Hässleholm/Kristianstad 2013 ARBETSVERKTYG. Bedömningsfasen

Transkript

1 ARBETSVERKTYG Bedömningsfasen

2 INFORMATION Din Case Manager/Vård och stödsamordnare är: Case Managern kommer att arbeta som samordnare enligt programmet Integrerad psykiatri. Arbetsmetoden som används är case management som är ett återhämtningsinriktat arbetssätt med fokus på rehabilitering och samverkan. Insatsen innebär att du erbjuds stöd och hjälp bland annat utifrån att ta tillvara dina resurser, göra viktiga val för framtiden och att komma över eventuella hinder för att klara vardagen. Case managern kan också ge stöd vid kontakter med andra vårdgivare och myndigheter samt bidra till att olika insatser samordnas. Anhöriga och/eller närstående ses som viktiga resurser i detta arbete och erbjuds stöd när så behövs. För att åstadkomma detta behöver du och din Case manager träffas regelbundet och tillsammans kartlägga förutsättningarna för en förbättrad livskvalitet. Ni behöver också tillsammans och utifrån dina personliga mål utarbeta en plan för de insatser som behöver göras och gemensamt anordna möten med de personer som på olika sätt är resurser och kan vara till din hjälp. Som hjälpmedel i planering och utvärdering kommer ni att använda ett antal frågeformulär/verktyg som ni gemensamt kommer att gå igenom och fylla i. För att samarbetet skall fungera krävs att sekretessen mellan de inblandade samarbetsparterna hävs under tiden ni arbetar ihop. Det finns när som helst möjlighet att återkalla samtycket för en eller flera parter. För mer information om Case management och vad ett integrerat arbetssätt innebär: Kontakta

3 SAMTYCKE Östra Göinge Kommun Undertecknad har tagit emot information och samtycker till samarbete mellan berörda myndigheter och parter samt ger min Case manager/samordnare fullmakt att företräda mig och vid behov föra min talan gentemot dessa då jag själv inte har möjlighet. Dock är målsättningen att jag själv skall vara delaktig och närvara vid alla möten. Detta samtycke kan när som helst återkallas av mig. De berörda myndigheterna och parterna som detta samtycke gäller är: Datum Namn - Personnummer Namnförtydligande Samtycket återkallas för : Datum Namn - Personnummer Namnförtydligande

4 Namn: Datum: Nätverkskarta: Punkten i mitten symboliserar dig själv. Skriv in de personer du har i ditt nätverk (både privata och professionella) samt aktuella myndigheter. De du träffar ofta sätter du inom ringen och övriga utanför. Därefter diskuterar vi och skriver ner vilka personer som är viktigast för dig, vilka som är till besvär, vilka som är eller kan bli ett gott stöd, vilka du skulle vilja träffa oftare och andra tankar och funderingar du har kring personerna/myndigheterna i ditt nätverk.

5 Kontaktlista nätverket (namn, adress, telefon ev. mail) Datum: NAMN: Personnummer: Adress: Telefon: ANHÖRIGA: Föräldrar: Make/maka/sambo: Barn: Syskon: Annan anhörig/närstående: KONTAKTER I KOMMUN OCH PSYKIATRI: Case manager (psykiatri och/eller kommun): Patientansvarig läkare (psykiatri):

6 Kontaktperson (kommun samt psykiatrins öppen och slutenvård): Vårdcentral/husläkare/Sjuksköterska: BISTÅNDSHANDLÄGGARE: ÖVRIGA: (Arbetsterapeut, sjukgymnast m.fl.) VÄNNER OCH ANDRA AKTUELLA: God man/förvaltare: Hyresvärd: Försäkringskassa (handläggare): Arbetsförmedlingen (handläggare): Arbetsgivare/arbetsrehabilitering: Vänner/grannar eller andra personer:

7 INTERVJU: STRUKTUR Namn Personnr: Datum Intervjuare 1. Beskriv dina besvär! 2. Vilken diagnos har dina besvär fått? Anser du att den är rätt? 3. Hur påverkar dina besvär ditt dagliga liv? 4. Berätta om bakgrunden till dina besvär. När började de? Varför tror du att de kom? 5. Tycker du att du har tillräcklig kunskap om dina besvär? 6. Hur tror du andra ser på din situation? 7. Varierar besvären mycket från dag till dag? Vad styr variationerna? 8. Känner du besvär av starka känslor som styr dig? 9. Hamnar du ofta i konflikter? Vad brukar de i så fall handla om?

8 10. Vad får dig att må bättre? 11. Vad får dig att bli glad? 12. Säg några positiva saker om dig själv. 13. Vad har du för intressen? 14. Vilka situationer eller händelser får dig att må sämre? 15. Hur märker du att du börjar må sämre? 16. Vad gör du om dessa varningstecken visar sig? 17. Kan det finnas vissa besvär även de perioder du mår bra? 18. Har du i så fall några bra knep för att hantera dessa besvär? 19. Vad anser du om det stöd och den behandling du får? 20. Har du någon medicin? Vad heter den? Vilken dos tar du?

9 21. Vilka fördelar kan din medicin ge? 22.Vilka nackdelar kan din medicin ge? 23. Hur tror du att din livssituation kommer att utvecklas? Hur har du det om fem år? 24. Har du barn och i vilken ålder? 25. Vet dina barn om att du är sjuk? 26. Finns det något du tycker är viktigt att dina barn får veta om din sjukdom/ funktionsnedsättning? 27. Har dina barn haft några frågor om din sjukdom/funktionsnedsättning? 28. Finns det någon som kan hjälpa dina barn om inte du kan? 29. Vad förväntar du dig av mig?

10 INTERVJU: ANHÖRIG/PERSONAL/RESURSPERSON Namn Relation Datum Intervjuare 1. Beskriv din närståendes/brukares besvär. 2. Vilken diagnos har din närstående/brukaren fått? 3. Hur påverkas din närstående/brukaren av besvären i hans/hennes dagliga liv? 4. Varför tror du att din närstående/brukaren fått sina besvär? 5. Tycker du att du har tillräcklig kunskap om din närståendes/brukarens besvär? 6. Hur tror du andra ser på din närstående/brukare och hans/hennes situation? 7. Varierar besvären mycket från dag till dag? Vad styr variationerna? 8. Hur reagerar du som anhörig/personal när problem uppstår för din närstående/ brukare? 9. Hamnar ni ofta i konflikter? Vad brukar de i så fall handla om?

11 10. Vad får din närstående/brukaren att må bättre? 11. Vad får din närstående/brukaren att bli glad? 12. Säg några positiva saker om din närstående/brukaren! 13. Vad har din närstående/brukare för intressen? 14. Vilka situationer eller händelser får din närstående/brukare att må sämre? 15. Hur märker du att han/hon börjar må sämre? 16. Vilka är din närståendes/brukarens varningstecken? 17. Vad kan du göra om varningstecken visar sig? 18. Även när din närstående/brukare mår ganska bra kan det finnas vissa problem/ svårigheter. Vad kan detta vara för din närstående/brukare? 19. Har du och din närstående/brukare några bra knep för att hantera dessa problem/ svårigheter?

12 20. Vad anser du om det stöd och den behandlingen din närstående/brukare får? Vilken behandling/stöd är bra? 21. Har han/hon någon medicin? Vilka är dessa? 22. Vilka fördelar kan medicinen ge? 23. Vilka nackdelar kan medicinen ge? 24. Finns det några barn med i bilden? 25. Vet barnet/barnen om att brukaren har en sjukdom/funktionsnedsättning? 26. Vet du om barnet/barnen har några frågor? 27. Tycker du det är viktigt att barnet/barnen får kunskap om brukarens sjukdom/funktionsnedsättning? 28. Finns det stöd runt barnet/barnen om behov skulle uppstå? 29. Hur tror du att din närståendes/brukares livssituation kommer att utvecklas? Hur har han/hon det om fem år? 30. Vad förväntar du dig av mig?

13 EN VANLIG DAG Aktiviteter Platser Personer Vad brukar du göra en vanlig dag? Beskriv från när du stiger upp till du går och lägger dig. Ange klockslag. Var brukar du vara på dagarna? Vem brukar du vara tillsammans med på dagarna? Är det något du gör idag som du skulle vilja göra längre stunder eller oftare? Finns det någon plats du är på idag som du skulle vilja besöka längre stunder eller oftare? Finns det någon du vill träffa oftare? Finns det något du inte gör idag som du skulle vilja göra? Finns det någon plats du inte är på idag som du skulle vilja besöka? Finns det någon du vill träffa mindre ofta? Vad hindrar dig göra det du vill? Vad hindrar dig besöka de platser där du vill vara? Vad hindrar dig träffa dem du vill?

14 Namn: Datum: Personnummer: QLS-100 INSTRUKTION Ringa in det du INTE är nöjd med i ditt liv just NU. BOSTAD Bostadens storlek Ljus Värme Varmvatten Dricksvatten Kök Toalett FRITID Samvaro med människor Teater Hobbies Bio Radio TV Musik KUNSKAP & UTBILDNING Förstå svenska Tillgång till tidningar Tillgång till böcker Grundskola Högre utbildning Yrkesutbildning Bad/dusch Bostadens utseende Lugn och ro Avskildhet HUSHÅLL & HYGIEN Inköp Kost och matvanor Hygien Kläder Tvätt Städning Sopor Dans Konst Läsa tidningar Läsa böcker Gå på kurser Idrott Motion Naturupplevelser Resor Semester Trosfrågor OFFENTLIG SERVICE Offentliga färdmedel Telefon Affärer Post Banker KONTAKTER Kontakt med mamma Kontakt med pappa Kontakt med sambo/make Kontakt med barn Kontakt med övrig släkt Kontakt med vänner av samma kön Kontakt med vänner av motsatt kön Sexuell kontakt Kontakt med arbetskamrater Kontakt med personal

15 Vård- & stödsamordning Namn: Datum: Personnummer: KROPPSLIG HÄLSA Kroppssjukvård Tandvård Kroppslig hälsa PSYKISK HÄLSA Sömn Psykoterapi Psykiatrisk vård Medicinbehandling Eftervården INRE UPPLEVELSER Inre harmoni Glädje över livet Kunna uppnå livsmål Känna sig behövd Känsla av identitet Självtillit Frihet Uppleva kärlek Bli förstådd av andra Kunna njuta Ensamhet HUR TYCKER DU ATT DITT LIV ÄR JUST NU? Sätt ett kryss på linjen där du befinner dig just nu Bästa tänkbara livssituation ARBETE/SYSSELSÄTTNING Typ av arbete Arbetsuppgifter Arbetets innehåll Arbetets meningsfullhet Krav som ställs Miljön EKONOMI Bidrag Sjukbidrag/Pension Inkomst av arbete Utgifter BEROENDE Behöva bo med andra Behöva reshjälp Behöva hjälp med att sköta pengar Behöva hjälp av släkt Behöva hjälp av andra YTTERLIGARE NÅGOT SOM ÄR PROBLEMATISKT? Sämsta tänkbara livssituation

16 CAN:s olika versioner CAN-S (Standardversionen) Bygger på tidigare CAN-versioner, som ursprungligen konstruerades av PRiSM-teamet vid Institute of Psychiatry i London under ledning av bl a prof. Graham Thornicroft, dr Michael Phelan och psykolog Mike Slade. CAN-S är utvecklad och utprövad av psykolog Bo G. Ericson, Jönköping. CAN-Ä (Version för Äldre vårdtagare) Delvis baserad på CAN-S och utvecklad och utprövad av dr Tom Reynolds, University College, Medical School of London and Department of Psychiatry and Behavioural Sciences i samarbete med bl a PRiSM och psykolog Bo G. Ericson, Jönköping CAN-U/I (Version för Vuxna med Psykisk Utvecklingsstörning och Intellektuellt funktionshinder) Delvis baserad på CAN-S och utvecklad och utprövad av dr Kiriakos Xenitidis, Department of Psychological Medicine, Institute of Psychiatry, London i samarbete med bl a PRiSM och psykolog Bo G. Ericson, Jönköping. CAN-RPS (Version för Rättspsykiatrin) Delvis baserad på CAN-S och utvecklad inom: CANFOR Research Team, Health Services Research Department, Institute of Psychiatry, London i samarbete med bl a PRiSM och psykolog Bo G. Ericson, Jönköping. CAN-M (Version för Gravida Kvinnor och Mödrar med allvarliga psykiatriska symtom) Delvis baserad på CAN-S och utvecklad inom: Community Mental Health Service at the Institute of Psychiatry, London i samarbete med bl. a PRiSM och psykolog Bo G. Ericson, Jönköping. Samtliga CAN-versioner har översatts till svenska, anpassats till svenska förhållanden och omarbetats av Psykolog Bo G. Ericson. Svensk copyright för CAN-versionerna innehas av Psykologisk Konsult AB/Bo G. Ericson, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, Jönköping CAN versionerna finna att tillgå via beställning på ovan nämnda adress. Standardversionen finns i de flesta kommuner och inom Psykiatrin. Upptryckta exemplar med användarinstruktioner kan införskaffas via kontakt med implementeringsansvariga för Case management i Skåne Nordost.

17 LIVSSTIL / LIVSSITUATION Namn: Datum: Personnr: Vem diskuterar du dina personliga mål och problem med? Vem skulle du vilja diskutera dina personliga mål och problem med? Uppskatta det sociala stöd som du har tillgång till! 4 Familj och andra vill och kan samarbeta med dig. 3 Familj och andra är intresserade av att stödja dig, men har inte möjlighet i den utsträckning som du behöver. 2 Stöd skulle kunna vara tillgängligt, men är svårt att mobilisera. 1 Visst stöd kan mobiliseras, men bara i begränsad omfattning. 0 Inget socialt stöd finns. Myndigheter och andra professionella måste stå för allt stöd. Vilka intressen har du?

18 Fungerar din kosthållning? Utövar du någon fysisk aktivitet? Hurdan är din livskvalitet? (ringa in alternativ) 4 Mycket hög 3 Hög 2 Varken hög eller låg 1 Låg 0 Mycket låg Hur tillfredsställd är du med din kroppsliga och psykiska hälsa? (ringa in alternativ) 4 Mycket tillfredsställd 3 Tillfredsställd 2 Varken tillfredsställd eller otillfredsställd 1 Otillfredsställd 0 Mycket otillfredsställd

19 STRESSHANTERING Namn: Pnr: Datum: Situationer jag kan känner mig stressad av: Platser jag kan bli stressad av: Personer jag kan bli stressad av:

20 Vad kan jag göra för att undvika/klara av stress? Vad kan andra personer göra för att hjälpa mig i stressiga situationer? Övrigt som stressar/påverkar mig:

21 CHECKLISTA EXEMPEL PÅ FÄRDIGHETER EXEMPEL PÅ RESURSER Vilja till förändring Mod Uthållighet Initiativförmåga Självständighet Noggrannhet Problemlösning Reflektionsförmåga Toleransförmåga Kunna skapa rutiner Förmåga att koppla av Komma i tid Koncentrationsförmåga Inlärningsförmåga Instruktionsförståelse Samarbetsförmåga Stresstålighet Samspela med andra Kreativitet Lugn Arbete, sysselsättning Släkt Arbetskamrater Utbildning Ekonomi Telefon Dator Barnomsorg Språkkunskaper Humor Boende Vänner Vänner i fritidsaktiviteter Familj Transportmedel Stödpersoner Mediciner Kläder Möbler Husdjur

22 UPPLEVD LIVSKVALITET Hur tycker Du att Ditt liv är just nu? Så här fyller Du i! Ett kryss längst ner på strecket representerar sämsta tänkbara livssituation Ett kryss längst upp representerar den bästa tänkbara livssituationen för Dig. Sätt ett kryss på strecket där du tycker att Ditt liv befinner sig just nu. Bästa tänkbara livssituation Sämsta tänkbara livssituation

23 UPPLEVDA PSYKISKA BESVÄR Hur besvärad har Du varit av Dina psykiska problem under den senaste månaden? Så här fyller Du i! Ett kryss längst ner på strecket representerar sämsta tänkbara situation med upplevelse av extremt svåra psykiska besvär. Ett kryss längst upp representerar en situation där Du inte alls har besvärats av psykiska problem under den senaste månaden. Sätt ett kryss på strecket som visar i vilken utsträckning Du har besvärats av psykiska problem den senaste månaden. Jag har inte alls besvärats av psykiska problem Mina psykiska problem besvärar mig extremt svårt