HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Relevanta dokument
Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Multiresistenta bakterier

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg

Multiresistenta bakterier

Basala hygienrutiner

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Vårdhygien Västra Götaland. Strama o Vårdhygien utbildning,

Multiresistenta bakterier

MultiResistenta Bakterier (MRB)

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Vårdhygien Västra Götaland VT 2018

Multiresistenta bakterier i Primärvård

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

MRB Multiresistenta bakterier

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Antibiotikaresistens

HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 1

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

Känner du till vårdhygiens hemsida?

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

ESBL. Information till patienter och närstående

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Vårdhygien Västra Götaland HT 2017

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

VRE - hygienrekommendationer

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Lokal anvisning

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

HYGIENKONFERENS VÅREN Anders Lindblom Smittskyddsläkare/Hygienläkare Lawan Wallenius Hygiensjuksköterska Marianne Janson Hygiensjuksköterska

Innehåll: Inledning sid 1

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne

MRSA. Information till patienter och närstående

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

Lokal anvisning

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Basala hygienrutiner och klädregler

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

MRSA. Information till patienter och närstående

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna?

MRSA. Information till patienter och närstående

Smittskydd Värmland. Smittvägar å lite till

Hygienrutiner för Ulricehamns kommun

Stafylokocker. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

Nytt om klamydia i Norrbotten. Nr

Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner

Talmanus Basala hygienrutiner

Riskfaktorer för smittspridning: diarré

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Vårdhygien - basala kunskaper

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

Grundkurs i vårdhygien

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

Transkript:

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Fika

Innehåll MRB, MRSA, ESBL, ESBL-CARBA, VRE vad innebär alla förkortningar? Riskfaktorer Vad är en smittspårning? Nyheter från Vårdhygien Regionala dokument

Så här får ni kontakt med oss på Vårdhygien! Ring eller skriv Telefon: 010-4354749 Mejl: vardhygien.nu@vgregion.se

Viktigt att förebygga uppkomst och spridning av vårdrelaterade infektioner Runt omkring oss, på vårdtagarna och på oss själva, finns alltid bakterier och ibland virus (mikroorganismer). Detta måste vi förhålla oss till!

Är det viktigt ur ett vårdhygieniskt perspektiv att känna till vilka mikroorganismer vårdtagaren eller du själv bär på? Du kommer aldrig att kunna veta vad alla bär på.

Däremot ska vi förebygga smittspridning i alla vårdformer Basal hygien Punktdesinfektion Aseptisk hantering Rengöring 7

MultiResistenta Bakterier = MRB Multi - många Resistenta bakterierna har utvecklat motståndskraft mot antibiotika Bakterier mikroorganismer som finns överallt i vår omgivning, på och i vår kropp. En förutsättning för att det ska kunna finnas liv på jorden

BI-KUPOR DISKUTERA MED DE SOM SITTER NÄRMAST HUR GÖR NI IDAG, EN VÅRDTAGARE KOMMER TILL ER ENHET OCH HAR MRSA,VRE, ESBL ELLER ESBL-CARBA? BEHÖVER NI GÖRA ANNORLUNDA ÄN MED DE ANDRA VÅRDTAGARNA? VÄCKER DET RÄDSLOR BLAND ERA KOLLEGOR NÄR NI FÅR REDA PÅ ATT EN VÅRDTAGARE HAR EN MRB?

MeticillinResistent Stafylococcus aureus = MRSA Meticillin - ett slags antibiotika Resistent - bakterierna har utvecklat motståndskraft mot antibiotika Stafylococcus aureus bakterie som kan orsakar sårinfektioner och bölder

Hur ska vi då kunna förebygga spridning av MRSA? Basal hygien Punktdesinfektion Aseptisk hantering Rengöring 11

ESBL EXTENDED SPECTRUM BETALACTAMASES TARMBAKTERIEN HAR FÅTT FÖRMÅGAN ATT BILDA ENZYMER SOM KAN BRYTA NER VANLIG ANTIBIOTIKA

Hur ska vi då kunna förebygga spridning av ESBL? Basal hygien Punktdesinfektion Aseptisk hantering Rengöring 13

ESBL - CARBA EXTENDED SPECTRUM BETALACTAMASES KAN DESSUTOM BRYTA NER KARBAPENEMER TARMBAKTERIEN HAR FÅTT FÖRMÅGAN ATT BILDA ENZYMER SOM KAN BRYTA NER VANLIG ANTIBIOTIKA SAMT FÖRMÅGA ATT BRYTA NER DEN ANTIBIOTIKA SOM ANNARS ÄR NÅGOT SOM GES TILL PATIENTER MED MRB

Hur ska vi då kunna förebygga spridning av ESBL CARBA? Basal hygien Punktdesinfektion Aseptisk hantering Rengöring 15

VankomycinResistenta Enterokocker = VRE Vankomycin ett slags antibiotika, viktigt i intensivvården Resistenta bakterierna har utvecklat motståndskraft mot antibiotika Enterokocker en typ av tarmbakterier Har lätt för att utveckla resistens Urinvägsinfektioner Sårinfektioner Fäster på inplantat

Hur ska vi då kunna förebygga spridning av VRE? Basal hygien Punktdesinfektion Aseptisk hantering Rengöring 17

BI-KUPOR DISKUTERA MED DE SOM SITTER NÄRMAST HUR GÖR NI IDAG, EN VÅRDTAGARE KOMMER TILL ER ENHET OCH HAR MRSA,VRE, ESBL ELLER ESBL-CARBA? BEHÖVER NI GÖRA ANNORLUNDA ÄN MED DE ANDRA VÅRDTAGARNA? VÄCKER DET RÄDSLOR BLAND ERA KOLLEGOR NÄR NI FÅR REDA PÅ ATT EN VÅRDTAGARE HAR EN MRB?

FRÅGOR?

Riskfaktorer Riskfaktorer hos vårdtagaren Hud Sår (vätskande, svårläkta, omläggningskrävande) Hudsjukdom eksem, psoriasis Infarter till exempel CVK, urinkateter genom huden Dränage, PD-kkateter, PEG, trakeostoma Utsöndringar Diarré Stomi som är svårbandagerad/läcker KAD/suprapubiskateter När inkontinenshjälpmedel inte fungerar Kräkningar av misstänkt infektiös orsak Vägledning till åtgärd När huden är skadad får bakterier från omgivningen lättare fäste. Skadad hud har alltid en hög bakterieförekomst. Vårdtagare bör ha eget rum, ju större hudskador desto viktigare. Vid vistelse i allmänna utrymmen ska sår vara täckta. Utsöndringar innehåller en stor mängd mikroorganismer som lätt kan spridas till omgivningen. Vid diarré och/eller kräkning ska vårdtagaren ha eget rum med eget hygienutrymme och ska stanna på rummet. Personal som vårdar vårdtagare med diarré och/eller kräkning ska inte hantera oförpackade livsmedel, läkemedel, eller mata andra patienter under pågående pass. Luftvägar Hosta i samband med luftvägsinfektion Hosta och nysningar sprider droppar till omgivningen och innehåller en stor mängd mikroorganismer. Vårdtagare med luftvägsinfektion, bör ha eget rum samt undvika att vistas i gemensamhetsutrymmen. Kognitiv förmåga Bristande kognitiv förmåga kan innebära ökad risk för smittspridning, särskilt vid samtidig förekomst av riskfaktorer Bedöm individens förmåga att följa och förstå instruktioner. Tänk på, exempelvis barn som stoppar leksaker och annat i munnen, demens, språksvårigheter, syn och hörselnedsättningar.

Ökad risk Kroppsvätskor/utsöndringar Skadad hud/slemhinna Nedsatta/mottagliga patienter Växlar mellan flera patienter Gemensam utrustning

Basala hygienrutiner bryter smittvägar oavsett vårdform och mikroorganism! Vid kontakt med kroppsvätskor och utsöndringar

BI-KUPOR Hur arbetar ni idag runt riskfaktorerna som står nedan? Är det t ex när ni vet att vårdtagaren troligen har influensa som ni isolerar till rummet eller är det när ni upptäcker symtom som hosta och nysningar osv? Hur tänker ni runt patient som får diarre? Diskutera!

FRÅGOR?

Smittkedjan oavsett vårdform och mikroorganism Smittämne Mottaglig individ - äldre, yngre, nedsatt immunförsvar, skadad hudbarriär, grundsjukdom Stopp! Bakterier & virus Smittvägar Kontaktsmitta - direkt/indirekt Reservoar/källa Patient Personal Tagytor/föremål Stopp! Hur tar sig smittämnet vidare?

Vem gör vad? Smittskydds enheten Vårdhygien Myndighet Smitta i samhället Smittskyddslagen Smitta inom vård och omsorg. B-ML/KS 2018

Smittspårning 1 Stoppa spridningen! 2 Vem kan ha blivit smittad? 3 Var finns källan? 4 Vad har vi lärt oss?

FRÅGOR?

REGIONALA DOKUMENT NYHETER

TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN! Kontakt med mig Tel 010-4354748 elisabet.pamryd@vgregion.se