Hässleholm/Kristianstad 2014 ARBETSVERKTYG. Bedömningsfasen

Transkript

1 ARBETSVERKTYG Bedömningsfasen

2

3 INFORMATION Case management (Vård- och stödsamordning) är ett arbetssätt som används inom både psykiatri och kommun i nordöstra Skåne. Arbetssättet innebär att du som brukare/patient får hjälp av en Case Manager att samordna dina vård och stödinsatser utifrån kartlagda behov och önskemål. Arbetsmetoden har fokus på rehabilitering och samverkan och följer ett visst program (Integrerad psykiatri). Metoden syftar till att hjälpa dig tillvarata dina resurser samt göra viktiga val för framtiden och komma över eventuella hinder i vardagen. Case managern ger stöd vid kontakter med andra vårdgivare och myndigheter samt bidrar till att olika insatser samordnas. Anhöriga och/eller närstående ses som viktiga resurser i detta arbete och erbjuds stöd om så behövs. För att åstadkomma detta behöver du och din Case manager träffas regelbundet och tillsammans kartlägga förutsättningarna för en bra livskvalitet. Ni behöver också tillsammans och utifrån dina personliga mål utarbeta en plan för de insatser som behöver göras och gemensamt anordna möten med de personer som på olika sätt är resurser och kan vara till din hjälp. Din Case Manager/Vård och stödsamordnare är: Namn och telefonnr: Mer information kan du få av din Case Manager eller på psykiatri Skånes hemsida: Management/

4 SAMTYCKE Östra Göinge Kommun Undertecknad har tagit emot information och samtycker till samarbete mellan berörda myndigheter och parter samt ger min Case manager/samordnare fullmakt att företräda mig och vid behov föra min talan gentemot dessa då jag själv inte har möjlighet. Detta samtycke kan när som helst återkallas av mig. De berörda myndigheterna och parterna som detta samtycke gäller är: Datum Namn - Personnummer Namnförtydligande Samtycket återkallas för : Datum Namn - Personnummer Namnförtydligande

5 Namn: Datum: Nätverkskarta: Punkten i mitten symboliserar dig själv. Skriv in de personer du har i ditt nätverk (både privata och professionella) samt aktuella myndigheter. Placera dem du träffar oftast närmast dig själv inom ringen, placera dem du träffar sällan längst bort från dig själv utanför ringen. Vilka personer är viktiga för dig? Vem är ett gott stöd? Vilka är trevliga att umgås med? Vilka vill du träffa oftare? Vilka är till besvär för dig? Vilka vill du träffa mer sällan?

6 Kontaktlista nätverket (namn, adress, telefon ev. mail) Datum: NAMN: Personnummer: Adress: Telefon: ANHÖRIGA: Föräldrar: Make/maka/sambo: Barn: Syskon: Annan anhörig/närstående: KONTAKTER I KOMMUN OCH PSYKIATRI: Case manager (psykiatri och/eller kommun): Patientansvarig läkare (psykiatri):

7 Kontaktman (kommun samt psykiatrins öppen och slutenvård): _ Vårdcentral/husläkare/Sjuksköterska: _ BISTÅNDSHANDLÄGGARE: ÖVRIGA: (Arbetsterapeut, sjukgymnast m.fl.) VÄNNER OCH ANDRA AKTUELLA: God man/förvaltare: Hyresvärd: _ Försäkringskassa (handläggare): Arbetsförmedlingen (handläggare): Arbetsgivare/arbetsrehabilitering: Vänner/grannar eller andra personer:

8 INTERVJU: STRUKTUR Namn Personnr: Datum Intervjuare 1. Beskriv dina besvär! 2. Vilken diagnos har dina besvär fått? Anser du att den är rätt? 3. Hur påverkar dina besvär ditt dagliga liv? 4. Berätta om bakgrunden till dina besvär. När började de? Varför tror du att de kom? 5. Tycker du att du har tillräcklig kunskap om dina besvär? 6. Varierar besvären mycket från dag till dag? Vad styr variationerna? 7. Hur tror du andra ser på din situation? 8. Har du någon gång känt dig särskilt utsatt eller diskriminerad? 9. Hamnar du ofta i konflikter? Vad brukar de i så fall handla om?

9 10. Vad får dig att må bättre? 11. Vad får dig att bli glad? 12. Säg några positiva saker om dig själv. 13. Vad har du för intressen? 14. Vilka situationer eller händelser får dig att må sämre? 15. Hur märker du att du börjar må sämre? 16. Vad brukar du göra om du känner att du mår dåligt? 17. Kan det finnas vissa besvär även de perioder du mår bra? 18. Har du i så fall några bra knep för att hantera dessa besvär? 19. Har du familj/närstående? Hur tror du de ser på din situation och dina besvär? 20. Tar du hjälp av andra, t ex släkt eller vänner? Kan du tala med dem om dina besvär eller problem? 21. Har du barn? (om inte gå till fråga 26).

10 22. I vilken ålder? Vet dina barn om hur du mår? 23. Finns det något du tycker är viktigt att dina barn får veta om dina besvär? 24. Har dina barn haft några frågor om dina besvär? 25. Finns det någon som kan hjälpa dina barn om inte du kan? 26. Vad anser du om det stöd och den behandling du får? 27. Har du någon medicin? Vad heter den? Vilken dos tar du? 28. Vilka fördelar respektive nackdelar kan din medicin ge? 29. Vad förväntar du dig av mig? 30. Hur tror du att din livssituation kommer att utvecklas? Hur har du det om fem år? 31. (plats för övriga frågor).

11 INTERVJU: ANHÖRIG/PERSONAL/RESURSPERSON Namn Relation Datum Intervjuare 1. Beskriv din närståendes/brukares besvär. 2. Vilken diagnos har din närstående/brukaren fått? 3. Hur påverkas din närstående/brukaren av besvären i hans/hennes dagliga liv? 4. Varför tror du att din närstående/brukaren fått sina besvär? 5. Tycker du att du har tillräcklig kunskap om din närståendes/brukarens besvär? 6. Hur tror du andra ser på din närstående/brukare och hans/hennes situation? 7. Varierar besvären mycket från dag till dag? Vad styr variationerna? 8. Hur reagerar du som anhörig/personal när problem uppstår för din närstående/ brukare? 9. Hamnar ni ofta i konflikter? Vad brukar de i så fall handla om?

12 10. Vad får din närstående/brukaren att må bättre? 11. Vad får din närstående/brukaren att bli glad? 12. Säg några positiva saker om din närstående/brukaren! 13. Vad har din närstående/brukare för intressen? 14. Vilka situationer eller händelser får din närstående/brukare att må sämre? 15. Hur märker du att han/hon börjar må sämre? 16. Vad kan du göra om dessa varningstecken visar sig? 17. Även när din närstående/brukare mår ganska bra kan det finnas vissa problem/ svårigheter. Vad kan detta vara för din närstående/brukare? 18. Har du och din närstående/brukare några bra knep för att hantera dessa problem/ svårigheter? 19. Vad anser du om det stöd och den behandlingen din närstående/brukare får? Vilken behandling/stöd är bra? Eller mindre bra?

13 20. Har han/hon någon medicin? Vilka är dessa? 21. Vilka fördelar kan medicinen ge? 22. Vilka nackdelar kan medicinen ge? 23. Finns det några barn med i bilden? (Om inte gå till fråga 29). 24. Vet barnet/barnen om att brukaren har en sjukdom/funktionsnedsättning? 25. Vet du om barnet/barnen har några frågor? 26. Tycker du det är viktigt att barnet/barnen får kunskap om brukarens sjukdom/funktionsnedsättning? 27. Finns det stöd runt barnet/barnen om behov skulle uppstå? 28. Hur tror du att din närståendes/brukares livssituation kommer att utvecklas? Hur har han/hon det om fem år? 29. Vad förväntar du dig av mig? 30. (Plats för övriga frågor).

14 EN VANLIG DAG Aktiviteter Platser Personer Vad brukar du göra en vanlig dag? Beskriv så noggrant du kan från när du stiger upp till du går och lägger dig. Ange gärna klockslag. Var brukar du vara på dagarna? Vem brukar du vara tillsammans med på dagarna? Är det något du gör idag som du skulle vilja göra längre stunder eller oftare? Finns det någon plats du är på idag som du skulle vilja besöka längre stunder eller oftare? Finns det någon du vill träffa oftare? Finns det något du inte gör idag som du skulle vilja göra? Finns det någon plats du inte är på idag som du skulle vilja besöka? Finns det någon du vill träffa mindre ofta? Vad hindrar dig göra det du vill? Vad hindrar dig besöka de platser där du vill vara? Vad hindrar dig träffa dem du vill?

15 Namn: Datum: Personnummer: QLS-100 INSTRUKTION Ringa in det du INTE är nöjd med i ditt liv just NU. BOSTAD Bostadens storlek Ljus Värme Varmvatten Dricksvatten Kök Toalett Bad/dusch Bostadens utseende Lugn och ro Avskildhet HUSHÅLL & HYGIEN Inköp Kost och matvanor Hygien Kläder Tvätt Städning Sopor FRITID Samvaro med människor Teater Hobbies Bio Radio TV Dator Musik Dans Konst Läsa tidningar Läsa böcker Gå på kurser Idrott Motion Naturupplevelser Resor Semester Trosfrågor OFFENTLIG SERVICE KUNSKAP & UTBILDNING Förstå svenska Tillgång till tidningar Tillgång till böcker Grundskola Högre utbildning Yrkesutbildning KONTAKTER Kontakt med mamma Kontakt med pappa Kontakt med sambo/make Kontakt med barn Kontakt med övrig släkt Kontakt med vänner av samma kön Kontakt med vänner av motsatt kön Sexuell kontakt Kontakt med arbetskamrater Kontakt med personal Offentliga färdmedel Telefon Post Banker Affärer

16 Vård- & stödsamordning Namn: Datum: Personnummer: KROPPSLIG HÄLSA Kroppssjukvård Tandvård Kroppslig hälsa PSYKISK HÄLSA Sömn Psykoterapi Psykiatrisk vård Medicinbehandling Eftervården INRE UPPLEVELSER Inre harmoni Glädje över livet Kunna uppnå livsmål Känna sig behövd Känsla av identitet Självtillit Frihet Uppleva kärlek Bli förstådd av andra Kunna njuta Ensamhet HUR TYCKER DU ATT DITT LIV ÄR JUST NU? Sätt ett kryss på linjen där du befinner dig just nu Bästa tänkbara livssituation ARBETE/SYSSELSÄTTNING Typ av arbete Arbetsuppgifter Arbetets innehåll Arbetets meningsfullhet Krav som ställs Miljön EKONOMI Bidrag Sjukbidrag/Pension Inkomst av arbete Utgifter BEROENDE Behöva bo med andra Behöva reshjälp Behöva hjälp med att sköta pengar Behöva hjälp av släkt Behöva hjälp av andra ALKOHOL/DROGER ELLER ANNAN TYP AV MISSBRUK Eget problem Annan person har problem NÅGOT ANNAT? Sämsta tänkbara livssituation

17 CAN:s olika versioner CAN-S (Standardversionen) Bygger på tidigare CAN-versioner, som ursprungligen konstruerades av PRiSMteamet vid Institute of Psychiatry i London under ledning av bl a prof. Graham Thornicroft, dr Michael Phelan och psykolog Mike Slade. CAN-S är utvecklad och utprövad av psykolog Bo G. Ericson, Jönköping. CAN-Ä (Version för Äldre vårdtagare) Delvis baserad på CAN-S och utvecklad och utprövad av dr Tom Reynolds, University College, Medical School of London and Department of Psychiatry and Behavioural Sciences i samarbete med bl a PRiSM och psykolog Bo G. Ericson, Jönköping CAN-U/I (Version för Vuxna med Psykisk Utvecklingsstörning och Intellektuellt funktionshinder) Delvis baserad på CAN-S och utvecklad och utprövad av dr Kiriakos Xenitidis, Department of Psychological Medicine, Institute of Psychiatry, London i samarbete med bl a PRiSM och psykolog Bo G. Ericson, Jönköping. CAN-RPS (Version för Rättspsykiatrin) Delvis baserad på CAN-S och utvecklad inom: CANFOR Research Team, Health Services Research Department, Institute of Psychiatry, London i samarbete med bl a PRiSM och psykolog Bo G. Ericson, Jönköping. CAN-M (Version för Gravida Kvinnor och Mödrar med allvarliga psykiatriska symtom) Delvis baserad på CAN-S och utvecklad inom: Community Mental Health Service at the Institute of Psychiatry, London i samarbete med bl. a PRiSM och psykolog Bo G. Ericson, Jönköping. Samtliga CAN-versioner har översatts till svenska, anpassats till svenska förhållanden och omarbetats av Psykolog Bo G. Ericson. Svensk copyright för CAN-versionerna innehas av Psykologisk Konsult AB/Bo G. Ericson, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, Jönköping CAN versionerna finna att tillgå via beställning på ovan nämnda adress. Standardversionen finns i de flesta kommuner och inom Psykiatrin. Upptryckta exemplar med användarinstruktioner kan införskaffas via kontakt med implementeringsansvariga för Case management i Skåne Nordost.

18 LIVSSTIL / LIVSSITUATION Namn: Datum: Personnr: Vem diskuterar du dina personliga mål och problem med? Vem skulle du vilja diskutera dina personliga mål och problem med? Uppskatta det sociala stöd som du har tillgång till! 4 Familj och andra vill och kan samarbeta med dig. 3 Familj och andra är intresserade av att stödja dig, men har inte möjlighet i den utsträckning som du behöver. 2 Stöd skulle kunna vara tillgängligt, men är svårt att mobilisera. 1 Visst stöd kan mobiliseras, men bara i begränsad omfattning. 0 Inget socialt stöd finns. Myndigheter och andra professionella måste stå för allt stöd. Vilka intressen har du? Hur fungerar din kosthållning?

19 Utövar du någon fysisk aktivitet? Hur sover du på nätterna? Vaknar du utvilad? Hurdan är din livskvalitet? (ringa in alternativ) 4 Mycket hög 3 Hög 2 Varken hög eller låg 1 Låg 0 Mycket låg Hur tillfredsställd är du med din kroppsliga hälsa? (ringa in alternativ) 4 Mycket tillfredsställd 3 Tillfredsställd 2 Varken tillfredsställd eller otillfredsställd 1 Otillfredsställd 0 Mycket otillfredsställd Hur tillfredsställd är du med din psykiska hälsa? (ringa in alternativ) 4 Mycket tillfredsställd 3 Tillfredsställd 2 Varken tillfredsställd eller otillfredsställd 1 Otillfredsställd 0 Mycket otillfredsställd

20 CHECKLISTA EXEMPEL PÅ FÄRDIGHETER EXEMPEL PÅ RESURSER Vilja till förändring Mod Uthållighet Initiativförmåga Självständighet Noggrannhet Problemlösning Reflektionsförmåga Toleransförmåga Kunna skapa rutiner Förmåga att koppla av Komma i tid Koncentrationsförmåga Inlärningsförmåga Instruktionsförståelse Samarbetsförmåga Stresstålighet Samspela med andra Kreativitet Lugn Arbete, sysselsättning Släkt Arbetskamrater Utbildning Ekonomi Telefon Dator Barnomsorg Språkkunskaper Humor Boende Vänner Vänner i fritidsaktiviteter Familj Transportmedel Stödpersoner Mediciner Kläder Möbler Husdjur

21 FOKUS FAMILJEPERSPEKTIV (om det finns flera barn så ta varje barn för sig) 1. Vad tror föräldern att barnet vet, förstår eller tänker om förälderns sjukdom? 2. Hur har man pratat med förälderns sjukdom med barnet? 3. Vad har barnet sett och upplevt? 4. Finns det någon oro kring barnet? Följande förebyggande insatser finns: Föra barnen på tal: 1-2 samtal med enbart förälder/föräldrar med fokus på att öka öppenhet om förälderns psykiska ohälsa eller psykiska funktionsnedsättning i familjen. Familjeintervention: 6-8 samtal med alla i familjen för att öka öppenheten om förälderns psykiska ohälsa i familjen. Interventionen görs av två behandlare och har utvecklats för att främja barnens välbefinnande när en förälder har psykisk ohälsa eller en psykisk funktionsnedsättning. Maskrosen/Föräldragrupp: Genom att barn och föräldrar träffas i grupp får man möjlighet att få kunskap om vad det innebär för en familj att en förälder får psykisk ohälsa. Många upplever att det är positivt att utbyta känslor och tankar med andra i liknande situation.

22 EXEMPEL PÅ HÖG EE/LÅG EE BETEENDE HÖG EE LÅG EE Öppen kritik Aggressivitet Fientlighet Subjektivitet Konfrontation Indirekt kommunikation Motstridiga meddelanden Svårt att hantera stress Vill förändra, tjatar Ser ej förmågan Oberäknelighet Överdrivet omhändertagande Problemlösande, förstående Lugn Empati Objektivitet Undvikande av konfrontation Direkt kommunikation Tydliga meddelanden Kan hantera stress Accepterande Ser den sjukes resurser Konsekvens, förutsägbarhet Ger ansvar, ger en chans METODER ATT SÄNKA HÖGT EE Undervisning om funktionsnedsättningen Kommunikationsövningar med anhöriga Formulera tydliga mål, kort- och långsiktiga Problemlösningar med anhöriga Sociala färdighetsövningar/social skills Lära känna till tidiga varningstecken Handledning för personal

23 VANLIGA TANKAR HOS ANHÖRIGA, VÄNNER OCH PERSONAL Tanke Stämmer oftast Stämmer ibland Stämmer inte Om han/hon skärpte sig mer skulle det gå mycket bättre Han/hon är slarvig med sin ekonomi Han/hon bryr sig inte om att komma i tid Han/hon bryr sig inte om viktiga saker Han/hon har gett upp, försöker inte längre Han/hon tycker bara synd om sig själv Han/hon borde kunna sköta saker bättre med tanke på den goda begåvningen Jag förstår mig inte på honom/henne Han/hon är som ett barn som vill ha allt genast. Kan inte vänta på saker och ting. Han/hon tänker inte själv, det måste jag göra. Han/hon är oartig och tackar sällan för saker Han/hon bryr sig inte Han/hon försöker inte komma ihåg saker Han/hon blir orolig för minsta småsak Han/hon tänker inte på sin familj Jag blir ofta sårad av honom/henne Han/hon tänker aldrig på hur jag har det Han/hon struntar avsiktligt i hygien och städning. Han/hon bryr sig inte om att jag är stressad Han/hon vill inte lyssna på mig Han/hon klagar jämt på att det är tråkigt, men gör inget åt det själv Han/hon tar ingen hänsyn till att jag är trött Han/hon bryr sig inte om att lyssna på andra Han/hon struntar i vad vi säger om hans/hennes galna tankar Han/hon hittar på besvär för att slippa göra saker Han/hon borde kunna låta bli att tala högt för sig själv när andra är i närheten Han/hon är slö

24 STRESSANALYS Namn: Pnr: Datum: Situationer jag kan känner mig stressad av: Platser jag kan bli stressad av: Personer jag kan bli stressad av:

25 Vad kan jag göra för att undvika/klara av stress? Vad kan andra personer göra för att hjälpa mig i stressiga situationer? Övrigt som stressar/påverkar mig:

26 PROBLEMLÖSNING MED 6-STEGSMETODEN Steg 1. Vad är problemet och målet? Klargör exakt! Låt alla säga sin åsikt, ställ frågor. Omformulera problemet till ett mål. Samtala om problemet eller målet ända tills ni vet och kan skriva ner exakt vad målet eller problemet är. Skriv ned det Steg 2. Lista upp alla möjliga lösningar Skriv ned alla idéer, också de som känns dåliga eller dumma. Låt var och en föreslå någon idé. Tala inte om vad som kan vara bra eller dåligt och fundera inte på för- och nackdelar just här. Steg 3. Lyft mycket kort fram de största fördelarna och nackdelarna Gå snabbt genom listan. Diskutera de viktigaste fördelarna och nackdelarna med varje förslag. Skriv ingenting. Jämför inte lösningar just nu. Steg 4. Välj den bästa praktiska lösningen Välj den lösning som kan genomföras enklast med de resurser (tid, kunskaper, material, pengar) som finns just nu. Steg 5. Planera exakt för hur lösningen skall genomföras Organisera de resurser som behövs. Överväg hur eventuella svårigheter kan förebyggas/hanteras. Öva alla steg repetera och/eller rollspela Steg 6. Följ upp framsteg och hur det gått att genomföra planen Uppmuntra alla ansträngningar och försök som har gjorts. Gå igenom framsteg för varje punkt i planen. Ta sedan upp vad som uppnåtts. Ändra planen vid behov. Försök någon annan lösning om den första inte fungerat. Håll på tills målet uppnåtts på ett tillfredställande sätt. Datum och tid för uppföljning av planen

27 KONTINUERLIG SKATTNING AV PROBLEMOMRÅDEN Namn: Påbörjad datum: Skattning: 0=Inget/inga, 1=lätt, 2=måttlig, 3=svår. Symtom (eller problem) Svårigheter i det dagliga (praktiska och sociala) livet Familjebörda/stress/belastning

28 GRUNDLÄGGANDE FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Grundläggande funktionsnedsättningar är ett osynligt handikapp. De drabbade gör så gott de kan, men kan ändå misslyckas med saker som andra tycker är bagateller. Upprepade studier visar att om anhöriga och personal har en uppfostrande och kritisk attityd går det avsevärt sämre för klienten. Denna attityd kommer ofta av att man tycker att klienten borde klara mer än vad han/hon faktiskt gör. FUNKTIONSNEDSÄTTNING: VAD GÖRA: Exekutiva funktioner Svårighet att planera handlingar Tidsuppfattning. Orsak och verkan. Motivera sig själv. Skjuta upp tillfredsställelse. Svårt att göra saker automatiskt. Störningar i abstrakt tänkande Svårt att först liknelser. Svårt att se likheter mellan olika situationer, allt blir detaljer och enskildheter. Svårt att lära sig av sina misstag. Minnesstörningar Theory of mind Att förstå hur andra tänker. Att se sig själv i en situation där man inte är just nu. Centrala sammanhang Känna igen ansikten. Tolka mimik och kroppsspråk. Svårt att förstå vad som händer i en social situation. Svårt att förstå andras reaktioner. Störd kroppsfeedback. Svårt att vänja sig vid stress. Varseblivningsstörningar Struktur på vardagen. Sömn, aktivitet och mat. Förutsägbarhet. Struktur, använd schema. Tydlig bild av det personliga målet. Hjälp ofta till med att motivera. Se att klienten faktiskt behöver hjälp, uppfostra inte! Hjälp personen att se de övergripande sambanden. Hjälp personen att dra slutsatser av sina erfarenheter. Klart språk, inga liknelser. Hjälp mellanminnet: Upprepa, sammanfatta, skriv!! Ge brukaren tid att minnas. Använd påminnelser och tecken. Förklara tydligt: När du gör så blir jag ledsen. Öva viktiga sociala riter. Säga hej, tacka, tänka på att andra kan bli sårade, m.m. Använd problemlösningsblanketten. Hjälp personen att se meningen i dagliga handlingar. Skapa meningsfulla sammanhang. Förklara sammanhangen tydligt. Träna sociala situationer. Ta vara på personens kunskap och erfarenheter. Öva sociala samtalssituationer med hjälp av Steg för Steg. Lugna miljöer. Avslappning, motion. Hjälp att avläsa andras reaktioner och lösa konflikter. Hantera stress. Informera om perceptionsstörningar.