VANDAS BALANSERADE STRATEGI Vanda stads verksamhetsidé Vanda stad främjar sina invånares välfärd, uppkomsten av nya arbetsplatser och en hållbar utveckling i staden genom att erbjuda en god verksamhetsmiljö och förnuftigt producerad service. Utgångspunkter för verksamheten är öppen kommunikation och kommuninvånarnas delaktighet. Vanda stads värderingar Innovativitet Innovativitet innebär förmågan att i Vanda producera nya och vettiga förändringar, att fungera som vägvisare och ha mod att ta fram nya sätt som är bättre än tidigare för att ordna servicen till kommuninvånarnas bästa. Hållbar utveckling Hållbar utveckling avser att goda levnadsvillkor för nuvarande och kommande generationer tryggas. När lösningar tas fram och beslut fattas beaktar man ekologiska aspekter och rättvisa och håller ekonomin i balans. Samhällsgemenskap Samhällsgemenskap innebär att kommuninvånarnas delaktighet och aktivitet främjas, att marginalisering förebyggs och att de deltar i arbetet för att uppnå de gemensamma målen. Vandas vision Vanda ett klokt val För invånare och företag är Vanda Finlands mest attraktiva och internationella hemstad som går i spetsen för hållbar utveckling. Ett attraktivt Vanda - mångsidiga boendemöjligheter - lokaler och tomter med perfekt läge lämpade för olika slags företag - Finlands logistiska trafikcentrum - andelen egna arbetsplatser ligger i topp för finländska förhållanden - som arbetsgivare är staden en av de bästa i Finland - tjänsternas effektivitet, produktivitet och kvalitet är utmärkta vid jämförelse - mångsidiga hobby-, kultur- och friluftsmöjligheter Ett internationellt Vanda - de internationella kontakterna av världsklass stärks - internationalism och mångkulturell pluralism berikar staden - innovativa internationella projekt söker sig till Vanda - mångfacetterad kompetens och varierande kulturella kontexter tas till vara Ett Vanda med hållbar utveckling Ekologisk hållbarhet - principerna för hållbar utveckling med i stadsplanering samt i ny- och ombyggnadsprojekt - välfungerande kollektivtrafik - användningen av förnyelsebara energikällor främjas 2
3 - naturens mångfald beaktas i planläggningen och rekreationsbruket - personalen är engagerad i att främja hållbar utveckling - Marja-Vanda utgör internationell modell för ekologiskt byggande Social och kulturell hållbarhet - verksamhetsområdenas samarbete intensifieras vid organiserandet av service - samarbetet med kommunerna i regionen ökar - prioriteringar i servicen sker på rättvisa grunder - mångfald och jämlikhet förverkligas i beslutsfattandet - verksamhetskultur och beslutsfattande som genom sin öppenhet främjar gemensamma värden och verksamhetssätt - god förvaltningspraxis och effektiv förvaltningsstruktur - samarbetet med tredje sektorn stärks Ekonomisk hållbarhet - ekonomin är i balans - innovationer som främjar kostnadseffektiviteten tillgodogörs - utbudet och användningen av e-tjänster utökas - god service tryggas via de anställdas förmåga att hantera förändringar och arbetshälsan - goda levnadsvillkor för nuvarande och kommande generationer tryggas. Utvecklingen i Vanda stads omvärld Varje år ökar befolkningen med knappa tvåtusen personer I december 10 överskred Vanda gränsen på 0 000 invånare och i början av 11 bodde 0 055 personer i staden. Av Vandaborna hade 174 435 finska som modersmål medan de svenskspråkiga uppgick till 5 798 stycken och 19 822 personer talade något annat språk. Av dem som talar något annat språk är de ryskspråkiga den största gruppen och i Vanda uppgick de till 4 549 stycken. Stadens befolkning har under 00- talet vuxit med en årstakt på hela 2 100 invånare i året. Under 10 var ökningen 2 419 personer. Ökningen i befolkningsantalet påverkas av den s.k. naturliga befolkningsökningen, dvs. differensen mellan födda och avlidna, men också differensen mellan dem som flyttar till kommunen och dem som flyttar bort inverkar. Den naturliga befolkningsökningen har ökat Vandas befolkning med i genomsnitt mer än 1500 personer i året. Karta 1. Flyttströmmarna i Vanda till och från olika områden åren 06 10
4 Migrationsvinst får Vanda från de övriga kommunerna i huvudstadsregionen och från utlandet. De största migrationsförlusterna går till kranskommunerna och övriga Nyland. Flyttrörelsens andel av förändringen i befolkningstalen har varierat mer än den naturliga befolkningsökningen: under 00-talet har nettomigrationen som lägst varit ett par hundra personer på minus medan den som störst har uppgått till mer än ett tusental personer på plus. Under de senaste åren har särskilt nettomigrationen från utlandet till Vanda och hela huvudstadsregionen varit klart större än tidigare. Den andel av befolkningen som talar något främmande språk har mycket riktigt ökat snabbare än den finskspråkiga andelen. Figur 1. Den årliga befolkningsökningen i Vanda åren 00 10 enligt modersmål befolkningsökning i antal 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 andra språk svenska finska 500 0-500 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Det förutspås att Vandas befolkning också i fortsättningen ökar med i genomsnitt 2 0 invånare i året. Antalet födda är årligen över 1500 fler än antalet avlidna och migrationsöverskottet uppgår till 7 800 personer varje år. Vandas i dag relativt ungdomliga befolkning kommer att åldras, även om antalet barn i dagis- och skolåldern till och med kommer att uppvisa en viss ökning under de närmast åren. Figur 2. Befolkningsutvecklingen bland de yngre åldersgrupperna åren 11 22 500 000 17 500 15 000 18 245 13 664 19 785 15 657 personer 12 500 10 000 7 500 7 059 7 514 5 000 2 500 0 11 12 13 14 15 16 17 18 19 21 Ålder 0-6 7-12 13-15 Antalet Vandabor som uppnått pensionsåldern växer snabbt, under de närmaste fem åren med en genomsnittlig årstakt på 1600 personer. Vid ingången av 16 beräknas de vara 8 100 (33 %) fler än i dag och i början av beräknas de vara 12 700 (52 %) fler än antalet i dag. Antalet personer som fyllt 75 år förutspås öka från 8 840 i dag, med en årstakt på i genomsnitt 640 personer till 14 6 personer år. Antalet personer som fyllt minst 85 år kommer enligt prognosen år att vara nästan dubbelt så stort jämfört med i dag.
5 Figur 3. Befolkningsutvecklingen bland 65 år fyllda och äldre 11 - personer 25000 22500 000 17500 15000 12500 10000 7500 5000 2500 15330 7057 1 785 22 210 12 145 3 580 0 11 12 13 14 15 16 17 18 19 21 Ålder 65-74 75-84 85+ Antalet i arbetsför ålder ökar genom tillskott av personer med främmande modersmål Antalet Vandabor i arbetsför ålder, 64 år, förutspås fortsättningsvis öka, så att de år 16 är 2 400 och år omkring 4 800 fler än i dag. Ökningen i denna åldersgrupp utgår enbart från en ökning i antalet personer med främmande modersmål. Figur 4. Den årliga fluktuationen bland Vandas befolkning i arbetsför ålder ( 64 år) enligt modersmål och prognosen fram till årlig ändring, antal personer 2 000 1 500 1 000 prognos 500 0-500 med främmande språk finsk-/svenskspråkiga -1 000 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Det förutspås att antalet med främmande språk kommer att öka i relativt snabb takt i regionen. Enligt den befolkningsprojektion över den del av befolkningen med främmande modersmål, som sammanställts i Helsingforsregionen, beräknas antalet i Vanda under de följande fem åren öka med runt 5 0 personer och fram till med mer än 10 400 personer, så att deras andel av stadens befolkning skulle uppgå till närapå 14 procent. Utvecklingen förutspås vara den samma i grannstäderna. I Vanda räknar man med att antalet barn med främmande modersmål och under skolåldern fram till 16 kommer att öka till 650 stycken och till 1000 personer före. Bland dem som är i grundskoleåldern är ökningen omkring 700 fram till 15 och ca 1500 fram till.
6 Figur 5. Andel av Vandabefolkningen, enligt prognos, som talar något främmande språk fördelat enligt åldersgrupp 11 35 000 30 000 personer 25 000 000 15 000 10 000 65+år 40-64 år -39 år 16-19 år 7-15 år 0-6 år 5 000 0 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Den ekonomiska försörjningskvoten har försvagats Den ekonomiska försörjningskvoten mäter hur många personer utanför arbetskraften och arbetslösa det går på varje sysselsatt. Som sysselsatta definieras personer som varit i förvärvsarbete under årets sista vecka. Som arbetslösa definieras de personer i åldrarna 15 74 år som varit arbetslösa årets sista arbetsdag. Informationen om arbetslösheten har inhämtats från arbetsministeriet register över arbetssökande. Till de personer som är utanför arbetskraften räknas alla i åldrarna 0 14 år, studerande, beväringar och pensionärer samt övriga som står utanför arbetskraften. Studerande eller skolelev är den person som fyllt 15 år och som på heltid studerar i någon läroinrättning och inte är i förvärvsarbete eller arbetslös. Skolelever under 15 år ingår i kategorin "0 14 år". Som pensionärer definieras alla personer som enligt Folkpensionsanstaltens eller Pensionsskyddscentralens uppgifter uppbär pension (borträknat familjepension och deltidspension) och inte är i förvärvsarbete. Likaså har alla över 74 år bedömts vara pensionärer. En del personer har också definierats som pensionärer på basis av pensionsinkomster. Under 09 var den ekonomiska försörjningskvoten i Vanda 1,01 vilket betyder att för varje person i förvärvslivet fanns det fler än en arbetslös eller person utanför arbetslivet. I Esbo är nyckeltalet det samma. i Helsingfors 1,02, men för hela landet är siffran 1,34. Ännu året innan (08) låg siffran under 1 och i början av 00-talet var den ännu lägre, 0,93. Figur 6. Den ekonomiska försörjningskvoten i huvudstadsregionen och hela landet åren 00 09 1,4 Hela landet 1,3 den ekonomiska försörjningskvoten 1,2 1,1 1 0,9 0,8 0,7 Esbo Helsingfors V a n d a 0,6 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 När befolkningen åldras i framtiden kommer den ekonomiska försörjningskvoten ofrånkomligen att vara större än i dag. Utvecklingen påverkas också avsevärt av ändringar i antalet arbetslösa.
7 Vandabornas utbildningsnivå är högre än i landet i övrigt, men lägre än i grannkommunerna Bäst utbildade bland Vandaborna är de i ålderskategorin 35 49 år, av dem är fler än två femtedelar som har en utbildning på högre nivå. Av dem som fyllt 60 år och äldre utgörs den största gruppen av personer som inte har någon examen alls efter grundskolan. Figur 7. Utbildningen bland Vandabor över 15 år fördelat på åldersgrupp 10 100 90 80 70 60 50 Andel40 av ålders- 30 grup- pen i % 10 0 15-19 -24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70+ åldersgrupp Ingen eller okänd examen mellanstadium högre utbildning Bland kommunerna i Helsingforsregionen har Esbo- och Helsingforsborna den högsta utbildningen. Även i de övriga grannkommunerna är befolkningen mer utbildad än i Vanda. I jämförelse med år 00 har Vandabornas utbildningsnivå stigit långsammare än bland grannarna och i hela landet. Figur 8. Den genomsnittliga utbildningsnivån bland befolkningen över 15 år i Vanda, grannkommunerna och hela landet 09 Hela landet Vanda 3,32 Kervo Nurmijärvi Träskända Sibbo Helsingfors Esbo 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 utbild.nivå = högre utbildningens genomsn. längd per person i år I Vanda ligger arbetsplatssufficiensen på över 100 procent Vanda har något fler arbetsplatser än det bor sysselsatt arbetskraft i kommunen. Av arbetsplatserna förekom en knapp fjärdedel inom handeln samt inkvarterings- och restaurangbranschen medan en femtedel förekom inom samhällsservice och personlig service. Antalet arbetsplatser inom den traditionella industrin har minskat i Vanda liksom i landet i övrigt. Nya arbetsplatser koncentreras till området kring flygplatsen och Ring III.
8 Karta 2. Förändringar i antalet arbetsplatser i Vandas stadsdelar under perioden 00 08 Antalet arbetsplatser i hela Helsingforsregionen ökade efter den korta recessionen i början av 00-talet snabbt från 04 till 08. Under 09 minskade antalet arbetsplatser med en dryg procent. Under 10 började antalet arbetsplatser i regionen ånyo öka, såpass att det under det andra kvartalet 11 redan fanns ett par tiotusental flera arbetsplatser än i slutet av 10. Utslaget på en tioårsperiod har antalet arbetsplatser i området ökat med 10 procent. Relativt sett har ökningen i antalet arbetsplatser varit störst i Vanda och kranskommunerna, hela procent vardera. I Helsingfors har ökningen stannat på bara ett par procent. Figur 9. Arbetsplatserna i Helsingforsregionen åren 1995 10 och under det andra kvartalet av 11 arbetsplatser 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 0 000 100 000 0 1995 1996 1997 1998 1999 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 /1-2 övriga Hfors regionen Vanda Esbo Helsingfors
9 Sysselsättningsgraden i Vanda har hört till de högsta i landet. I och med den ekonomiska recessionen gick den emellertid ner under 09 och arbetslöshetsgraden steg till 10 procent som mest och har redan en tid varit den högsta i Helsingforsregionen. Alltsedan ingången av 10 har sysselsättningsgraden igen ökat och var under det andra kvartalet 11 den högsta i området. I slutet av augusti 11 uppgick antalet arbetslösa arbetssökande i Vanda till 9 240, varav antalet permitterade uppgick till 236. Antalet permitterade har halverats under det första halvåret. Antalet personer som varit arbetslösa längre tid än ett år steg efterhand som arbetslösheten drog ut på tiden. I slutet av augusti uppgick de till 2 326, vilket är hundra fler än ett år tidigare. Figur 10. Arbetslöshetsgraden i Vanda. Esbo och Helsingfors fr.o.m. januari 05 11 arbetslöshetsgrad, % 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Vanda Helsingfors Esbo 05 06 07 08 09 10 11 Arbetslösheten har i allmänhet oftare drabbat unga, de som ännu inte fyllt 30 och mer sällan äldre åldersgrupper, män drabbas oftare än kvinnor. Om man jämför läget i städerna i huvudstadsregionen är ungdomsarbetslösheten fortsättningsvis svårast i Vanda: antalet arbetslösa 25-åringar i Vanda uppgick i slutet av augusti 11 till 965 personer, vilket dock är 300 färre än året innan. Figur 11. Antalet personer i Vanda under 25 som varit arbetslösa längre än i ett års tid fr.o.m. 07 månadsvis arbetslösa 2 600 2 400 2 0 2 000 1 800 1 600 1 400 1 0 1 000 800 600 400 0 0 07 08 09 10 11 under 25 år över ett år
10 För dem som har en utländsk bakgrund och talar något främmande språk är möjligheterna att få arbete betydligt sämre än för dem som talar något av de inhemska språken. Arbetslöshetsgraden hos den del av befolkningen som talar något främmande språk växlar också mellan 15 och 40 procent beroende på personens ursprungsland och språk. Bostadsbyggandet livligare Även i Vanda hade recessionen återverkningar inom alla verksamhetsområden. I mängden byggande, särskilt då i fråga om bostäder, märktes det under exempelvis år 09 då ett rekordlågt antal bostäder färdigställdes i Vanda. I antalet färdigställda bostäder har man i Vanda inte på flera år uppnått det uppställda produktionsmålet på 00 bostäder i året. Även i de övriga kommunerna i huvudstadsregionen ligger man klart efter bostadsproduktionsmålen, största skillnaden förekommer i Helsingfors. Figur 12. Bostäder som färdigställts i Vanda, Esbo och Helsingfors åren 00 10 5 000 4 500 Helsingfors Esbo Vanda 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1500 1000 500 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Under de senaste åren har bostadsproduktionen koncentrerats till områdena utmed järnvägen och området Backas Rosendal. Karta 3. Åren 00 10 färdigställda bostäder i Vanda stadsdelsvis
11 Under 10 ökade bostadsbyggandet i Vanda och Esbo. Tillväxten har fortsatt i Vanda under innevarande år. Tomtpriser och bostadsanskaffningskostnader som är lägre jämfört med grannstäderna är Vanda trumfort bland dem som letar bostad i småhus i huvudstadsregionen. Figur 13. Antalet färdigställda bostäder i Vanda åren 00 10 samt prognos för åren 11 3 000 2 500 2 000 flervåningsbostadshus rad- och kedjehus fristående småhus prognos 1 500 1 000 500 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 bostäder Påbörjandet av byggnadsarbetena på Ringbanan och möjligheterna till markanvändning utmed järnvägsbanan skapar förutsättningar för den befolkningsökning och det bostadsbyggande som prognostiserats. Under 11 har bostadsbyggandet varit så intensivt att fler bostäder blir färdiga under innevarande år jämfört med tidigare år. Karta 4. Det prognostiserade bostadsbyggandet åren 11 stadsdelsvis
12 Byggandet av verksamhetslokaler ökar igen Under 00-talet har mängden våningsyta som färdigställts i Vanda, förutom bostäder, varit mycket omfattande, med en årstakt på omkring 0 000 kvadratmeter våningsyta, under vissa år har mängden till och med uppgått till 300 000 kvadratmeter våningsyta. Byggandet koncentreras till området kring flygplatsen samt utmed Ring III. Karta 5. Byggnation som färdigställts i Vanda åren 00 10 stadsdelsvis, exkl. bostadsvåningsytan Under 10 färdigställdes lokaliteter i en rekordartat liten omfattning, bara knappa 70 000 m 2 -vy. Under innevarande år har nybyggandet av lokaliteter igen upplevt ett uppsving och under 11 kommer en klart större mängd lokaliteter att färdigställas i Vanda jämfört med 10. Figur 14. Annat än bostadsbyggande åren 00 10 (m 2 -vy). 350 000 2 m2-vy 300 000 250 000 0 000 150 000 100 000 Övriga Lager Industri Offentl. Trafik Affärer o.kontor 50 000 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
13 KÄLLOR Statistikcentralen: stads- och regionindikatorer, befolknings- arbetsplats- och sysselsättningsdata Nylands NTM-central och och Vandas arbets- och näringsbyrå: arbetslöshetsdata Facta kommunregister: byggnadsuppgifter Vanda stad: Befolkningsprognoser och byggnadsprognos Ekonomiska utvecklingsutsikter Allmänna ekonomiska utsikter Den ekonomiska tillväxten i Finland har fortsatt legat på en nivå om 3,5 % också under 11, men finansministeriet bedömer att tillväxten saktar av till 1,8 % under 12 på grund av lånekrisen i Europa och de osäkra ekonomiska utsikterna internationellt. Arbetslöshetsgraden förutspås emellertid fortsättningsvis minska från 7,9 % under 11 till 7,6 % under 12. Finansministeriet bedömer att sysselsättningsgraden kommer att öka och överskrida 70 % år 14. Produktionsökningen under kommande år är nästan helt avhängig den totala produktiviteten, eftersom arbetsinsatserna inskränks och kapitalstocken ökar bara i viss mån. Enligt prognos växer konsumentpriserna fortsättningsvis snabbt, 3,3 % under 12, varefter prisstegringen ligger på runt 2 %. På grund av skatteökningar och anpassningsåtgärder inom den offentliga ekonomin bedömer finansministeriet att finansieringsläget stärks, men statens och kommunernas ekonomi kommer att visa underskott även under de kommande åren. Den offentliga sektorns bruttoskuld (EMU) överskrider 50 % 12. Statsskulden överskrider gränsen 100 miljarder euro under 14. För täcka att hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin lyfter finansministeriet fram, utöver finanspolitiken, dessutom längre arbetskarriärer, förbättrad produktivitet när det gäller den offentliga servicen, liksom det att den uppvisar bättre resultat och effektivitet samt förbättrade förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Målsättningen är att före utgången av valperioden lyfta sysselsättningsgraden till 72 %. Osäkerheten i den internationella ekonomin och hotet om en annalkande recession återspeglas särskilt via exportindustrin på en avmattning i förvärvsinkomsternas tillväxt. Konsumenternas tilltro till ekonomin har också försvagats under hösten 11. Den ekonomiska utvecklingen inom den kommunala sektorn Statsrådet (regeringen) genomför enligt sitt program en riksomfattande kommunreform med målet att uppnå en livskraftig kommunstruktur som baserar sig på starka baskommuner. Regeringens kommunreform kommer att skapa en servicestruktur där en part med tillräckligt omfattande befolknings- och kompetensunderlag innehar makten och ansvaret för ordnandet och finansieringen av service. Regeringen kommer att före utgången av 11 specificera noggrannare kriterier och en färdplan för kommunreformen. En ny strukturlag ersätter den nuvarande ramlagen (Paras). Till underlag för reformen igångsätter staten en hela landet omfattande utredning över vilken kommun- och servicestruktur som är ändamålsenlig för respektive område. Med tanke på den nationella konkurrenskraften och tillväxtpotentialen accentueras betydelsen av kommunoch servicestrukturlösningarna i metropolområdet, konstateras det i regeringsprogrammet. Kommunstrukturreformen utgör en grund för totalrevideringen av kommunallagen samt förnyelsen av statsandelssystemet. Kommunernas skatteinkomster ökade med 4,2 % under 10 medan tillväxten för 11 bedöms uppgå till 4,4 %. De kommunala skatteinkomsterna ökar med 3,6 % under 11 och 1,4 % under 12. I synnerhet kommunernas inkomster från samfundsskatterna ökar med ca 15,1 % under 11. Kommunerna har fått tillgång till 31,99 % av samfundsskatterna åren 09 11. För sänkningen av samfundsskatteprocenten till 25 % ersätts kommunerna genom att kommungruppsandelen höjs med 0,88 procentenheter. Åren 12 och 13 är kommunernas andel av samfundsskatten 27,87 % och 14 återbördas andelen till 22,87 %. Under 12 minskar ökningen i kommunernas skatteinkomster till 0,6 % eftersom tillväxten avtar och kommunernas andel av samfundsskatterna sänks. Under 12 minskas tillväxten i de kommunala skatteinkomsterna i och med att grundavdraget och arbetsinkomstavdraget höjs, å andra sidan ökar de genom begränsningarna i rätten att dra av bostadslåneräntor och sänkningen i hushållsavdraget. I kommunernas statsandelar görs en indexjustering på 3,7 %, en justering fullt ut i kostnadsfördelningen samt att fastighetsskatten frikopplas från utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomsterna. Nedskärningen i statsandelarna på 631 milj. euro betyder en minskning på 118 euro/invånare i statsandelen för basservice och en sänkning av statsandelsprocenten med 2,69 procentenheter till 31,42 procent. Ändringar i
14 befolkningens antal och åldersstruktur inverkar på statsandelarna. Statsandelsprocenten för undervisningsoch kulturministeriets förvaltningssektor är 41,89 under 12. Ändringarna i Familjevårdarlagen och barnskyddslagen har också beaktats i statsandelsgrunderna. Verkningarna av lagen om äldreservice torde synas i statsandelarna för år 13. De höjningar i avdragen som berör kommunalskatterna, sammanlagt runt 260 milj. euro i hela landet, har kommunerna kompenserats för i statsandelen för basservice. Finansministeriet har offentliggjort en kalkyl över de viktigaste återverkningarna i kommunerna av ändringarna i skatter och statsandelar under 12 (FM Kommunavdelningen 29.8.11). Enligt kalkylen kommer Vanda att ha nytta av höjningen med 5 procentenheter i samfundsskatteandelen i den samfundsskatt på 10,8 milj. euro som ska erläggas (och verkningen i skatteinkomster i form av kontoföringar skulle uppgå till ca 8 milj. euro) under 12. Uteslutningen av fastighetsskatten ur statsandelarna ökar stadens statsandel med runt 6,2 milj. euro och 118 euro/invånare, nedskärningen i statsandelar minskar stadens statsandelar med 23,6 milj. euro. Justeringen i kostnadsfördelningen medför intäkter för staden på 9,2 milj. euro medan indexjusteringen och de nya definieringskoefficienterna bidrar med ca 10,7 milj. euro. Kompensationen för skatteförluster bidrar med omkring 9 milj. euro till staden i statsandelar under 12 (FM Kommunavdelningen 22.9.11). Prognoserna för 12 över Vanda stads skatteinkomster och statsandelar har preciserats utgående från det av statsrådet godkända förslaget till statsbudget och budget för basservicen 12. Det bedöms att höjningen i basservicens kostnadsnivå kommer att kvarstå under 3 % medan inkomstnivån inom den kommunala sektorn stiger med runt 2,5 %. Kommunernas utgifter ökar med ca 3,5 % medan investeringarna stiger med runt 2,5 %. Kommunernas kostnadsnivå bedöms stiga med i medeltal ca 3 % och utgifterna öka med 4 % åren 12 13. Kommunernas skuldsättning ökar med omkring 1,5 miljarder euro åren 12 och 13. Kommunernas investeringar ökar inte, men investeringsbehoven kvarstår vid nuvarande höga nivå. Underskott i den kommunala ekonomin ökar något både 12 och 13. Vid prognostiseringen av kommunernas skatteinkomster har finansministeriet undantagsvis antagit att den kommunala skattesatsen ökar med den tiondedels procent under kommande år. Vandas ekonomiska utsikter Den ständiga befolkningsökningen och tillväxten i antal arbetsplatser är en klar styrkefaktor i stadens utveckling, å andra sidan medför tillväxten utmaningar när det gäller att balansera stadens utgifter och inkomster samt det optimala förverkligandet av investeringarna. Staden finansierar sina verksamhetskostnader via skattefinansieringen, men har i allt högre grad tvingats finansiera sina investeringar genom ytterligare upplåning. I synnerhet utfästelserna vid byggandet av Ringbanan och föreberedelserna inför byggandet av Marja-Vanda bidrar till att binda stadens resurser under de närmaste åren. Likaså har staden genom en betydande ekonomisk satsning tvingats binda sig till förbättrandet av Ring III. Balanseringen av stadens ekonomi och en uppbromsning av skuldsättningen dryftas i ett läge där världsekonomin och euroområdet hösten 11 överskuggas av en finanskris i flera euroländer och en eventuell vändning i en ekonomisk recession. Recessionshotet rör framförallt den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen, tillgången på finansiering och skatteinkomsterna. Ökningen i stadens skatteinkomster avstannade 02, när samfundsskatterna minskade med 40 % från året innan på grund av sänkningarna i kommunandelen. Rytmstörningen i anslutning till inkomstskatterna gjorde att de kommunala skatterna började minska under 03, då kommungruppens fördelningsandel minskades kraftigt och hela skattefinansieringen minskade jämfört med året innan. Likaså var tillväxten i kommunala skatteintäkter ytterst liten under 04. Dessa tre år med inskränkta skatteinkomster inverkade kraftigt på stadens ekonomiska balans då utgifterna fortsatte att öka. Under 03 var stadens årsbidrag negativt och staden skuldsatte sig även inom driftsekonomin. Under 04 uppvisade räkenskapsperiodens resultat rejält underskott, -36 milj. euro, under 05-23 milj. euro och ännu 06 låg underskottet på en miljon euro. Under 07 låg resultatet redan 16 milj. euro på plus. År 08 var resultatet över 3 milj. euro medan det 09 vände i ett minus på över 14 miljoner euro. Under 10 uppvisades ett positivt resultat på över 15 milj. euro och en jämförbar prognos för år 11 ligger på närmast ett nollresultat. Med anledning av att ekonomin balanserades upp och sanerades åren 05 08 ökade stadens verksamhetskostnader med under 2 % och reellt sett minskade verksamhetsutgifterna utslaget per invånare med ca 3 % under 07. Under 08 ökade stadens verksamhetsutgifter med över 10 % i och med att skattefinansieringen växte med ca 7 %. Den kraftiga tillväxtperioden i skatteinkomsterna 05 08 stannade upp i den djupa recessionen 09, då skatteinkomsterna och statsandelarna ökade med sammanlagt 1,6 % då utgifterna ökade med 3,2 %. Under 10 ökade utgifterna med över 4 % och enligt prognos ökar de under
15 11 med mer än 5 %. Skattefinansieringen ökade med 6,8 % under 10 och ökar enligt prognos med 5,1 % under 11. År 07 tangerade Vanda stads investeringar en årsnivå på över 100 miljoner euro, vilket detta år kom att bero på markaffärerna i Marja-Vanda och anskaffningen av Kauniala sjukhus. Under 07 tog staden 55 miljoner euro i ytterligare skulder. Under 08 ökade stadens skuldbörda med "bara" 18 milj. euro tack vare den kraftiga tillväxten i skattefinansieringen. Ringbanan har från och med 09 inverkat på stadens investeringsnivå och de största satsningarna görs åren 11 13. Alltsedan 09 har staden genom ett räntefritt lån till staten finansierat förbättringsarbetena på Ring III. Staden upplånade ytterligare 117 miljoner euro 09, 38 miljoner euro under 10 och enligt prognos 80 miljoner euro under 11. I slutet av 11 har Vanda stad totalt omkring 835 miljoner euro i skulder. Stadens verksamhetsbidrag 10 låg på ca -875 miljoner euro och skattefinansieringen på sammanlagt ca 934 miljoner euro. Årsbidraget låg på runt 77 miljoner euro och det jämförbara resultatet på 15 miljoner euro 10. För att förbättra årsbidragets täckningsgrad så att den även täcker investeringarna, bör täckningsbidraget i mindre grad försvagas räknat även i euro (och procentuellt) jämfört med hur skattefinansieringen ökar. Åren 12 14 är investeringarna på en exceptionellt hög nivå, till en del beroende på investeringarna i Ringbanan. Arbetena med att iståndsätta Ring III färdigställs under 11 och staten återbetalar sitt lån på 50 milj. euro till Vanda stad före utgången av 13. Takten som stadens utgifter ökar med har accelererat till runt 5 procent under 11 och kostnaderna utslaget per invånare har reellt sett vuxit åren 09 11. Enda sättet att få ekonomin i balans med nuvarande skattebas är att få ökningen i utgifterna att stanna kvar på en årsnivå om ca tre procent. Målsättningen förutsätter en reell förbättring av produktiviteten i stadens service och funktioner. När de stora trafikprojekten (Ringbanan och Ring III) blir klara kommer Vanda att inom stadsbyggandet koncentrera sig på förverkligandet av Marja-Vanda och kompletteringsbyggandet i de gamla centrumområdena och områdena utmed järnvägen. Stadens budget för år 12 har uppgjorts med ett positivt resultatmål som grund. Figur 15. Utvecklingen i Vanda stads skatteinkomster under ekonomiplanperioden 12 15 10 Skatteinkomster 10-15 6,0 Milj. 1000 800 600 400 805 848 868 907 935 971 5,0 4,0 3,0 2,0 Förändring i % 0 1,0 0 BS 10 Estim. 11 BDG 12 EP 13 EP 14 EP 15 0,0 År Skatteinkomster totalt Förändring i %
16 Figur 16. Fördelningen av Vanda stads inkomstfinansiering i budgeten 12. Fördelningen av stadens inkomstfinansiering Finansieringsinkomster 2 % Statsandelar 11 % Verksamhetsinkomster (exkl. int. inkomster o. Ring III) 15 % Samfundsskatter 5 % Fastighetsskatter 5 % Kommunalskatter 61 % Figur 17. Skattefinansieringens fördelning enligt skatteslag och statsandelar i Vanda stads budget 12. Skattefinansiering BDG 12 Fastighetsskatt 6 % Samfundsskatteandel 6 % Statsandelar totalt 14 % Kommunalskatt 74 %
17 Figur 18. Lånestockens utveckling i Vanda stad under ekonomiplanperioden 12 15. Lånestockens utveckling 1600 1400 10 1000 Milj. 800 600 400 0 0 BS 06 BS 07 BS 08 BS 09 BS 10 Estim. 11 BDG 12 EP 13 EP 14 EP 15 År Utvecklingen i antalet anställda i Vanda under 00-talet Antalet anställda i Vanda stad har under hela 00-talet vuxit behärskat i förhållande till invånarantalets ökning. I två olika etapper har man gått i land med betydande nedskärningar i antalet anställda på viss tid (åren 05 och 09). Stadens målsättning är att fastanställa behövlig personal och att för kortvariga vikariat och arbetsuppgifter av säsongskaraktär använda den service som erbjuds av Seure Henkilöstöpalvelut Oy. Tabell 1. Utvecklingen i antal invånare och antalet anställda År 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Invånare 178 471 179 856 181 890 184 039 185 429 187 281 189 711 192 522 195 397 197 636 0 055 Personal (ordinarie+ visstidsanställda) 10 237 10 633 10 783 11 288 11 517 11 256 11 353 11 404 11 694 11 416 11 332 Invånare/anställd 17,43 16,91 16,87 16,30 16,10 16,64 16,71 16,88 16,71 17,31 17,65 Genom personalplaneringen bedöms framtidens kompetensbehov, personalstruktur och -antal. Personalplaneringen ger stöd såväl i att hantera personalmängden, som kompetensutvecklingen och -allokeringen. I och med personalplaneringen möjliggörs bl.a. rekryteringen av arbetsenheter samt planeringen av semestrar och fördelningen av arbetsturer. Åren 12 13 ökar antalet anställda med 151 personer och åren 14 15 med 169 personer. Personalökningar sker bl.a. inom social- och hälsovården på grund av investeringsplanen och servicestrukturen samt inom bildningsväsendet p.g.a. efterfrågan på service. De vakanser som frigörs allokeras på nytt enligt behov och i samband med varje rekrytering övervägs behovet mycket noga. Särskild uppmärksamhet fästs vid tillsättandet av vikariat och tidpunkterna för när dessa besätts.
18 Tabell 2. Utvecklingen i antalet anställda Personal i genomsnitt Verks.omr./affärsverk HS 11 HS 12 HS 13 HS 14 HS 15 12-15 Bildningsväse 5 529 5 517 5 532 5 542 5 551 5 536 ndet Social-o.hälsovård 2 562 2 640 2 705 2 766 2 837 2 737 *Munhälsan 286 284 284 284 284 284 Fastighetscentralen 1 097 1 102 1 097 1 097 1 097 1 098 Centralförvaltningen 340 348 344 342 340 344 *Affärsverken 511 514 493 501 506 504 Markanv. o miljö 6 628 630 631 631 630 Fritid och invånarservice 527 532 538 541 546 539 Allt totalt 11 472 11 565 11 623 11 704 11 792 11 671 Ändring 93 58 81 88 80 Den omfattande pensionsavgången möjliggör de planerade ändringarna i personalstrukturen med beaktande av god arbetsgivarpolitik. Rekryteringen på grund av pensioneringarna är en utmaning för arbetsmarknaden på grund av de kommande årsklasserna. Uppmärksamhet måste också fästas vid att överföra kompetensen hos dem som går i pension. Enligt kommunernas pensionsförsäkring kommer pensionsavgången i Vanda att vara på topp åren 12 16. Pensionsavgången i Vanda ligger dock under genomsnittet inom den kommunala sektorn 12 30. Antalet personer som går i arbetsoförmögenhetspension har under de senaste åren (09 och 10) minskat rejält. Orken i arbetet stöds genom den verksamhetsmodell för aktivt engagemang som är i bruk, vilken har ökat antalet rehabiliteringsansökningar med hälften. Fram till år 30 kommer närapå 60 % av den nuvarande personalen att ha gått i pension (i siffrorna saknas de lärare som omfattas av statskontorets pensionssystem). Tabell 3. Pensionsavgången i Vanda och de stora städerna. pensionsavgång Åren Pensionsavgång Vanda (%) stora städerna (%) 11-15 16 % 15 % 11-31 % 30 % 11-25 44 % 43 % 11-30 57 % 57 % Utvecklingen i lokaliteternas omfattning I diagrammet presenteras utvecklingen i omfattningen av de lokaliteter som står till stadens verksamhetsområdens förfogande (yta angiven i kvadratmeter) under tidsperioden 09 15. Under den granskade perioden ökar lokaliteternas omfattning med omkring 13 %.
19 Figur 19. Omfattningen av de lokaliteter som är i stadens användning åren 09 15. 840 000 8 000 800 000 780 000 760 000 Lokaliteter totalt (m²) 740 000 7 000 700 000 680 000 09 10 11 12 13 14 15
21 STRATEGISKA MÅL