ARBETSVERKTYG. Bedömningsfasen

Transkript

1 ARBETSVERKTYG Bedömningsfasen

2 ARBETSVERKTYG I BEDÖMNINGSFASEN Information Samtycke Nätverkskarta Kontaktlista nätverket Individuell intervju Intervju närstående/resursperson En vanlig dag Kartläggning av livssituation QLS-100 CAN-S - Camberwell Assesment of Need (information) WHODAS WHO Disability Assessment Schedule (information) Min vardag så fungerar den Livsstil/livssituation Manchester livskvalitetsskala (MANSA) Checklista färdigheter och resurser (avsedd för CM) Fokus familjeperspektiv för samtal kring barnet Samtal med barnet om förälderns psykiska hälsa Vanliga tankar hos anhöriga, vänner och personal Analys av närståendeintervju (EE) (avsedd för CM) Checklista Expressed Emotion (EE) (avsedd för CM) Skattning av närståendes situation Stressanalys Checklista för stressminskning Problemlösning med 6-stegsmetoden Kontinuerlig skattning av problemområden Psykiska funktionsnedsättningar (avsedd för CM)

3 INFORMATION Case management (vård- och stödsamordning) är en arbetsmetod som används inom både kommunala och psykiatriska verksamheter. Arbetssättet innebär att Du får hjälp av en Case Manager att samordna din vård och dina stödinsatser utifrån kartlagda behov och önskemål. Arbetsmetoden har fokus på återhämtning och rehabilitering i samverkan med andra personer och myndigheter och följer ett visst program (Integrerad psykiatri, numera kallat R-ACT, resursgrupps ACT). Arbetssättet syftar till att hjälpa Dig tillvarata dina resurser och hjälpa Dig göra viktiga val för framtiden och komma över de hinder som kan finnas i Din vardag. Case Managern ger bland annat stöd vid kontakt med vårdgivare och myndigheter samt bidrar till att olika typer av stöd samordnas. Anhöriga och/eller närstående ses som viktiga resurser i detta arbete och erbjuds eget stöd om så behövs. För att göra detta behöver du och din Case Manager träffas regelbundet och tillsammans kartlägga förutsättningarna för Din återhämtning. Ni behöver också tillsammans och utifrån Dina personliga mål utarbeta en plan för de insatser som behöver göras och gemensamt anordna möten med de personer som på olika sätt är resurser och kan vara till Din hjälp framöver. Din Case Manager/vård och stödsamordnare är: Namn och telefon:... Mer information kan du få av din Case Manager eller på Kommunförbundet Skånes och/eller Vårdgivare Skånes hemsidor:

4

5 SAMTYCKE Undertecknad har tagit emot information och samtycker till samarbete mellan berörda myndigheter och parter samt ger min Case Manager/samordnare fullmakt att företräda mig och vid behov föra min talan gentemot dessa då jag själv inte har möjlighet. Detta samtycke kan när som helst återkallas av mig. De berörda myndigheterna och parterna som detta samtycke gäller är: Datum:... Namn:... Personnummer:... Namnförtydligande:... Samtycket återkallas för: Datum:... Namn:... Personnummer:... Namnförtydligande:...

6

7 NÄTVERKSKARTA Datum: Punkten i mitten symboliserar dig själv. Skriv in de personer du har i ditt nätverk (både privata och professionella) samt aktuella myndigheter. Placera dem du träffar oftast närmast dig själv inom ringen, placera dem du träffar sällan längst bort från dig själv utanför ringen. Vilka personer är viktiga för dig? Vem är ett gott stöd? Vilka är trevliga att umgås med? Vilka vill du träffa oftare? Vilka är till besvär för dig? Vilka vill du träffa mer sällan? Familj Professionella Vänner & grannar Andra

8

9 KONTAKTLISTA NÄTVERKET Datum:... Namn... Personnummer:... Adress... Telefon:... Mejladress:... ANHÖRIGA: Föräldrar: Make/maka/sambo:... Barn:... Syskon:... Annan anhörig/närstående:... KONTAKTER I KOMMUN OCH PSYKIATRI: Case Manager:... Psykiatrisk och kroppslig vård Patientansvarig läkare (psykiatri)... Kontaktperson (psykiatrisk öppen- och slutenvård)... Vårdcentral/husläkare/Sjuksköterska:...

10 Övriga vårdkontakter:... Kommun Socialsekreterare/ biståndshandläggare:... Kontaktperson:... VÄNNER OCH ANDRA AKTUELLA: Vänner/grannar eller andra viktiga personer:... God man/förvaltare:... Hyresvärd:... Försäkringskassa (handläggare):... Arbetsförmedlingen (handläggare):... Arbetsgivare/arbetsrehabilitering:... Annan:...

11 INDIVIDUELL INTERVJU Datum: 1. Beskriv dina besvär! 2. Vilken diagnos har dina besvär fått? 3. Anser du att den är rätt? 4. Hur påverkar dina besvär ditt dagliga liv? 5. Berätta om bakgrunden till dina besvär. När började de? Varför tror du att de kom? 6. Tycker du att du har tillräcklig kunskap om dina besvär? 7. Varierar besvären mycket från dag till dag? Vad tror du det beror på? 8. Vad får dig att må bra? 9. Vad får dig att bli glad? 10. Säg några positiva saker om dig själv. 11. Vad har du för intressen? 12. Vilka situationer eller händelser kan få dig att må sämre? 13. Vad gör du om du märker att du börjar må sämre? 14. Hur tror du andra ser på din situation?

12 15. Har du någon gång känt dig särskilt utsatt eller diskriminerad? 16. Hamnar du ofta i konflikter? Vad brukar de i så fall handla om? 17. Har du familj/närstående? Hur tror du de ser på din situation och dina besvär? 18. Tar du hjälp av andra, t ex släkt eller vänner? Kan du tala med dem om dina besvär eller problem? 19. Har du barn? (Om ja, komplettera med arbetsverktyg Fokus familjeperspektiv ) 20. Vad anser du om det stöd och den vård och behandling du får? 21. Har du någon medicin? Vad heter den? Vilken dos tar du? 22. Vilka fördelar respektive nackdelar kan din medicin ge? 23. Vad förväntar du dig av mig? 24. Hur ser du på framtiden? Hur har du det om fem år? Bra kompletterande frågor: Hur är din fysiska hälsa? Använder du några droger/alkohol? Använder någon i din omgivning alkohol eller droger? Vad har du för försörjning? Hur sover du? Hur ser dina matvanor ut? Rör du på dig regelbundet?

13 INTERVJU NÄRSTÅENDE/RESURSPERSON Närstående: Datum: 1. Vilka svårigheter/besvär tycker du att din närstående/brukaren har? 2. Har din närstående/brukaren någon diagnos, i så fall vilken? 3. Vad vet du om denna diagnos? Behöver du information? 4. Varför tror du att din närstående/brukaren fått sina svårigheter/ besvär? 5. Kan ni prata om svårigheterna och diagnosen? 6. Vad får din närstående/brukaren att må bra? 7. Vad får din närstående/brukaren att bli glad? 8. Säg några positiva saker om din närstående/brukaren! 9. Vad har din närstående/brukaren för intressen? 10. Hur tror du andra ser på din närståendes/brukarens situation? 11. Varierar besvären mycket från dag till dag? Vad tror du det beror på? 12. Hur reagerar du när problem uppstår för din närstående/ brukare? 13. Hamnar ni ofta i konflikter? Vad brukar de i så fall handla om? 14. Hur märker du att han/hon börjar må sämre? 15. Vad tror du det är som påverkar försämringen? 16. Vad brukar du göra om du upptäcker försämring? 17. Även när din närstående/brukaren mår ganska bra kan det finnas vissa problem/ svårigheter. Vad kan detta vara? 18. Vet du hur du ska göra för att hjälpa din närstående/brukaren att klara av sina besvär? 19. Tycker du att det stöd och de insatser som din närstående/ brukaren får är tillräckliga?

14 20. Har han/hon någon medicin? Vilka är dessa? 21. Hur ser du på att din närstående/brukare tar medicin? För- och nackdelar med medicin? 22. Finns det några barn? Om ja: - Vet barnet/barnen om att din närstående/ brukaren är sjuk? - Vet du om barnet/barnen har några frågor? - Finns det stöd runt barnet/barnen om behov skulle uppstå? 23. Hur tror du att din närstående/brukare har det om fem år? 24. Vad tror du din närstående/ brukaren själv tänker om situation om 5 år? 25. Vad förväntar du dig av mig? Bra kompletterande frågor: Vilken hjälp tror du att din närstående/brukare behöver? Hur mycket har din närståendes/brukares besvär påverkat dig och ditt liv? Känner du skuld eller skam inför att din närstående är sjuk? Har du fått den information du behöver? Vilket stöd tycker du att du behöver för egen del? Känner du dig delaktig och har du möjlighet att påverka din och din närståendes/brukares situation? Komplettera gärna intervjun med arbetsverktyget Skattning av närståendes situation

15 EN VANLIG DAG Datum: AKTIVITETER Vad brukar du göra en vanlig dag? Beskriv så noggrant du kan från när du stiger upp till du går och lägger dig. Är det något du gör idag som du skulle vilja göra längre stunder eller oftare? Finns det något du inte gör idag som du skulle vilja göra? Vad hindrar dig göra det du vill?

16 PLATSER Var brukar du vara på dagarna? Finns det någon plats du är på idag som du skulle vilja besöka längre stunder eller oftare? Finns det någon plats du inte är på idag som du skulle vilja besöka? Vad hindrar dig besöka de platser där du vill vara? PERSONER Vem brukar du vara tillsammans med på dagarna? Finns det någon du vill träffa oftare? Finns det någon du vill träffa mindre ofta? Vad hindrar dig träffa dem du vill?

17 Kartläggning av livssituation QLS-100 Ringa in det du inte är nöjd med i ditt liv just nu Datum: BOSTAD Bostadens storlek Ljus Värme/el Varmvatten Kök Toalett Bad/dusch Bostadens utseende Lugn och ro Avskildhet BOENDEMILJÖ Grannar Gång/cykelväg Gator Gatubelysning Trygghet Diskriminering Miljöföroreningar KONTAKTER Kontakt med mamma Kontakt med pappa Kontakt med sambo/make/maka Kontakt med barn Kontakt med övrig släkt Kontakt med vänner av samma kön Kontakt med vänner av motsatt kön Sexuell kontakt Kontakt med personal Kontakter via internet HUSHÅLL & HYGIEN Inköp Kost och matvanor Hygien Kläder Tvätt Städning Sopor FRITID Samvaro med människor Teater Hobbys Bio TV/radio Musik Dans Konst Läsa tidningar Läsa böcker Gå på kurser Idrott Motion Naturupplevelser Resor/semester OFFENTLIG SERVICE Offentliga färdmedel Post/banker Telefon Affärer Internetbaserade tjänster RELIGION/TRO Religiösa upplevelser Religiös samvaro

18 FYSISK HÄLSA Min kroppsliga hälsa Tandhälsa Min vikt Kontakt med sjukvården PSYKISK HÄLSA Min psykiska hälsa Sömn Terapi Medicinering Information Kontakt med psykiatrisk vård Kontakt med socialpsykiatri ALKOHOL/DROGER ELLER ANNAN TYP AV MISSBRUK Eget problem Annan person har problem INRE UPPLEVELSER Inre harmoni Glädje över livet Kunna uppnå livsmål Känna sig behövd Känsla av identitet Självtillit Frihet Uppleva kärlek Bli förstådd av andra Ensamhet BEROENDE Behöva bo med andra Behöva resehjälp Behöva hjälp med att sköta pengar Behöva hjälp av släkt Behöva hjälp av andra HUR TYCKER DU ATT DITT LIV ÄR JUST NU? Sätt ett kryss på linjen där du befinner dig just nu Bästa tänkbara livssituation Sämsta tänkbara BEHOV AV STÖD Bo med andra Hjälp av andra Hjälp av släkt Stöd med vardagssysslor Stöd med att sköta pengar Stöd vid resor ARBETE/SYSSELSÄTTNING Arbetsuppgifter Arbetets meningsfullhet Krav som ställs Arbetsmiljön Saknar arbete Saknar sysselsättning EKONOMI Bidrag Sjukbidrag/Pension Inkomst av arbete Utgifter ANNAT SOM ÄR OTILLFREDSSTÄLLANDE

19 CAN-S - Camberwell Assement of Need CAN-S konstruerades ursprungligen av PRiSM-teamet vid Institute of Psychiatry i London som ett skattningsverktyg för att identifiera tillfredsställda och otillfredsställda behov samt nöjdhet. De svenska versionerna av CAN-skattningsverktyget är utvecklat och utprövad av psykolog Bo G. Ericson, Jönköping. CAN-S Standardversionen kan användas för alla klientgrupper undantaget barn och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och psykisk utvecklingsstörning. CAN-Ä Versionen för äldre används när det finns behov av svar på tilläggsfrågorna som finns i denna version. För äldre kan vissa områden i CAN-S vara mindre aktuella och andra problemområden behövas. CAN-U/I Versionen CAN U/I används för vuxna med psykisk utvecklingsstörning och intellektuell funktionsnedsättning. CAN-RPS Versionen används främst på enheter/institutioner som ansvara för klienter dömda till rättspsykiatrisk vård eller är intagna på fängelse. Versionen kan användas för klienter som har ett avvikande beteende som riskerar att drabba andra personer. CAN-M Versionen CAN-M riktad till gravida kvinnor och mödrar med allvarliga psykiatriska symtom där problem kan uppkomma i relationen till barn och närstående. Samtliga CAN-versioner har översatts till svenska, anpassats till svenska förhållanden. Till varje CAN-version finns en förkortad version, kortversionerna används då man av olika skäl inte tycker sig behöva den kompletta skattningen. Svensk copyright för CAN-versionerna innehas av Psykologisk Konsult AB/Bo G. Ericson, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, Jönköping Mer information om CAN versionerna finns på

20

21 WHODAS 2.0 WHO Disability Assessment Schedule Världshälsoorganisationens formulär för bedömning av funktionshinder WHO Disability Assessment Schedule (WHODAS 2.0) är ett generiskt bedömningsinstrument som utgör en standardiserad metod för mätning av hälsa och funktionshinder över kulturgränser. Det är baserat på en omfattande uppsättning av frågor i ICF (Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) som är tillräckligt tillförlitliga och känsliga för att kunna mäta förändring efter en specifik intervention. Känslighet för förändring testas genom att samma individ bedöms före och efter interventionen. En serie systematiska fältstudier utfördes för att fastställa instrumentets tvärkulturella användbarhet, reliabilitet och validitet samt dess användbarhet inom hälso- och sjukvårdsforskning. WHODAS 2.0 visade sig vara användbart för att mäta nivåer av hälsa och funktionshinder hos den allmänna populationen och för att mäta klinisk effekt och produktivitetsvinst till följd av interventioner. WHODAS 2.0 delar in funktionstillstånd i sex livsdomäner (3): Domän 1: Kognition att förstå och kommunicera. Domän 2: Förflyttning att röra och förflytta sig. Domän 3: Personlig vård att sköta sin hygien, klä sig, äta och vara ensam. Domän 4: Relationer att vara tillsammans med andra människor. Domän 5: Dagliga aktiviteter aktiviteter relaterade till hushållet, på fritiden, arbetet eller i skolan. Domän 6: Delaktighet att delta i aktiviteter tillsammans med andra och att vara delaktig i samhället. Hela mätningsinstrumentet med instruktioner för hur den används finns bland annat på socialstyrelsens hemsida:

22

23 MIN VARDAG så fungerar den Datum: Tänk efter hur du haft den senaste månaden. Välj en siffra mellan 1-10 för att skatta hur du tycker det fungerar. Siffran 1 om det inte alls fungerar och siffran 10 om det fungerar mycket bra. 1. Jag kan handla och tillaga mat Inte alls Mycket bra 2. Jag äter lagad mat varje dag Inte alls Mycket bra 3. Jag kommer ut på aktiviteter varje vecka Inte alls Mycket bra 4. Jag håller ordning hemma Inte alls Mycket bra 5. Jag tvättar mina kläder Inte alls Mycket bra 6. Jag tvättar mig och borstar tänderna varje dag Inte alls Mycket bra

24 7. Jag betalar mina räkningar och har pengar över till mat och annat Inte alls Mycket bra 8. Jag har en hobby eller fritidsaktiviteter som jag är nöjd med Inte alls Mycket bra 9. Jag har något att göra på dagarna som intresserar mig Inte alls Mycket bra 10. Min kropp mår bra Inte alls Mycket bra 11. Jag mår psykiskt bra Inte alls Mycket bra 12. Jag har någon att prata med Inte alls Mycket bra 13. Jag åker buss/bil/cyklar eller går dit jag vill Inte alls Mycket bra 14. Jag trivs med hur jag har det Inte alls Mycket bra

25 LIVSSTIL/LIVSSITUATION Datum: Vem diskuterar du dina personliga mål och problem med?... Vem skulle du vilja diskutera dina personliga mål och problem med?... Uppskatta det sociala stöd som du har tillgång till (ringa in det alternativ som passar bäst) Familj och andra vill och kan samarbeta med dig. 4 Familj och andra är intresserade av att stödja dig, men har inte möjlighet i den utsträckning som du behöver. 3 Stöd skulle kunna vara tillgängligt, men är svårt att mobilisera. 2 Visst stöd kan mobiliseras, men bara i begränsad omfattning. 1 Socialt stöd från familj och närstående saknas helt. 0 Vilka intressen har du?... Hur fungerar din kosthållning?...

26 Utövar du någon fysisk aktivitet?... Hur sover du på nätterna? Vaknar du utvilad?... Hurdan är din livskvalitet? (ringa in alternativ) Mycket hög 4 Hög 3 Varken hög eller låg 2 Låg 1 Mycket låg 0 Hur tillfredsställd är du med din kroppsliga hälsa? (ringa in alternativ) Mycket tillfredsställd 4 Tillfredsställd 3 Varken tillfredsställd eller otillfredsställd 2 Otillfredsställd 1 Mycket otillfredsställd 0 Hur tillfredsställd är du med din psykiska hälsa? (ringa in alternativ) Mycket tillfredsställd 4 Tillfredsställd 3 Varken tillfredsställd eller otillfredsställd 2 Otillfredsställd 1 Mycket otillfredsställd 0

27 Manchester livskvalitetsskal (MANSA) Namn: Datum: Alla frågor ska ställas varje gång formuläret används. Frågor som är markerade * graderas enligt tillfredsställelseskalan. 1.* Hur tillfredsställd är du i dag med ditt liv som helhet? 2.* Hur tillfredsställd är du med ditt arbete (skyddat arbete/ arbetsträning/ utbildning som din huvudsakliga sysselsättning)? eller Hur tillfredsställd är du med att vara arbetslös/pensionerad? 3.* Hur tillfredsställd är du med din ekonomiska situation? 4. Har du någon du skulle vilja kalla en nära vän? Ja = 1, Nej = 2 5. Har du träffat någon vän den senaste veckan? (besökt/ fått besök av en vän eller träffat en vän utanför ditt hem/arbete)? Ja = 1, Nej = 2 6.* Hur tillfredsställd är du med antalet och kvaliteten på dina vänner? 7.* Hur tillfredsställd är du med dina fritidsaktiviteter? 8.* Hur tillfredsställd är du med ditt boende? 9. Har du under det senaste året anklagats för något brott? Ja = 1, Nej = Har du under det senaste året varit utsatt för fysiskt våld? Ja = 1, Nej = 2 11.* Hur tillfredsställd är du med din personliga säkerhet? 12.* Hur tillfredsställd är du med de människor du bor med? eller om du bor ensam: Hur tillfredsställd är du med att bo ensam? 13.* Hur tillfredsställd är du med ditt sexliv? 14.* Hur tillfredsställd är du med din relation till din familj? 15.* Hur tillfredsställd är du med din fysiska hälsa? 16.* Hur tillfredsställd är du med din psykiska hälsa? Tillfredsskala * Kunde inte Missnöjd Oftast Både och Oftast nöjd Nöjd Kunde inte vara värre missnöjd vara bättre

28

29 CHECKLISTA färdigheter & resurser (avsedd för CM) FÄRDIGHETER Vilja till förändring Mod Uthållighet Initiativförmåga Självständighet Noggrannhet Problemlösning Reflektionsförmåga Toleransförmåga Kunna skapa rutiner Förmåga att koppla av Komma i tid Koncentrationsförmåga Inlärningsförmåga Instruktionsförståelse Samarbetsförmåga Stresstålighet Samspela med andra Kreativitet Lugn RESURSER Arbete, sysselsättning Släkt Arbetskamrater Utbildning Ekonomi Telefon Dator Barnomsorg Språkkunskaper Humor Boende Vänner Vänner i fritidsaktiviteter Familj Transportmedel Stödpersoner Mediciner Kläder Möbler Husdjur

30

31 FOKUS FAMILJEPERSPEKTIV för samtal kring barnet Datum: Vad tror föräldern att barnet vet, förstår eller tänker om förälderns sjukdom? Hur har man pratat med förälderns sjukdom med barnet? Vad har barnet sett och upplevt? Finns det någon oro kring barnet? Olika förebyggande insatser finns som t ex: Föra barnen på tal Familjeintervention Föräldragrupp Ta gärna kontakt med psykiatrins barnombudssamordnare eller kommunernas anhörigsamordnare för mer information

32

33 SAMTAL MED BARNET om förälderns psykiska hälsa Ibland kan det vara svårt som Case Manager att veta vilken typ av frågor man kan/bör ställa till ett barn. Det viktigt att prata med ett språk som är adekvat för barnets ålder. Ju yngre barn desto mer konkret måste man vara samt använda ett bekant språk. Det är samtidigt viktigt att bekräfta att barnets upplevelser av vad den sett, hört, känt och tänkt är riktiga och hjälpa till att ge en förklaring till upplevelsen. Barnet behöver känna att det finns en lösning i samtalet så att framtiden blir möjlig. Exempel Mamma är trött och ledsen just nu men det finns en tid bokad till hennes doktor som ska hjälpa henne att må bättre. Uppmuntra alltid barnet att ta upp ämnet när de själv vill prata om det som är svårt. Barnet måste också få veta att det inte är hans/hennes fel att föräldern är sjuk och att han/hon aldrig är ensam! Det är viktigt att förbereda sig med information om den vuxnes sjukdom/sjukdomar om barnet inte vet så mycket eller vill veta mera. Frågor till barnet:... Vad vet du om din mammas/pappas sjukdom? Hur påverkar mammas/pappas sjukdom dig hemma? Hur har du det i skolan och på fritiden? Har du någon annan vuxen att vända dig till? Lästips! _foraldrar_webb.pdf

34

35 VANLIGA TANKAR hos anhöriga, vänner och personal Datum: TANKE stämmer ofta stämmer ibland stämmer inte Om hon/han skärpte sig mer skulle det gå mycket bättre Är slarvig med sin ekonomi Bryr sig inte om att komma i tid Bryr sig inte om viktiga saker Har gett upp, försöker inte längre Tycker bara synd om sig själv Borde kunna sköta saker bättre Jag förstår mig inte på honom/henne Vill ha allt genast, kan inte vänta på saker och ting Tänker inte själv, det måste jag göra Är oartig och tackar sällan för saker Försöker inte komma ihåg saker Blir orolig för minsta småsak Tänker inte på sin familj Tänker aldrig på hur jag har det Struntar i hygien och städning Vill inte lyssna på mig Klagar jämt på att det är tråkigt, men gör inget åt det Tar ingen hänsyn till att jag är trött Hittar på besvär för att slippa göra saker

36

37 ANALYS AV NÄRSTÅENDEINTERVJU (EE) (avsedd för CM) Närstående... Instruktion: Utifrån vad som framkommit i exempelvis Närståendeintervju, markera med Högt/Lågt för högt respektive lågt känsloklimat hos närstående. Det finns möjlighet att förtydliga närståendes känsloklimat genom att skriva egna kommentarer. Närståendes känsloklimat Högt/Lågt Egna kommentarer 1. Kritiska kommentarer 2. Fientlighet 3. Känslomässigt överengagemang (oftast kontroll eller överbeskydd) 4. Positiva kommentarer 5. Värme Tips! Om någon av punkterna 1-3 är hög behövs troligtvis kunskap, information och/eller träning i olika förmågor, företrädesvis för brukaren och närstående tillsammans. Gör gärna en plan för genomförande.

38

39 CHECKLISTA EXPRESSED EMOTION (EE) Hög EE (avsedd för CM) Låg EE Öppen kritik Aggressiv Fientlig Subjektiv Konfrontativ Indirekt kommunikation Motstridiga meddelanden Svårt att hantera stress Vill förändra, tjatar Ser inte förmågor Inkonsekvent, oförutsägbar Överdrivet omhändertagande Problemlösande, förstående Lugn Empatisk Objektiv Undviker konfrontation Direkt kommunikation Tydliga meddelanden Kan hantera stress Accepterande Ser resurser och möjligheter Konsekvent, förutsägbart Ger ansvar, ger en chans METODER ATT SÄNKA HÖGT EE Undervisning om funktionsnedsättningen Kommunikationsövningar med anhöriga Formulera tydliga mål, kort- och långsiktiga Problemlösningar med anhöriga Sociala färdighetsövningar/social skills Lära känna till tidiga varningstecken Handledning för personal

40

41 SKATTNING AV NÄRSTÅENDES SITUATION Närstående: Datum: Vilken påfrestning har du känt på grund av din närståendes psykiska problem? Ingen känsla av påfrestning Känsla av största möjliga påfrestning Så här fyller du i! Ett kryss längst ner på strecket representerar känslan av största möjliga påfrestningen för dig. Ett kryss längst upp representerar ingen känsla av påfrestning. Sätt ett kryss på strecket där du tycker att du befinner sig just nu. Tänk senaste månaden. Din medverkan är helt frivillig och din närstående kommer att få ta del av din skattning med syfte att kunna diskutera hur din situation ser ut.

42

43 STRESSANALYS Namn: Datum: Situationer jag kan känner mig stressad av: Platser jag kan bli stressad av: Personer jag kan bli stressad av:

44 Vad kan jag göra för att undvika/klara av stress? Vad kan andra personer göra för att hjälpa mig i stressiga situationer? Övrigt som stressar/påverkar mig:

45 CHECKLISTA FÖR STRESSMINSKNING Motion Våga/orka säga nej till krav Stödsamtal med personal Vila en kort stund på dagen Skriva kom-ihåg-listor Spela eller lyssna på musik Planera in glädjande framtida aktiviteter Vara i naturen Diskutera ditt veckoschema med någon du litar på Träna dig att uppmärksamma vackra och intressanta saker i din omgivning Leka/passa/sköta husdjur Göra något som gläder andra Gå på bio/konserter/teater Bejaka dina brister (t ex att man är intryckskänslig) Promenader Delta i gruppverksamhet Bara lyssna intresserat till andra (utan att behöva säga så mycket) Läsa böcker Avslappning

46

47 PROBLEMLÖSNING MED 6-STEGSMETODEN Steg 1. Vad är problemet? Omformulera till ett mål. Låt alla säga sin åsikt och ställa frågor. Kom överens om och skriv ner målet eller problemet Steg 2. Lista upp alla möjliga lösningar. Skriv ner alla idéer. Det finns inga dåliga eller dumma lösningar. Skriv ner alla förslag utan att diskutera för- och nackdelar Steg 3. Gå snabbt igenom listan och ta upp de största för- och nackdelarna med lösningarna. Skriv ingenting och jämför inte lösningarna Steg 4. Välj den lösning som är lättast och genomförbar. (tid, kunskaper, material, pengar) Steg 5. Planera för hur lösningen skall genomföras. Vem gör vad? Vad gör vi om det blir svårigheter? Hur gör vi? När ska vi vara klara? Behövs övning? Steg 6. Utvärdera och följ upp hur det gått att genomföra planen. Vad har gått bra? Vad har gått mindre bra? Vad behövs för att komma vidare? Försök någon annan lösning om den första inte fungerat. Håll på tills målet uppnåtts på ett tillfredställande sätt. Datum för uppföljning av planen:...

48

49 KONTINUERLIG SKATTNING AV PROBLEMOMRÅDEN Namn: Datum: Välj problemområde som du vill jobba med och följa upp Problemområden kan vara t ex problem med symtom, svårigheter i dagliga livet eller familjebörda/stress/belastning. Skattning: 0=Inget/inga, 1=lätt, 2=måttlig, 3=svår Problemområde: Problemområde: Problemområde:

50

51 PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Om en brukare har psykisk funktionsnedsättning syns det oftast inte utanpå. Svårigheterna påverkar dock fungerandet i vardagen på ett negativt sätt. Upprepade studier visar att om omgivningen har en uppfostrande och kritisk attityd går det avsevärt sämre för brukaren. Denna attityd kommer ofta av att man tycker att brukaren borde klara mer än vad han/hon faktiskt gör. Funktionsnedsättningar är inte bestående utan med anpassat stöd och träning förbättras möjligheten till återhämtning. Funktionsvariation är ett nytt begrepp som beskriver förmågor oberoende av funktionsnedsättning i stället för enskilda funktionsnedsättningar eller svårigheter som orsakas av en viss funktionshindrande miljö. Vi måste skapa förutsättningar för att en förändring ska kunna äga rum. Svårigheter som kan tyda på kognitiv funktionsnedsättning - Misslyckas personen med enkla uppgifter som rimligtvis inte borde vara problematiska? - Finns det en skillnad i hur en person kan uttrycka sig om en viss sak och hur hen faktiskt har klarat av att utföra den? - Isolerar personen sig från socialt umgänge? - Har personen svårt att komma igång/ta initiativ? - Har personen svårt att klara av att sköta sitt hem? - Har personen svårt att klara sin personliga hygien? - Begår personen impulshandlingar som orsakar svårigheter? - Har personen svårigheter att sköta sin ekonomi? - Tappar personen lätt tråden i aktiviteter eller samtal och har svårt att hitta tillbaka? - Gör personen sina aktiviteter extremt långsamt och/eller samtalar mycket långsamt? - Skiftar personen i sin uppmärksamhet? - Har personen svårt att skifta uppmärksamhet till nya saker? - Har personen misslyckats gång på gång med en viss uppgift utan att tyckas lära sig av sina erfarenheter? - Verkar personen ha svårt att sätta sig in i andras känslor och uppfattningar? - Har personen svårt att kommunicera med andra? - Har personen ett avvikande kroppsspråk? - Fungerar personen påtagligt sämre vid stress eller tidsnöd?

52 Funktionsnedsättning Svårighet att planera handlingar Tidsuppfattning Orsak och verkan Motivera sig själv och ta initiativ Svårt att göra saker automatiskt eller spontant Exekutiva funktioner Vad kan underlätta Struktur på vardagen med exempelvis sömn, aktivitet och mat Förutsägbarhet Struktur, använd gärna schema. Tydlig bild av det personliga målet Hjälp ofta till med att motivera Se att klienten faktiskt behöver hjälp, uppfostra inte! Svårigheter i abstrakt tänkande Funktionsnedsättning Svårt att först ordspråk och liknelser Svårt att se likheter mellan olika situationer, allt blir detaljer Svårt att lära sig av sina misstag Svårt att sätta sig in i situationer men aldrig upplevt Vad kan underlätta Hjälp personen att se de övergripande sambanden Hjälp personen att dra slutsatser av sina erfarenheter Klart språk, inga liknelser Minnesfunktioner Funktionsnedsättning Kunna plocka fram rätt saker ur minnet och att kunna använda det man kan i en ny situation. Vad kan underlätta Hjälp mellanminnet: Upprepa, sammanfatta, skriv!! Ge brukaren tid att minnas Använd påminnelser och tecken Funktionsnedsättning Kunna se saker ur ett annat perspektiv Förstå hur andra tänker. Att se sig själv i en situation där man inte är just nu. Funktionsnedsättning Känna igen ansikten. Tolka mimik och kroppsspråk. Svårt att förstå vad som händer i en social situation. Svårt att förstå andras reaktioner. Funktionsnedsättning Svårt att vänja sig vid stress. Svårighet i att tolka information (perception eller varseblivning) Theory of mind Vad kan underlätta Förklara tydligt: När du gör så blir jag ledsen Öva viktiga sociala situationer som att säga hej, tacka, tänka på att andra kan bli sårade, m.m. Använd gärna verktyg för problemlösning. Centrala sammanhang Vad kan underlätta Hjälp personen att se meningen i dagliga handlingar Skapa meningsfulla sammanhang Förklara sammanhangen tydligt Träna sociala situationer. Roll- spela gärna. Ta vara på personens kunskap och erfarenheter Öva sociala situationer med hjälp av exempelvis kommunikationsträning Svårt att vänja sig vid stress Vad kan underlätta Lugna miljöer Avslappning, motion Hjälp med att avläsa andras reaktioner och lösa konflikter Stresshantering Ge information om perception och hjälp till att tolka information