Äldre i arbetslivet. - möjligheter för ett hållbart arbetsliv på hela arbetsmarknaden

Relevanta dokument
Kan ett längre arbetsliv, hälsa och välbefinnande förenas över hela arbetsmarknaden? Foto: AFA-försäkring

En sund och säker arbetsmiljö genom hela arbetslivet

DRIVKRAFTER OCH MÖJLIGHETER TILL ETT FÖRLÄNGT ARBETSLIV. Per Johansson Lisa Laun Mårten Palme Helena Olofsdotter Stensöta

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Vem jobbar längre än till 65 års ålder och vem vill göra det? En undersökning på bussförare på Veolia i Linköping.

Hinder och lösningar för ett långt arbetsliv på hela arbetsmarknaden

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

SCB: Sveriges framtida befolkning

Gruppen lågutbildade i Sverige

Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL

Early retirement and post-retirement health. Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014

För rehabilitering med hälsan i fokus

Tidigt utträdefrån arbetslivet bland kvinnor och män

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Beskrivning av utlysningens olika inriktningar

Finanspolitiska rådets rapport Presentation för Socialdepartementet Laura Hartman 5 juni 2009

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Vuxnas deltagande i utbildning

Lättläst sammanfattning

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?

Äldres deltagande på arbetsmarknaden

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst

AFA Försäkring AMM Höstmöte Uppsala 14 november 2018

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Andel UVAS 2014 i åldersgrupper

Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning

Tillgänglig arbetsmiljö

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013

Older workers in the Nordic countries (OWN) Det nordiska nätverket för äldre i arbetslivet

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Arbete, Hälsa och Ålder

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

Pensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet år 2018

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut

arbetslöshetsförsäkringen behöver stärkas genom ett höjt tak, längre skydd och att kraven för att kvalificera för a-kassa ses över.

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Arbetsmarknad. Kapitel 9

YRKESINRIKTAD REHABILITERING

YRKESINRIKTAD REHABILITERING

Göran Gynther Tandvårdschef, Region Gotland Enhetschef, Mun- och Käkcentrum, Visby lasarett Docent käkkirurgi

Silvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv

Tillgänglig arbetsmiljö

Sänkta trösklar högt i tak

Feelgoods Jobbhälsorapport 2018 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Sjukfrånvarons utveckling

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni Kristina E Andréasson

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Arbetslivets betydelse för hälsan

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

Vem vinner på en bra arbetsmiljö?

De senaste årens utveckling

Organisatorisk kapabilitet för fördröjd pensionering

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Den orättvisa hälsan - med fokus på kön, genus och jämställdhet

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne

GR-kommunernas personal 2009

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

ArbetsKraft för friska och hållbara arbetsplatser för alla åldrar. swage-modellen. Kerstin Nilsson MPH, Dr. Med & Fil.Dr

Presentation av kunskapssammanställningen Nya sätt att organisera arbete betydelsen för arbetsmiljö och hälsa. Nanna Gillberg 7 mars 2018

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping

Långtidssjukskriven en uppföljning av långtidssjuka

GR-kommunernas personal 2009

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Assisterande tjänster

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Resultat från studien 50+ i Europa

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012

Transkript:

Äldre i arbetslivet - möjligheter för ett hållbart arbetsliv på hela arbetsmarknaden

Åldrande arbetskraft 2030 kommer arbetare som är 55-64 år gamla att utgöra 30% eller mer av den totala arbetsstyrkan i många europeiska länder - Arbeta längre för samma pensionsförmån Safety and health at work is everyone s concern. It s good for you. It s good for business.

Det er forskelligt Nio av tio säger nej till höjd pensionsålder. Mer än varannan klarar inte att jobba till den nya lägsta pensionsåldern. Åtta av tio har värk i kroppen. Det visar Byggnadsarbetarens undersökning bland byggjobbare över 55 år. Byggnadsarbetaren 14 mars 2018 Publicerat 2017-06-07 15:05 (KI, Internwebb) Den 1 juli i år införs nya och tydligare regler för anställningar vid Karolinska Institutet efter 67 års ålder. Särskilt reglerna för de professorer som vill fortsätta med sitt arbete har förtydligats. Bland annat kommer anställningsformen seniorprofessor i fortsättningen att kräva extra motivering från prefekten och en plan för hur kompetensöverföring ska ske till yngre kollegor

Byggnadsarbetarens undersökning bland byggjobbare över 55 år Högutbildade kan jobba längre. De började jobba senare. Vi betalade deras utbildning. De betalar vår pension. Schysst! Byggnadsarbetaren 14 mars 2018 4

Hälsans utveckling Arbete och ålder Arbetsmarknadens förändring Hur länge arbetar vi? Hinder för ett långt arbetsliv Utmaningarna

Hälsans utvecklingmedellivslängd

Bättre hälsa- men ökade hälsoklyftor Återstående förväntad livstid från 30 år efter utbildningsnivå. Kvinnor. Grundskola Gymnasium Högskola Hälsans förbättring ger utrymme för att förlänga arbetslivet Utvecklingen är socioekonomiskt ojämn Men likartad efter födelseland Minskad geografisk variation Ökande variation bland de som har kort utbildning Minskad variation bland de som har längre utbildning Klyftorna utmanar arbetsliv och välfärdssystem Kommissionen för jämlik hälsa (SOU 2016:66) 7

Arbete och ålder Inte sämre men annorlunda

Åldrandets följder för arbetet Överblick Fördjupade perspektiv Prioriteringsförmåga Självkännedom Tålamod Samma förmåga lära nytt Färre olycksfall Mindre sjukfrånvaro i relation till hälsotillstånd Fysisk styrka avtar från 40 års ålder Sämre syn, hörsel och temperaturreglering Långsammare Reaktionstid Informationsbearbetning Lär på annat sätt Olycksfall större följder Ökat återhämtningsbehov Mer kronisk sjukdom Fysisk styrka begränsande i vissa yrken, men sällan mental kapacitet. God synergonomi/akustik behövs. Sämre möjligheter till kompetensutveckling reellt hinder. Hogstedt och Vingård: Pensionsutredningen 2012; Vingård m fl: Friska arbetsplatser för män och kvinnor i alla åldrar (AV 2016), Albin et al: Äldre i arbetslivet omvärldsanalys (ESF 2017)

Arbetsmarknadens förändring Tillväxt av arbeten med höga och låga kompetenskrav Stagnation av mittsegmentet flöde till lågsegmentet ger ökad konkurrens Tillväxt av tjänstesektorn Stor del oorganiserad vård och omsorg >0,5 milj nya anställda i välfärden till 2023 Jakt på kompetens Vård, omsorg, kvalificerade yrkesarbetare m m Var fjärde rekrytering avbryts (Svenskt näringsliv) Kompetensbrist begränsar produktionen Ökande omställningsbehov Kommissionen för jämlik hälsa 2017; Albin et al Äldre i arbetslivet omvärldsanalys (ESF 2017)

Ökade professionella och emotionella krav Omvälvande teknologier Digitalisering Automatisering Globalisering Högre arbetsintensitet Ökade produktivitetskrav Ökade omställningsbehov Mer arbete med människor Ökade emotionella krav Ökad flexibilitet Arbetstid och anställningsvillkor Ökade skillnader i arbetsvillkor» Härmä 2012

Vi arbetar länge - och längre Utträdesåldern år 2014 var 62 år (+3 år sedan 2001) Minskande andel med sjukoch aktivitetsersättning Arbetar generellt högre upp i åldrarna Minskad könsskillnad Differentiellt för socioekonomi» Kadefors Inträdesåldern år 2014 var 28 år (+1 år sedan 2001)» Pensionsmyndigheten 2016 och 2017 Arbetskraftsdeltagande 55-64 år (2015) Danmark 65% Norge 72% Sverige 75% Island 84%% OECD 2015

Fler sjuka i arbete Kronisk sjukdom ökar med åldern Behandlingen blir bättre Många återgår i arbete efter hjärtinfarkt, stroke, cancer m m Fler arbetar med diabetes, MS, förmaksflimmer m m De flesta kan återvända utan anpassning Kronisk sjukdom begränsar oftare fysisk än mental arbetsförmåga Vi vet ganska lite om hur arbetet påverkar sjukdomen...

Välfärdssystems förändring Beviljad sjukersättning Minskning 2006-2011 74,4 % bland kvinnor 64,3 % bland män Mental ohälsa 64,9 % bland kvinnor 48,8 % bland män Rörelseorganen 91,1 % bland kvinnor 90,0 % bland män Förtida ålderspension Ökning 2004 till 2011: Män 2,5% till 6,4% Kvinnor 1,7% till 5,5% Mest i manuella yrken Kadefors et al 2018

Kronisk sjukdom kritisk för kort utbildning Men EU-SILC survey, 26 countries, N=180,134, age 30-59 (A Burdorf, forthcoming) 8% 26%

Stöd matchar inte behov Tillgång till företagshälsovård (Arbetsmiljön 2015) Män 62% Grundskola 52%, gymnasium/högskola 63% Kvinnor 54% Grundskola 32%, gymnasium 52%, högskola 58% Totalt: 58% Grundskola 44%, gymnasium 59%, högskola 60% Tror sig inte kunna arbeta till ålderspension* Män 10% (Grundskola 18%, gymnasium 10%, högre 7%) Kvinnor 12% (Grundskola 18%?, gymnasium 14%, högre 10%) * Besvarat av åldersgruppen 5064 år

A key challenge: The differential impact of extending working life Economic incentives to extend Working conditions not changed Retirement may preserve health if work demands are excessive (or recovery insufficient) Inequalities in health may increase if workers with small economic means can not retire due to change in retirement benefits Burdorf 2015 Wellbeing at end of working-life is a determinant of later frailty Physical workload and jobstrain are independent determinants of disability at old age Prakash et al 2017 Percentage surviving in work until age 65. Most common occupations Sweden 2007-2010 Unskilled labourers (91.93) Managers, professionals (13-24) Kadefors et al (2017)

Önskan att arbeta längre...

Organisatoriska faktorer som möjlighet att påverka arbetsuppgifter och arbetstid, samt kompetensutveckling ökar viljan att arbeta längre Utöver den ekonomiska förjänsten kan ett förlängt arbetsliv också bidra till en aktivitetsbalans för äldre människor En stödjande arbetsmiljö med möjlighet för de. anställda att påverka, hög kontroll, är gynnsam också efter pensionen. Det ökar social deltagande. Pia Hovbrandt, Doktorsavhandling, Lund 2018

Stora utmaningar Även om hälsotillståndet generellt blir bättre i befolkningen och gör att vi bör kunna arbeta längre, så har utvecklingen stagnerat i vissa grupper Klyftorna ökar Arbetsmarknaden polariseras. ökad konkurrens om arbeten med låga formella kompetenskrav Tillgången till stödjande strukturer är lägre för de som har kortare utbildning/arbetaryrken/arbetar i små företag särskilt för kvinnor. Åtstramningar i välfärdssystemen pressar de som redan är sårbara Vi kommer att arbeta upp i högre åldrar för vi vill och många också för de måste Arbetsplatserna behöver hantera en ökad spridning i ålder och i hälsotillstånd bland de anställda. Många fler kommer att arbeta med kronisk sjukdom. Företagshälsovården är en nyckelaktör i det arbete som behöver göras