Landskapsbesök
Finlands Kommunförbund Kommunförbundet är en tvåspråkig intresseorganisation för kommunerna och städerna i Finland. Förbundet tillhandahåller sakkunskap och utvecklar den kommunala servicen. Också landskapsförbunden, sjukvårdsdistrikten och de övriga samkommunerna omfattas av verksamheten. Kommunala arbetsgivarfrågor sköts av KT Kommunarbetsgivarna som hör till Kommunförbundet. 2
Styrelsen 15 ledamöter och 15 ersättare Delegationen för undervisning och kultur Delegationen för social- och hälsovård Presidiekonferensen för landskapsförbunden Delegationen för små kommuner Svenska delegationen Kommunala arbetsmarknadsverkets delegation Pekka Nousiainen Fullmäktigeordförande Rakel Hiltunen Styrelseordförande 3
Enheterna vid Finlands Kommunförbund Kommunalekonomi Juridik Regioner, näringar och internationella frågor Verkställande direktör Vice verkställande direktörer Undervisning och kultur Kommunutveckling och forskning Administrativa tjänster Information Informationssamhället Social- och hälsovård Svenska sekretariatet Samhälle, teknik och miljö KT Kommunarbetsgivarna 4
Kommunförbundets ledning Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, verkställande direktör Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör Tuula Haatainen, vice verkställande direktör Kristina Wikberg, direktör för den svenska verksamheten 5
Kommunförbundets service Social- och hälsovård Undervisning och kultur Samhälle, teknik och miljö Kommunalekonomi Juridik Kommunala arbetsmarknadsverket Regioner, näringar och internationella frågor Kommunutveckling och forskning Information Informationssamhället Svenska sekretariatet 6
Kommunförbundets prioriterade områden 2012 1. Kommunal demokrati och kommunal ledning 2. Den kommunala servicen och servicestrukturen 3. Kommunalekonomi 4. Livskraftiga kommuner och regioner 5. Personaltillgång och kompetens 6. Klimatförändringen 7. Kommunerna och marknaden 7
Omvärlden förändras
Kommande utmaningar Balans mellan kommunernas uppgifter och inkomster Basserviceprogrammet och basservicebudgeten Översyn av finansierings- och statsandelssystemet Tryggade skatteinkomster Fungerande kommun- och servicestrukturer Fungerande kommunstruktur Effektiv servicestruktur» produktivitet, effekter, tillgång» produktions- och finansieringsformer» servicestrategier, informationsteknik» konkurrensutsättning Fungerande demokrati, ledning och medborgarnas möjligheter att påverka Globaliseringens utmaningar 9
Grunder för kommunreformen Som grund för kommunreformen anges följande framtida utmaningar: Försörjningskvoten är en svår ekvation Produktiviteten bör förbättras Hållbarhetsgapet bör täckas Kraftiga demografiska skillnader i regionerna Faktorer som hindrar utvecklingen i stadsregionerna bör avlägsnas Ansvaret för tillhandahållandet av social- och hälsovårdstjänsterna bör klarläggas Kostnadsvariationerna bör elimineras 10
Utgångspunkterna i regeringsprogrammet Enligt regeringsprogrammet genomförs en omfattande kommunreform i Finland 2012 2015 som syftar till en livskraftig kommunstruktur baserad på starka primärkommuner. Enligt programmet består en stark primärkommun av ett naturligt pendlingsområde och är tillräckligt stor för att självständigt kunna sörja för basservicen, med undantag för krävande specialiserad sjukvård och krävande socialvårdstjänster. Som kriterier för en stark primärkommun nämns också näringspolitiken, utvecklingsarbetet och åtgärder för att utveckla samhällsstrukturen. 11
Finlands Kommunförbunds syn på kommunreformen i regeringsprogrammet Enligt Kommunförbundet är regeringsprogrammets riktlinje om starka primärkommuner välkommen.» Kommunen kan tillhandahålla välfärdstjänsterna och skapa förutsättningar för större livskraft och levande demokrati. Enligt Kommunförbundet kan det ändå inte överallt i Finland finnas starka primärkommuner som utgår från en enda modell.» Vid sidan av kriterierna för pendling och ekonomi måste kriterier för verksamheten och demokratin beaktas.» När kriterierna definieras är det viktigt att regionala skillnader beaktas. Om det inte går att bilda en stark primärkommun, kunde kommunerna bilda en distriktskommun.» Distriktskommunerna skulle vara mångsektoriella samarbetsorgan för kommunerna och sköta flera uppgifter med samma organisation utifrån ett tillräckligt befolkningsunderlag också över landskapsgränserna.» Avviker från modellen i regeringsprogrammet enligt vilken tjänsterna undantagsvis kan koncentreras till tillräckligt stora helheter som får stöd av servicestrukturen i de starka primärkommunerna enligt principen om ansvarskommun, det vill säga värdkommunsmodellen. 12
Kommunförbundets centrala teman i reformen 1) Kommunerna ska ha reella möjligheter att hitta lösningar som lämpar sig bäst för regionen 2) De regionala skillnaderna bör synas i lösningarna 3) Alternativen för landsbygdsområdena kräver ytterligare utredningar 4) Kommunstrukturen bör skapas på medborgarnas villkor, inte på social- och hälsovårdens 5) Kommunförbundet främjar och uppmuntrar ett utvecklingsarbete som gäller inflytande i närmiljön 6) Kommunerna ska inte ges flera uppgifter nödvändigt med en bedömning av de nuvarande 7) Nya verksamhetsformer kräver försök och öppenhet 8) Reformen bör vara en tydlig fortsättning på strukturreformen 9) Kommunerna bör ges en stark roll i processen. 13
Statens åtgärder våren 2012 Finansministeriets arbetsgrupp för kommunalförvaltningens struktur överlämnade 8.2.2012 sin utredning till förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen.» Enligt utredningen minskas antalet kommuner kraftigt. I dag finns det 336 kommuner. Kommunstorleken växer alltså en hel del. Enligt planerna kommer största delen av kommunerna att ha 20 000 50 000 invånare. Samtidigt har utredningen sänts på remiss till kommunerna. Remisstiden löper ut 13.4. Mellan 14.2 och 21.3 ordnar FM en regionrunda för att höra kommunerna. Under rundan kommer utredningen att diskuteras med företrädare för kommunerna och regionerna. Regeringens stakar våren hösten 2012 ut riktlinjer för den fortsatta kommunreformen och innehållet i strukturlagen (kriterierna för starka primärkommuner, hur reformen ska genomföras). Utredningen om servicestrukturen inom social-, hälsooch sjukvården färdigställs i maj. 14
Strukturgruppens förslag till kommunindelning 2015 Jämförelse med kommunindelningen 2012 Strukturgruppens förslag fram till år 2015: 66 kommuner på fastlandet Läget år 2012: 320 kommuner på fastlandet Obs! Arbetsgruppen föreslog flera utredningsinriktningar för en del kommuner. I denna karta anges bara en. 15
Strukturgruppens framställningar Kommunförbundets allmänna kommentarer Arbetsgruppens kriterier är relevanta. Behovet av att förnya strukturerna bör i vilket fall som helst utvärderas utgående från dylika kriterier. Såsom arbetsgruppen konstaterar är kriterierna endast arbetsredskap strukturreformerna ska avgöras utifrån en helhetsbedömning som beaktar de lokala förhållandena. I kriterierna betonas kommunens roll som tillhandahållare av service. Förutsättningarna för utveckling av den lokala ekonomin (kommunernas livskraft) och frågor kring demokratin, kommunerna och samkommunerna ska utgöra en väsentlig del av det fortsatta arbetet och de kommande kommunindelningsutredningarna. Enligt Kommunförbundet bör en andra utlåtanderunda om beredningen i sin helhet göras i kommunerna på hösten:» förutsättningarna för social- och hälsovården och kraven på utbildningsanordnarna samt alternativ för tillhandahållandet» kriterierna för en stark primärkommun» tidsplan och verktyg för reformen (hur reformen ska genomföras)» tillsättande av en kommunindelningsutredare. 16
Kommunförbundets kommentarer Reformerna av de olika sektorernas strukturer bör i enlighet med regeringsprogrammet genomföras i samband med kommunreformen i fråga om både tidsplan och innehåll. Strukturerna inom social- och hälsovården och den grundläggande yrkesutbildningen bör utvecklas i samband med kommunreformen och inte beredas separat. På samma sätt bör finansieringen ses över i samband med revideringen av lagstiftningen om statsandelar. 17
Språket i kommunreformen Vid kommunsammanslagningar bör man säkerställa att servicen verkligen tryggas på båda språken. Antingen genom att garantera en tillräckligt stor minoritet eller genom lagstiftning. Språkkonsekvensbedömningar bör göras i samband med kommunindelningsutredningen. Kommunförbundet utreder som bäst olika lösningar för två förvaltningsspråk. Projektet nationalspråksstrategin som leds av statsministern funderar på nationella lösningar för att garantera två livskraftiga nationalspråk. 18
Svensk- och tvåspråkiga kommuner 2012 Kommunsammanslagningarna inverkar också i Svenskfinland 1.1.2010 50 1.1.2012 49 1.1.2011 49 Här bor det mest svenskspråkiga: Helsingfors Esbo Raseborg Borgå Vasa Korsholm Mariehamn Jakobstad Pedersöre Åbo 1.1.2008 62 1.1.2009 53 19
Kommunerna 2012 20
Hela Svenskspråkiga befolkningen antal procent Hela Svenskspråkiga befolkningen antal procent Befolkning Södra Finland Tvåspråkiga, finsk majoritet Tvåspråkiga, svensk majoritet Nyland 1 532 309 134 279 8,8 Borgå 48 768 15 148 31,1 Esbo 247 970 20 334 8,2 Grankulla 8 689 3 265 37,6 Hangö 9 462 4 084 43,2 Helsingfors 588 549 35 459 6,0 Ingå 5 546 3 102 55,9 Kyrkslätt 36 942 6 659 18,0 Lappträsk 2 872 939 32,7 Lojo 39 714 1 585 4,0 Lovisa 15 595 6 630 42,5 Mörskom 2 006 205 10,2 Raseborg 29 065 19 065 65,6 Sibbo 18 253 6 819 37,4 Sjundeå 6 104 1 857 30,4 Vanda 200 055 5 798 2,9 Kymmenedalen 182 382 1 450 0,8 Pyttis 5 355 472 8,8 Egentliga Finland 465 183 26 663 5,7 Åbo 177 326 9 374 5,3 Kimitoön 7 191 5 098 70,9 Pargas 15 501 8 879 57,3 21
Befolkning Österbotten Tvåspråkiga, finsk majoritet Tvåspråkiga, svensk majoritet Svenskspråkiga Hela Svenskspråkiga befolkningen antal procent Österbotten 177 946 90 405 50,8 Jakobstad 19 656 11 092 56,4 Kaskö 1 429 393 27,5 Korsholm 18 637 12 975 69,6 Korsnäs 2 260 2 004 88,7 Kristinestad 7 157 4 016 56,1 Kronoby 6 731 5 560 82,6 Larsmo 4 816 4 433 92,0 Malax 5 605 4 895 87,3 Nykarleby 7 458 6 605 88,6 Närpes 9 435 8 235 87,3 Pedersöre 10 893 9 787 89,8 Vasa 59 587 14 669 24,6 Vörå 6 689 5 550 83,0 Mellersta Österbotten 68 321 6 496 9,5 Karleby 46 260 6 325 13,7 22
Kommunförbundets sammanfattning: Nödvändigt att kommunerna och kommunförvaltningen förnyas Ett viktigt mål är starka kommuner Kommunerna har en central roll i processen Utgångspunkten är frivilliga sammanslagningar Kommunerna fattar själva beslut om sammanslagning Frivilliga sammanslagningar bör fortsättningsvis uppmuntras (statsandelskompensation osv.) Förutsättningarna för att använda kommunindelningsutredningar ska bedömas på hösten utifrån kommunernas utlåtanden om projektet och utredarna I de regioner där starka primärkommuner inte kan bildas ska målet vara ett mångsektoriellt samarbete mellan kommunerna inom servicen och planeringen av markanvändningen, boendet och trafiken. 23
Styrmetoder Kommunerna fattar själva beslut om sammanslagning Förutsättningarna för att använda kommunindelningsutredningar ska i september bedömas utgående från kommunernas utlåtanden om projektet och utredarna Frivilliga sammanslagningar bör fortsättningsvis uppmuntras (statsandelskompensation osv.). 24
Processen vid en särskild kommunindelningsutredning Kommunindelningslagen (1698/2009) Ministeriets initiativ Kommunens framställning Kommuninvånarnas (20 %) förslag 15 Särskild kommunindelningsutredning "Alla med" Kommunindelningsutredare Principer för organisering av förvaltningen 8 Sammanslagningsavtal "Ritningar över den nya kommunen" Bland annat: Principer för samordning av servicesystemet Allmänna principer för ekonomin Kommuninvånarna hörs Strukturlagen Fullmäktiges beslut 25 25
Revideringen av kommunallagen En parlamentarisk kommitté ska tillsättas för beredningen av kommunallagen Revideringen av kommunallagen sker i olika faser Ändringar som behövs från början av år 2015 ska genomföras som partiella revideringar av kommunallagen Totalrevideringen av kommunallagen ska vara klar när fullmäktige inleder sitt arbete 2017 26
Kärnbudskapen i kommunernas officiella inlägg under regionrundan: Största delen av kommunerna vill fortsättningsvis vara självständiga och vill inte delta i de föreslagna kommunindelningsutredningarna. Eventuella kommunsammanslagningar bör endast genomföras på frivillig väg Kommunerna är beredda att fördjupa samarbetet med varandra Sammanslagning ses som ett hot mot närservicen och inflytandet i närmiljön Fördelningen av uppgifter mellan kommunerna och staten bör ses över grundligare Kommunen är en betydelsefull regional utvecklingsmotor; en utveckling på lika villkor i regionen äventyras i stora kommuner. 27
Kommunreformen utbildnings- och kulturtjänsterna Den strukturella utvecklingen av utbildnings- och kulturtjänsterna bör inte genomföras separat av staten, utan ske i enlighet med regeringsprogrammet: beredningen av sektorlagar bör samordnas med kommunreformen i fråga om både tidsplan och innehåll. Staten bör nu avhålla sig från sektoriell styrning av förvaltningen. Kommunerna bör kunna besluta hur tjänsterna ska tillhandahållas. Revideringarna av finansieringslagstiftningen bör ske i nära samband med revideringen av statsandelslagstiftningen som en del av kommunreformen (jämför regeringsprogrammet). 28
Kommunerna och utbildningen för unga Kommunerna bör vara tillräckligt starka för att ansvara förutom för social- och hälsovårdsuppgifterna också för gymnasieutbildningen för unga och för den grundläggande yrkesutbildningen. Om regionen går in för att fördjupa samarbetet kunde den grundläggande yrkesutbildningen höra till en mångsektoriell organisation. Varje elev som går ut grundskolan bör fortsätta i gymnasiet eller inom den grundläggande yrkesutbildningen. Det övergripande ansvaret för gymnasieutbildningen för unga och den grundläggande yrkesutbildningen bör åligga kommunerna, men så att tillståndsförfarandet luckras upp och slopas delvis helt. Alla kommuner har redan nu ett lagstadgat finansieringsansvar: 58,11 % av de kalkylerade kostnaderna. 29
Kommunförbundets riktlinjer för utveckling av yrkeshögskolorna Det bör fortsättningsvis finnas olika sätt att driva yrkeshögskolorna. När beslut fattas om yrkeshögskolans ställning och frågor som gäller högskolans interna befogenheter bör det vara möjligt att beakta kommunens beslutanderätt. Om aktiebolagsmodellen blir aktuell kommer merparten av yrkeshögskolorna fortsättningsvis att ägas av kommuner. Som ägare ska kommunerna ha rätt att besluta om centrala frågor som gäller yrkeshögskolornas ekonomi och verksamhet. Yrkeshögskolornas kopplingar till arbetslivet och verksamhetsområdet i regionen bör stärkas. När överföringen av finansieringen bedöms bör det göras kostnadsneutralt. Många frågor om yrkeshögskolorna är under beredning, bland annat tillstånden och revideringen av finansieringsgrunderna. 30
Utsikter för kommunalekonomin
Uppgifter om kommunernas ekonomi åren 2005 2011 Exkl. Åland, inkl. särredovisade affärsverk. Källa: Statistikcentralen 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Årsbidrag: BSP Md euro euro/invånare 1,11 213 1,72 327 2,02 382 1,92 362 1,80 337 2,47 461 2,10 390 % av avskrivnigar 77 118 135 122 108 145 122 % av investeringar som avskrivs 1) 52 74 81 66 69 99 77 Årets resultat, md euro Lånestock: Md euro euro/invånare -0,05 7,05 1 347 1,02 7,67 1 461 Antal kommuner (resp. års kommunindelning) : 0,74 8,15 1 545 0,61 8,63 1 629 0,29 9,78 1 838 Årsbidrag negativt 134 79 52 57 29 Årsbidrag < avskrivningar 326 243 181 178 117 Antal kommuner sammanlagt 416 415 400 399 332 Antal kommuner (kommunindelningen 2011): Årsbidrag negativt Årsbidrag < avskrivningar 90 39 31 30 24 251 180 134 128 108 1) Egen anskaffningsutgift för investeringar som avskrivs 1,83 2) 10,46 1 956 7 55 326 0,50 11,20 2 085 * Inkluderar en bokföringsmässig vinst på ca. 950 miljoner euro som huvudstadsregionens kommuner erhållit p.g.a. grundandet av samkommunen Helsinforsregionens miljötjänster (HRM) 32 6 50 22 123 320 22 123
Kommunernas årsbidrag enligt landskap Årsbidrag i procent av avskrivningar åren 2010 2011 Nyland Päijänne-Tavastland Södra Karelen Norra Österbotten Lappland Birkaland Norra Karelen Kajanaland Norra Savolax Kymmenedalen Södra Savolax Satakunta Egentliga Tavastland Österbotten Egentliga Finland Mellersta Finland Mellersta Österbotten Södra Österbotten Fasta Finland: 2011* 2010 2011* 2010 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 Källa: Statistikcentralen, år 2011 enligt bokslutsprognoser. 33
Kommunernas årsbidrag enligt kommunstorlek Årsbidrag i procent av avskrivningar 2009 2011 Antal invånare 31.12.2011-2000 2001-6000 6001-10000 10001-20000 20001-40000 40001-100000 2011* 2010 2009 100001- Fasta Finland 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 Källa: Statistikcentralen, år 2011 enligt bokslutsprognoser. 34
Över 64-åringarnas andel av befolkningen år 2010, % Statsandelarnas andel av skattefinansieringen år 2010, % Fasta Finland i genomsnitt 17,5 % Fasta Finland i genomsnitt 28,8 % Procent: Procent: 7,9 15,0 (39) 2,0 27,5 (46) 15,1 20,0 (90) 27,6 37,5 (62) 20,1 22,5 (59) 37,6 47,5 (85) 22,6 25,0 (54) 47,6 52,5 (62) 25,1 37,2 (84) 52,6 69,4 (71) Kuntarajat: Tilastokeskus.
6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Kommunernas och samkommunernas årsbidrag, avskrivningar och investeringar, md Årsbidrag Avskrivningar Egen anskaffningsutgift för investeringar som avskrivs 1) Egen anskaffningsutgift för investeringar sammanlagt 1) 1997 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11* Sedan år 1997 har inte kommunsektorns årsbidrag ett enda år räckt till för att täcka investeringsutgifterna för anläggningstillgångar som skall avskrivas. Det har uppstått ett s.k. inkomstfinansierings underskott som kommunerna har täckt genom att sälja egendom och framför allt med lån. Tillgångar som skall avskrivas = t.ex. gator, skolor, daghem, ledningsnät. Tillgångar som inte avskrivs = jord- och vattenområden, placeringar. 1) År 2010 inkluderar poster i anslutning till grundandet av samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) 36 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Källa: Statistikcentralen, år 2011 enligt bokslutsprognoser.
Kommunsektorns kumulativa inkomstfinansieringsunderskott samt förändring i lånestocken från år 1997, md 10,0 8,0 6,0 Inkomstfinansieringsunderskott 1) Förändring i lånestocken 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0-10,0-12,0 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11* 1) Årsbidrag egen anskaffningsutgift för investeringar som avskrivs Det samlade underskottet i inkomstfinansieringen åren 1997-2011 är över 10 miljarder euro. Kommunesektorns skuldbörda har under samma period ökat ca. 8,5 miljarder euro och är i slutet av år 2011 ca. 12,6 miljader euro Källa: Statistikcentralen, år 2011 enligt bokslutsprognoser. 37
/inv. Kommunernas lånestock och likvida medel 1991 2011, /inv. 2200 2000 1800 1600 Lånestock Likvida medel 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11* Källa: Statistikcentralen, år 2011 enligt bokslutsprognoser. 38
Kommunernas lånestock enligt landskap åren 2010 2011, euro/invånare Fasta Finland: 2010 2011* Satakunta Norra Karelen Kajanaland Birkaland Egentliga Finland 2011* Norra Savolax 2010 Södra Österbotten Lappland Österbotten Nyland Södra Karelen Mellersta Finland Södra Savolax Kymmenedalen Norra Österbotten Egentliga Tavastland Päijänne-Tavastland Mellersta Österbotten 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 Källa: Statistikcentralen, år 2011 enligt bokslutsprognoser. 39
Kommunernas lånestock enligt kommunstorlek åren 2009 2011, euro/invånare Antal invånare 31.12.2011 (förhandsuppgift) - 2000 2001-6000 6001-10000 2011* 2010 2009 10001-20000 20001-40000 40001-100000 100001- Fasta Finland 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000 2200 2400 Källa: Statistikcentralen, år 2011 enligt bokslutsprognoser. 40
Kommunernas och samkommunernas bruttoutgifter, md 2010 2011* 2012p 2013p 2014p 2015p 2016p Verksamhetsutgifter 33,85 35,35 36,85 38,21 39,79 41,49 43,25 - Löner 15,01 15,61 16,11 16,48 16,98 17,54 18,12 - Övr. personalutgifter 4,47 4,62 4,76 4,87 5,02 5,16 5,30 - Inköp 11,72 12,49 13,30 14,16 15,08 16,06 17,10 - Övr. verksamhetsutg. 2,65 2,63 2,68 2,70 2,71 2,73 2,73 Ränteutgifter 0,30 0,36 0,31 0,40 0,53 0,66 0,73 Investeringar 5,69 1) 4,14 4,20 4,20 4,20 4,20 4,20 Sammanlagt 39,83 1) 39,85 41,36 42,81 44,52 46,35 48,18 Förändring, %: Verksamhetsutgifter -Löner 4,2 2,8 4,5 4,0 4,2 3,2 3,7 2,3 4,2 3,0 4,3 3,3 4,3 3,3 -Inköp 7,4 6,5 6,5 6,5 6,5 6,5 6,5 Utgifter sammanlagt 8,3 1) 0,0 3,8 3,5 4,0 4,1 4,0 Källa: Åren 2009 2011 Statistiscentralen. Prognosen för åren 2012 2016 Basserviceprogrammet 4.4.2012 1) Beloppen inkluderar poster i anslutning till grundandet av samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM). Posternas effekter på hela kommunsektorns finansiella ställning är neutral. 41
Kommunernas skatteinkomster 2010-2016, md Skatteslag 2010 2011* 2012p 2013p 2014p 2015p 2016p Kommunalskatt 15,77 16,21 16,82 17,37 18,20 18,98 19,83 Samfundsskatt 1,41 1,66 1,41 1,45 1,54 1,64 1,37 Fastighetsskatt 1,17 1,20 1,26 1,28 1,31 1,34 1,37 Skatter sammanlagt 18,35 19,07 19,49 20,10 21,05 21,96 22,57 Förändring, %: Kommunalskatt 2,1 2,8 3,8 3,3 4,8 4,3 4,5 Samfundsskatt 17,5 18,5-15,4 2,8 6,2 6,5-16,5 Fastighetsskatt 20,4 2,0 5,2 1,6 2,3 2,3 2,2 Skatter sammanlagt 4,2 3,9 2,2 3,1 4,7 4,3 2,8 Skatteprocent, genomsn. 18,97 19,17 19,25 19,25 19,25 19,25 19,25 Samfundsskatteprocent 26,0 26,0 24,5 24,5 24,5 24,5 24,5 Andel av samfundsskatt,% 31,99 31,99 28,34 29,41 29,22 29,13 23,26 Källa: Åren 2010 2011 Statistikcentralen. Prognosen för åren 2012 2016 Basserviceprogrammet 4.4.2012 42
Kommunernas och samkommunernas ekonomi, md Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Övr. finans.poster, netto Årsbidrag Avskrivningar Extraordin.poster, netto Räkenskapsper.res. Korrektivposter till internt tillförda medel Internt tillförda medel Investeringar, netto Finansieringsresultat 1) Lånestock Likvida medel 2010-22,94 18,35 7,43 0,19 3,02-2,15 1,06 1,93-1,38 2,70-3,02-0,32 11,67 4,76 2011* -24,18 19,07 7,68 0,07 2,64-2,20 0,13 0,57-0,40-0,45-0,45-0,45-0,45-0,45 2,37 2,32 2,07 2,00 1,93 1,49-3,32-3,20-3,20-3,20-3,20-3,20-0,95-0,88-1,13-1,20-1,27-1,71 12,61 4,70 2012p -25,21 19,49 8,09 0,22 2,60-2,30 0,17 0,48 13,56 4,67 2013p -26,14 20,10 8,21 0,18 2,35-2,40 0,17 0,12 14,76 4,65 2014p -27,22 21,05 8,38 0,07 2,28-2,51 0,17-0,06 16,06 4,64 2015p -28,38 21,96 8,67-0,04 2,21-2,62 0,17-0,24 17,41 4,62 2016p -29,59 22,57 8,88-0,09 1,77-2,74 0,17-0,80 19,21 Källa: Åren 2010-2011 Statistikcentralen. Prognosen för åren 2012-2016: Basserviceprogrammet 4.4.2012. 4,61 1) Finansieringsresultat = Internt tillförda medel + investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel. 43
Den kommunala sektorns årsbidrag, avskrivningar och investeringar 1) åren 1991 2016, md 3,5 3,5 3,0 2,5 Årsbidrag Investeringar, netto Avskrivningar 3,0 2,5 2,0 2,0 1,5 1,5 1,0 1,0 0,5 0,5 0,0 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 0,0 Källa: Åren 1991 2011 Statistikcentralen. Prognosen för åren 2012-2016 Basserviceprogrammet 4.4.2012. 1) Investeringar, netto = Investeringsutgifter finansieringsandelar försäljning av tillgångar. 44
20 Den kommunala sektorns lånestock och likvida medel 1991 2016, md 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Lånestock Likvida medel 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Källa: Åren 1991-2011 Staistikcentralen. Prognosen för åren 2012-2016 Basserviceprogrammet 4.4.2012. 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 45
2,5 Utvecklingen av inkomster och utgifter i obalans Kommunernas och samkommunernas skattefinansiering och verksamhetsutgifter, förändring jämfört med föregående år, md 2,5 2,0 2,0 1,5 1,5 1,0 0,5 0,7 1,0 1,5 0,6 0,9 1,3 1,4 1,9 0,6 1,3 1,0 0,8 0,7 1,1 1,2 0,8 1,0 0,5 0,0 0,3 0,2-0,2 0,0-0,5 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16-0,5 Skattefinansiering (skatteinkomster + statsandelar) Verksamhetsutgifter Källa: Åren 1998 2011 Statistikcentralen. Prognosen för åren 2012 2016 Basserviceprogrammet 4.4.2012 46
Kommunalvalet 2012 Kommunförbundets kampanj 2012 Förhandsröstning 17 23.10.2012 (utomlands 17 20.10) Valet hålls 28.10.2012 Omkring 10 000 fullmäktigeledamöter väljs
Utgångspunkter Kommunförbundets roll som producent, förmedlare och distributör av faktauppgifter om kommunerna» Undersökningar och statistik» Anvisningar och rekommendationer» Koncerntjänster Uppmuntran att delta och påverka i närmiljön» Högre valdeltagande» Aktivering på lokal nivå» Större deltagande och bättre kunskaper om kommunerna bland unga 48
Målgrupper Kommunerna som organiserar valet och aktiverar på lokal nivå Kandidaterna i valarbetet Väljarna deltagande och påverkan Medierna masskommunikation, human interest De nya förtroendevalda introduktion för de nya uppgifterna Unga som inte uppnått rösträttsålder -> bättre kunskaper om kommunerna 49
Metoder och åtgärder Statistik och undersökningar som underlag för fakta om kommunerna Webbsidorna kommunval.fi och kommunerna.net/kommunalval Information till medierna och intressegrupperna, nyhetsbrev Anvisningar och rekommendationer (bland annat juridiska frågor) Material för kommunerna, bland annat för lokal aktivering Snabbinfo, (tv + webben), också på klarspråk Material som stöder kandidaternas valarbete Den virtuella kommunen i undervisningssyfte Guider för de förtroendevalda (6 st.) + utbildning 50
Material för kommunerna för lokal aktivering Samlingsbroschyr 28.5 till kommunerna (omfattar allt tillgängligt material för kommunerna)» Materialet kan laddas ner på kommunval.fi >: i maj september www.kommunval.fi lanseras den 28 april: kompletteras i maj september Banners för webbplatser Reklam- och affischunderlag (bearbetbara layoutunderlag för lokala behov) Färdiga artikelmallar för lokala medier Videor/informationsinslag 30 60 s., bland annat för webben Webbplatsen Virtuella kommunen i april maj: ett spel i augusti Korta och koncisa publikationer och flyers att beställa 51
Tilläggsinformation
Produktkategorier, avtal läs mer på www.kuntahankinnat.fi Produktkategorier: ICT, Energi, Andra varor och tjänster Antalet ramavtal: 37, antalet upphandlingsavtal: 81 Avtalens värde ca 110 M år 2011 = kundernas inköpsvolym Beräknas öka till ca 140 milj. euro under 2012 Ett 20-tal produktområden i olika beredningsstadier i bolaget Systematisk feedback av kunderna, på skalan 1 5 ca 4 Satsningar på avtalshantering efter bästa förmåga 53
Antalet förbindelser till olika ramavtal: 1300
Uppnådda kundfördelar prisbesparingar i medeltal dryg 10 % IT-utrustning 30 35 % produktkatalog 40 % bränslen, leverans till kundens tank 2 10 % teleoperatörstjänster 40 % kontorstillbehör 50 % processbesparingar kunderna kan koncentrera sig på sin kärnverksamhet juridisk och kommersiell säkerhet effektiv avtalshantering och leverantörssamarbete sköts av KLKH deltagande i kundgrupper, nätverksbildning utvecklingspotential 55
Kommunarbetsgivarnas konkurrensfördel: Välutvecklad och proffsig rekryteringsprocess Alla kommunorganisationer har nu lika möjlighet till ett rekryteringsredskap av toppklass. Den specialiserade tjänsten för kommunsektorn produceras av KL-Kuntarekry Oy.
För alla rekryteringsproffs Effektivt, skräddarsytt system för kommunsektorn Basrekrytering och hantering av vikariat samt utveckling av rekryteringen Webbplatsen Kuntarekry.fi också på svenska Publicering av arbetsplatsannonser och för utveckling av arbetsgivarimagen Konkurrenskraftigt pris, webbaserat system och betalning enligt användarkoderna Som Kommunförbundets tjänst en riskfri anskaffning, ingen konkurrensutsättning behövs Ta kontakt: Maria Wendell, 050 520 37 61, maria.wendell@kuntarekry.fi Kundchef, KL-Kuntarekry Oy Kuntarekry.fi
Kommunmarknaden mer än en mässa På Kommunmarknaden samlas kommunsektorns och den offentliga förvaltningens beslutsfattare, företag som producerar tjänster för kommunerna och tredje sektorns aktörer. Kommunsektorns storevenemang som arrangeras i Kommunernas hus varje år i september erbjuder besökarna cirka tvåhundra avgiftsfria seminarier och informationsinslag. www.kommunmarknaden.fi 58
Kommunförbundet stöder kommunerna» Intressebevakning» Rådgivningstjänster» Nätverksstöd» Utbildning och konsulthjälp» Undersökningar och handböcker» Elektroniska nyhetsbrev» www.kommunerna.net Tack för visat intresse! Material: www.kommunerna.net/landskapsbesok 59