg

3 2 Abstrakt Globala förändringar inom ekonomi och arbetsliv medför ett allt snabbare tempo och krav på skiftgång. Det kan därav uppstå obalans i arbetslivet mellan intensiva och täta arbetspass i förhållande till ledighet och återhämtning. Skiftarbete finns huvudsakligen i varianter, tvårespektive treskift. Hälso- och sjukvård, handel och industri är de områden som har flest skiftarbetare. Med nattskiftinslag är skiftarbetet förenat med en rad negativa effekter på hälsa och säkerhet. Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera faktorer som påverkar hälsan hos personer som arbetar oregelbundna arbetstider. Litteraturstudien bygger på resultat från empiriska studier med kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteraturstudien resulterade i sju faktorer som påverkar hälsan vid skiftarbete; arbetsschemats utformning, biologisk rytm, arbetsbelastning/krav, veckoarbetstid/skiftlängd, hemsituation, ansvarsfördelning i hemmet och balans arbete och socialt liv. Översikten beskriver även sex effekter av hur skiftarbete påverkar hälsan: magtarmproblem/vikt, hormonstörningar och hjärt- kärlproblem, smärta, bruk av läkemedel, alkohol och stimulantia, trötthet, psykiska symtom. Det mest påtagliga som litteraturstudien visade är att faktorn att kunna påverka sina arbetstider och ledigheter är viktigt för hur skiftarbetare upplever sin hälsa. Fasta scheman med tillräcklig lång ledighet mellan arbetspassen är viktigt för återhämtningen. Långa arbetspass och hög veckoarbetstid är även det faktorer som påverkar skiftarbetares hälsa med effekter som trötthet. Faktorer som ordnad barnomsorg och jämlik ansvarsfördelning in hemmet gav positiva effekter på hälsan och mindre psykiska symtom. För att minska faktorer som påverkar hälsan negativt hos skiftarbetare kan det vara av betydelse att kunna påverka sina arbetstider och erhålla tillräcklig återhämtning mellan arbetspassen. Powernaps, fysisk aktivitet, ljusbehandling och tillräcklig mängd sömn, kan ha positiv effekt vad gäller att minska trötthet och psykiska symtom. Ökad kunskap kring dessa frågor kan vägleda individers strategier till välbefinnande och tillfredsställelse i det dagliga livet. Nyckelord: shift work, quality of life, health, experience, shift worker, litteraturstudie, omvårdnad.

4 3 De globala förändringarna inom ekonomi och arbetsliv har medfört ett snabbare tempo inom många verksamheter. I många industriländer har arbetsrytm och tidspress blivit allt intensivare, vilket ställer ökade krav på en snabbt växande 24/7 arbetskraft (Dawson, Ian Noy, Harma, Åkerstedt & Belenky, 2011). Uttrycket 24/7 är ett uttryck för dygnet-runt tillgänglighet sju dagar i veckan och är numera vedertaget i västvärlden. Ett arbete kan och förväntas ofta att bli utfört när som helst på dygnet vilket leder till att produktivitet och flexibilitet blir ett alltmer framträdande krav på personalen. Det kan i arbetslivet uppstå obalans mellan intensiva och täta arbetspass i förhållande till ledighet och återhämtning. Förväntningar på produktiviteten, prestationen och kvaliteten kvarstår trots att arbetspassen blir längre (Dawson et al., 2011). Hur många som arbetar skift idag är inte kartlagt men enligt Kecklund, Ingre och Åkerstedt (2010) har det 2002 genomförts en studie som visar att 24 procent av svenskarnas arbetstider innefattar skiftarbete, vilket är en högre andel jämfört med EU där omfattningen var 16 procent Finland och Norge har ungefär samma andel skiftarbetare som Sverige. I en arbetsmiljöundersökning 2005 (Stressforskningsinstitutet, 2013) framkom det att högre andel kvinnor (28 procent) arbetar skift, jämfört med män (22 procent). Männen arbetar dock i större utsträckning natt och skiftarbete är vanligare bland unga. Bland kvinnor under 30 år, arbetade mer än 50 procent skiftgång som avvek från dagtidsarbete (Stressforskningsinstitutet, 2013). Skiftarbete finns huvudsakligen i varianterna, två- respektive treskift. Tvåskift innebär växling mellan dag- och kvällsskift medan treskift innebär att ett nattskift kompletterar morgon- och kvällsskiften. Fyr-, fem- eller sexskift innebär att flera skiftlag deltar och att rotationen mellan skiften går snabbare. Dygnet är dock fortfarande uppdelat i tre delar. Vissa typer av dygnet-runt-verksamhet kompletterar tvåskiftsystemet med en grupp som arbetar permanent natt. Vanligen har denna grupp en kortare genomsnittlig veckoarbetstid (Kecklund, Ingre & Åkerstedt, 2010). Karlsson (2011) har visat att vård, handel och industri är de områden som har flest yrkesgrupper med skiftarbete. Att skiftarbete ökar inom dessa områden leder till en ökning av skiftarbete även inom andra yrkesområden exempelvis barnomsorg, livsmedelsaffärer och transportbolag (Karlsson, 2011). Studier (Keckler et al., 2010; Pilcher, Lambert & Huffcutt, 2000; Åkerstedt & Wright, 2009) visar att skiftarbete med nattskiftinslag är förenat med en rad effekter på hälsa och säkerhet då kroppens biologiska dygnsrytm är inställd på fysiologisk aktivering (hög ämnesomsättning)

5 4 dagtid och deaktivering nattetid vilket medför kraftig störning av sömn (2-3 timmar förkortad sömn) och vakenhet. Den huvudsakliga orsaken till problem med sömn och vakenhet är att arbete och vila kommer i konflikt med vår biologiska dygnsrytm då biologin är inställd på sömn och vila vilket leder till långa vakenhetsperioder och sömnbrist (Kecklund et al., 2010). Effekterna på vakenhet och funktionsförmåga accelererar med varje timmes förkortning av sömnen (Åkerstedt & Wright, 2009). Nattskift resulterar i större förluster av total sömn tid än kvällsskift (Pilcher, Lambert & Huffcutt, 2000). Hälsa är enligt WHO (1986) ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Hälsa kan också beskrivas som ett tillstånd av välbefinnande, en resurs för att nå de mål man har i livet eller som en process där hälsa inte är ett statiskt tillstånd utan något som förändras och kan påverkas. Människor idag, värderar både ökad livskvalitet och ökad livslängd. Den hälsorelaterade livskvaliteten definieras som dimensioner vilka påverkar direkt individens hälsa; den fysiska, psykiska och de sociala aspekter såväl som generellt välbefinnande (Burström 2005). Hälsan bestäms av faktorer på både individ- och samhällsnivå. De flesta av dessa faktorer är påverkbara, dels genom individens egna beslut och dels genom politiska beslut (Bergström, 2009). Den nationella folkhälsokommitténs definition av hälsobefrämjande arbete är den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och befrämja den. För att detta ska kunna uppfyllas måste individen ges förutsättningar att kunna påverka de faktorer som kan begränsa dessa möjligheter anser folkhälsokommittén. Faktorer som kan påverka hälsan är enligt Nationella Folkhälsokommittén belastning och stress, socialt stöd och nätverk, arbetssituation, självförtroende, förmåga att ha kontroll över sin tillvaro, hopp samt framtidstro (Nationella folkhälsokommittén, 2000). Enligt företagssköterskans kompetensbeskrivning ska företagssköterskans arbete utgå från att främja god arbetslivsutveckling som medför hälsa och säkerhet för den anställde, baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet utifrån fördjupad kunskap med utgångspunkt från arbetslivets speciella krav. Företagssköterskan ska främja den psykiska, fysiska och sociala hälsan, förebygga arbetsrelaterade sjukdomar, förebygga folkhälsoproblem och skador hos individer och grupper i arbetslivet. Detta arbete utgår från att tillämpa helhetssyn på hälsa och arbets- och livssituationen samt arbeta proaktivt, med prevention vars syfte är att påverka livsstilsfaktorer och förhållningssätt hos arbetstagaren (Claesson, Silversund, Loodh, Andersson & Ståhl, 2010).

6 5 I Arbetsmiljöverkets definition av företagshälsovårdens uppgifter ingår bland annat att förebygga arbetsmiljörisker. Företagshälsovården bör få möjlighet att vara med vid kvalitetssäkring av arbetsmiljöarbete och organisationsförändringar, exempelvis förändringar i skiftgång. (Arbetsmiljöverket, 1980). Forskning (Stressforskningsinstitutet, 2013) visar att människor som arbetar skiftgång och upplever olika faktorer som påverkar det dagliga livet. Att identifiera hälsorelaterade faktorer som påverkar det dagliga livet och hälsan hos personer med skiftarbete har ett stort mervärde för företagssköterskor att kunna arbeta proaktivt och preventivt för att bibehålla hälsa hos skiftarbetare. Ökad kunskap kring dessa frågor kan vägleda individers strategier till välbefinnande och tillfredsställelse i det dagliga livet. Kunskapen kan även vara viktig för arbetsgivarna vid organisationsfrågor som exempelvis schemaläggning. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att identifiera faktorer som påverkar hälsan hos personer som arbetar oregelbundna arbetstider. Specifika frågeställningar 1. Vilka faktorer påverkar hälsan hos skiftarbetare? 2. Skiftarbetets effekter på hälsan? Metod Denna systematiska litteraturstudie har byggts på resultat från empiriska studier med kvalitativ och kvantitativ ansats. Enligt Polit och Beck (2008) kompletterar kvalitativa och kvantitativa studier varandra, som då kan leda till större förståelse och insikt utifrån forskningsfrågan och syftet. Den kvalitativa metoden har fokus på personens subjektiva upplevelser och erfarenheter av ett visst fenomen, ämne eller problem samt personers behov och önskemål. En kvantitativ studie bygger på insamling av fakta som sedan analyseras med statistiska metoder. Litteratursökning Litteratursökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och ProQuest. Sökorden som användes var; shift work, quality of life, health, experience och shift worker. För att identifiera sökorden användes så kallade MeSH termer. De Booleska

7 6 sökoperatorerna AND och OR användes för att vidga sökningen (Willman et al., 2006 ). Sökningen av vetenskapliga artiklar skedde inledningsvis med ämnesordet shiftwork och därefter kombinerades sökorden med varandra. Sökning skedde också i andra artiklars referenslistor. Inklusionskriterier var peer review, free full text, engelska och intervallet Studier med deltagare barn exkluderades. Artiklar, vars titel motsvarade syfte valdes ut. Därefter granskades artiklarnas abstrakt. Som ett tredje steg lästes de 26 artiklarna i sin helhet och därefter bortsorterades fyra artiklar, vilkas resultat ej motsvarade syftet. En översikt av den utförda sökningen redovisas i tabell 1. Tabell 1. Översikt av litteratursökning Pub Med Advances Search Builder Sökning *) Sökord Antal träffar Valda artiklar #1 MSH shift work #2 shift work ** 2489 #3 shift work *** 1689 #4 shift work **** 950 #5 shift work ***** 393 #6 shift work ****** 373 #7 #6 AND helath 238 #8 #7 AND quality of life 14 3 #9 #8 AND experinece 1 0 ** Free full text avaiable *** Free full text avaiable; published in the last 10 year **** Free full text avaiable; published in the last 10 year; Humans ***** Free full text avaiable; published in the last 10 year; humans; Adult: years ****** Free full text avaiable; published in the last 10 year; humans; Adult: years; English CHINAL with full text (EBSCO) Sökning *) Sökord Antal träffar Valda artiklar S1 MSH shift work OR shift worker ** 85 S2 S1 AND health 75 S3 S2 AND quality of life 60 S4 S3 AND experience **Limiters Peer Reviewed; Full text; Published Date from: ; English Language; Age Groups: All Adult ProQuest advanced search Sökning *) Sökord Antal träffar Valda artiklar #1 MSH Shiftwork** 41 #2 shiftwork AND quality of life** 27 #3 shiftwork AND experience** 31 1 #4 shiftwork AND shiftworker** 5 2 #5 shiftwork AND health** 39 #6 shiftwork AND quality of life AND experience AND shiftworker AND health** 21 5 **Full text avaible, peer reviewed, english, published in the last 10 years, humans,female, male, adult. Kvalitetsgranskning För att kunna bedöma kvaliteten på varje enskild studie krävs kännedom om vilken vetenskaplig metod som använts och hur den skall bedömas. Att kritiskt värdera studier utgår

8 7 från ett systematiskt tillvägagångssätt. Olika faktorer påverkar bedömningen av den vetenskapliga kvalitén. Samtliga delar i studien granskades och värderades vad gäller forskningsprocessens alla delar och dokumenterades i ett granskningsprotokoll (jfr. Willman, Stoltz & Bahtsevani (2006). Om granskningen utförs av två oberoende granskare får granskningen större trovärdighet. Studier som ingick i analysen kvalitetsgranskades var för sig av författarna. Varje delfråga med ett positivt svar tilldelades en poäng. Var delfrågans svar negativt tilldelades frågan noll poäng. Den totala bedömda poängsumman räknades sedan om till procent av den totala möjliga poängsumman. Därefter graderas studiens kvalitet. Hög kvalitet krävdes % (grad 1), medel % (grad 2) och låg 60-69% (grad 3). En studie med hög kvalitet ska innehålla ett tydligt beskrivet sammanhang, en tydlig frågeställning, välbeskriven metod och ett etiskt resonemang (Willman et al., 2006). Efter kvalitetsgranskningen sorterades ytterligare en artikel bort på grund av mycket låg kvalitet. Totalt ingick 21 artiklar i litteraturstudien. Resultatet av kvalitetsgranskning och huvudfynd redovisas i tabell 2. Tabell 2. Översikt av kvalitetsgranskade artiklar och huvudfynd som ingår i analysen (n=21) Författare År - Land Admi et al Israel Deltagare Typ av studie (Bortfall) Kvantitativ n=738 (50) Datainsamlingsmetod/Analys Huvudfynd Kvalitet Frågeformulär Kön, ålder och vikt påverkar Medel välbefinnandet mera än skiftarbete. Statistisk analys Enbart skiftarbete är inte en riskfaktor för sjuksköterskors hälsa och prestationer. Sjuksköterskor som inte trivdes med skiftarbete arbetade lika effektivt och säkert som deras kollegor som trivdes med skiftarbete. Kvinnliga skiftarbetare klagar mera på sömn- störningar än manliga skiftarbetare. Sjuksköterskor som hade svårigheter med sömnen vid skiftarbete upplevde inte fler hälsoproblem, ökad frånvaro eller sämre prestation jämfört med sjuksköterskor som klarade skiftarbete bra eller arbetade dagtid. Bara & Arber 2009 England Kvantitativ 9765 Longitudinell data analys Statistisk analys Olika typer av skiftarbete har olika effekter på den psykiska hälsan men den varierar beroende av kön. Kvinnors psykiska hälsa påverkades mera negativt av olika skiftformer, medan nattarbete hade större negativ effekt på män. Medel Barthe et al France Canada Kvalitativ n=16 (0) Forskningsintervju Ergonomisk kvalitativ observation Kvalitativ innehållsanalys För arbetstagare med stort familjeansvar, var valet av arbetsscheman nästan helt beroende av familjära överväganden. Det fanns lite spelrum att hantera sitt egna hälsoskydd. Studien visade att arbetstagare med tungt familjeansvar påverkade sin hälsa utifrån hur man valde schema. I synnerhet valde en del mammor sina arbetsscheman och använde sina betalda sjukdagar för att hantera familjeansvaret, medan kollegor med mindre ansvar för familjen kunde fatta dessa beslut huvudsakligen utifrån sin egen hälsa och välbefinnande. Medel

9 8 Tabell 2. (Forts.) Översikt av kvalitetsgranskade artiklar och huvudfynd som ingår i analysen (n=21) Författare År - Land Bonnefond et al France Finland Deltagare Typ av studie (Bortfall) Kvantitativ n=458 (165) n=49 (0) Datainsamlingsmetod/Analys Huvudfynd Kvalitet Enkät Resultaten tyder inte på någon direkt Hög Actigraphrecording koppling mellan ålders och skillnader i Dagbok subjektiv sömnighet och prestanda på nattarbete. Statistisk analys Nattskift var relaterade till betydligt högre svårigheter att få de dagliga arbetsuppgifterna genomförda, mängden och kvaliteten på fritid och mindre tid för familj och fritidsintressen, jämfört med morgonskift. I de flesta variablerna var morgonskiftet också relaterat till betydligt mindre problem än kvällsskiftet. Chung et al Canada Kvalitativ Kvantitativ 172 Systematisk litteraturöversikt Kvalitativ och statistisk analys Kvinnliga skiftarbetare har sämre sömn, använder mera sömnmedel, röker mera och har mera metaboliska och gastrointestitinala besvär. De har även ökad risk för bröstcancer, sämre reproduktion samt upplever en ökad belastning när det gäller hem och ansvar för barnen. Kvinnors upplevelse av hälsa påverkas av både arbetsbelastning och ansvar för hemmet. Mäns upplevelse av hälsa grundar sig mest på arbetsfaktorer. Medel Estryn-Béhar & Van der Heijdenb France Netherland Kvantitativ n= 77 (51) Enkät Statistisk analys Arbetsschemat i sig är inte en viktig avgörande faktor för de olika aspekterna i analyserna. Att ta över skift med kort varsel, stiga upp före på morgonen för att gå till jobbet eller inte ha tillräckligt med barnomsorg verkar vara starkare riskfaktorer än fast schemaläggning Hög Geiger-Brown et al USA Kvantitativ n=896 (423) Enkät Statistisk analys Oddsen för depression ökade fyra gånger när du arbetar 50h/vecka, mer än två helger/månad och mer än två dubbla skift/månad. Hög Guimarães et al Brazil Kvantitativ Kvalitativ n=85 Frågeformulär Intervjuer Kvalitativ och statistisk analys Arbetarna föredrar fasta skift och att arbeta och att dessa skift var förenligt med deras fysiologiska rytm. Bland arbetare där den fysiologiska rytmen inte följs tenderar arbetarna att vara mindre nöjda med arbetsförhållandena och innehåll och känner mer obehag/smärta. Låg Haines et al Kanada Kvantitativ ,7% män 47,3% kv RCT Enkät Statistisk analys Resultaten tyder dock på att upplevelsen av skiftarbete är ganska liknande för män och kvinnor och inga signifikanta skillnader. Resultaten stödjer den sociala förklaringen av effekten av skiftarbete för den psykiska hälsan, men att de inte kan utesluta andra sociala eller biologiska faktorer Hög Holland 2006 USA Kvalitativ N=11 Intervjuer Kvalitativ innehållsanalys Studien beskrev tröttheten hos deltagarna ur fysiologiskt, kognitivt och emotionellt perspektiv. Trötthet kan bero på flera biopsyko- sociala faktorer. Deltagarna beskrev utmattning som oförmåga att fungera optimalt både fysiskt och mentalt. Deltagarna definierade trötthet och hur den påverkade deras liv och livet för närstående. Medel

10 9 Tabell 2. (Forts.) Översikt av kvalitetsgranskade artiklar och huvudfynd som ingår i analysen (n=21) Författare År - Land Kaliterna Lipovcan et al Kroatien Deltagare Typ av studie (Bortfall) Kvantitativ N=1728 (345) Datainsamlingsmetod/Analys Huvudfynd Kvalitet Enkät Inga skillnader i total lycka, Hög livstillfredsställelse eller total livskvalitet Statistisk analys mellan skiftarbetare jämfört med ickeskiftarbetare. Nattarbetare rapporterade större andel som olycklig jämfört med skiftarbetare och icke-skiftarbetare Nattarbetares analys av livskvalitén visade att de var mindre nöjda med det andliga är och tillhöra (gemenskap) jämfört med skiftarbetare och ickeskiftarbetare De uppgav också att de hade färre möjligheter att förbättra sin fritid och personliga utveckling än de andra två grupperna. Lee et al Sydkorea Kvantitativ N= 220 (30) Tvärsnittsstudie Statistisk analys Koreanska sjuksköterskor hade medelhög nivåer av livstillfredsställelse, låg arbetstillfredsställelse och hög utbrändhet. Utbrändhet förklarades mer i variationen av livstillfredställelsen än arbetstillfredsställelse. Emotionell utmattning, personlig prestation, tillfredsställelse med professionell status och skiftmönster var variablar av livstillfredsställelse. Hög Lopes Simões et al Brazil Kvantitativ N=68 (15) Enkät Statistisk analys Skiftarbete visade sig ha stor påverkan på hälsan utifrån fysiska, emotionella och sociala (familj och interpersonella) aspekter. Sömnrelaterade orsakar var relativ social isolering dvs. svårigheter att förena sin ledighet med deras vänner och släktingar Medel Perrucci at al USA Kvalitativ Kvantitativ 38 Retrospektiv Systematisk litteraturöversikt Kvalitativ och statistisk innehållsanalys Skiftarbete, speciellt natt-och rotationsarbete har negativa effekter på den fysiska hälsan. Effekterna som magbesvär och sömnproblem är vanligare än kardiovaskulära problem. Sambandet mellan skiftarbete och psykisk hälsa är inte lika klart som sambandet mellan skiftarbete och fysisk hälsa. När man undersöker den psykiska hälsan krävs mera uppmärksamhet på stressorer och hur individerna klarar att hantera stress. Skiftarbetare rapporterar flera negativa effekter på familjelivet, förhållandet och ökad risk för skilsmässa, än dagtidsarbetare. De har även mindre tid att umgås med sina barn. Många skiftarbetare har mindre möjlighet att delta i sociala aktiviteter fast en del tycker att den utökade ledigheten mellan skiften gör att de har större möjlighet för sociala aktiviteter. Låg Persson & Mårtensson 2006 Sverige Kvalitativ N=27 (0) Intervjuer Kvalitativ innehållsanalys Sjuksköterskans kost och Motionsvanor påverkades av social interaktion med kollegor på jobbet och med störningar i deras dygnsrytm. Kost och motionsvanor påverkades när sjuksköterskorna återhämtat sig från störningar sina dygnsrytmen. De drog fördel av den frihet som erbjuds av nattarbete. Hög

11 10 Tabell 2. (Forts.) Översikt av kvalitetsgranskade artiklar och huvudfynd som ingår i analysen (n=21) Författare År - Land Peters, de Rijk & Boumans Nederländerna Deltagare Typ av studie (Bortfall) Kvantitativ n=144 (89) Datainsamlingsmetod/Analys Huvudfynd Kvalitet Frågeformulär Arbetstillfredsställelsen var stor när man Hög arbetar oregelbundna arbetstider. Statistisk analys Sambandet mellan arbetet och hemförhållande var ej associerat med hälsa. Ramey et al USA Kvantitativ n=85 (55) Enkät Statistisk analys Poliser som arbetade skift var yngre och sov mindre antal timmar än de som arbetade dagtid. BMI var högre hos de som sov <6 timmar per dygn än hos de som sov > 6 timmar per dygn. Låg Samaha et al Australien Kvantitativ N=210 (90) 110=53% svarande Enkät Statistisk analys Ångest, humörstörningar och kontroll på livet alltid påverkas av kronisk trötthet hos skiftarbetande sjuksköterskor. Brist på motion och fritidsaktiviteter, ingen tillgång till stöd och upplevelse av hög arbetsbelastning påverkades av kronisk trötthet. Kronisk trötthet hade en positiv association för känslomässiga beteenden såsom att dricka alkohol, släppa ut sina känslor. Hög Scheller, L Frankrike Kvalitativ 40 Intervjuer Kvalitativ analys Kvinnliga bussförare arbetserfarenhet kan användas som ett paradigm för hur viktig samverkan mellan yrkesliv och familjeliv är för att bibehålla hälsa. Låg Sveinsdóttir Island Kvantitativ n=394 (206) RCT Frågeformulär Statistisk analys Ingen skillnad vad gäller sjukdomsupplevelse, arbetstillfredsställelse eller sömnkvalitet beroende på vilken typ av skift. De som roterade dag-kväll upplevde längre arbetsskift, mera stressande miljöriskfaktorer. De tyckte även att arbetet var mera ansträngande och hade mindre kontroll på arbetstakt. De som arbetade kvällspass följt av förmiddagspass rapporterade mera muskulära och gastrointestinala besvär beroende på den korta återhämtningstiden. Medel Winwood et al Australien Kvantitativ N=2400 (1120) Enkät Statistisk analys Förutsägbara interna skift rotationer, inklusive nattjänstgöring är skadliga för att bibehålla sjuksköterskor hälsa. Resultatet tyder på att heltidsanställda skiftarbetande sjuksköterskor, kan en del av familjestrukturen faktiskt vara skyddande mot utveckling av negativ känslomässig trötthet. Den viktigaste faktorn för känslomässig negativ trötthet var skiftarbete, särskilt rotation inklusive nattjänstgöring. Ålders påverkan var tvetydiga. Hög

12 11 Analys Enligt Whittemore och Knafl (2005) är det viktigt att använda sig av en systematisk analysmetod när en systematisk litteraturöversikt genomförs. Trovärdigheten ökar genom att primära källor granskas (Whittemore & Knafl, 2005). Vi har använt oss av en integrerad metod där olika studietypers data sammanställdes. De artiklar som svarade mot syftet sammanställdes i en tabell (tabell 2) för att vi skulle få en helhetsbild över ämnet. Utvalda artiklar lästes noggrant igenom i sin helhet för att vi skulle få en uppfattning av innehållet och därefter analyserades artiklarna av båda författarna. Vi utgick från forskningsfrågorna vid analys av artiklarnas resultat. Fraser, stycken och meningar som motsvarade syftet extraherades och därefter kondenserades textenheterna, vilket innebar att vi reducerade textenheternas innehåll utan att förändra innehållet (Whittemore & Knafl, 2005). Därefter grupperades textenheterna i kategorier där texter med liknande innehåll bildade olika kategorier. Kategoriseringen kan göras i flera steg till ett antal slutkategorier återstår (Whittemore & Knafl, 2005). Redovisas i tabell 3 och tabell 4. Resultat Faktorer som påverkar hälsan vid skiftarbete Tabell 3. Faktorer som påverkar hälsan vid skiftarbete Arbetsschemats utformning Veckoarbetstid och skiftets längd Biologisk rytm Arbetsbelastning/Krav Hemsituation Ansvarsfördelning i familjen Balans arbete och socialt liv Arbetsschemats utformning I åtta studier (Barthe, Messing & Abbas, 2010; Estryn-Béhar & Van der Heijden, 2012; Guimaraes, Pessa & Biguelini, 2012; Lee, Hwang, Kim & Daly, 2004; Lopes Simões, Marques & Mattia Rocha, 2010; Perruci et al., 2007; Haines, Marchand, Rousseau & Demers, 2008; Winwood, Winefield & Lushington, 2006) beskrevs faktorer som handlade om arbetsschemats utformning. Att kunna påverka sitt schema, välja semesterperiod har stor betydelse för att påverka hälsan och motverka trötthet (Barthe et al., 2010). Guimaraes et al., (2012) visade att 55,3 procent av

13 12 deltagarna, inte tyckte om att arbeta skift. Fast Schema föredrogs framför scheman med roterande skiftgång (Guimaraes et al., 2012; Lopes Simões et al., 2010; Perrucci et al., 2007; Winwood et al., 2006) eftersom det var lättare att anpassa sömnmönster, familjeliv och sociala liv till arbetet. Rotationsscheman med nattjänstgöring som ändrades vecko eller månadsvis upplevdes mer krävande då inte någon återhämtning hanns med (Perruci et al. 2007, Winwood et al., 2006). Sjuksköterskor som inte arbetade roterande nattskift, rapporterade högre tillfredsställelse med sin yrkesstatus, upplevde högre personlig prestation och hade lägre känslomässig utmattning, vilket var faktorer som sannolikt bidrog till att uppleva högre livstillfredsställelse (Lee et al., 2004). Estryn-Béhar och Van der Heijden (2012) fann i en studie med sjuksköterskor att rotationstjänstgöring med helgarbete och delade turer sänkte arbetsförmågan. Sjuksköterskorna var oftare trötta, hade högre utbrändhetspoäng, sämre sömnkvalitet och kvantitet och var mer missnöjda med sina arbetstider i förhållande till sitt välbefinnande och privatlivet. Studier (Winwood et al., 2006; Lopes Simões et al., 2010) visade att oförutsägbara skiftrotationer, inklusive nattjänstgöring, som är traditionella och typiska i omvårdnad, var skadliga för att bibehålla skiftarbetares hälsa. Enligt Kaliterna Lipovcan et al. (2004) har nattskiftsarbete en mer negativ inverkan på yngre personer jämfört med äldre, när det gällde övergripande mått på lycka, livstillfredsställelse och livskvalitet. Resultaten i en studie av Haines et al. (2008) visade att upplevelsen av skiftarbete var densamma för män och kvinnor. Veckoarbetstid och skiftets längd I sju studier (Chung, Wolf & Shapiro, 2009; Estryn-Béhar & Van der Hejiden, 2012; Geiger- Brown, Muntaner, Lipscomb & Trinkoff, 2004; Perrucci et al., 2007; Samaha, E., Lal, Samaha, N. & Wyndham, 2007; Sveinsdóttir, 2006) beskrevs hur veckoarbetstiden och skiftlängd påverkade hälsan. Att arbeta mer än 40 timmar per vecka, med förlängda skift alternativt dubbla skift var associerat med ökad risk för påverkan av den psykiska hälsan (Geiger-Brown et al., 2004). Att arbeta mer än 50 timmar per vecka, mer än två helger per månader eller mer än två dubbla skift/månad ökade risken att utveckla depression med fyra gånger (Geiger-Brown et al., 2004) eller att utveckla kronisk trötthet med ångestsymtom (Samaha, et al., 2007). I Estryn-Béhar och Van der Heijden (2012) framkom det att arbeta omväxlande skift eller 10 timmars

14 13 nattskift gav fler problem med privat- och familjeliv. Estryn-Béhar och Van der Heijden (2012) beskrev att sjuksköterskor som arbetade längre arbetspass var mera nöjda med sitt privatliv men hade större hälsoproblem jämfört med de som hade kortare arbetspass. I samma studie kunde man se att kvinnliga sjuksköterskor arbetade längre arbetspass och mindre övertid än sina manliga kollegor (Estryn-Béhar & Van der Heijden, 2012). Perrucci et al. (2007) samt Estryn-Béhar och Van der Heijden (2012) beskrev att vissa skiftarbetare föredrog ett mera komprimerat schema med längre arbetspass för att få längre ledigheter. Sveinsdóttirs (2006) och Estryn-Béhars (2012) studier visade också att sjuksköterskor som arbetade längre skift hade mindre möjlighet att påverka arbetstempot och kände större oro för att göra misstag. I en studie av Chung et al. (2009) visade det sig att sjuksköterskor som arbetade längre arbetsskift, hade en större inblandning (36 %) i allvarliga medicinska misstag. Enligt Estryn-Béhara (2012) var den största riskfaktorn med att förlänga arbetspassen att utveckla utbrändhet. Biologisk rytm Två studier (Guimaraes, Pessa & Biguelini, 2012; Scheller, 2010) visade att den biologiska rytmen hade betydelse hur hälsa påverkades vid skiftarbete. Morgontrötta personer föredrog att börja sitt skift senare på morgonen medan de som var kvällströtta var mest tillfreds med dagtidsarbete. I en studie (Scheller, 2010) med kvinnliga busschaufförer beskrevs att de som var morgonpigga föredrog att börja sitt arbete tidigt och avsluta sitt skift redan vid tiden på förmiddagen eftersom det gav mer tid till återhämtning för den gruppen. Arbetsbelastning/Krav Sju studier (Bara & Arber, 2009; Barthe, Messing & Abbas, 2010; Chung, Wolf & Shapiro, 2009; Estryn-Béhar & Van der Heijden, 2012; Peters, de Rijk & Boumans, 2009; Scheller, 2011; Sveinsdóttir, 2006) beskrev hur arbetsbelastning och krav påverkade hälsan hos skiftarbetare. Sjuksköterskor som hade ett stort engagemang i sitt arbete fick en negativ påverkan på privatlivet (Estryn-Béhar & Van der Heijden, 2012). I Schellers studie (2011) av kvinnliga busschaufförer var det en belastning att inte kunna vara borta från jobbet en eftermiddag utan att det påverkade arbetet och kollegorna som fick ändra skift alternativt förlänga påbörjat

15 14 skift. Sveinsdóttirs undersökning (2011) av kvinnliga sjuksköterskor som arbetade rotationstjänstgöring uttryckte mera besvär av den fysiska arbetsmiljön, högre grad av fysisk ansträngning och högre arbetstempo. Peters et al. (2009) visade att de som hade höga arbetskrav både från hemmet och på arbetet, upplevde mera allmän trötthet. Minskade däremot kraven från hemmet fungerade det som en resurs att anpassa sig till de krav arbetet ställde. Sjuksköterskor menade att ett välfungerande samarbete med kollegor med informativa överlämningar vid skiftavlösning bidrog till en upplevd minskad arbetsbelastning och ökat välbefinnande (Barthe et al., 2010; Estryn-Béhar & Van der Heijden, 2012). Hemsituation Nio studier (Admi, Tzischinsky, Epstein, Herer & Lavie, 2008; Barthe, Messing & Abbas, 2010; Bonnefond, Härmä, Hakola, Sallinen, Kandolin & Virkkala, 2005; Estryn-Béhar & Van der Heijden, 2012; Holland, 2006; Kaliterna Lipovcan, Prizmic Larsen, Zganec, 2004; Lopes Simöes, Marques & Rocha, 2010; Perrucci et al., 2007; Scheller, 2010) beskrev hur hemsituationen påverkades av skiftarbete. I sex av studierna (Admi et al., 2008; Barthe et al., 2010; Kaliterna Lipovcan et al., 2004; Lopes Simões et al., 2010; Perrucci et al., 2007; Scheller, 2010) beskrevs att skiftarbete hade en negativ påverkan på familjeliv och relationer. I tre av studierna (Admi et al., 2008; Lopes Simões et al., 2010; Perruci et al., 2007) fann man även att deltagarna hade högre skilsmässofrekvens. I studier (Holland, 2006; Scheller, 2010) framkom det att skiftarbetare prioriterade sömn istället för att umgås med familjen/partner på kvällarna. Anhöriga och partners kunde ha liten förståelse och tolerans för att skiftarbetaren var trött och valde att sova istället för samvaro (Holland, 2006). En del av de som arbetade skift tyckte det var positivt att ha lediga eftermiddagar, de kunde då hämta barnen tidigare från förskolan och spendera tid med dem (Scheller, 2010). Detta redovisas också i studien av Bonnefond et al. (2005), där deltagarna uppskattade mycket fritid, då de hann med de dagliga arbetsuppgifterna och hade tillräckligt med tid för familjen och fritidsintressen. Perrucci et al. (2007) studie visade också detta men där uttrycktes även motsatsen, att skiftarbetare hade mindre tid till att umgås med sina barn. Studier (Holland, 2006; Lopes Simões et al. 2010) visade att över hälften av deltagarna upplevde att oregelbundna scheman påverkade relationen till partnern negativt på grund av

16 15 ilska och humörsvängningar. Detta orsakade konflikter inom familjen och det fanns en önskan om större förståelse, att orsaken till instabilt humör var trötthet. Ansvarsfördelning i familjen Sju studier (Bara & Arber, 2009; Barthe, Messing & Abbas, 2010; Estryn-Béhar & Van der Heijden, 2012; Holland, 2006; Perrucci et al., 2007; Scheller, 2010; Haines, Marchand, Rousseau & Demers, 2008) beskrev hur ansvarsfördelningen i familjen påverkades av skiftarbete. För arbetstagare med tyngre familjeansvar var valet av arbetstider och ledigheter i princip helt beroende av familjen och om de hade ordnad barnomsorg eller inte (Barthe et al., 2010). Estryn-Béhar och Van der Heijden (2012) menade att den starkaste riskfaktorn för påverkan av privatlivet och välbefinnandet för skiftarbetare var att inte ha ordnad barnomsorg, inte arbetsschemat i sig. Kvinnor påverkades mer när arbetet kom i konflikt med familjen (Haines et al., 2008). Bara & Arber (2009) fann att kvinnor hade större tolerans till att arbeta natt vilket gav mer ledighet. Ledigheten nyttjades till mer ansvar i hemmet som gav då mindre negativa effekter på psykisk hälsa. Medan Scheller (2010) beskrev motsatsen, att kvinnor var mindre tillfredställda för att de ägnade sin lediga tid till hushållsarbete jämfört med skiftarbetande män som kunde slappna av på ett annat sätt. I familjer där familjeansvaret var lättare valde kvinnliga arbetstagare arbetstider och ledigheter mer utifrån sin make eller sina egna behov jämfört med familjer med tyngre familjeansvar för kvinnorna (Barthe et al., 2010). Balans arbete och socialt liv I sju studier (Bonnefond, Härmä, Hakola, Sallinen, Kandolin & Virkkala, 2005; Holland, 2006; Kaliterna Lipovcan, Prizmic Larsen, & Zganec, 2004; Lopes Simões, Marques. & Rocha, 2010; Perrucci et al., 2007; Persson & Mårtensson, 2006; Scheller, 2007) beskrevs faktorer som påverkade balansen mellan arbete och fritid samt dess påverkan på hälsan. Perrucci et al.(2007) beskrev att skiftarbetare har lägre grad av socialt umgänge och färre vänner. Deltagande i samhällsorganisationer var generellt lägre även om det visade sig att längre ledigheter mellan skiften kunde öka engagemanget i olika organisationer (Perrucci et

17 16 al., 2007). Personer med skiftarbete på natten hade problem med att få sitt sociala liv att fungera, jämfört med personer med dagtid eller annan typ av skiftarbete (Kaliterna Lipovcan et al., 2004; Lopes Simões et al., 2010). I Schellers studie (2007) av kvinnliga busschaufförer uppfattades lediga dagar mitt i veckan positivt vilket gav mer egen tid. I studierna av Persson och Mårtensson (2006) och Kaliterna Lipovcan et al. (2004) uttryckte deltagarna att tröttheten gjorde att de valde att vila innan nattskift istället för att träna eller vara sociala. Bonnefond et al. (2005) fann i studien av flygplatspersonal att dessa generellt upplevde att skiftarbete hade en positiv effekt på det sociala livet, trots att nattskiftet hade till en viss del negativ påverkan på umgänget. Holland (2006) beskrev deltagare att trötthet och oregelbundet schema, gav en känsla av isolering och frustration på grund av bristen på ett socialt liv. Skiftarbetets effekter på hälsan Tabell 4. Skiftarbetets effekter på hälsan Magtarmproblem/Vikt Hormonstörningar och hjärt- kärlproblem Smärta Bruk av läkemedel, alkohol och stimulantia Trötthet Psykiska symtom Magtarmproblem/Vikt Sex studier (Admi, Tzischinsky, Epstein, Herer & Lavie, 2008; Perrucci et al., 2007; Persson & Mårtensson, 2006; Ramey et al., 2012; Lopes Simõnes, Marques & Mattia Rocha, 2010; Sveinsdóttir, 2006) har beskrivit hur skiftarbete påverkade magtarmkanalen och vikt. Tre av studierna (Perrucci et al., 2007; Lopez Simões et al., 2010; Sveinsdóttir, 2006) visade att skiftarbete gav mag- tarmproblem där Lopez Simões et al. (2010) fann att omkring hälften av skiftarbetarna uppgav problem som förstoppning och halsbränna, och drygt en tredjedel uppgav aptitlöshet. Däremot fann Admi et al. (2008) att dagtidsarbetare hade mera problem från mag- tarmkanalen. Samma studie visade att skiftarbetare hade högre BMI än dagtidsarbetare. Ramey et al.( 2012) beskrev att det fanns ingen skillnad när det gällde övervikt beroende på vilken skifttyp man arbetade. Däremot kunde de se att de som sov sex timmar eller mindre var mera överviktiga än de som sov sex timmar eller fler (Ramey et al.,

18 ). Persson och Mårtensson (2006) visade att skiftarbetare har mera oregelbundna mattider och oplanerade måltider. De som arbetade natt åt mera sötsaker för att hålla sig vakna under arbetspasset och konsumerade även mera snabbmat. Vissa personer fick hålla speciell diet för att matsmältningen skulle fungera under nattarbete (Persson & Mårtensson, 2006). Kaliterna Lipovcan et al. (2004) såg i sin studie att särskilt skiftarbetare med nattskift, skattade sin fysiska hälsa gällande kost och motion lägre, jämfört med personer som arbetade dagtid eller hade en annan typ av skiftarbete. Hormonstörningar och hjärt- kärlproblem I Chung et al. (2009) framkom det att sjuksköterskor som led av menstruationsrubbningar och arbetade skiftgång med kvälls- och nattjänstgöring visade symtom på sömnbrist och ökad sömnlatens. Studien visade även att deltagarna hade högre produktion av melatonin de dagar de arbetade och minskad produktion på lediga dagar. Högre nivåer av melatonin gav en bättre sömnkvalitet. Studien beskrev också att störningar i reproduktionen kunde bero på hormonstörningar. Nattarbetare hade störningar av tillväxthormon, prolaktin, tyroideastimulerande hormon och luteiniserande hormon. Det visade sig att skiftarbetare hade högre incident av bröstcancer, men det var oklart vad orsaken kunde vara. Höga nivåer av prolaktin är en riskfaktor för bröstcancer och det har man funnit hos skiftarbetare. Ljusexponering nattetid ansågs också vara en riskfaktor för bröstcancer eftersom nivåerna av melatonin och könshormoner stördes av ljusexponering. Det fanns ett samband mellan skiftarbete och insulinresistent hjärt-kärlsjukdom samt även dödlig hjärt-kärlsjukdom. Skiftarbetare hade fler metabola riskfaktorer som större midjemått, lågt HDL och höga triglycerider jämfört med dagtidsarbetande kollegor. Man kunde även se att skiftarbetare hade högre blodtryck (Chung et al., 2009). Smärta Sex studier (Admi, Tzischinsky, Epstein, Here & Lavie, 2008; Chung et al., 2009; Guimarães et al., 2012; Lopes Simões, Marques Mattia Rocha, 2010; Samaha, E., Lal; Samaha, N. & Wyndham, 2007; Sveinsdóttir, 2006) beskrev relationen mellan skiftarbete och smärta.

19 18 I en studie av Samaha et al. (2007) kunde forskarna se ett samband med kronisk trötthet och ökade besvär med huvudvärk och ryggsmärtor och skiftarbetare. Lopes Simões et al. (2010) fann att cirka en fjärdedel av de som arbetade skift hade frekvent huvudvärk. I en studie av en studie av Admi et al. (2008) var förekomst av ryggsmärtor lika vanligt bland dagtidsarbetande sjuksköterskor som bland de som arbetade natt. Det var dock skillnad mellan män och kvinnor, kvinnor hade mera ryggsmärta och smärtor i benen än sina manliga kollegor (Admi et al., 2008). I två av studierna beskrevs att skiftarbetare hade mera muskelvärk än dagtidsarbetare (Chung et al., 2009; Sveinsdóttir, 2006). Guimarães et al. (2012) fann i sin studie att skiftarbetare som var mindre kompatibla med skiftarbete, upplevde generellt mer smärta och mer obehag samt tyckte även att arbetet var mera ansträngande. Bruk av läkemedel, alkohol och stimulantia Fyra studier (Chung et al., 2009; Lopes Simões, Marques & Mattia Rocha, 2010; Samaha, E., Lal; Samaha, N. & Wyndham, 2007; Sveinsdóttir, 2006) beskrev hur skiftarbete ökade risken för bruk av läkemedel, alkohol och stimulantia. I Samaha et al. (2007) studie kunde forskarna se ett samband med kronisk trötthet och ökat alkoholintag. Lopes Simões et al. (2010) redovisade att 13 procent använde någon typ av koffeinhaltig dryck som kaffe, Coca-Cola och guarana pulver och 49 procent använde någon typ av medicin för att hålla sig vaken under arbetet. I en studie (Sveinsdóttir, 2006) av tre grupper sjuksköterskor med olika typer av skiftarbete, fanns ingen skillnad bland grupperna när det gällde användande av ångestdämpande och lugnande läkemedel. Däremot kunde man se att sjuksköterskorna som arbetade endast dagtid hade mindre bruk av läkemedel överhuvudtaget och att de nästan enbart använde sig av smärtstillande läkemedel. Chung et al.(2009) beskrev att bland skiftarbetande kvinnor hade äldre kvinnorna större förbrukning av sömnmedel och att användande av sömnmedel påverkade arbetsprestationen negativt. Trötthet Tio studier (Admi, Tzischinsky, Epstein, Herer & Lavie, 2008; Bonnefond, Härmä, Hakola, Sallinen, Kandolin & Virkkala, 2005; Chung et al., 2009; Holland, 2006; Lopes Simôes, Marques & Mattia Rocha, 2010; Persson & Mårtensson, 2006; Ramey et al., 2012; Samaha

20 19 E., Lal, Samaha N. & Wyndham, 2007; Sveinsdòttir, 2006; Winwood, Winefield, & Lushington, 2006) beskrev hur skiftarbete gav upphov till trötthet. En av de viktigaste faktorerna för uttalad trötthet var skiftarbete med rotation inklusive nattjänstgöring (Winwood et al. 2006). Lopes Simões et al. (2010), visade att 80 procent av den undersökta gruppen med roterande skiftarbete ansåg att ledigheten mellan skiften var otillräcklig för återhämtning. Holland (2006) visade i sin studie att trötthet påverkar praktiskt taget varje del av deltagarnas liv och hälsa negativt. Förhållandet mellan stigande ålder och trötthet var inte associerat med sämre återhämtning eller högre uttalad trötthet (Winwood et al., 2006; Bonnefond et al., 2005). Samaha et al. (2007) konstaterade i sin studie av sjuksköterskor som arbetade olika typer av skiftarbete hade 43 procent överdriven sömnighet under arbetet. Studien av Chung et al.(2009) visade att sömnbrist påverkade hälsan negativt och gav upphov till minskad arbetsprestation vilket ökade risken för misstag på arbetet samt att drabbas av skador och olyckor till och från arbetet. I en studie av Samaha et al. (2007) framkom det ingen skillnad på kronisk trötthet hos skiftarbetare, däremot visade den otillfredsställande sömnkvalitet hos cirka 50 procent av deltagarna. Dålig sömnkvalitet eller att sova mindre än sex timmar/dygn var de faktorer som starkast bidrog till trötthet (Ramey et al., 2012; Samaha et al., 2007). Sveinsdóttir (2006) fann däremot att oavsett vilken typ av skift deltagarna arbetade var inte sömnkvaliteten försämrad. Samaha et al. (2007) fann att arbeta övertid, arbeta mer än 60 timmar per vecka eller rotationstjänstgöring, hade ett samband med högre kronisk trötthet. Kronisk trötthet hade också ett samband till ångest och humörstörningar, brist på regelbunden motion, dåliga kostvanor, och brist på fritidsaktiviteter (Persson & Mårtensson, 2006; Samaha et al., 2007). På grund av den kroniska tröttheten, upplevde sjuksköterskorna att det var svårt att klara av skiftarbete (Samaha et al., 2007). Admi et al. (2008) och Chung et al. (2009) visade i sina studier att skiftarbetare hade insomningssvårigheter. Kvinnor hade större insomningsproblem jämfört med män och detta gav negativa effekter på psykisk och fysisk hälsa (Chung et al., 2009). Holland (2006) och Winwood et al. (2006) ansåg att familjens emotionella stöd och empati, var den viktigaste faktorn i skiftarbetares hantering av trötthet.

21 20 Psykiska symtom Fyra studier (Chung et al., 2009; Haines, Marchand, Rousseau & Demers, 2008; Muntaner, Lipscomb & Trinkoff, 2004; Perrucci et al., 2007) beskrev förhållandet mellan skiftarbete och utveckling av psykiska symtom. I Haines et al. (2008) och Chung et al. (2009) studier visade det sig att förhållandet mellan skiftarbete och utveckling av depression associerades till att skiftarbete kom i konflikt med familjelivet och sömnkvalitet. Muntaner et al. (2004), redovisade i sin studie att det fanns ett starkt samband att utvecklingen av ångestsymtom, ångest, depressiva symtom och depression var beroende på schemats utformning och den totala arbetstiden per vecka. De som arbetade färre timmar per vecka och hade mindre stressigt hemmaliv, och hade därmed mindre sannolikhet att utveckla depression. I samma studie fann man att det fanns ingen signifikant skillnad på den totala livskvalitet, övergripande lycka och livstillfredställelse mellan personer som arbetade dagtid jämfört med skiftarbete (Muntaner et al., 2004). Perrucci et al. (2007) kom fram till att det var svårare att se sambandet mellan skiftarbete och psykisk ohälsa, än sambandet mellan skiftarbete och fysisk hälsa på grund av att mätmetoder för psykisk hälsa och välbefinnande varierade mycket. Diskussion Syftet med litteraturstudien var att identifiera vilka faktorer som påverkar hälsan hos personer med olika typer av skiftarbete samt vilka effekter skiftarbete har på hälsan. Två frågeställningar formulerades; Vilka faktorer påverkar hälsan hos skiftarbetare? och Skiftarbetets effekter på hälsan? Litteraturstudien resulterade i sju faktorer som påverkar hälsan vid skiftarbete: arbetsschemats utformning, biologisk rytm, arbelastning/krav, veckoarbetstid/skiftlängd, hemsituation, ansvarsfördelning i hemmet och balans arbete och socialt liv. Litteraturstudien beskriver även sex effekter av hur skiftarbete påverkar hälsan: magtarmproblem/vikt, hormonstörningar och hjärt- kärlproblem, smärta, bruk av läkemedel, alkohol och stimulantia, trötthet, psykiska symtom. I diskussionen kommer faktorerna: arbetsschemats utformning, veckoarbetstid och

22 21 skiftets längd, arbetsbelastning och krav, hemsituation och effekterna: trötthet och psykiska symtom att diskuteras då de varit dominerande i resultatet. I resultatet av litteraturstudien framkommer det att en viktig faktor som påverkar hälsa hos skiftarbete är att ha inflytande över arbetsschemats utformning. I studien (Theorell & Kecklund, 2010) visade det sig att flexibel arbetstid med egen schemaläggning förbättrar balansen mellan arbete och privatliv och har en positiv effekt på hälsoresultaten. Forskarna har också visat att långa arbetsveckor (minst 60 tim/vecka) är förenat med sömnstörningar, ökad biologisk stress och förhöjda värden av för riskfaktorer för hjärt- kärl sjukdom. Resultatet av litteraturstudien visade att veckoarbetstid och skiftets längd påverkade hälsan negativt och gav trötthet, ökad risk för ångestsymtom och depression. SBU:s rapport (2013) visade att en veckoarbetstid på 55 timmar och mera gav en försämring av sömnkvaliteten och insomningssvårigheter. En sänkning av arbetstiden till 30 timmar/ vecka, med bibehållen lön, gjorde att deltagarna fick en förbättrad sömnkvalitet. Långa arbetsveckor och övertid gav upphov till psykosocial stress. Det fanns mindre tid till återhämtning och nedvarvning efter arbete, vilket gav höga stressnivåer vid sänggående (SBU, 2013). Veckoarbetstid på mer än 40 timmar per vecka och skiftets längd visade sig ha betydelse på hur skiftarbetare uppfattar sin hälsa. Att tillbringa mycket tid på sitt arbete gör att det finns mindre tid över för andra aktiviteter som exempelvis träning eller social samvaro. I litteraturstudien framkom det även att scheman med fasta skift föredrogs framför scheman med roterande skiftgång eftersom det var lättare att anpassa sömnmönster, familjeliv och socialt liv. Enligt Statens folkhälsoinstitut (2008) ska det finnas en kompromiss mellan produktivitet, hälsa, säkerhet, återhämtning, kvalitet och sociala aspekter. Rekommendationerna är att förmiddagsskiften inte ska börja före klockan och arbetspassen ska ej vara längre än tolv timmar. Ledigheter mellan arbetspassen ska vara tillräckligt långa för att hinna med återhämtning. Istället för extrema långledigheter ska ledigheter spridas ut för att undvika många arbetspass efter varandra. Många natt- och förmiddagspass i rad ger ökad sömnbrist och ska undvikas. Rotationsscheman ska helst ha medsolsrotation, morgon, eftermiddag och natt. Dessa rekommendationer ger minst negativa effekter på ovanstående aspekter. Resultatet i denna litteraturstudie visar att skiftarbete påverkar hemsituationen och hälsan, där framför allt ordnad barnomsorg var en viktig faktor för välbefinnande. Hur ansvarsfördelningen ser ut inom familjen och balansen mellan arbete och fritid har också stor

23 22 påverkan på skiftarbetares hälsa. Theorell och Kecklund (2010) menar att en av de viktigaste faktorerna är den psykosociala arbetsbelastningen och hur mycket tid som kan ägnas åt hemarbete och familj. Enligt Simunic och Gregov (2012) finns det två saker som är viktiga för individen, arbete och familjen. De menar att work-to-family konflikt handlar om att faktorer som skiftarbete, mängden ansvar, arbetsbelastning och psykologisk påfrestning ger en högre grad av work-to-family konflikt. Family-to-work konflikt uppstår när strukturella och sociala krav inom familjen- antalet barn, ålder på barn, äldre anhöriga, civilstånd, kvalitet på relation till partner, är höga. Det finns en interaktion mellan dessa faktorer och de påverkar varandra. Denna litteraturstudie visar att arbetsbelastning/ krav påverkar hälsan hos skiftarbetare. Detta kan relateras till andra studier (Kecklund & Theorell, 2010; Toomingas, Mathiassen, Wigaeus & Tornqvist, 2009) som är överens om att när det råder obalans mellan den omgivande miljöns krav, individens inflytande och resurstilldelning har det en avgörande betydelse för välbefinnandet. Karaseks och Theorells Krav-Kontroll- Stödmodell är en förklaringsmodell som beskriver den psykosociala belastningen. Det centrala i Krav- Kontroll- Stödmodellen (Kecklund & Theorell, 2010), är vilka krav som ställs och hur mycket energi som krävs för att klara av kraven jämfört med det handlingsutrymme personen har för att leva upp till kraven och mobilisera den energi som behövs. Ett liv med höga krav och låg kontroll leder till hög belastning och hög risk för stress. Denna modell kan förklara resultatet av litteraturöversikten när det gäller skiftarbetares upplevda obalans mellan krav och kontroll. Skiftarbetarna känner ofta av omgivningens krav, exempelvis en högre grad av närvaro och delaktighet i olika typer av aktiviteter i det sociala livet. Dessa krav kan inte alltid efterlevas på grund av bland annat trötthet eller arbetstider och ger då upphov till konflikter och minskat välbefinnande. Om familj och omgivning har förståelse för skiftarbetets påfrestningar, upplevs det som ett stöd. Litteraturstudien visar att den mest framträdande effekten av hur skiftarbete påverkar hälsan är trötthet. Rotationsschema med nattarbete är den faktor som ger mest trötthet. Tröttheten kan bero på för lite sömn, otillfredsställande sömnkvalitet och för kort återhämtningstid mellan skiften. I SBU:s (2013) rapport redovisas att det finns ett samband mellan arbetsmiljö och sömn. Rapportens resultat bygger på tre olika modeller: krav och kontroll, ansträngning och belöning samt psykiskt ansträngande arbete. Brister i förhållandet mellan krav och kontroll, obalans i ansträngning relaterat till belöning och psykiskt ansträngande arbete ger upphov till stress vilket påverkar hälsan. Stress kan ge negativa effekter på kroppen,