Uppdaterad ARBETSVERKTYG. Genomförandefasen

Relevanta dokument
Uppdaterat ARBETSVERKTYG. Genomförandefasen

Uppdaterat ARBETSVERKTYG. Genomförandefasen

Hässleholm/Kristianstad 2014 ARBETSVERKTYG. Genomförandefasen

Kvalitetsstjärnan frågeformulär

Uppdaterat ARBETSVERKTYG. Planeringsfasen

Arbetsblad. e-arbetsbok Resursgrupps ACT (RACT)

Uppdaterad ARBETSVERKTYG. Planeringsfasen

Uppdaterat ARBETSVERKTYG. Planeringsfasen

Integrerad Psykiatri. Nå Ut teamet

Integrerad Psykiatri

Minnesanteckningar från Gemensamma Genomförande Gruppen för Q star

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Arbetsblad För RACT och vård- och stödsamordningsarbete Lägg gärna till fler användbara arbetsblad!!

Information om Vård- och stödsamordning och resursgruppsarbete

Vård- och stödsamordning

Depressionsenkät (PHQ-9)

Vård- och stödsamordning Kort utbildningspresentation.

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Strategier. Metoderna kan lätt anpassas till att stödja den kunskap och erfarenhet som redan finns i stora resursgruppen.

Inspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge

-Stöd för styrning och ledning

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

Inbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv?

Hässleholm/Kristianstad 2013 ARBETSVERKTYG. Bedömningsfasen

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Evidens. vård och utbildning

Case management CM Vetlanda

Basniva i samverkan och arbetsga ng fo r va rd- och sto dsamordning

Arbetsblad för Kartläggning

Inledning

Integrerad psykiatri (IP)

Hur får man brukarstyrning när brukaren har svårt att styra?

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

Riktlinjer vård- och stödsamordning

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING

Familjeintervention Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

GUIDE FÖR LOKALA RUTINER FÖR VÅRD OCH STÖDSAMORDNING

Planeringsfas RACT Flik 3. analys, prioritering målformulering och första resursgruppsmötet

CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv

Case management enligt ACT

Underlag för psykiatrisk bedömning

Här kommer ett antal frågor för att följa arbetet du gör tillsammans med din Case Manager. Dina synpunkter är viktiga!

INFORMATION OM INVEGA

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Guide för LOKALA RUTINER FÖR VÅRD- OCH STÖDSAMORDNING. Samordnad Individuell Plan (SIP)

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Kvalitetsstjärnan - uppföljning av psykiatrisk vård

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Samordnad Rehabillitering

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Resursgruppsarbete Vård- och stödsamordning i praktiken

Sverige Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds.

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Användning av IPOS inom specialiserad palliativ vård

Att arbeta enligt RACT

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Samtal med den döende människan

SJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Närståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren.

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Vårdresultat för patienter 2017

Antagen av Samverkansnämnden

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.

Vad tycker du om vården?

Anvisningar för vårdbehovsmätningar för fastställande av ersättningsnivåer i stadens valfrihetssystem inom vård- och omsorgsboende

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016

Instruktionsmall för samordnad plan ÖPT/ÖRV

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Individuell plan För

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Psykiatriska omvårdnadsteam. Nyköping & Katrineholm

Vad tycker du om vården?

Standardiserade bedömnings. mnings- metoder

Statestik över index brott RPV-sektionen

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Arbetsblad för SARA:SV

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

Manual för Psykiatri, kurator

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Övertagande av patient från annan enhet

Transkript:

ARBETSVERKTYG Genomförandefasen

ARBETSVERKTYG I GENOMFÖRANDEFASEN Lilla stjärnan Kvalitetsstjärnan Resurser DiVoS (dagar i vård och stöd) Anvisningar för Vårdkonsumentens tillfredsställelse Con-Sat Vårdkonsumetens tillfredsställelse (Con-Sat) - självskatningsformulär Anvisningar GAF-skattning Global funktionsskala (GAF) Upplevd livskvalitet Hur tycker du ditt liv är just nu? Upplevda psykiska besvär Hur besvärad har du varit av dina psykiska problem senaste månaden? Anvisningar för skattningar & utvärdering Checklista arbetsgång/arbetsverktyg Egenskattning av CM:s arbete - enligt Integrerad psykiatri (RACT) Instrument för mätning av programtrohet

LILLA STJÄRNAN Namn:... Datum:... Skattare:... BRUKARTILLFREDSSTÄLLELSE Vårdkonsumentens tillfredställelse självskattningsformulär Baserad på UKU-ConSat (Consumer Satisfaction Rating Scale) +33 GAF- Symtom 100-33 90/365 100 GAF-Funktion 0 DiVoS (Dagar i vård och stöd)

KVALITETSSTJÄRNAN Namn:...Datum:... Skattare:... BRUKARTILLFREDSSTÄLLELSE ConSat Upplevda besvär VAS(mm) 100 +33 Livskvalitet VAS(mm) 100 GAF Symtom 100 0-33 0 1 1 8 365 0 GAF Funktion 100 56 Specialaxel Remissionsindex Hälsoscreening 100 Närståendes situation VAS(mm) 0 Resurser, DiVoS (Dagar i Vård och Stöd)

RESURSER DiVoS (dagar i vård och stöd) Namn:... Datum:... Skattare:... På denna blankett registrerar skattaren verkställda insatser de senaste 3 månaderna före skattningstillfället. Antal besök respektive Antal inneliggande vårddagar markeras var för sig. Dagar med Besök inom psykiatrin Vårddagar, heldygnsvård inom psykiatrin Varav dagar i kontakt med Casemanager (...)st. (...)st. (...)st. Totalt dagar i psykiatrisk vård = (beräknas av applikationen) Dagar med insats som beviljats av kommun Varav dagar i kontakt med Casemanager (...)st. (...)st. Totalt dagar i psykiatrisk vård och beviljat stöd enligt SoL/LSS= (beräknas av applikationen) På lilla stjärnans resursaxel (klockan 6) kommer summan av besök och vårddagar ha värdet 90/365 i mitten av stjärnan och 1 besök eller 1 vårddag ligger längst ut. (I de undantagsfall som summan skulle vara mer än 365 får stjärngrafen ändå detta värde). Tre kvartal från Lilla stjärnan och årsskattningen från Kvalitetsstjärnan syns på samma bild. Syftet är att på detta sätt med jämna mellanrum göra en värdering tillsammans med brukaren och dennes resursgrupp för att lättare kunna fatta gemensamma beslut och utvärdera programmets effekter. Eventuella frågor som rör praktiska delar i skattningen besvaras av din metodhandledare.

Anvisningar för Vårdkonsumentens tillfredsställelse Con-Sat I detta frågeformulär vill vi att Du delar med Dig av hur Du upplevt den vård/behandling samt det stöd Du fått under de tre senaste månaderna av psykiatrins och/eller kommunens personal. Så här fyller Du i! - Formuläret består av 11 frågor. - Vissa frågor är uppdelade i en a, b och en c del. - Var vänlig och ringa in det påstående som stämmer bäst överens med hur Du har upplevt det senaste tre månaderna. Exempel: Om Du tycker att Du har haft ganska dåliga att få hjälp vid behov - ringa in på följande sätt: 1. Hur har Du upplevt möjligheten att få hjälp vid behov? Mycket dåliga Dåliga Ganska dåliga Lika god som dålig (kan ej avgöra) Ganska goda Goda Mycket goda -3-2 -1 0 +1 +2 +3 Exempel: 8a. Har du ordinerats medicin för dina psykiska besvär? Ja Vej ej Nej +1 0-1 Fundera inte för länge, det är ditt spontana svar som efterfrågas.

VÅRDKONSUMENTENS TILLFREDSSTÄLLELSE Con-Sat - självskattningsformulär Namn:... Datum:... 1. Hur har Du upplevt möjligheten att få hjälp vid behov? Mycket dåliga Dåliga Ganska dåliga Lika god som dålig Ganska goda Goda Mycket goda (kan ej avgöra) 2. Hur har Du upplevt stämningen mellan psykiatrins och kommunens verksamheter? Mycket dålig atmosfär Dålig atmosfär Ganska dålig atmosfär Lika god som dålig Ganska god atmosfär God atmosfär Mycket god atmosfär (kan ej avgöra) 3. Hur har Du upplevt personalens sätt att vara och bemötande? Mycket negativt Negativt Ganska negativt Lika positivt som negativt (kan ej avgöra) Ganska positivt Positivt Mycket positivt 4. Hur har Du upplevt möjligheten att få samtal, rådgivning och behandling? Mycket dåliga Dåliga Ganska dåliga Lika god som dålig Ganska goda Goda Mycket goda (kan ej avgöra) 5. Hur har Du upplevt möjligheten att få träffa samma personal? Mycket dåliga Dåliga Ganska dåliga Lika god som dålig Ganska goda Goda Mycket goda (kan ej avgöra) 6. Hur har Du upplevt möjligheten att få information om ex. vårdplanering, fattade beslut, diagnostik osv? Mycket dåliga Dåliga Ganska dåliga Lika god som dålig Ganska goda Goda Mycket goda (kan ej avgöra)

7. Hur har Du upplevt möjligheten att vara delaktig i beslut som fattats? Mycket dåliga Dåliga Ganska dåliga Lika god som dålig Ganska goda Goda Mycket goda (kan ej avgöra) 8a. Har Du ordinerats medicin för psykiska besvär? Nej Vet ej Ja Om Du svarat Ja besvara också fråga 8b. 8b. Om Du har mediciner? Hur har Du upplevt medicineringen? Mycket negativt Negativt Ganska negativt Lika positivt som negativt (kan ej avgöra) Ganska positivt Positivt Mycket positivt Om Du svarat Nej besvara också fråga 8c. 8c. Om Du inte har ordinerats medicin? Hur har Du upplevt det? Mycket negativt Negativt Ganska negativt Lika positivt som negativt (kan ej avgöra) Ganska positivt Positivt Mycket positivt 9. Hur har Du upplevt möjligheten att få psykosocial hjälp? (Exempel på psykosocial hjälp kan vara att träna sig i att klara sig socialt eller att få hjälp med familjeproblem. Det kan också vara sociala insatser för att försöka påverka ekonomi, arbets-/studiesituation Mycket dåliga Dåliga Ganska dåliga Lika god som dålig Ganska goda Goda Mycket goda (kan ej avgöra) 10. Hur har Du, så här långt, upplevt att den hjälp du får gör att du fungerar och mår bra? Mycket negativt Negativt Ganska negativt Lika positivt som negativt (kan ej avgöra) Ganska positivt Positivt Mycket positivt 11. Känns Dina kontakter som en trygghet för att Du i framtiden skall känna tillfredsställelse med tillvaron, kunna känna Dig väl till mods? Mycket lite Lite Ganska lite Lika mycket som lite Ganska mycket Mycket Väldigt mycket (kan ej avgöra)

Anvisningar för GAF-skattning SKATTNINGSFÖRFARANDE Bedömningen avser den senaste veckan. Vid bedömningen ska inte ta hänsyn till tidigare diagnoser eller förväntad prognos. Bedömaren ska se brukarens utifrån ett här-och-nu perspektiv och inte fundera på hur det ex. varit med eller utan medicin. Texten i definitionerna visar svårighetsgraden som skattningen avser. Skatta delskalan GAF-symtom 1. Börja uppifrån och läs igenom definitionen i symtomskalan och bestäm vilket intervall som bäst stämmer överens med patientens symtom 2. Dubbelkolla mot de intervall som ligger över och under. 3. Skatta inom intervallet om patienten ligger i den övre, i mitten eller i den under delen och bestäm ett exakt GAF-värde för symtom Skatta delskalan GAF-funktion Följ instruktionerna enligt punkt 1 och skatta patientens värde för funktion. Skatta GAF-aktuell (total) GAF-aktuell (total) är det lägsta värdet av GAF-S och GAF-F, d.v.s. för vissa patienter är aktuell detsamma som GAF-symtom och för andra GAF-funktion.

Global funktionsskala (GAF) Datum: GAF - Symtom GAF GAF - Funktion Inga symtom 91-100 Synnerligen god funktionsförmåga inom vitt skilda områden, livsproblem förfaller aldrig bli ohanterliga, andra söker sig till personen på grund av hans eller hennes många positiva egenskaper. Frånvaro av symtom eller minimala symtom (t.ex. lätt nervositet inför en tentamen) 81-90 God funktionsförmåga i alla avseenden, intresserad av och bekymmer (t.ex. tillfälliga konflikter med anhöriga) Om några symtom föreligger så rör det sig om övergående och förväntade reaktioner på psykosociala stressfaktorer, (t.ex. koncentrationssvårigheter efter familjegräl) 71-80 Endast obetydliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. tillfälligt på efterkälken med skolarbetet). Vissa lindriga symtom (t.ex. nedstämdhet och lindriga sömnbesvär) 61-70 Måttliga symtom (t.ex. flacka affekter och omständligt tal, enstaka panikattacker) 51-60 Allvarliga symtom (t.ex. självmordstankar, svåra tvångsritualer, frekventa snatterier) 41-50 Vissa funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. tillfälligt skolk, stulit från annan familjemedlem), men i stort sett tämligen välfungerande, har några etablerade, betydelsefulla personliga relationer. Måttliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. har endast få vänner, har konflikter med kolleger eller arbetskamrater) Allvarliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. inga vänner alls, oförmögen att behålla ett arbete). Viss störning i realitetsprövningen, kommunikationsförmågan, omdöme, tankeförmåga eller sinnesstämning (t.ex. uttrycker sig tidvis ologiskt, oklart eller irrelevant) Beteende avsevärt påverkat av vanföreställningar eller hallucinationer eller allvarlig störning av kommunikationsförmågan eller omdömet (t.ex. stundtals osammanhängande, beter sig gravt inadekvat, ständigt suicidtankar) Viss risk för att individen tillfogar sig själv eller andra skada (t.ex. suicidhandlingar utan uppenbar dödsförväntan; ofta våldsam; maniskt uppskruvad) eller grav störning av kommunikationsförmågan (t.ex. mestadels osammanhängande eller mutistisk. Ständig risk att individen tillfogar sig själv eller andra allvarlig skada (t.ex. återkommande våldsamhet) eller allvarlig suicidhandling med uppenbar dödsförväntan 31-40 21-30 11-20 1-10 Uttalade funktionssvårigheter i flera avseenden, såsom arbete eller studier, familjerelationer, (t.ex. en deprimerad man som undviker sina vänner, försummar familjen och är oförmögen att arbeta; ett barn som ofta ger sig på yngre barn, misslyckas i skolan och är trotsig hemma). Oförmögen att fungera i snart sagt alla avseenden (t.ex. ligger till sängs hela dagen, inget arbete, ingen bostad, inga vänner). Stundtals oförmögen till elementär personlig hygien (t.ex. kladdar med avföring). Ständig oförmögen till elementär personlig hygien Otillräcklig information 0 Otillräcklig information Summera: GAF - Symtom =... GAF Funktion=... GAF total=...

UPPLEVD LIVSKVALITET Hur tycker Du att Ditt liv är just nu? Datum: Datum: Så här fyller Du i: Ett kryss längst ner på strecket representerar sämsta tänkbara livssituation Ett kryss längst upp representerar den bästa tänkbara livssituationen för Dig. Sätt ett kryss på strecket där du tycker att Ditt liv befinner sig just nu. Bästa tänkbara livssituation Sämsta tänkbara livssituation

UPPLEVDA PSYKISKA BESVÄR Hur besvärad har Du varit av Dina psykiska problem senaste månaden? Datum: Så här fyller Du i: Ett kryss längst ner på strecket representerar sämsta tänkbara situation med upplevelse av extremt svåra psykiska besvär. Ett kryss längst upp representerar en situation där Du inte alls har besvärats av psykiska problem under den senaste månaden. Sätt ett kryss på strecket som visar i vilken utsträckning Du har besvärats av psykiska problem den senaste månaden. Jag har inte alls besvärats av psykiska problem Mina psykiska problem besvärar mig extremt svårt

Anvisningar för skattningar & utvärdering CHECKLISTA arbetsverktyg/arbetsgång Dokumenterar arbetsgången och de arbetsverktyg som används. Checklistan fylls i när varje moment/verktyg gåtts igenom. Checklistan kan användas under 1 år (4 ggr) Även handledningstillfällena ska dokumenteras i checklistan. EGENSKATTNING AV CM:s ARBETE enligt Integrerad Psykiatri (RACT) Skattningen görs av CM för att checka av att viktiga faktorer ingår i arbetet med brukaren. Sammanfatta gärna resultatet för att se vad som behöver kompletteras. BEDÖMNING AV PROGRAMTROHET (AUDIT) Används för att mäta evidensnivån för bedömning av resultat. Forskning påvisar evidens uppnås vid 75 % programtrohet. Formuläret fylls i ett år efter första kontakt med brukaren och därefter årligen. Momenten ska ha genomförts av dig eller någon annan. Vissa delar i bedömningen är mer centrala än andra och därför får dessa ett högre vikt- tal. Så här fyller du i: 1. Läs igenom de olika momenten för varje område 2. Svara på frågorna och markera ja alternativt nej 3. Addera antalet ja-svar 4. Sätt poäng efter varje punkt enligt poängsättning 5. Multiplicera poängen med viktningen 6. Skriv in resultatet efter = tecknet 7. Summera resultaten från de olika punkterna och skriv in det i protokollet i slutet av dokumentet TÄNK PÅ: Programtroheten bör skattas vid årlig uppföljning av någon utomstående granskare (CM behöver inte själv ha utfört de olika momenten)

CHECKLISTA arbetsverktyg/arbetsgång Namn: Information Delat ut pärm Samtycke finns Datum: Datum: Datum: Datum: Nätverksanalys Kontakter tagna Lista för nätverk med telefon och mailadresser Kvartalsutvärdering Individuell intervju Brukare/närstående/ resurspersoner Fysisk hälsa och tandhälsa Fokus familjeperspektiv (barn) Analys av en vanlig dag Behovsbedömning QLS- 100 m.fl. Livsstil/livskvalitet Anhörigbördan skattad Sammanfattat bedömningsfasen i en nulägesbeskrivning med definierade mål Personlig utvecklingsplan SIP Stressanalys Tidiga tecken med krisplan (nätverks kontrakt) Skickat ut planer och ev. minnesanteckningar till resursgruppen Nästa Resursgruppsmöte planerat Metodhandledning

EGENSKATTNING AV CM:s ARBETE enligt Integrerad Psykiatri (RACT) 1. Har brukaren en Case Manager med ett övergripande ansvar för att samordna alla vårdoch stödinsatser? Om nej, ange varför:...... 2. Finns en personlig utvecklingsplan/sip upprättad tillsammans med brukaren? Om nej, ange varför:........ 3. Finns en utsedd resursgrupp som arbetar för att genomföra uppsatta mål i personliga utvecklingsplanen/samordnade individuella planen (SIP)? Om nej, ange varför:........ 4. Har brukaren en läkare som deltar vid resursgruppsmöten? Om nej, ange varför:........ 5. Träffas resursgruppen regelbundet minst två gånger/ år för uppföljning av delmål och insatser? Om nej, ange varför:........ 6. Träffas brukaren, närstående och Case Managern regelbundet, för att genomföra, stödja och följa upp personlig utvecklingsplan/sip? Om nej, ange varför:...... 7. Har den personliga utvecklingsplanen/sip reviderats tillsammans med resursgruppen utifrån brukarens mål under de senaste 12 månaderna? Om nej, ange varför:........ 8. Innehåller den personliga utvecklingsplanen/sip tydliga delmål?. Om nej, ange varför:........

9. Framgår det av den personliga utvecklingsplanen/sip vad de olika resurspersonerna skall göra för att delmålen skall uppnås? Om nej, ange varför:........ 10. Är insatserna i den personliga utvecklingsplanen/sip utvärderingsbara? Om nej, ange varför:........ 11. Har speciella insatser gjorts för att hjälpa brukaren och närstående att hantera stress de senaste 12 månaderna? Om nej, ange varför:........ 12. Finns det en plan kring brukarens medicinering som är känd för brukaren och alla resurspersoner? Om nej, ange varför:........ 13. Har det under senaste året erbjudits social färdighetsträning för brukaren och de närstående? Om nej, ange varför:........ 14. Har brukaren fått specifika psykologiska behandlingsinsatser under senaste året? Om nej, ange varför:........ 15. Har krisplanen upprättats tillsammans med brukaren och resurspersonerna? Om nej, ange varför:........ 16. Har både brukaren och samtliga resurspersonerna tillgång till krisplanen med tidiga varningstecken? Om nej, ange varför:........ 17. Har det under senaste året gjorts en undersökning av brukarens kroppsliga hälsa och tandhälsa? Om nej, ange varför:........

INSTRUMENT FÖR MÄTNING AV PROGRAMTROHET Namn:... Case Manager:...... Datum för första kontakt:... Datum för granskning (AUDIT):... Namn på utomstående granskare:... Punkt 1: Bedömningar, mål och planer Ja Nej A B C D E F G Finns upprepade skattningar av klientens sociala funktion och symtombild? Finns skattningar av klienttillfredsställelse? Har klienten en skriftlig personlig utvecklingsplan som är baserad på personliga mål, behov, problem och resurser? Har planen reviderats vid resursgruppsmöten? Finns kvartalsgenomgångar av mål och delmål? Finns kvartalsnoteringar av insatser av vård, stöd, och social service? Finns tydligt beskrivna och utvärderingsbara behandlingsinsatser i utvecklingsplanen? Poängsättning: Ja på 7 frågor = 4; Ja på 5-6 frågor = 3; Ja på 3-4 frågor = 2; Ja på 1-2 frågor = 1; Ja på 0 frågor = 0 Poäng: 0 1 2 3 4 Viktning poäng... x 1=... Punkt 2: Brukarens behov av insatser i samhället Ja Nej A B C Finns patientansvarig läkare med i resursgruppsarbetet? Har hembesök gjorts? Har du arbetat för att få med olika samhällsinsatser som kan vara till hjälp för att tillgodose patientens behov t ex socialtjänst, särskilda sjukvårdsinsatser, försäkringskassa, arbetsförmedling? Poängsättning: Ja på 3 frågor = 4; Ja på 2 frågor = 2; Ja på 1 fråga = 1; Ja på 0 frågor = 0 Poäng: 0 1 2 3 4 Viktning poäng... x 2=...

Punkt 3: Resursgrupp och utbildning av resurspersoner Ja Nej A B C D E F G H I Görs klientens personliga utvecklingsplan tillsammans med resursgruppen och klienten och med dig som ledare? Har utbildning till klienten genomförts med användning av moduler och arbetsblad utifrån klientens behov? Är klienten involverad som experten i resursgruppsmöten? Har klienten en resursgrupp som arbetar aktivt i att genomföra uppställda mål och lösa olika problem för att fullfölja utvecklingsplanen? Är kunskap om klientens sjukdom och dess behandling förmedlad till alla resurspersoner? Har ni haft möten i resursgruppen var tredje månad? Träffar du klienten regelbundet för att genomföra, stödja och följa upp utvecklingsplanen? Skriver ni om planen efter vad som framkommer vid resursgruppsmötena? Har det genomförts någon speciell utbildning utifrån klientens behov, som t ex den psykiska sjukdomen; medicineringen; tekniker för problemlösning; träning i kommunikation? J Har du utbildat utifrån alla modulerna i manualen (tidiga varnings-tecken; stresshantering; tankar och känslor; krisintervention; kommunikationshantering)? Poängsättning: Ja på 10 frågor = 4; Ja på 7-9 frågor = 3; Ja på 4-6 frågor = 2; Ja på 1-3 frågor = 1; Ja på 0 frågor = 0 Poäng: 0 1 2 3 4 Viktning poäng... x 6=... Punkt 4: Stresshantering för brukare och lilla resursgruppen Ja Nej A B C Har du arbetat med hur klienten och närstående bättre skall kunna hantera stress? Fungerar klientens lilla resursgupp, d v s träffas man regelbundet på egen hand (utan professionella utförare) för att tillsammans hantera stressande situationer? Har du gjort egenbedömning rörande stresshantering med klienten? Poängsättning: Ja på 3 frågor = 4; Ja på 2 frågor = 3; Ja på 1 fråga = 2; Ja på 0 frågor = 0 Poäng: 0 1 2 3 4 Viktning poäng... x 4=...

Punkt 5: Läkemedelsbehandling Ja Nej A B C Tar klienten några mediciner? Finns det utarbetade strategier vad gäller klientens medicinering? Har klienten utbildats om sin medicinering? D E Har klienten undersökts somatiskt gjorts med anledning av medicineringen? Har det gjorts en bedömning av medicineringen för att finna minsta effektiva doseringen av läkemedel? Poängsättning: Nej på fråga A = 4; Ja på 5 frågor = 4; Ja på 4 frågor = 3; Ja på 3 frågor = 2; Ja på 1 fråga = 0 Poäng: 0 1 2 3 4 Viktning poäng... x 6=... Punkt 6: Social träning Ja Nej A B C D Har ni arbetat aktivt med social träning i samhället, t ex ESL eller motsvarande? Finns tydliga belägg för att uppnådda färdigheter mestadels används på rätt sätt i verkliga livet? Genomförs social träning i samhället för att uppnå klientens och närståendes mål? Följs den sociala träningen upp vid möten i resursgruppen? Poängsättning: Ja på 4 frågor = 4; Ja på 3 frågor = 3; Ja på 2 frågor = 2; Ja på 1 fråga = 1; Ja på 0 frågor = 0 Poäng: 0 1 2 3 4 Viktning poäng... x 2=... A Punkt 7: Specifika psykologiska strategier Ja Nej Har någon kunnig person arbetat med klienten och utnyttjat någon specifik psykologisk behandlingsmetodik såsom t ex KBT eller motsvarande mot ångest, depressiva symtom, rösthallucinationer, paranoida symtom, aggressivitet eller annat? Poängsättning: Ja på frågan = 4 poäng; Nej på frågan = 0 poäng) Poäng: 0 1 2 3 4 Viktning poäng... x 1=...

Punkt 8: Krishantering Ja Nej A B Finns det en krisplan om hur man hanterar en krissituation? Är klienten införstådd med sina tidiga varningstecken och vad han/hon och deltagarna i resursgruppen skall göra om en försämring i tillståndet uppstår? Poängsättning: Ja på 2 frågor = 4 poäng; Ja på 1 fråga = 2 poäng; Ja på 0 frågor = 0 poäng Poäng: 0 1 2 3 4 Viktning poäng... x 2=... Punkt 9: Kroppslig hälsa Ja Nej A B Görs regelbundna kontroller av klientens kroppsliga hälsa? Finns det en namngiven primärvårdsläkare och/eller specialist för klientens kroppsliga hälsa? C Finns det en namngiven tandläkare och har årlig kontroll av tandhälsan gjorts? Poängsättning: Ja på 3 frågor = 4 poäng; Ja på 2 frågor = 2 poäng; Ja på 1 fråga = 1 poäng; Ja på 0 frågor = 0 poäng Poäng: 0 1 2 3 4 Viktning poäng... x 1=... Protokoll Summa viktade poäng: = Maximal summa viktade poäng: = 100 Programtrohet i % =