Framgångsrik Rehabilitering



Relevanta dokument
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Supported employment. Erfarenheter från forskning och praktik

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet

Individual Placement and Support: Från social exklusion till arbete Vilket stöd krävs?

IPS i världen, i Sverige och i ett psykosteam för nyinsjuknade i Stockholm

Supported Employment och Supported Education - rehabiliteringsmodeller som stödjer återhämtning och skapar nya vägar till arbete

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

Supported employment. Ett annat sätt att tänka rehabilitering

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder

Intervju med Elisabeth Gisselman

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Enkät rörande sjukkontakt

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Vi behöver mer kunskap om

Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla

Policy för. Arbetsmarknad

Trygg om natten En studie av kunders, anhörigas och personals perspektiv på införandet av ny teknik inom nattpatrullens arbete

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

OMRÅDE STÖD OCH SERVICE OMSORGSFÖRVALTNINGEN

Alkohol- och drogpolicy

Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Välkommen du också!

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Malin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015

Unga och arbete Strukturella hinder och individuella lösningar i arbetsmarknadspolitiska projekt en kunskapsöversikt

Aktivitet Relation - Identitet

Arbetslös men inte värdelös

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Riktlinjer för personalpolitik

PROMOTIVA ASPEKTER. Maria Nordin Institutionen för psykologi

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Frågor och svar om Flexpension

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

Det påverkar dig och andra

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden. Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

TÖI ROLLSPEL F (6) Försäkringstolkning. Ordlista

Tillgänglig arbetsmiljö

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har:

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Norrköping

Individual Placement and Support

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Genomförandeplan. Min vilja

Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari Christina Norrlin

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöarbete och motivation

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

En utvärdering av utvecklingen och användning av metoderna Supported employment och Individual placement and support

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Diplomerad Behandlingsassistentutbildning

Den nya oöverskådligheten

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Supported employment, en egen väg till arbete

, - V kommun. Det goda åldrandet. Östra Göinge

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Övergripande jämförelse

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP

Din lön och din utveckling

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

Integrerad samverkan. Christian Ståhl

AKTUELLA KURSER & FÖRELÄSNINGAR. AnnCatrin Hansson Utveckling Online

Transkript:

Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap

Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv ett basalt mänskligt behov Arbete en grundläggande del i återhämtningsprocessen

Situationen i Sverige Hög andel i fattigdom, arbetslöshet, utanförskap (SOU 2006:100) Lägst andel i arbete jämfört med andra (SOU 2006:100) Barriärer till arbete brist på adekvat stöd, stigma Finns en tendens att underskatta personens vilja och förmåga att kunna arbeta. (Hänvisas vanligtvis till sysselsättning inom sociala arenor i särskilda miljöer så som dagvård, dagverksamhet, träffpunkt i syfte att bli friskare innan arbete kommer på tal)

Kan man bli sjuk av att arbeta? Beror på vad man jämför med Om du tror att arbete kan förvärra hälsan, prova på att vara arbetslös John Marrone Arbetslöshet ökar: riskbruk/missbruk, fysisk ohälsa, psykisk ohälsa, utanförskap, passivitet Arbetslöshet minskar: självförtroende/självkänsla, sociala kontakter, självständighet, egenmakt Studier har visat på att hälsan inte försämrats (IPS), (Bejerholm, 201; Burns et al. 2009; Nygren, 2011) Både personal och anhöriga oroliga i början, välvilligt inställda i takt med att personen började arbeta, praktisera eller studera. (Hansson et al. 2011)

Cecilias beättelse Att kliva ur mig själv och mitt eget mående och faktiskt gå till jobbet som jag lovat var det första stora steget på väg mot en rehabilitering som fungerade. Det handlade om att kunna släppa den enorma självcentreringen som blev av min sjukdom och upptäcka att världen fortsätter att snurra även när jag mår dåligt Det som fick mig att jobba trots dåligt mående var att jag visste att andra människor behövde mig. Jag kände mig behövd och för första gången kunde jag också ge någonting tillbaka till samhället, som jag så länge hade önskat.

Arbetsplatsens betydelse Överensstämmelse mellan person och psykosocial arbetsmiljö Personlig utveckling Upplevelse av hälsa Stöd i återhämtningsprocessen positivare syn på sig själv och sin förmåga vill mer En framtid som arbetare Arbete som medel mot mål

Cecilias beättelse Att hitta en plats och en roll att fylla var en av de viktigaste upptäckterna för mig och jag behövde verkligen det när jag skulle bygga upp en ny identitet på friska premisser. Även det här att lära mig se min omgivning med andra ögon, speciellt att se mina arbetskamrater för dem de var, och inte som några övermänniskor som perfekta levde sina liv i sina perfekta familjer, hjälpte mig. Jag insåg att vi alla är mänskliga med våra egna problem och brister. Allt detta gjorde att jag kunde börja knyta an till samhället igen och minska min känsla av utanförskap som jag burit med mig så länge.

Erfarenheter från brukare Möten med en rad olika myndigheter utan resultat leder till hopplöshet Krav som inte stämmer överens med behov Tidsramar som upplevs orealistiska Risk disempowerment, människor som marginaliseras förlorar energi (tro på egen förmåga, kunskap om välfärdssystemet och arbetslivet, handlingsutrymme nå mål) Skamkänslan tenderar att bli destruktiv

Empowermentinriktat arbete Sociala emotioner har betydelse för hur vi agerar (finns med vid möten, hur jag uppfattar att andra ser på mig och min förmåga, självvärdering som påverkar själförtroende och självkänsla) (Tomas Scheff) Möten och aktiviteter gör oss stolta Uppskattade, signalerar att vi är bra, leder oss närmare målet, gör att vi tror på oss själva eller bygger murar Förmanande, dömande, hotande, signalerar att man inte är mycket värd, leder inte vidare i processen, isolering

Riskerar att skapa inaktivitet Hon var på mig hela tiden, då när jag mådde som sämst. Hon ville att jag skulle ut på en praktik fem dagar per vecka, på en gång liksom. Annars skulle jag förlora mitt bidrag... ö Då började jag må ännu sämre, gjorde ingenting, det kändes ju som att jag hade omöjliga krav på mig

Stödets betydelse Jag skulle inte ha kraft kvar att jobba för att bli frisk om jag inte hade mitt rehabstöd, eftersom jag skulle behöva använda all min energi för att bråka om ersättning, läkarutlåtande och allting annat. Jag skulle riskera min praktik och allting annat som blivit bättre

Vad är ett bra stöd? (Brukares erfarenheter) Att ta bort lite av sin professionalitet Eftersträva likvärdig relation, tillit, respekt, delaktighet Stöd i att Matcha och anpassa fysisk och psykosocial arbetsmiljö Social interaktion Får saker att hända anpassat till mående Mötas i vanliga miljöer Personal som Verktyg för att finna strategier och skapa kontroll. Använda i situationer som annars skulle medföra en känsla av maktlöshet Planera och organisera aktiviteter på och utanför arbetet Stöd i att navigera i stödsystemet

Professionellas erfarenheter Oförutsägbar process svårt att bedöma utfall tidigt i en rehabilitering Energi och tidskrävande för individen (komma in i social gemenskap, acceptans på arbetsplatsen, lära sig jobbet, orka hela dagen, hantera symtom) Holistiskt synsätt Stöd till arbetsliv, inte bara arbete (hur fungerar det hemma, på fritiden osv, ev extra stöd under period) Stöd över tid Personal viktig empowermentfaktor avsaknad av makt, begränsade uppdrag, svårigheter att möta upp behov någon annans ansvar? Rehabiliteringen innehåller processer som rehabiliteringsaktören och den enskilde har begränsat inflytande i

En ökad specialisering Rehabilitering: Att möta individen utifrån ett helhetsperspektiv

Hinder för rehabilitering Snårigt stödsystem Svårigheter att samverka specialisering, gränsdragningar, organisation, resurser, samsyn, olika kunskapsområden Bristande överensstämmelse mellan systemets utformning och individens behov Traditionell förberedande rehabilitering

Samverkan som verktyg Skapar ett gemensamt ansvar Ökar kunskapen om andra aktörer Kompetens tydliggörs Effektivt rehabiliteringsflöde Helhetssyn på individen

Rehabiliterande synsätt Möjlighet att byta arbetsplats eller uppgifter Paus för att återhämta sig vid behov Nära och flexibelt stöd alla kan lära sig om jag som arbetscoach kan förstå hur jag bäst kan ge stöd och lära ut Arbetsförmåga är svårbedömt kontext och situationsbundet Exkluderande faktorer (ex diagnos, symptom, grad av funktionsnedsättning) fungerar inte som bra predikatorer på hur väl man kommer att lyckas i arbetet. Personens önskemål och intressens samt skapade erfarenheter över tid styr insatserna

Framgångsfaktorer

Kom ihåg att: