Vägtrafikens långsiktiga drivmedelsförsörjning Per Kågeson, Nature Associates Energiledargruppen 2009-11-12 Grundläggande aspekter Fordonsparkens utveckling Utbud och nettoeffekt av biodrivmedel Systemeffekter vid storskalig elektrifiering Bränsleceller och vätgas Naturgas som bas för drivmedelsframställning Fortsatt oljeanvändning Okonventionell olja Energisystem, utsläppshandel och styrmedel 1
Fordonsparkens utveckling 650 miljoner personbilar år 2005 Ca 1 400 miljoner år 2030 På lång sikt 3 000 miljoner Plus: - Lastbilar - Bussar - Flygplan - Fartyg - Tåg Biodrivmedel Viktigt att utnyttja avfall och restprodukter Allvarlig konflikt med livsmedelsproduktionen om åker- och betesmark används Risk för avskogning och ökade utsläpp kan ta lång tid att kompensera för höga initiala utsläpp Den hållbara potentialen räcker till låginblandning och begränsade fordonsflottor med egna depåer 2
Biodrivmedel - potentialer I referensalternativet för 2030 antar EIA att biodrivmedel står för 5% av global efterfrågan (28% i Brasilien, 8% i USA) (World Energy Outlook, 2008) I alternativet max 450 ppm antas biodrivmedlen fördubblassamtidigt som efterfrågan på drivmedel blir något lägre än i referensalternativet till följd av högre priser, minskad specifik förbrukning och mer el Laddhybrider och batteribilar Batterierna är tre gånger för dyra Tar tid att få fram tillräckliga kvantiteter litium BEVkräver stor räckvidd och måttliga batterikostnader alternativt omfattande subventioner PHEV kan vara ett realistiskt alternativ om batterierna optimeras för kundens behov El från strömavtagare är en möjlighet för lastbilar och bussar 3
2020 och på längre sikt Andelen BEVinom nyproduktionen kommer knappast vara större än max 5% år 2020 PHEVkanske 30% Därtill viss elektrifiering av tung trafik Om fordonsflottan förnyas på 15-20 år är det knappast troligt att el blir ett dominerande drivmedel förrän tidigast 2035-2040 Bilarnas andel av elförbrukningen När ¾av 5 miljoner personbilar går på el behövs ca 10TWh/år. Det motsvarar7% av Sveriges nuvarande elanvändning (exkl. överföringsförluster) Sverige har 2.3gånger högre elförbrukning per capita än genomsnittet för EU27 För EU 27 bör man räkna med att motsvarande elektrifiering konsumerar minst 15% av all elektricitet 4
Kraft-och värmeproduktionens andel av koldioxidutsläppen Kraft-och värmeproduktionen står för 33 %av koldioxidutsläppen i EU27 och för mer än 60 % av de utsläpp som för närvarande omfattas av EU ETS The Nordic grid (S, N, DK, SF) Other renewables 3% Peat 2% Hard coal & lignite 9% Gas & oil 5% Hydro 53% Nuclear 22% Biomass 6% 5
Electricity production in OECD Europe De närmaste 20 åren i EU27 Elkonsumtionen inom EU förväntas vid BAU öka med ca 8% till 2030 (World Energy Outlook, 2008) Nettot av mer förnybar kraft och minskad kärnkraft motsvarar ca 2% av behovet år 2030 Fossilberoendet kommer att vara i stort sett oförändrat CCSi stor skala nödvändigt för att minska kraftproduktionens koldioxidutsläpp 6
CCS CCS (Carbon capture and storage) kan bli möjlig i stor skala efter 2020 Ca ett dussin medel-till storskaliga försöksanläggningar är under utbyggnad eller planering för driftsättning 2015-2020 Kan förväntas kosta 40-50 Euro per ton CO2 vid 80-90 procents avskiljning Dock ännu betydande osäkerhet om tillförlitlighet, kostnader och acceptans Electricity consumption by fuel in OECD+2030 scenario 450 (World Energy Outlook, 2008) Oil 1% Rest of renewables 24% Coal 5% Gas 15% Coal CCS 6% Hydro 15% Gas CCS 4% Nuclear 30% 7
Den nordiska elproduktionen När Sveriges efterfrågan på el ändras påverkas produktionen i grannländernas kolkraftverk Ökad/minskad efterfrågan måste bedömas på samma sätt Om vi efterfrågar mer el tar det längre tid att avveckla kolkraftverken Överföringskapaciteten mellan Norden och kontinenten kommer att förstärkas Förändringar på elmarknaden Gaskraft, kraftvärme och vindkraft kan komma att ersätta kol vid fortsatt utbyggnad Elproduktionen i Sverige kan komma att byggas ut med 15 TWh till 2020 Det är oklart vilken kärnkraftsproduktion som kommer att vara kvar 2020 respektive 2030 8
Marginaleffekter av EU ETS EU ETS sätter ett tak för verksamheterna inom den handlande sektorn som idag omfattar ca 50%av EU:s koldioxidutsläpp och 41% av de totala utsläppen av växthusgaser Ökad efterfrågan på el höjer inte taket men leder till att priset på utsläppsrätter ökar och kan möjligen påverka den politiska viljan att successivt sänka taket USA:s handelsystem kommer att innefatta drivmedel Naturgas som bas för drivmedel Ca 25% lägre kolinnehåll per liter än diesel Kan blandas med biogas till fordonsgas Kan användas i dieselmotorer i blandning med ca 20% diesel (dual-fuel) Kan användas som bas för framställning av drivmedel som t.ex. metanol och syntetisk diesel 9
Fortsatt hög användning av olja i transportsektorn EIA/OECD spår peak-oilförst kring 2030 men medger att den kan komma redan kring 2020 Oljan kommer att trängas undan först där den billigast att ersätta Peak-demandi transportsektorn kommer långt efter peak-oil Share of transport in primary oil demand Region 2006 2015 2020 OECD 57 60 62 USA 64 68 70 Europe 53 57 58 Japan 37 39 38 Non-OECD 41 44 50 China 36 43 54 World 52 54 57 10
Framtida drivmedelskostnader Sänkning av det europeiska utsläppstaket kommer i kombination med ökad efterfrågan att leda till stigande elpriser Knapphetsprissättning kommer att bli följden av ökad efterfrågan på etanol och biodiesel samt skärpta miljö- och hållbarhetskrav Oljepriset kommer att stiga och bensin och diesel kommer att behöva beskattas högre Tänkbara prisförändringar till 2020 Hushållsel SEK 1:50-2:00 per kwh Bensin och diesel SEK 15-20 per liter vid ett råoljepris på USD 150/fat och högre skatt Etanol och biodiesel (som effekt av partiell beskattning, ökade kostnader till följd av hållbarhetskrav samt knapphet) SEK 15-25 per liter(bensin resp. dieselekvivalent) 11
Fordonskrav efter 2015 Effektiv fordon och måttlig hastighet betyder mycket mer för klimatet än valet av drivmedel Troligen krav på 95-100 g CO2/km 2020 i EU Oklart hur man kommer att räkna PHEV och BEV kan komma att bli en övergång till energikrav (istället för CO2) Revidering av körcykeln trolig Trend: Miljöbilar på segment 80 70 Procent 60 50 40 30 20 10 E85 Fordonsgas Elhybrider Max 120 g CO2 0 2004 2005 2006 2007 2008 12
40% 35% 30% CO 2 emissioner från nya bilar 2008 Share of total vehicles 25% 20% 15% 10% EU: 154 g/km SE: 174 g/km Italy Spain UK Germany Sweden EU Sweden 2008 5% 0% 80 130 180 230 280 330 25 CO2 emissions (g/km) Vägverket 130 g i snitt år 2015 i EU kompensation för storlek 250,0 230,0 210,0 190,0 170,0 150,0 130,0 110,0 90,0 70,0 50,0 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 vikt 13
Teknikneutrala incitament Franska bonus-malusmodellen Ta bort klassindelningen för att skapa kontinuerligt incitament Kompensera för fordonsstorlek enligt EUdirektivet Inkludera batteribilar och laddhybrider Anpassa successivt efter strängare krav Exempel för bil av europeisk medelvikt (målnivå 130 g/km) 50000 40000 30000 20000 10000 Gram/km 0 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200 210 230 250 260 270 280-10000 -20000-30000 -40000-50000 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 14
Tack för uppmärksamheten! Per Kågeson Nature Associates kageson@comhem.se 08-6428120 15