LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN PROGRAMRAPPORT FÖR FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET 2015-09-30
Inledning Förskollärarprogrammets programråd har under sista de två läsåren arbetat för att finna en bra arbetsform för upprättande av programrapport. Fram till och med rapporten för läsåret 2012-2013 var det programledare som stod för skrivandet av rapporten medan programrådet granskade texten. För läsåret 2013-2014 blev rapportens VFU-del skriven av rådets medlemmar som arbetar särskilt med programmets VFU-kurser. Rapporten för läsåret 2014-2015 är framskriven av alla rådets medlemmar. Rådet har organiserat arbetet genom att etablera tre skrivlag. Ett för VFU-kurser, ett för kärnkurser och ett för förskolepedagogiska kurser. Programledare har koordinerat arbetet samt ansvarat för frågor kring det programövergripande. I sitt programrådsmöte onsdag den 23 september värderade rådet årets arbetsform som mycket bra. Det ger inte bara programledare men också hela programrådet en bättre översyn över programmets olika delar. Däremot medför denna arbetsform några konsekvenser. För det första är den resurskrävande. Bortsett från programledare är rådets medlemmar inte tilldelade några andra resurser än till att delta på rådets möten. Programrådet anser det som viktigt och nödvändigt att alla rådets medlemmar ges frigjord tid för att delta i detta viktiga kvalitetsarbete. En annan konsekvens av årets arbetsform för skrivandet är att de tre kursgrupperna (VFU, kärnkurs och förskolepedagogiska kurser) på vissa områden har fått olika framskrivning. Detta gäller särskilt hur studenternas presentationer har skrivits fram. Förskollärarprogrammet ingår i ett nationellt utvecklingsprojekt med övningsförskolor. Programrådet ser det som viktig att informera om aktiviteten i detta projekt. Därför har VFU-delen av denna rapport fått ett relativt stort omfång. Del 1 Programmet i sin helhet 1.1 Programmets huvudsakliga styrkor och problemområden Beskriv vad som utgör a) det ordinarie programmets tre huvudsakliga styrkor och b) Förskollärarprogram för dig med yrkeserfarenhets tre huvudsakliga styrkor. Beskriv vad som utgör a) det ordinarie programmets tre huvudsakliga problemområden och b) Förskollärarprogram för dig med yrkeserfarenhets tre huvudsakliga problemområden. Programmets styrkor Förskollärarprogrammet är nu en fullständig programutbildning med alla programmets kurser etablerade. Flertalet av studenterna uttrycker i programutvärdering att de är nöjda med sin utbildning. I nuläget är utvecklingsarbetet inom programmet koncentrerat på progression mellan besläktade kurser så som språk och kommunikation, lek, lärande, omsorg, matematik, lärande didaktik, profession och vetenskaplighet. Det arbetas också med att skapa länkar mellan olika terminers kurser. Ett annat viktigt arbete är hur programmets strategiska satsningar tydligare kan implementeras i programmet. 2 (32)
En kontinuerlig revidering av kurserna fortsätter. Kursmålen kommunicerar nu mer med litteratur, föreläsningar och examinationer tydligare framskrivna. Programmets svagheter Studenterna önskar mer alternativa sätt att examineras på. Enligt studenterna är det för mycket fokus på slutexaminationen i programmets kurser. Innehållet i utbildningen och de korta kurserna ses inte som en helhet. Studenterna kritiserar utbildningen för att inte använda samma litteratur i flera kurser. Det skulle bidra till en förbättrad studentekonomi. På grund av det ökande antalet studenter i programmet har det sedan VT-13 varit en ganska stor förändring år för år vad det gäller kursansvariga och kurslärare. Detta sätter stora krav på programmets kurser med avseende på till innehåll och form. Kurserna bör i större grad byggas upp kring kursens dokumenter så som kursplan, litteraturlista och kursguide, för att på så sätt bli mindre beroende av vilka lärare som arbetar i kursen. Med ständigt skifte av kursens lärargrupper finns det en risk för att det blir svårare att utveckla programmets kurser. En förutsättning för kursutveckling är att det finns en viss kontinuitet i lärarlaget. Studenter med yrkeserfarenhet efterlyser att programmets kurser i större grad tar tillvara studenternas yrkeserfarenhet. En annan utmaning för programmet är att utveckla form och innehåll i de avslutande kurserna i termin 7 på avancerad nivå. HT-15 genomförs dessa kurser för tredje gången. Ett samarbete mellan de lärarlag som arbetar med kurser på avancerad nivå är redan formaliserat. Det behövs bland annat gemensamma diskussioner kring nivån på avancerad nivå i relation till grundnivå. 1.2 Mål och innehåll Beskriv mål/innehållsområden som är väl integrerade i programmet. Beskriv mål/innehållsområden som behöver utvecklas i programmet. Beskriv vilka konsekvenser ovanstående får för Förskollärarprogram för dig med yrkeserfarenhet som inte läser alla kurser som finns i ordinarie program? Beskriv den utveckling har gjorts gällande innehållsområden som identifierats som svaga utifrån föregående års rapporter? Beskrivningarna ska grundas på en analys av: " hur kursmålen, undervisningen, undervisningsmaterialet och examinationen är kopplade till varandra för att studenterna ska nå respektive examensmål. / / hur flera kurser bygger på varandra för att studenterna ska nå ett examensmål eller dess delar" (UKÄs generella vägledning för självvärdering rapport 2011:4 R Underlag: Examensmålsmatriser som tillhandahålls av LUN. Vid programrådets granskning av programmets examensmålsmatriser framkommer det att programmets olika kurser på ett bra sätt, genom sina lärandemål, behandlar programmets examensmål. Det är ett tydligt sammanband mellan programmets styrkor med avseende på mål/innehållsområden som är väl integrerade i programmet och hur studenterna värderar programmets styrkor och svagheter i programutvärderingen VT-15. 3 (32)
Mål/innehållsområden som är väl integrerade i programmet Med avseende på vilka mål/innehållsområden som är väl integrerad i programmet vill programrådet särskild lyfta följande tre målområden: 1) Visa sådana kunskaper om barns utveckling, lärande och behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövning. Enligt programrådet kan detta tyda på att de förskolpedagogiska innehållsområdena är väl integrerad i programmet. Enligt studenternas programutvärdering svarar 84 % att de i hög grad har kunskaper om barns utveckling och lärande. 2) Visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerlighet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling. Enligt programrådet är också detta innehåll väl integrerat i programmens kurser. Programrådet vill samtidigt påtala de utmaningar som ligger i att utveckla området hållbar utveckling i programmet. Detta gäller särskilt hållbar utveckling i relation till mänskliga rättigheter. Detta uttryckas också genom studenternas programutvärdering där 48 % av studenterna bedömer att programmet i låg grad behandlar sociala relationer. 3) Visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Att programmet lyckas med detta innehållsområde har främst att göra med hur de verksamhetsförlagda kurserna genomförs. På detta område har programmet en styrka. Däremot är det en utmaning för programmet att i alla kurser, men särskilt i de förskolpedagogiska kurserna, utveckla det metodiska innehållet. Enligt studenternas utvärdering av programmet är kurserna bra när det gäller vad som behövs för att arbeta med barnens utveckling och lärande, men svagare på hur läraren arbetar med detta. Beskrivning av mål/innehållsområden som behöver utvecklas i programmet Genom att granska examensmålmatrisen samt studenternas programutvärderingar, är det särskilt tre mål/innehållsområden som enligt programrådet bör utvecklas i programmet. 1) Visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov. I nuläget är det primärt kursen LÖK70G Sociala relationer och specialpedagogiska perspektiv för förskollärare som behandlar detta tema. Enligt programrådet är det en utmaning att kunna integrera denna tematik i flera av programmets kurser. Samtidig är detta också en fråga om vilken kompetens inom det specialpedagogiska fältet som finns inom programmets olika kurser. En möjlig lösning kan vara att identifiera en förskolepedagogisk och en VFU-kurs som också har ett specialpedagogiskt perspektiv. 2) Visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn. Enligt programrådet är detta ett område som kan lyftas i programmens kurser genom ett starkare fokus på arbete med yrkesetik, normkritik och likabehandling. Detta både genom utbildningens kurser och som ett övergripande perspektiv. 3) Visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten, och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för verksamheten. Detta område hör till en av programmets strategiska satsningar. Under läsåret har programrådet arrangerat en programkonferens kring temat. Digitala verktyg har nu också ett större fokus i utbildningens första kurs LÖK10G Lärande, utveckling och didaktik 1 för förskollärare. Detta följs upp i utbildningens andra kurs LÖFÖ30 Lek, lärande och omsorg 1 för förskollärare där ett tema är lärande, etik och värdegrund. 4 (32)
I denna kurs gör studenterna en särskild övning i att problematisera användning av digital media. Att programmet lyckas med sina mål/innehållsområden kommer bland annat till uttryck i studenternas bedömning om i vilken grad de vill rekommendera programmet till andra. 46 % anger Ja (17 av 37), 30 % (11 av 37) svarar Ja kanske. 21 % (8 av 37) anger Nej, troligen inte. 3 % (1 av 37) säger Nej. Programrådet uppmanas att beskriva vilka konsekvenser ovanstående får för förskollärarprogram för dig med yrkeserfarenhet som inte läser alla kurser som finns i ordinarie program. Studenter med yrkeserfarenhet som läser förskollärarprogrammet är tillgodoräknade kursen LÖK10G Lärande, utveckling och didaktik 1 för förskollärare samt tre av programmets fyra VFU-kurser. Enligt programrådet medför det mindre konsekvenser för studenternas utbildning. Studenterna läser kursen LÖK40G Lärande, utveckling och didaktik 2 för förskollärare. Majoriteten av studenterna arbetar i förskolans verksamhet samtidigt som de är studenter vid förskollärarprogrammet. Detta betyder att VFU-kursernas olika uppgifter kan genomföras genom studenternas arbete i förskolan. Som till exempel i kursen LÖFÖ30 Lek, lärande och omsorg 1 för förskollärare, där studenterna planerar för ett projektarbete med tema lek, lärande och estetiska lärprocesser. När det gäller beskrivning av den utveckling som har gjorts gällande innehållsområden som identifierats som svaga utifrån föregående års rapporter, är beskrivs detta i rapportens punkt 3. Programutveckling. 1.3 Studenternas bedömning Beskriv och analysera studenternas synpunkter på programmet avseende: - programmets styrkor och svagheter. - programmets examensmål i relation till innehållet i examensmålsmatrisen. Resonera om hur identifierade problemområden kan hanteras. Redovisa a) ordinarie programs och b) Förskollärarprogram för dig med yrkeserfarenhets studenters bedömning av respektive program. Programmets styrkor Då ingen av programmets studenter med yrkeserfarenhet har genomfört programmets utbildning kommer rapporten i huvudsak fokusera på studenter som läser den ordinarie utbildningen. I de fall där ordinarie studenters bedömning också omfattas av synpunkter från studentdialoger med yrkeserfarna kommer detta markeras i texten. Studenterna lyfter fram programmets verksamhetsförlagda utbildning som en styrka i programmet. De tycker det är bra att VFU ligger utspritt över terminerna för att synliggöra en egen progression. Studenterna tycker vidare att det är bra att det i kurserna används litteratur där författarna själva också är föreläsare. 5 (32)
Studenterna är i stort nöjda med kursernas innehåll. Däremot saknas mer praktisk kunskap och metodik. Enligt studenterna har vissa kurser känts som om de varit onödigt långa, medan andra har känts som att de hade kunnat vara betydligt längre än fem veckor. En av de främsta styrkorna i förskollärarprogrammet är den kompetensen som finns hos de forskare som är verksamma vid GU, och att studenter fått ta del av ny forskning som presenterats fortlöpande under utbildningen. Det är vidare en styrka att programmet erbjuder studenterna teoretiska och praktiska övningar. Detta genom variationen av kurser, samarbetet mellan olika institutioner (exempelvis har de föreläsare/handledare som kommer från den sociologiska institutionen och från HDK varit mycket bra) samt möjligheten att både genomföra enskilda arbeten men även grupparbeten. Studenterna bedömer att programmets kurser bidrar till en helhetsbild av yrket och den kunskap som krävs av blivande förskollärare. Studenterna anser att utbildningen ger en grundkunskap till förskolläraryrket. Studenterna lyfter också fördelen med att läsa en kurs i taget, då det lättare går att fokusera. På avancerad nivå går kurserna in i varandra och det är lätt att blanda ihop dem och svårare att komma ihåg vad det är man läst på vilken kurs. Detta kan bero på att studenterna under termin 7 läser två olika kurser parallellt. Studenterna uppskatter att examinationerna i huvudsak består av hemtentor. Inför salstentor är det lätt att man pluggar in en massa information som sedan glöms bort när salstentan är över. Att istället skriva hemtentor innebär att man har längre tid på sig att hitta informationen och att den därför förmodligen sitter kvar längre. Studenterna är nöjda med hur kursens grupper har varit sammansatta, som lagom stora grupper. De är vidare nöjda med kursernas litteratur som för det mesta bedöms hänga väl samman med deras framtida yrkesroll. Studenterna anser att det finns en helhet i programmet med kärnkurser, förskolepedagogiska kurser och verksamhetsförlagda kurser. Exempelvis genom att på sin VFU-plats observera för att sedan analysera materialet genom aktuell forskning och teori eller genom workshops under kursernas gång. Programrådets reflektioner kring studenternas bedömning av programmets styrkor När studenterna bedömer programmets styrkor, är det oftast områden som det också arbetats mycket med som framhålls. Till exempel relationen HFU-VFU kurser, kursernas litteratur, grupporganisering inom programmets kurser, samt samarbetet mellan medverkande institutioner i programmets kurser. De styrkor som studenterna lyfter kommer till uttryck båda i program och kursutvärderingar. Vad studenterna anser behöver utvecklas i programmet I de två programutvärderingar som hittills gjorts av programmet hävdas det från studenterna att kraven på studenterna är låga. Vad studenterna menar med detta är oklart för programrådet. Om vi går in i olika kursers studentutvärderingar, hävdar mellan 60-80% av studenterna att kraven i kurserna är ganska höga. Däremot kan denna kritik vara kopplad till det missnöje som ibland kommer fram i studentdialoger. Studenterna menar att det finns risk för att mycket arbete i mindre studentgrupper kan medföra att några studenter litar för mycket på andras arbete och insats. Studenterna efterfrågar fortfarande mera återkoppling från kursens lärare. Detta gäller båda studenter i det ordinarie programmet och studenter med yrkeserfarenhet. Samtidig är inte detta en entydig bild. Detta varierar förmodligen bland kursens lärare och kan sannolikt knytas till ett visst behov av ökad högskolepedagogisk kompetens. Ett arbete som pågår bland programmets lärare. 6 (32)
Studenterna är också kritiska till informationen och informationens kvalitet. För både programrådet och programmets kursansvariga institutioner blir detta en utmaning. Det studenterna också reagerar negativt på är bristen på information samt svårigheter med att komma i kontakt med kursernas ansvariga lärare. Studenterna uttrycker att innehållet i de flesta kurser har varit bra, men saknar mera lärarledda seminarier. Studenterna lyfter också frågan om mera obligatoriska seminarier i programmets kurser. Detta är i övrigt också en diskussion som pågår aktivt i de olika lärarlagen. Det är tydligen ett problem både för programmets studenter och lärare att genomföra goda seminarier när frånvaron blir för stort. Programrådet registrerar att flera av programmets kurser nu har infört ett obligatorium för kursens seminarier. Denna fråga kan ses ur flera perspektiv. Det rör sig om lärandemiljö, om organisering av kurserna och det är en resursfråga för programmets kurser. Studenterna efterlyser inte bara ett obligatorium med hänsyn till seminarier. De är också delvis kritiska till innehållet. De hävdar att det blir för mycket redovisning av seminariets litteratur och för lite möjlighet för studenterna att aktivt delta i exempelvis diskussioner och problematisering av kursens innehåll. En annan kritik som studenterna lyfter är programmets helhet genom de olika kurserna. En starkare koppling mellan VFU- och HFU-kurser, samt mellan olika institutioner i de fall där flera institutioner bidrar till en och samma kurs efterlyses. Programrådet är medvetet om denna brist i programmet och genomförde därför en kursledarkonferens i februari 2015 kring denna problematik. Detta arbete är beskrivet under rapportens del 3, programutveckling. Programrådets reflektioner kring studenternas bedömning av programmets utmaningar Det är fortsatt stora utmaningar inom programmet. Något av detta, som till exempel information, kan programrådet ta bättre tag i. Andra utmaningar kan programrådet ta tag i tillsammans med de kursansvariga institutionerna. Några utmaningar ligger tydligen på kursnivå och bör arbetas med inom ramen för de olika kurserna. Trots studenternas kritik av programmet, är likaväl programrådet nöjda med att kritiken inte är oväntad, utan handlar om sådan som tidigare varit känt. Det studenterna lyfter som programmets utmaningar är också tematik för programrådets löpande diskussioner. 7 (32)
DEL 2 Program- och kursuppföljning 2.1 Avhopp/genomströmning Genomströmningen i förskollärarprogrammet är relativt bra. Det är få studenter som hoppar av programmet. De avhopp som förkommer ligger oftast i början av utbildningen, i första termin. Däremot förekommer det en del studieuppehåll. De främsta orsakerna till studieuppehåll är föräldraledighet. Uppehållen går oftast över 2 terminer. Dessa studenter återkommer normalt sett efter studieuppehållet och fortsätter utbildningen. Det är också studenter som blir osäkra på sitt yrkesval och av den anledningen behöver ett avbrott. En del av dessa tveksamma återkommer aldrig utan meddelar sedan ett avbrott. I förskollärarprogrammet är det studievägledare Eva Bergström i samarbete med Natalie Norberg vid LUN-kansliet som följer upp studenter som inte är studieaktiva. Detta görs genom att brev skickas till studenterna där de uppmanas till att ta kontakt för ett samtal med studievägledare. Det är tidvis ett problem att studenter inte meddelar när de inte längre är studieaktiva. Ett noggrant uppföljningsarbete medför att studenten måste fatta ett beslut om att begära avbrott eller begära studieuppehåll. Antalet studieupphåll visar en markant ökning från och med antagningstermin VT-13. Studenternas begäran om studieuppehåll görs som regel i termin 3. Enligt programrådets uppfattning kan detta också bero på behörighetskrav under programmets studiegång. Det är först när studenterna kommer till termin 3 som den första spärren på behörighet kommer, i kursen LÖVU20 (Verksamhetsförlagd utbildning 2 för förskollärare) och LÖK40G (Lärande, utveckling och didaktik 2 för förskollärare). Programmets studiegång bör genomgås, förtydligas och konkretiseras för att på så sätt säkerställa att studenterna håller studietakten fram till ingånger till termin 3. Till exempel genom att tydliggöra att det inte bara är ett antal högskolepoäng som skall vara klara vid ingången till termin 3, men att det också blir specificerat vilka kurser som skall vara klara. Enligt programrådet kan en förklaring till studieupphåll i termin 3 vara knutet till studenter som inte är behöriga till att läsa vidare. Programrådet vill återkomma till detta vid rapporteringen för läsåret 2015-2016. Som övriga viktiga åtgärder för att säkerställa programmets genomströmning vill programrådet också lyfta de terminsvisa studentdialoger samt dialoger som görs inom programmets kurser. Studenterna utvärderar dessa som viktiga, och att det som lyfts i dialogarna följs upp av programråd och kursledare. Detta bidrar till ett bra klimat i programmet och till studenternas trivsel i studiesituationen. När det gäller studenter med yrkeserfarenhet (uppstart VT-14) är det totalt 1 registrerat avhopp (Termin 1) och 7 registrerade studieuppehåll. (2 i termin 1, 4 i termin 2 och 1 i termin 3). 8 (32)
2.2 Kursuppföljning Beskriv och analysera innehållet i kursrapporterna avseende: - studenternas bedömningar av programmets kurser under året. - studenternas prestationer på kurserna. - lärarnas kommentarer till kurserna i sin helhet (i förekommande fall redogör även för LLU:s kommentarer). - förslag på kursutveckling. Kommentera särskilt eventuella skillnader i kursrapporter mellan ordinarie förskollärarprogram och Förskollärarprogram för dig med yrkeserfarenhet Beskriv hur identifierade problemområden från föregående års programrapport har hanterats, särskilt gällande frågor om: - återkoppling - studenternas arbetsmiljö - kursbudget - kursinformation (GUL etc.) Dela upp beskrivningarna så att VFU-kurser beskrivs i ett avsnitt och övriga kurser i ett eller flera avsnitt. Underlag: Kursrapporter från kurser som getts under läsåret 2014/15. Ange hur många kursrapporter beskrivningen ovan utgår ifrån samt hur många kursrapporter som inte inkommit till programrådet Kursuppföljning: Förskolpedagogiska kurser Studenternas bedömningar av förskolpedagogiska kurser under året Antal analyserade kursrapporter är 25. Beträffande deltagare i kursvärderingar skiljer sig antal studenter som medverkar mellan kurser i ordinära programmet och dem för studenter med yrkesutbildning. Medelvärde för ordinära kurser är 35 % (mellan 0 % och 50%). Svarsfrekvens avseende Y-kurser är 67 % (mellan 38 % och 95 %). I kursvärderingar framkommer att studenter övergripande verkar vara nöjda med kurserna: upplever dem som relevanta, professionsanknutna avseende innehåll och genomförande, kurslitteratur och organisation. Vidare pekar kursvärderingar på att lärare genomgående upplevs som engagerade, inspirerande och kunniga. Studenter i Y-kurser förefaller vara något mera nöjda med kurserna än andra. I det följande presenteras studentperspektiv på programmets kurser utifrån teman som särskilt uppmärksammas i studenters kursvärderingar. Sammanhang: länkning kursmål, innehåll och genomförande Beträffande länkning mellan kursmål, innehåll och genomförande överväger utsagor om brister och handlar exempelvis om kurslitteratur i relation till föreläsningar, om kursmål i relation till kursinnehåll och examination/examinerande uppgift i relation till kursmål. Studenter pekar även på behov av ökat samspel mellan lärare inom kursen och i förekommande fall mellan institutioner. Ytterligare brister studenter pekar på är att uppmärksamhet på lärandemål verkar saknas, alternativt behandlas i alltför ringa grad. Likaså pekar studenter på behov av integration mellan teori och praktik. Implicit omfattar detta även behov av ökad integration mellan institutioner där teori respektive praktik är betonad. Genom omfattningen av utsagor om brister sett till sammanhang (länkning mellan kursmål innehåll genomförande examination) torde genomlysning och i förekommande fall revision av kurser vara befogade. 9 (32)
Organisation och information Beträffande organisation ger studenter divergerande utsagor avseende såväl inom kurs som mellan kurser. Där finns kurser som studenter upplever välstrukturerade med tydlig organisation medan andra upplevs som röriga och där kursmål och innehåll inte är nog samstämmigt. Angående information framkommer efterfrågan av ökad tydlighet avseende kursers struktur, genomförande och kursuppgifter. Bland konkreta yttringar som omnämns är kursuppgifter som upplevs vara otydligt presenterade liksom kursguide. Tänkbart kan upplevd brist på såväl organisation som kommunikation härröra från behov av kursutveckling samt förtydligande av kommunikation/information. Arbetsbelastning och krav Genomgående pekar utsagor om arbetsbelastning på att studenter erfar att tidsramen är snäv; att kurser är alltför omfattade och komprimerade i förhållande till kurslängden. Vidare framkommer att för lite tid finns för grupparbete och gruppuppgifter men även för läsning av kurslitteratur och reflektion. Särskilt pekar studenter i Y-kurser på hög arbetsbelastning genom det faktum att de samtidigt yrkesarbetar och studerar. Bland fördelar de uppmärksammar är att studentgrupper relativt sett är små samt att de genom seminarier och grupparbeten får ta del av varandras erfarenheter och reflektioner. Beträffande upplevda krav varierar omdömen mellan kurser men även inom kurs: från hög/ganska hög via lagom krav för godkänt till lågt/alltför för lågt tempo. Möjligen är kurserna alltför innehållsrika sett till kurslitteratur, arbetsformer och examinerande uppgifter i förhållande till kurslängd. Ifråga om spektrumet av uppfattning om upplevda krav finns flera tänkbara förklaringar, varav en är studenters skilda förkunskaper, varierande arbetssätt men även att där finns studenter som samtidigt med studierna har anställning (utöver Y-kurser). Litteratur Kursvärderingar pekar på att kurslitteratur förefaller vara relevant samt mängden lagom/rimlig. Bland synpunkter och ifrågasättande märks att titlar återkommer i olika kurser vilket här lyfts fram som problem (snarare än möjlighet till fördjupning). Vidare framhålls önskan om att litteraturen bättre/tydligare ska bearbetas på föreläsningar och seminarier liksom att studenter snarare än lärare ska komma till tals. Nämnda utsagor gäller för enstaka kurser, inte generellt för utbildningen. Urvalet av kurslitteratur förefaller sammantaget vara oproblematiskt. Snarare är det hur litteraturen används och bearbetas under kursen som kan behöva problematiseras. Återkoppling/feedback Efterfrågan av återkoppling/feedback är ytterligare tema som framkommer bland studentperspektiv i kursrapporter. Utsagor som att återkoppling har saknats respektive uppfattats som mindre givande eller bristfälliga ger exempel på formuleringar. Likaså verkar handfasta, robusta råd efterfrågas beträffande avslutande kursuppgift. Till detta anknyter även efterfrågan av handledning i vetenskapligt skrivande. Behov av/önskan om återkoppling är påtaglig och pekar på att underskott av dylikt föreligger. Stora studentgrupper torde bidra till att försvåra individuell återkoppling. Närvaro Ännu ett återkommande tema i studentperspektiv avser frågan om närvaro-frånvaro. Studenter önskar att det tydligare bör framgå vad i kursen som är obligatoriskt eller ej. Vidare finns utsagor om att kurser omfattar för få obligatoriska moment vilket får konsekvensen låg närvaro. Av kursrapporter framgår att policy kring närvaro/obligatorium verka skilja sig åt mellan kurser. 10 (32)
Studenternas prestationer på förskolpedagogiska kurser Av betygen U, G, VG erhåller majoriteten av studenter G. Bland kurserna varierar procenttal för U från 0 % till 25.5% inom kursen. Spannet för G är 48 % till 88 %. Skillnader beträffande VG är det största bland betygen, från 0,7 % till 50 %. Lärarnas kommentarer till förskolpedagogiska kurser Bland kurserna finns de som har genomförts flera gånger medan andra har genomförts för första gången under läsåret. Därav anger lärare att vissa kurser börjar sätta sig, ta form medan andra är under revidering. Bland särskilda utvecklingsområden som framkommer i kursrapporterna är kollegiet och samverkan, kursinnehåll och kursers genomförande, närvaro samt studentsociala frågor. Värt att uppmärksamma är även att frånvaron av lärares kommentarer är uppenbara i flera kursrapporter. Detta förefaller särskilt gälla Y-kurser. Ifråga om lärarlag och samverkan mellan kollegor finns utsagor som ger uttryck för att det finns lärarlagsarbete där konstruktivt, fungerande kollegialt samarbete verkar föreligga samt att öppet samtal och reflektion kring kursinnehåll pågår. Bland kursrapporterna finns även utsagor som visar på att samarbete, samverkan och gemensam förståelse kring teori och centrala begrepp är ett bland utvecklingsområdena. Som förslag på lösning anges fortsatt arbete med lärarlagsmöten och uppmaning om deltagande. Ett bland dilemman som synliggörs i kursrapporterna är att lärare upplever det problematiskt att personal från en institution genomför undervisning och lärare från en annan examinerar. Flera lärarlag pekar på ett alltför omfattande beting sett till spektrumet av kursmål; att det är problematiskt att hinna behandla det kursplanen anger. Utsagor gör även gällande behov av ökad struktur i kursen liksom behov av översyn av examinationsuppgifter, hur dessa kan göras tydligare. För kurser på avancerad nivå uppmärksammar lärare att studenter kan ha svårt att förstå/förhålla sig till skillnaden från grundnivå. Det i särklass mest frekventa temat bland lärares utsagor gäller studenters närvaro. Problem föreligger om det är alltför låg grad av närvaro. Särskilt i kurser som ges under utbildningens sista termin lyfts detta som dilemma; om konkurrens mellan studier och arbetssökande/förvärvsarbete. Ytterligare tema som framkommer i flera kursrapporter omfattar det faktum att lärare/kursledare har att hantera studentsociala frågor. En fråga som kan utgöra dilemma för lärare. Förslag på kursutveckling I kursrapporter framkommer flera angelägna områden för kursutveckling. Ett gäller kommunikation och samverkan mellan institutioner i de fall då kurser sker på mer än en. Förslag på lösning är att lärare från medverkande institutioner är förtrogna med kursens litteratur, att lärare i större utsträckning än tidigare deltar i lärarlagsmöte samt att en översyn över möjlighet till samverkan i undervisningsmoment/examinerande moment genomförs. Ett annat förslag på kursutveckling avser ökad tydlighet/stringens avseende länkning mellan kursmål, lärandeaktiviteter och bedömning som utvecklingsområde. Detta för att främja ett studentcentrerat perspektiv på lärande. 11 (32)
Ytterligare förslag på kursutveckling är ökad tydlighet avseende progression mellan kurser. Detta torde vara särskilt angeläget beträffande kurser som sker inom lika/snarlika ämnesområden. Frågan om närvaro respektive om obligatorium förefaller vara ett starkt tema bland kursrapporter. Bland kurser som uppmärksammar detta finns endast en som väljer att inte införa obligatorium. Detta sker med motiveringen att: Införande av fler obligatoriska moment i kursen leder till krav på utökade examinerande moment. Detta leder i sin tur till förändringar som kan handla om att exempelvis bedöma och betygsätta studenternas förberedande underlag inför seminarierna vilket i sig vore olycklig. Sådana förändringar sätter i högre grad fokus på organisation och form än på kunskap och förståelse av förskoldidaktisk kompetens för undervisning i naturvetenskap och teknik i förskolan och förskoleklassen vilket är kursens övergripande syfte. Därför är enhetlighet inom programmet avseende gemensam policy kring närvaro/ obligatorium ännu ett förslag till kurs-/programutveckling. Nedan beskrivning gäller förskollärarprogrammets kärnkurser inklusive Y-kurserna, i mån av den utsträckning som de har genomförts Studenternas bedömningar av programmets kärnkurser under året Studenterna är överlag nöjda med föreläsningar, seminarier och kursernas innehåll. I flera av kurserna anger studenterna att de bedömer att arbetsbelastningen är stor, där mycket innehåll ska behandlas under kort tid och mängden litteratur är stor. Detta skapar stress hos många studenter och de upplever att det inte finns tid för reflektion kring kursens innehåll och den litteratur som de läst. För studenter med läs- och skrivsvårigheter är det svårt med material som delas ut på plats och där man förväntas läsa och diskutera materialet under seminariet. Studenterna önskar en tydligare samstämmighet mellan lärarna inom kurserna, vid bedömningar av examinationer och upplägg på seminarier. Studenterna upplever också att det finns en variation kring kvaliteten på olika seminarieledare och att detta skapar olikhet i hur väl seminarierna fungerar. Studenterna anser att en del kurser är välorganiserade och väl genomförda medan det i andra kurser kan skapas tydligare instruktioner och strukturer kring kursernas upplägg, innehåll och examinationer. Likaså gäller detta seminarierna på de olika kurserna. Även om merparten av kursernas seminarier får mycket bra utvärderingar och studenterna upplever att de lär sig mycket där, upplevs andra seminarier som mer otydliga, vilka skulle kunna struktureras bättre och ges ett tydligare innehåll. Studenterna är också mycket nöjda med seminarier där de får gedigen feedback på sina inlämnade texter, både från studiekamrater men framförallt från lärarna. Detta upplevs som mycket positivt för deras lärande och de önskar att detta moment hade funnits tidigare på utbildningen. Seminarier med mer praktiska inslag uppskattas också mycket av studenterna. Studenterna upplever inspelade föreläsningar som läggs ut på GUL, och ligger där under kursens gång, som mycket positivt. Däremot har det ibland varit problem med kvaliteten på det inspelade materialet, där framförallt ljudet inte fungerat tillfredställande. Y-studenterna uttrycker på någon kurs att de behöver mer lärarledd tid där man träffas i verkligheten istället för att det mesta är nätbaserat. 12 (32)
Studenternas prestationer på kurserna Svarsfrekvensen på de skriftliga kursutvärderingarna, vilka oftast sker i form av webbenkäter, är generellt låg, med några undantag. Merparten ligger på en svarsfrekvens på mellan 22 och 50%, med avvikelser på låga svarsfrekvenser på 0% och 11 % samt höga svarsfrekvenser på 72% och 68%. Flera kurser kompletterar dock den skriftliga utvärderingen med någon form av muntlig utvärdering, vilket bedöms ge värdefull kompletterande feedback på kurserna från studenterna, i synnerhet där svarsfrekvensen varit låg på de skriftiga utvärderingarna. HT 2014 LÖK10G, Lärande, utveckling och didaktik: Antal studenter (202) Antal betyg (202) VG (50) G (123) U (27) LÖK20G, Styrsystem, organisation och bedömning: Antal studenter (233) Antal betyg (201) VG (26) G (154) U (21) LÖK20Y, Styrsystem, organisation och bedömning: Antal studenter (28) Antal betyg (28) VG (8) G (20) U (0) LÖK 30G, Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap: Antal studenter (182) Antal betyg (182) VG (43) G (117) U (22) LÖK50G, Lärarprofessionen och vetenskapligt förhållningssätt: Antal studenter (164) Antal betyg (163) VG (39) G (112) U (11) LÖK60G, Styrdokument, uppföljning och analys: Antal studenter (136) Antal betyg (135) VG (31) G (90) U (14) VT 2015 LÖK10G, Lärande, utveckling och didaktik: Antal studenter (205) Antal betyg (203) VG (59) G (113) U (30) LÖK20Y, Styrsystem, organisation och bedömning: Antal studenter (32) Antal betyg (32) VG (5) G (26) U (1) LÖK30G, Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap: Antal studenter (186) Antal betyg (176) VG (55) G (99) U(22) LÖK30Y, Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap: Antal studenter (29) Antal betyg (28) VG (9) G (15) U (4) LÖK50G, Lärarprofessionen och vetenskapligt förhållningssätt: Antal studenter (164) Antal betyg (164) VG (43) G (95) U (26) LÖK50Y, Lärarprofessionen och vetenskapligt förhållningssätt: Antal studenter (29) Antal betyg (26) VG(10) G(16) LÖK60G, Styrdokument, uppföljning och analys: Antal studenter (163) Antal betyg (160) VG (44) G (97) U (19) LÖK70G, Sociala relationer och specialpedagogiska perspektiv: Antal studenter (129) Antal betyg (129) VG (28) G (78) U (23) Kärnkurslärarnas kommentarer till kurserna i sin helhet Lärarna upplever att kurserna som helhet fungerar väl. Lärare inom kurserna anser att de behöver mötas och bättre samverka för att kunna skapa bättre tydlighet och likvärdighet inom seminarier och examinationer. Lärarna anser att det uppstår svårigheter när en del studenter inte närvarar vid introduktioner och föreläsningar, det skapar ojämnhet i studenternas kunskapsnivåer vid seminarier och övningar. Likaså vid icke obligatoriska seminarier är närvaron ofta svag, bl.a. gör detta att externa föreläsare har ifrågasatt huruvida deras medverkan anses värdefull. 13 (32)
I kurser där Akademiskt skrivande har införts som moment upplevs detta som positivt från lärarna. Likaså längre fram i utbildningen lyfts det som positiv från lärarna att studenterna får lära sig att skriva vetenskapligt och korrekt. På någon kurs upplevs seminarierna som mycket arbetskrävande för lärarna, i synnerhet gäller detta där studenterna får omfattande feedback på sina uppgifter. Detta har varit mycket mer krävande och tagit mycket mer tid i anspråk än seminarier med mer traditionellt upplägg. Behov finns att skapa ökad acceptans och förståelse för olikheter inom studentgruppen. Konflikter i relationer mellan studenterna upptar ibland mycket av kursledarnas och lärarnas tid. Flera gånger handlar det om missnöje med den basgrupp som studenterna ingår i och att de önskar byta grupp. För en del Y-kurser nämns att studenterna verkar ha en felaktig föreställning om hur mycket tid man förväntas ägna åt kursen, där studenterna tänker att man lägger ca 8-10 timmar i veckan, medan 75 procent studier innebär en arbetsinsats på ca 30 timmar i veckan. Denna arbetsinsats är tuff för många studenter då de på vissa kurser uppger att de arbetar alla dagar i veckan utom campusdagen. Förslag på kursutveckling för kärnkurserna De flesta kurser verkar ha funnit sina yttre former, kursrapporterna vittnar dock om mindre förändringar för att förbättra kvalitet, ofta i syfte att underlätta för att studenterna ska lyckas. En del kurser kommer att utvecklas genom att strukturera upp litteraturen och minska mängden litteratur. Detta för att bättre kunna bearbeta den litteratur som används. Många kurser anger att de kommer att förbättra informationen och tydlighet om kursernas innehåll och examinationer, exempelvis genom att skapa tydligare kursguider. För att möta behoven om kontinuitet och likvärdighet föreslås fler möten mellan lärarna för att skapa en enhetlighet kring seminariernas innehåll och form. Likaså är det önskvärt med bättre kontinuitet i lärarlagen, för att skapa tydlighet för studenterna. Kursrapporterna från Y-kurserna anger också behovet av att bättre informera Y-studenterna om vad som förväntas av dem i form av arbetsinsats för att klara studierna. Innehållet i VFU-kursernas 8 kursrapporter samt avgångsklassernas utvärderingar Nedanstående gäller endast ordinarie förskollärarprogram då förskollärarprogram för de med yrkeserfarenhet har sin första VFU-kurs Hösten 2016. Studenternas bedömningar av programmets VFU-kurser under året Viktig och givande del av utbildningen. Samarbetet mellan LLU och student visar sig ha utvecklats under året jämfört med tidigare år. Kommunikationen mellan LLU och VFU-kurslärare har utvecklats under året jämfört med tidigare år. Det finns en önskan från vissa studenter att få göra VFU inom olika enheter under sin utbildningsperiod, man vill på så vis få ta del av en variation av avdelningar och olika sätt att arbeta med barns lärande och utveckling. Detta är rimligt men har av kursledning och kurslaget vägts mot att studenterna är på samma VFU-förskola och därmed får stabilitet och att LLU kan stötta studentens progression genom hela utbildningen. Studenternas prestationer på kurserna Svarsfrekvensen på studentutvärderingarna är generellt låg och varierar mellan 27 51 %. 14 (32)
Sambandet mellan lärandemål, innehåll, uppgifter och handledning samt examinationsformer och bedömning har fungerat väl. Utifrån de kvantitativa resultaten kan vi utläsa att i stort sett alla svarande studenter uttrycker att de är mycket nöjda, både när det gäller i vilken grad som kursens upplägg i sin helhet har gett studenterna möjlighet att uppnå lärande samt att examinationerna prövat om de uppnått lärandemålen. Särskilt loggbok med respons från kursläraren och praxisseminarium framhålls som mycket positiva av studenterna. Våra kommentarer till detta är att föreläsning, praxisseminarium med erfarenhetsutbyte och handledning från kursläraren, loggbok med handledning från kursläraren, uppgifter med handledning främst från LLU, självvärdering samt besök med trepartssamtal mellan LLU, student och kurslärare samt till sist examination med stöd i inlämnad text är olika delar för att genom process undervisa, handleda, examinera och enskilt pröva studenter utifrån lärandemålen för kursen. Studenterna i den första VFU-kursen har för första gången haft möjlighet att få betyget VG. C:a 20% nådde den nivån. I kursen görs inget besök av kurslärare på VFU-förskolan vilket försvårar bedömningen av studentens färdighet och förmåga samt ger studenten sämre stöd i att koppla samman innehållet i de högskoleförlagda och verksamhetsförlagda kurserna. Det är inte tillfredsställande att betyget i stor utsträckning grundas på text i denna första VFU-kurs. Besök görs ej heller i de kommande VFU-kurserna och det är mycket olyckligt att studenterna skolas in i att texten blir avgörande för betyget. Det är ett mycket starkt önskemål från både studenter och kurslärare att det avsätts medel snarast så att självvärdering och besök kan göras även i VFU-kurs 1. VFU-kurslärarnas kommentarer till kurserna i sin helhet Kurslärares respons i studenters individuella loggböcker är mycket viktigt för att fortlöpande ge spegling på studentens reflektioner och resultat samt ge handledning i den fortsatta VFU:n. Praxisseminarium mitt i kursen ger studenterna möjlighet att under kursen diskutera sina erfarenheter med kurskamrater, kurslärare och i vissa fall LLU och få spegling på dem. Detta har underlättat studenternas förståelse för komplexiteten i förskollärarens arbete. Studenternas självvärderingar är ett fungerande underlag för trepartssamtal, särskilt beror detta på att det är samma LLU och samma VFU-kurslärare som följer studenterna genom alla fyra VFU-kurserna. Kurslärarna uppfattar kursernas innehåll och uppgifter som relevanta utifrån kursernas mål. Man ser en tydlig progression hos studenterna och att kurserna bygger på kunskaper från HFU. Kurserna ger studenterna möjlighet att få pröva och utveckla förmågor och färdigheter som är aktuella och relevanta för professionen. Det kollegiala lärandet som sker på terminsvisa utbildningsdagar samt vid varje kursavlut i samband med gemensamma bedömningsseminarer har fortskridit även under detta år och ses som mycket viktiga för kvalitetssäkring och likvärdighet i VFU-kurserna. Vi vill även i år framhålla att det är en styrka att de flesta VFU-kurslärarna är adjungerade på ca 40-50% och arbetar resterande tid inom förskola. Detta ger en närhet och trovärdighet till den verksamhet som studenterna vistas i under sin VFU. I vårt fasta VFU-lärarlag på 23 VFUkurslärare är 18 adjungerade förskollärare med deltidstjänstgöring i förskolan, 1 disputerad lektor och 4 adjunkter. Nu går 4 på forskarutbildning och 8 har gått eller går på master eller magisterutbildning. Flera av VFU-kurslärarna arbetar även i högskoleförlagda kurser i förskollärarutbildningen. Kurslärare upplever brist på tid för handledning via loggbok. 15 (32)
Förslag på kursutveckling Kurslaget är medvetna om att det krävs ytterligare utveckling för att synliggöra hur teori och praktik kan bli en helhet i VFU-kurser, detta finns det en pågående diskussion om i kurslärarlaget. Ett ytterligare utvecklingsområde är att ännu mer knyta samman innehåll i VFU-kurser och HFU-kurser och detta har diskuterats under både 2013 och 2014. Nu under hösten 2015 kommer ett utvecklingsarbete att ske mellan alla kursledare i förskollärarprogrammet i dessa frågor. I VFU-kurser blir det extra tydligt att studenterna behöver få hjälp med att se hur helheten i en professionsutbildning ger en ökad handlingskompetens där teoretisk kunskap utgör grund för att arbetet i förskolan skall vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Förskollärarutbildningen är en yrkesutbildning och det finns en problematik i att studenterna i allt för låg grad ser helheten i sin utbildning. Detta gäller exempelvis litteraturen studenterna uppmanas referera till i LÖVU-kurser som av många studenter uppfattas som färdigläst när de slutfört tidigare HFU-kurser, vilket gör att de tycker sig behöva få tid i VFU-kursen att läsa trots att litteraturen ingått i tidigare kurser. Under hösten 2015 kommer alla VFU-kursernas kursplaner att revideras. I stort sett alla examensmål examineras i nuvarande VFU-kurser och alla strategiska områden ingår i VFUkurserna men det kommer under hösten 2015 att tydliggöras ytterligare hur de senare implementeras i VFU-kurserna. Särskilt kommer det också att synliggöras hur VFU-kurserna examinerar följande examensmål då de uppfattats som något otydliga i avgångsklassernas utvärderingar: a) kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser, b) visa förmåga att observera, dokumentera och analysera barns allsidiga lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med vårdnadshavare samt c) kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. När det gäller att identifiera och i samverkan med andra, hantera specialpedagogiska behov kan det bli svårt att examinera detta i VFU-kurser då det skiljer sig mellan VFU-förskolorna om det finns barn med specialpedagogiska behov. Övrigt Det finns en stor ojämnhet mellan hur LLU har och ges möjlighet att utföra sitt uppdrag vilket exempelvis kan visa sig genom bristande kunskap om kursens innehåll och genom brist på tid för handledning. Skolhuvudmannens roll förefaller här vara mycket viktig för att studenter placeras i förskolor och förskoleklass med god kvalitet och god handledning. Detta problem ser dock ut att minska i de två VFU-kurser som i dagsläget ingår i försöksverksamheten med övningsförskolområden. Nätverksträff mellan LLU, koordinator och VFU-kurslärare har hållits i vart och ett av de 20 övningsförskolområdena inför kursuppstart. På dessa träffar har diskuterats aktuellt kursinnehåll, lärandemål, gemensam handledning för att stötta studenterna mot lärandemålen samt underlag för bedömning gentemot lärandemålen. Vidare har koordinatorns, LLU:s och VFU-kurslärarens olika roller tydliggjorts. VFU-kursläraren är ansvarig för att planera och hålla i nätverksträffen. LLU uttrycker att uppdraget och rollen tydliggjorts vilket bidragit till ett större engagemang och säkerhet i handledningen i VFU. Studenter har också uttryckt att LLU är påläst och insatt i lärandemål och kursuppgifter, och har därigenom kunnat handleda mot och i målen. LLU har gett tydligare omdömen om studenten relaterat till lärandemålen. LLU:s deltagande i studentens examination upplevs mycket positivt. LLU uttrycker att förståelsen för både studentens kunskapsutveckling och den egna verksamheten ökar, samt att det är lärorikt att höra andra studenters erfarenheter och reflektioner kring dem. Inom försöksverksamheten med övningsförskolområden kommer alla LLU att ges möjlighet att delta i en utbildnings- och samverkansdag varje vår med föreläsningar om innehållet i de 16 (32)
olika VFU-kurserna. Den första samverkanskonferensen hölls den 17 juni 2015 med 400 deltagare varav de allra flesta var LLU från StorGöteborg. Samverkanskonferensens förmiddag ägnades åt en föresläsning av Torgeir Alvestad som behandlade området lek, lärande och omsorg som är huvudinnehållet i VFU-kurs 1. Eftermiddagen ägnades åt samverkansfrågor i de 20 olika övningsförskolområdena. LLU ges på detta sätt en större kunskap och förståelse för innehållet i kursen och hur handledning kring kursuppgifterna kan genomföras. Studenterna ges förutsättningar för en mer medveten handledning. Identifierade problemområden i VFU-kurserna från föregående års programrapport Återkoppling Studenterna ges individuell respons och handledning av kurslärare via loggböcker och vid trepartssamtal vid besök samt handledning på gruppnivå vid praxisseminariet. Studenterna ges handledning av lokal lärarutbildare i VFU i det dagliga pedagogiska arbetet. Även i år anser både VFU-kurslärare och studenter samt kursledning att respons i studenters individuella loggböcker är ett mycket viktigt sätt för studenterna att få syn på sina tankar och kommunicera dem med VFU-kursläraren som då också kan ge fortlöpande handledning under kursens gång. Inför VFU-besök gör studenten även en självvärdering som studenten, LLU och kurslärare samtalar om vid besöket. Den har visat sig få allt större betydelse för studentens uppfattning om sin progression. Detta gäller även då samma VFU-kurslärare och lokala lärarutbildare följer studenten genom hela utbildningen. Både studenter och kurslärare önskar att det kunde ges ytterligare återkoppling till studenter under VFU-kurserna då det är känt att detta är den enskilt viktigaste faktorn för studenternas lärande eftersom återkoppling gynnar ett djupinriktat förhållningssätt till lärande. Men lärarna menar ändå att två gånger i loggbok samt vid trepartssamtalet är tillfredsställande. Studenternas arbetsmiljö Ca 90 % av de svarande studenterna anger att det ställts höga eller mycket höga krav för att bli godkända på VFU-kurserna. Detta stämmer överens med hur kursledningen ser kraven i VFUkurserna och vi menar att det viktigt med höga krav. Vill i sammanhanget framhålla att kurslärarna lägger extra tid på att handleda de studenter som behöver det. Kursbudget Att genomföra VFU-kurs 1 utan besök ger stora problem för den kursen och för fortsatta VFU-kurser då det i denna första VFU-kurs försvårar bedömningen av studentens färdighet och förmåga samt ger studenten sämre stöd i att koppla samman innehållet i de högskoleförlagda och verksamhetsförlagda kurserna. Som vi tidigare skrivit är det inte tillfredsställande att betyget i stor utsträckning grundas på text i denna första VFU-kurs. Detta görs ej heller i de kommande VFU-kurserna och det är mycket olyckligt att studenterna skolas in i att texten blir avgörande för betyget. Det är ett mycket starkt önskemål från både studenter och kurslärare att det avsätts medel snarast så att självvärdering och besök kan göras även i VFU-kurs 1. VFU-kurslärares handledning via loggböcker överbryggar distans i tid och rum och har visat sig vara avgörande för studenternas möjlighet att nå lärandemålen samt även för VFUkurslärarens bedömning och betygssättning av studenten. En konskevens av detta är dock att budget i alla VFU-kurser överskrids. 17 (32)