Arbetsgrupp för utredning av utrymmeslösningar i förbindelse med undervisning i åk 7 9 samt social- och hälsovård i Nagu och Korpo RAPPORT Juni 2014
1 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Nuläget... 3 2.1. Årskurser 7 9 i Nagu och Korpo... 3 2.2. Social- och hälsovård i Nagu och Korpo... 5 3. Alternativen... 6 3.1. Alternativ 1... 6 3.2. Alternativ 1 A... 7 3.3. Alternativ 2... 9 3.4. Alternativ 2 A... 11 3.5. Alternativ 2 B... 13 3.6. Alternativ 3... 14 3.7. Alternativ 4... 16 4. Åtgärder oberoende av alternativen... 17 5. Prioritetsordning av alternativen... 17 Tabell över för- och nackdelar med olika alternativ... 18 Bilagor: Skisser... 18
2 1. Inledning Stadsfullmäktige beslöt 10.12.2013 162 och 163 ge stadsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp med representanter från bildnings-, social- och hälsovårdsavdelningen för att utreda hur undervisningen i årskurs 7 9 inom det svenskspråkiga skolväsendet och hälsovården i Nagu-Korpo ska ordnas. Arbetsgruppen bör pröva olika utrymmeslösningar och eftersträva lösningar som är kostnadseffektiva och inte leder till betydande nyinvesteringar. Nämnderna har informerats om arbetet. Inga kommentarer har inkommit. Arbetsgruppen skulle rapportera till styrelsen och fullmäktige inom maj 2014. Stadsdirektören har gett tilläggstid så att rapporten kan behandlas i stadsstyrelsen 23.6.2014. Arbetsgruppen föreslår att följande nämnder hörs: social- och hälsovårdsnämnden, bildningsnämnden + sektioner, sektionen för servicetjänster samt områdesnämnderna i Nagu, Korpo och Houtskär. Stadsstyrelsen utsåg 13.1.2014 6 en arbetsgrupp bestående av sju förtroendevalda för att utreda olika alternativ till hur undervisningen i åk 7 9 och hälsovården i Nagu och Korpo ordnas samt utrymmesfrågor i anslutning till detta i enlighet med fullmäktiges beslut. Som sakkunniga deltar fastighetschef Seppo Pihl, utbildningschef Ulrika Lundberg samt vårdchef Ann-Helen Saarinen. Arbetsgruppen består av följande personer: Ted Bergman Eskil Engström Merja Fredriksson Dan-Peter Henriksson Sverker Karlsson Helena Särkijärvi Nina Söderlund Seppo Pihl Ulrika Lundberg Ann-Helen Saarinen Annukka Koskinen ordförande fastighetschef utbildningschef vårdchef arbetsgruppens sekreterare Arbetsgruppens uppdrag analysera kostnadseffekterna av olika lösningar och presentera alternativa modeller för en optimal användning av befintliga byggnader värdera olika alternativ som dels bygger på en koncentration av undervisningen i åk 7 9 till en skola och en lösning där hälsovården i stor utsträckning koncentreras till en hälsostation samt dels alternativ som förutsätter mindre förändringar i verksamheten
3 Arbetsgruppen har övervägt olika alternativ och utgått i sin bedömning från funktionella synpunkter. De olika alternativen har bedömts med tanke på både positiva och negativa konsekvenser och i bedömningen har även emotionella faktorer beaktats. Arbetsgruppen anser att ett sådant alternativ där åk 7 9 i Korpo skulle flyttas till Nagu inte är möjligt, eftersom den dagliga skolresan för eleverna från Houtskär då skulle överskrida tre timmar som är den högsta tillåtna tiden som en skolresa får ta i anspråk enligt 32 i lagen om grundläggande utbildning. Utgångspunkten för den ekonomiska kalkylen är den totalekonomiska effekten för hela staden och inte för de enskilda enheternas kostnader. Summorna är uppskattningar och skall ses som riktgivande. Endast fastigheter som berörs i alternativen finns med i de ekonomiska kalkylerna. Allmänt kan konstateras att en minskning av personalkostnader på sikt ger betydligt större inbesparingar än en minskning av fastighetsbeståndet. De olika alternativen påverkar dock inte social- och hälsovårdens personalstruktur i skärgården eftersom målgruppen, framför allt de äldre, ökar inom de kommande åren. Det är främst inbesparingarna i fastighetskostnaderna som kan ge effekt på ekonomin. Däremot påverkas servicenivån lokalt betydligt av de olika alternativen. I alla alternativ har man för serviceboendets del använt kostnaderna för sju servicebostäder som ett teoretiskt jämförelsevärde. De olika alternativens ritningar är riktgivande och beskriver närmast fördelningen av utrymme mellan enheterna. Den slutliga rumsdispositionen finslipas i samarbete med de berörda inför ett eventuellt förverkligande. 2. Nuläget 2.1. Årskurser 7 9 i Nagu och Korpo Kyrkbackens skola har 90 elever och Skärgårdshavets skola har 63 elever i åk 1-9 under läsåret 2013 2014. Enligt en elevprognos som gjorts fram till 2020 2021 håller antalet elever i skärgårdsskolorna på att minska. I Korpo verkar elevantalet minska i jämn takt, medan den årliga variationen är större i Nagu. Utvecklingen i Korpo påverkas av ett mindre elevantal också i Houtskär där elevantalet minskar från nuvarande 32 elever till 19 elever under läsåret 2020 2021. Utvecklingen väcker oro på längre sikt med tanke på att undervisningen ska hålla en kvalitativt hög nivå. Enligt prognosen kommer elevantalet i Ulkosaariston koulu i Korpo att ligga på samma nivå som nu, knappt 20 elever.
4 Antalet elever 2013 2014 Prognos 2020 2021 Kyrkbackens skola åk 1 9 90 88 åk 7 9 41 29 Simonkylän koulu åk 1-6 9 10 Skärgårdshavets skola åk 1 9 63 48 åk 7 9 34 26 Ulkosaariston koulu åk 1 9 20 11 åk 7 9 10 2 Sammanlagt åk 1 9 182 157 åk 7 9 85 57 Ytorna och de årliga kostnaderna för skolfastigheterna i Nagu och Korpo framgår av tabellen nedan. I Korpo verkar även Ulkosaariston koulu, daghemmet och biblioteket i samma byggnad. Fastighet Yta, m 2 Hyra, /2014 Städning, /2014 Kyrkbackens skola, åk 1 6 1 086 65 763 39 127 Kyrkbackens skola, åk 7 9 959 66 500 33 046 Skärgårdshavets skola (hela fastigheten) 3 037 158 875 58 240 Lokaleffektivitet m 2 /elev (Trellum Consulting Oy 2013) Kyrkbacken skola, låg- och högstadium 18,94 Korpo skolcentrum 28,76 Personal i Kyrkbackens och Skärgårdshavets skola Kyrkbackens skola 1 rektor 1 förskollärare 1 rektor Skärgårdshavets skola 3 klasslärare 2 klasslärare 3 lektorer 3 lektorer 2 lektorer (en delad med Skärgårdshavets skola och en 1 lektor (delad med Kyrkbackens skola) med Sarlinska skolan) 1 speciallärare 1 speciallärare 2 timlärare, huvudsyssla (delade med Skärgårdshavets 5 timlärare, huvudsyssla (två delade med Kyrkbackens skola) skola) 2 timlärare, bisyssla 3 timlärare, bisyssla 4 skolgångsbiträden 2 skolgångsbiträden Framtidens skola Hösten 2016 kommer en ny läroplan att tas i bruk i den grundläggande utbildningen. I utkastet till läroplansgrunder (www.oph.fi) läggs stor vikt vid värdegrunden, verksamhetsförutsättningarna så som verksamhetsmiljön, arbetssätt och mångsidiga kompetenser. Om lärmiljön sägs att utrymmens skall utvecklas, planeras, utformas och användas så att de är ergonomiska, ekologiska, estetiska och tillgängliga, ljusa, trivsamma, välordnade och rena, de akustiska förhållandena är goda och inomhusluften av god kvalitet. Informations- och kommunikationsteknologin är en viktig del av lärmiljön och skall användas mångsidigt. Man talar om helhetsskapande undervisning och mångvetenskapliga lärområden.
5 Kompetenser som lyfts fram är förmåga att tänka och lära sig, kulturell och kommunikativ kompetens, vardagskompetens, multilitteracitet, digital kompetens, arbetslivskompetens och entreprenörskap samt förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. 2.2. Social- och hälsovård i Nagu och Korpo Totalbudgeten för skärgårdens hälsostationer (Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö) år 2014 är 1 077 539. Lönekostnaderna (inklusive 30 % bikostnader) för ordinariepersonalen är 197 847 för två läkarbefattningar och ca 455 000 för vårdpersonalen (11,5 årsverken). Den totala nettobudgeten för skärgårdens tandvård (Iniö, Houtskär, Korpo och Nagu) är år 2014, 233 049. Lönekostnaderna inklusive bikostnaderna för 1,5 tandläkare är ca 140 694 / år. Sköterskans och hygienisternas (2,5 årsverken) lönekostnader i skärgården utgör sammanlagt ca 97 485. Fastighet Yta, m 2 Hyra, /2014 Städning, /2014 Nagu hälsostation 298 20 234 26 343 Korpo hälsostation 500 29 354 19 074 Houtskär hälsostation 735 42 143 10 757 Iniö hälsostation 222 22 469 6 528 Interna hyror och städning belastar skärgårdsstationerna med sammanlagt 176 902 på årsnivå. Detta innebär 13,49 % av verksamheten. Åtgärdsprogrammets anda har varit att minska dessa kostnader Personal i Korpo och Nagu hälsovård Anställda i Nagu Anställda i Korpo Läkare Läkare 40 % (2 dagar/vecka) Sjukskötare/diabetesskötare Sjukskötare/diabetesskötare Hälsovårdare Hälsovårdare Mottagningsskötare Mottagningsskötare Fysioterapeut 75 % Fysioterapeut (60 % Korpo, 40 % Houtskär) Tandläkare 50 % Tandläkare 50 % hygienist, 50 % tandskötare Tandskötare Hygienist (50 % delas med Houtskär) Två läkare är anställda gemensamt för skärgårdsstationerna. Invånarantalet i skärgården är knappa 3 000. Pargas har 8 läkartjänster som sköter öppna vården på 12 000 innevånare och en specialiserande läkare. Vi kan alltså konstatera att utöver den läkaren som sköter jouren i Pargas så har vi en resurs på en läkare per 1 500 innevånare fördelat jämt över hela staden. För tillfället är väntetiden för en icke akut läkartid 3 4 veckor på samtliga mottagningar, förutom på Houtskär. Tandläkarna är nio till antalet i Pargas som helhet, varav en arbetar i Korpo/Houtskär och en deltid (50 %) i Nagu och även som ledande tandläkare. Hygienister har vi tre (2 i Pargas, 50 % Korpo/Houtskär och 50 % Nagu). Tandskötarresursen i skärgården är 1,5 årsverken och på Pargas tandläkarcentral är vakanserna 7,5.
6 Den äldre befolkningen som i praktiken sysselsätter hälsostationerna mest kommer att öka under de kommande åren. Befolkningsstatistiken visar att pensionärerna som nu är 76 85 år är 72 till antalet i Korpo och 103 i Nagu. Av årskullarna som nu är 66 75 år bor 107 personer i Korpo och 211 i Nagu. Siffrorna för de kommande pensionärerna som nu är 56 65 år visar att de är 163 som nu bor i Korpo och 257 i Nagu. De närmaste tjugo åren ser vi alltså ingen minskning av klientmängden inom äldreomsorgen och hälsovården i skärgården utan deras vårdbehov kommer att öka. Strävan är att sköta kommande äldre så långt som möjligt i öppna vården eftersom deras hem ofta är i gott skick och de äldre trots sjukdom oftast bibehåller sin funktionsförmåga högt upp i åren förutsatt att hälsovården och äldreomsorgen erbjuder den nödvändiga förebyggande och upprätthållanden vården lättillgängligt. 3. Alternativen 3.1. Alternativ 1 - Den nuvarande situationen för hälsovården i Korpo och i Nagu förblir oförändrad vad gäller både lokalfrågan och personalstyrkan. Det finns en enhetsskola för åk 1 9 både i Nagu och i Korpo, men skolorna har en gemensam rektor. - Den finskspråkiga lågstadieskolan Simonkylän koulu flyttar till skolhuset för den svenskspråkiga lågstadieskolan i Nagu. En korridor byggs för att slippa problemet med genomgångsrum. - Besparingar enligt försäljningsprogrammet uteblir. Det är inte heller möjligt att minska på driftsutgifterna och reparationsskulden. - Teoretiskt jämförelsevärde: En utökning av serviceboendet med sju servicebostäder genom en tillbyggnad av Grannas (ritning VE1). Verksamhetsmässiga effekter för skolväsendet: Undervisningen i åk 7 9 kvarstår som närservice både i Nagu och Korpo, vilket medför kortare resor och arbetsdagar för nagueleverna. Administrationen kan effektiveras genom att skolorna har en gemensam rektor. Flera lärare kommer framöver att vara tvungna att arbeta i båda skolorna, för att få undervisningsskyldigheten uppfylld. Någon lärare kan också av samma orsak vara tvungen att delvis arbeta i någon skola i Pargas. Delade lärare innebär dock ingen inbesparing i timresursen. Att rekrytera lärare som jobbar i flera skolor kan bli utmanande på grund av de långa avstånden. Lärare som arbetar i flera skolor har nedsatt undervisningsskyldighet, vilket innebär en tilläggskostnad för arbetsgivaren. Likaså innebär resandet mellan skolorna tilläggskostnader. Dessa extra kostnader har inte beaktats i de ekonomiska effekterna. Ordnande av en mångsidig specialundervisning försvåras och blir kostsam i små skolenheter. Också elevvårdsresurserna splittras. Distansundervisningen kan utvecklas, framför allt i valbara ämnen och främmande språk på grund av små grupper. Distansundervisningen ska ses som ett komplement och kan inte ersätta klassundervisning, i synnerhet i de lägre årskurserna.
7 Flytten av Simonkylän koulu till samma fastighet som den svenskspråkiga skolan möjliggör ett bättre samarbete mellan skolorna och språkgrupperna. Simonkylän koulu får tillgång till flera specialutrymmen och en större och mera utrustad skolgård. Vidare får läraren kollegialt stöd genom samarbete med de svenska lärarna. Verksamhetsmässiga effekter för social- och hälsovården: Modellens positiva sidor är närheten till kunden och kompetent vårdpersonal som ger bra service på båda stationerna i ändamålsenliga utrymmen. Personalen är i dag fullt sysselsatt även i Korpo efter att arbetsuppgifter omfördelats efter kommunsamgången 2009, som exempel kan nämnas att Korpo fysioterapeut ansvarar för Houtskärs fysioterapi och besöker ön varje vecka och att Korpo hälsovårdare utför Papa screeningarna i Nagu. Vissa kanslifunktioner sköts också från Korpo för samtliga skärgårdsstationer. Läkardagarna i Korpo har sedan fusionen minskats från fyra till två. I juni 2014 har Korpo sjukskötaren och hälsovårdaren beviljats tillstånd från Valvira att självständigt hålla patientmottagning och i okomplicerade fall utfärda recept. Detta höjer servicenivån på Korpo hälsostation märkbart. Alternativ 1 har som svaghet läkarrekryteringen till skärgården, den långa resetiden för läkarna från Pargas och utrymmeskostnaderna. Unga läkare känner sig osäkra att arbeta ensamma ute i skärgården utan kollegialt stöd. Resetiden t.ex. till Korpo från Pargas blir 3h/arbetsdag (6 patientbesök). Att notera är också att Nagu nuvarande läkare går i pension hösten 2014. Eftersom personalen i detta alternativ blir kvar på båda hälsostationerna finns goda förutsättningar att utveckla telemedicin verksamheten med läkarkontakt mellan Pargas och skärgården. En eventuell ny tillbyggnad till Grannas för äldreomsorgens behov är funktionellt en lyckad lösning eftersom utrymmena då byggs och planeras enkom för de äldre och utgående från deras behov. Äldreomsorgen i Nagu har också behov av utrymmen för medicindelning och kansliuppgifter. Ovanstående löser dock inte hela Furuboproblematiken. En lättare boendeform med handikappanpassade bostäder behövs också i framtiden utöver Grannas nuvarande intensifierade boende platser, men utan nattpersonal. Ekonomiska effekter, alternativ 1 Nybyggnad av servicebostäder i Nagu 780 000 Interna kostnader för dessa (hyran och städningen) 30 000 /år 3.2. Alternativ 1 A - Det finns fortsättningsvis en enhetsskola för åk 1 9 både i Nagu och i Korpo, men skolorna har en gemensam rektor. - Den finskspråkiga lågstadieskolan Simonkylän koulu flyttar till skolhuset för den svenskspråkiga lågstadieskolan i Nagu. En korridor byggs för att slippa problemet med genomgångsrum. - Nagu hälsostation byggs om så att två läkare får arbetsutrymmen.
8 - I Korpo förverkligas en hälsopunkt i Stabshuset vilken inkluderar även rådgivningsverksamhet. - Korpo tandläkarmottagning placeras i skolbyggnaden på samma ort. - Teoretiskt jämförelsevärde: Serviceboendet med sju servicebostäder förverkligas som nybygge (7 bostäder). Verksamhetsmässiga effekter för skolväsendet: Se alternativ 1 Verksamhetsmässiga effekter för social- och hälsovården: I alternativet stärks Nagu hälsostation genom att det blir möjligt för två läkare att hålla patientmottagning. Alternativet bibehåller dock servicenivån i Korpo i det avseende som gäller patientens ofta återkommande behov som t.ex. laboratorieprovtagning, sårvård, diabetesrådgivning och mödra- och barnrådgivning. Då läkaren besöker Korpo fysiskt arbetar hen i ett mottagningsrum som andra veckodagar fungerar som sjukskötarens eller socialarbetarens arbetsrum. Telemedicin ger möjlighet att vara i kontakt med läkare till Pargas och Nagu också de dagar då det inte finns läkare på orten. Stabshusets hälsopunkt får i detta alternativ mycket komprimerade utrymmen. Noggrann planering krävs eftersom flera verksamhetsformer samsas i samma arbetsrum och bl.a. saknas förråd. Alternativets starka sida är bra grundservice på båda orterna. En eventuell nybyggnad för äldreomsorgens behov är funktionellt en lyckad lösning eftersom utrymmena då byggs och planeras enkom för de äldre och utgående från deras behov. Bör dock noteras att utöver bostäder för intensifierat serviceboende har äldreomsorgen i Nagu också behov av ändamålsenliga utrymmen för medicindelning, arbetsutrymmen för hemvården (inklusive hemsjukvården), kansliutrymme och mötesrum. Ovanstående löser dock inte hela Furuboproblematiken. En lättare boendeform med handikappanpassade bostäder behövs också i framtiden utöver Grannas nuvarande intensifierade boende platser, men utan nattpersonal. Ekonomiska effekter (+ = inbesparing, = investering) Fastigheter: Nybyggnad av servicebostäder i Nagu och ombyggnad av hälsostation 780 000 Interna kostnader (hyran och städningen för servicebostäderna) 30 000 /år Försäljning av Korpo hälsocentral +140 000 180 000 (medeltal 160 000) Minskning av interna kostnader +40 000 /år Ombyggnad av Stabshuset i Korpo 70 000 110 000 (medeltal 90 000) Tandläkare i Korpo skolan 90 000 Ekonomiska effekter totalt driften +10 000 investeringar 800 000
9 3.3. Alternativ 2 - Åk 7 9 i Kyrkbackens skola flyttas till Skärgårdshavets skola i Korpo. - Den finskspråkiga lågstadieskolan Simonkylän koulu flyttar till skolhuset för den svenskspråkiga lågstadieskolan i Nagu. En korridor byggs för att slippa problemet med genomgångsrum. - En centralisering av social- och hälsovården genom att bygga upp en hälsostation för skärgården i Nagu så att hälsostationen tar över hälften av andra våningen av högstadieskolan i Nagu. Den nuvarande hälsostationen byggs om så att det finns två rum för läkarmottagning. Äldreomsorgens hemsjukvårdare flyttar till det rum som nu används av fysioterapeuten. Resten av högstadieskolans utrymmen förblir i skolanvändning. - Hälsostationen i Korpo säljs. - Verksamhetsstället för hälsovården i Korpo placeras i andra våningen av Stabshuset med mottagningsrum för fysioterapi, sjukskötare, läkare och rådgivning. De funktionella förändringarna gäller fem rum på sammanlagt 89 m 2 som blir ett gemensamt verksamhetsställe för hälsovården och socialvården. Det skapas förutsättningar för läkartjänster i Korpo genom en distansläkare. Alternativt kan utrymmet i första våningen i Stabshuset tas i bruk, vilket inte har beaktats i kostnadskalkylen. - Tandvårdscentralen i Korpo flyttas till skolan i Korpo. - Verksamhetsstället för hälsovården i Korpo flyttas till de rum i Stabshuset som nu används av näringslivstjänster. En del av näringslivstjänsterna skulle flyttas till områdeskontoret i Nagu. - Teoretiskt jämförelsevärde: En utökning av serviceboendet med sju bostäder genom en tillbyggnad av Grannas. Verksamhetsmässiga effekter för skolväsendet: En koncentration av eleverna i åk 7 9 i Nagu till Skärgårdshavets skola i Korpo är ett sätt att trygga en stark enhetsskola i skärgården. Det är lättare att utveckla skolan enligt de nationella normerna i en större enhet, tack vare flera lärare som kan delta i utvecklingsarbetet. Lärarna kan specialisera sig på något specifikt utvecklingsområde, alla behöver inte sätta sig in i allt. Se närmare kapitel 2.1. underrubrik, Framtidens skola. Ämneslärarna har enligt tjänstekollektivavtalet rätt till 18 24 timmar i veckan (undervisningsskyldighet). Timantalet förutsätter i regel ämnesundervisning i 5-6 grupper beroende på ämne och koncentrationen av eleverna ger bättre möjligheter till detta. Genom att koncentrera klasserna i åk 7 9 är det möjligt att uppnå en besparing på cirka 80 timmar i timresursen (i jämförelse med läsåret 2013 2014). I Träsk skola i Houtskär ges inte undervisning för eleverna i åk 7 9, utan de går i skola i Korpo. Den dagliga skolresan Houtskär Korpo Houtskär är just under tre timmar, vilket är den högsta tillåtna tiden som en skolresa får ta i anspråk enligt lag. En koncentration av åk 7 9 har också negativa följder. Skolresan för eleverna och särskilt för de elever i Nagu som inte bor på huvudöarna blir längre. De långa skoldagarna kan göra eleverna trötta och påverka deras möjligheter att orka och hinna till olika fritidssysselsättningar, i synnerhet om de ordnas i Pargas. Möjligheter till fritidssysselsättning i Nagu kan eventuellt komma att minska. En del av eleverna i Nagu kommer sannolikt att välja Sarlinska skolan i Pargas i stället för Skärgårdshavets skola. Detta försämrar
10 Skärgårdshavets skolas möjligheter att utvecklas till en så stark enhet som möjligt. Sarlinska skolan kan ta emot naguelever utan att det påverkar antalet basgrupper. Skolan har redan idag 5 6 basgrupper per årskurs, beroende på årskullens storlek. Varje år är det någon naguelev som redan nu väljer att gå i Sarlinska skolan. Det krävs inte några större ändringar i utrymmena i Skärgårdshavets skola. Skolan har också tidigare haft delade basgrupper i åk 7 9 och grupperna har haft plats i skolan enligt den nuvarande rumsindelningen. Det finns planer på att avstå från den nuvarande datasalen som därefter kan användas för allmän undervisning. Specialklassrummen kan i större omfattning än tidigare användas också för annan undervisning. Det blir mera utmanande att schemalägga för rektorerna. Ett dylikt mera rörligt system är vanligt i de flesta högstadier och möjliggör en högre utnyttjandegrad av utrymmena. Enligt elevprognosen kommer antalet basgrupper i förskolan och åk 1 6 i Skärgårdshavets skola sannolikt att minska från och med hösten 2015, vilket innebär att ett klassrum kommer att frigöras. Om åk 7 9 i Kyrkbackens skola flyttas till Skärgårdshavets skola och Nagu har därefter endast en förskola och åk 1 6 är behovet av timresursen på båda skolorna sammanlagt 428,50 årsveckotimmar. Besparingen i timresursen är därmed 80 timmar. Priset för en årsveckotimme på Kyrkbackens skola är 1 765 euro. Kostnaderna för undervisningspersonalen på Kyrkbackens skola har räknats utifrån bokslutet för 2013 och antalet årsveckotimmar under läsåret 2013 2014. Besparingen av kostnaderna för timresursen blir därmed sammanlagt 141 200 euro. Vid en flyttning av eleverna på åk 7 9 till Skärgårdshavets skola ökar antalet elever som är berättigade till skolskjuts, eftersom alla elever på åk 7 9 då skulle omfattas av skolskjutsen. Avståndet mellan Kyrkbackens skola och Skärgårdshavets skola är 21 km. Eleverna kan använda morgonens och eftermiddagens bussturer. Matartrafiken från sidovägarna till Skärgårdsvägen skulle också i fortsättningen skötas med taxiskjutsar. Kostnaderna för skolskjutsarna har räknats utifrån busskostnaderna 2013 och de antas stiga med 30 860 euro ifall alla elever åker buss till Korpo. Kostnaderna för taxitrafiken ingår inte i kalkylen för de antas vara desamma som nu, och inte heller kostnaderna för skolskjutsar till sjöss har beaktats i kalkylen. Om elever som bor i Nagu anhåller om rätt att gå i annan skola än i sin närskola och de beviljas denna rätt, svarar de själva för sina skjutskostnader. Verksamhetsmässiga effekter för social- och hälsovården: I alternativet stärks Nagu hälsostation genom att det blir möjligt för två läkare att hålla patientmottagning. Alternativet bibehåller dock servicenivån i Korpo i det avseende som gäller patientens ofta återkommande behov som t.ex. laboratorieprovtagning, sårvård, diabetesrådgivning och mödra- och barnrådgivning. Då läkaren besöker Korpo fysiskt arbetar hen i ett mottagningsrum som andra veckodagar fungerar som sjukskötarens eller socialarbetarens arbetsrum. Telemedicin ger möjlighet att vara i kontakt med läkare till Pargas och Nagu också de dagar då det inte finns läkare på orten. Stabshusets hälsopunkt får i detta alternativ mycket komprimerade utrymmen. Noggrann planering krävs eftersom flera verksamhetsformer samsas i samma arbetsrum och bl.a. saknas förråd. Alternativets starka sida är bra grundservice på båda orterna. Nagu hälsostations verksamhet delas upp i två olika utrymmen vilket inte är optimalt och leder till att kunder och personal blir tvungna att röra sig mellan olika huskroppar för att uträtta sina ärenden och för
11 att samarbeta. Det ena utrymmet fungerar sannolikt utan mottagningsskötare vilket kunder brukar uppleva som dålig service. Ekonomiska effekter, alternativ 2 Fastigheter: Ombyggnad av högstadiebyggnaden + omändring i hälsostationen 315 000 Servicebostäder i Nagu inkl. en förändring i nuvarande byggnad 780 000 Interna kostnader (hyran och städningen för servicebostäderna) 30 000 /år Försäljning av Korpo hälsocentral +140 000 180 000 Minskning av interna kostnader +40 000 /år Ombyggnad av Stabshuset i Korpo 70 000 110 000 Tandläkare i Korpo skolan 90 000 Skolor: Timresurs Skolskjutsar +141 000 /år 31 000 /år Ekonomiska effekter totalt driften +120 000 /år investeringar 1 115 000 3.4. Alternativ 2 A - Åk 7 9 i Kyrkbackens skola flyttas till Skärgårdshavets skola i Korpo. - Den finskspråkiga lågstadieskolan Simonkylän koulu flyttar till skolhuset för den svenskspråkiga lågstadieskolan i Nagu. En korridor byggs för att slippa problemet med genomgångsrum. - En centralisering av social- och hälsovården genom att bygga upp en hälsostation för skärgården i Nagu så att äldreomsorgen (sju servicebostäder) placeras i andra våningen i högstadieskolan i Nagu. - Arbetsrummen för hemsjukvården inom äldreomsorgen placeras i andra våningen av högstadieskolan i Nagu. - Det görs funktionella ändringar på den nuvarande hälsostationen och det behövs ett rum till, ett mottagningsrum. - Fysioterapirummen på den nuvarande hälsostationen förblir oförändrade. - Hälsostationen i Korpo säljs. - Verksamhetsstället för hälsovården i Korpo placeras i andra våningen av Stabshuset med mottagningsrum för fysioterapi, sjukskötare och läkare samt eventuellt med en arbetspunkt för mottagningsbiträde. Det skapas förutsättningar för läkartjänster i Korpo genom en distansläkare. De funktionella förändringarna gäller ett gemensamt verksamhetsställe för hälsovården och socialvården. - Verksamhetsstället för hälsovården i Korpo flyttas till de rum i Stabshuset som nu används av näringslivstjänster. En del av näringslivstjänsterna skulle flyttas till områdeskontoret i Nagu. - Tandvården placeras i anslutning till skolcentret i Korpo.
12 Verksamhetsmässiga effekter för skolväsendet: Se alternativ 1 och 2. Verksamhetsmässiga effekter för social- och hälsovården: I alternativet stärks Nagu hälsostation genom att det blir möjligt för två läkare att hålla patientmottagning. Alternativet bibehåller dock servicenivån i Korpo i det avseende som gäller patientens ofta återkommande behov som t.ex. laboratorieprovtagning, sårvård, diabetesrådgivning och mödra- och barnrådgivning. Då läkaren besöker Korpo fysiskt arbetar hen i ett mottagningsrum som andra veckodagar fungerar som sjukskötarens eller socialarbetarens arbetsrum. Telemedicin ger möjlighet att vara i kontakt med läkare till Pargas och Nagu också de dagar då det inte finns läkare på orten. Nagu hälsostation och Stabshusets hälsopunkt får i detta alternativ mycket komprimerade utrymmen. Noggrann planering krävs eftersom flera verksamhetsformer samsas i samma arbetsrum i Stabshuset och bl.a. saknas förråd. Alternativets starka sida är bra grundservice på båda orterna. En placering av äldreomsorgens utrymmen i Nagu högstadieskolas övre våning fungerar bra förutsatt att en kontakt direkt till Grannas byggs. Äldreomsorgen har det trångt i nuvarande utrymmen och i högstadiet skulle alla de rum som äldreomsorgen nu saknar kunna förverkligas så som servicebostäder, hemvårdens kansli, medicinrum, samtalsrum och äldreomsorgsledarens kontor. Avståndet till Grannas övriga boende från servicebostäderna är långt vilket betyder att personalresurserna inte kan användas lika effektivt som för tillfället, utan utökad nattpersonal blir ett måste. Tilläggsutgiften för en sköterska till varje natt är ca 100 000/år. Ovanstående löser dock inte hela Furuboproblematiken. Handikappanpassade lättare boendeformer behövs även som komplement. Ekonomiska effekter, alternativ 2 A Fastigheter: Ombyggnad av högstadiebyggnaden till servicebostäder + omändring i hälsostationen inkl. gång 790 000 Interna kostnader, hyran och städningen för servicebostäderna) ingen förändring Försäljning av Korpo hälsocentral +140 000 180 000 Minskning av interna kostnader +40 000 /år Ombyggnad av Stabshuset i Korpo 70 000 110 000 Tandläkare i Korpo skolan 90 000 Skolor: Timresurs Skolskjutsar +141 000 /år 31 000 /år Ekonomiska effekter totalt driften +150 000 /år investeringar 810 000
13 3.5. Alternativ 2 B - Åk 7 9 i Kyrkbackens skola flyttas till Skärgårdshavets skola i Korpo. - Den finskspråkiga lågstadieskolan Simonkylän koulu flyttar till skolhuset för den svenskspråkiga lågstadieskolan i Nagu. En korridor byggs för att slippa problemet med genomgångsrum. - En centralisering av social- och hälsovården genom att bygga upp en hälsostation för skärgården i Nagu så att hälsostationens alla funktioner flyttas till andra våningen av högstadieskolan i Nagu. - Den nuvarande hälsostationen byggs om så att äldreomsorgens hemsjukvårdare flyttar till nuvarande fysioterapirum. - Det placeras ett serviceboende med sju servicebostäder i det nuvarande hälsostationshuset i Nagu. - Det placeras ett rum för tandvården i anslutning till skolcentret i Korpo. - Verksamhetsstället för hälsovården i Korpo placeras i andra våningen av Stabshuset med mottagningsrum för fysioterapi, sjukskötare och rådgivning samt eventuellt med en arbetspunkt för mottagningsbiträde. De funktionella förändringarna gäller ett gemensamt verksamhetsställe för hälsovården och socialvården. - Hälsostationen i Korpo säljs. - Läkartjänsterna i Korpo sköts med hjälp av en distansläkare. - Verksamhetsstället för hälsovården i Korpo flyttas till de rum i Stabshuset som nu används av näringslivstjänster. En del av näringslivstjänsterna skulle flyttas till områdeskontoret i Nagu. Verksamhetsmässiga effekter för skolväsendet: Se alternativ 1 och 2. Verksamhetsmässiga effekter för social- och hälsovården: För Nagu hälsostations verksamhet är högstadiets utrymmen bra. Ingången med parkeringsplats är på marknivå och hela verksamheten med synergieffekter är under ett tak. I alternativet stärks Nagu hälsostation genom att det blir möjligt för två läkare att hålla patientmottagning. Alternativet bibehåller dock servicenivån i Korpo i det avseende som gäller patientens ofta återkommande behov som t.ex. laboratorieprovtagning, sårvård, diabetesrådgivning och mödra- och barnrådgivning. Då läkaren besöker Korpo fysiskt arbetar hen i ett mottagningsrum som andra veckodagar fungerar som t.ex. socialarbetarens arbetsrum. Telemedicin ger möjlighet att vara i kontakt med läkare till Pargas och Nagu också de dagar då det inte finns läkare på orten. Stabshusets hälsopunkt får i detta alternativ mycket komprimerade utrymmen. Noggrann planering krävs eftersom flera verksamhetsformer samsas i samma arbetsrum och bl.a. saknas förråd. Alternativets starka sida är bra grundservice på båda orterna. Tandläkarmottagningen är inhyst i Korpo skolbyggnad. Detta möjliggör att Houtskär och Korpoborna får sin tandläkarservice i Korpo.
14 Alternativet frigör utrymme på Grannas för äldreomsorgen. F.d. fysioterapin blir hemvårdens arbetsrum och i resten av f.d. hälsostationen byggs intensifierat serviceboende med badrum i varje bostad. Äldreomsorgsledarens kansli och medicinrummet ryms också in under ett tak i Grannas fastighet. För äldreomsorgen blir det lättare att koordinera personalresursen och verksamheten i detta alternativ än i högstadiets utrymmen p.g.a. avståndet. Ovanstående löser dock inte hela Furuboproblematiken. Lättare boendeform behövs också i framtiden. Ekonomiska effekter, alternativ 2 B Fastigheter: Ombyggnad av högstadiebyggnaden till hälsocentral + ombyggnad av hälsocentral till servicebostäder 1 362 000 Interna kostnader, hyran och städningen för servicebostäderna) ingen förändring Försäljning av Korpo hälsocentral +140 000 180 000 Minskning av interna kostnader +40 000 /år Ombyggnad av Stabshuset i Korpo 70 000 110 000 Tandläkare i Korpo skolan 90 000 Skolor: Timresurs Skolskjutsar +141 000 /år 31 000 /år Ekonomiska effekter totalt driften +150 000 /år investeringar 1 382 000 3.6. Alternativ 3 - Åk 7 9 i Kyrkbackens skola flyttas till Skärgårdshavets skola i Korpo. - Den finskspråkiga lågstadieskolan Simonkylän koulu flyttar till skolhuset för den svenskspråkiga lågstadieskolan i Nagu. En korridor byggs för att slippa problemet med genomgångsrum. - En centralisering av social- och hälsovården till Korpo genom att bygga upp en hälsostation för skärgården på den nuvarande hälsostationen i Korpo. Läkartjänsterna finns i Korpo. Den närmaste läkar- och tandläkarvården för invånarna i Houtskär finns enligt detta alternativ i Korpo. Trycket mot läkarmottagningen i Pargas ökar då sannolikt åtminstone en del av Naguborna skulle besöka mottagningen i Pargas. - Ett verksamhetsställe för hälsovården placeras på hälsostationen i Nagu med äldreomsorgens hemsjukvårdare, fysioterapi, kafferum och mottagning. Ingen läkarmottagning i Nagu. - Det placeras två nya servicebostäder på hälsostationen i Nagu. - Det byggs fem nya servicebostäder i andra våningen av högstadiebyggnaden i Nagu. - Ett klassrum i andra våningen av högstadiebyggnaden i Nagu förblir i skolanvändning. Verksamhetsmässiga effekter för skolväsendet: Se alternativ 1 och 2.
15 Verksamhetsmässiga effekter för social- och hälsovården: I alternativ 3 skulle det finnas en läkare alla dagar på plats i Korpo. Befolkningsunderlaget skulle sannolikt bli 1 360 invånare (Korpo 808 + Houtskär 552). Vi kan inte styra Naguborna (1 402) till Korpo eftersom invånarna har rätt att själv välja hälsostation. Det leder till risk för ökad användning av Pargas hälsostation eftersom bl.a. laboratorium och röntgen fungerar där dagligen. Pargas mottagningen har ingen extra kapacitet för tillfället men i alternativet kunde naguläkaren delvis arbeta i Pargas. Verksamhetspunkten i nuvarande Korpo hälsostation skulle fungera väl och ligga geografiskt mitt i skärgården (frånsett Iniö). Inga åtgärder krävs i Korpo hälsostations fastighet. Alla funktioner blir kvar på Korpo hälsostation, även tandläkaren. Alternativet bibehåller dock servicenivån i Nagu i det avseende som gäller patientens ofta återkommande behov som t.ex. laboratorieprovtagning, sårvård, diabetesrådgivning, fysioterapi och mödra- och barnrådgivning. Både Korpo och Nagu tandläkarna fortsätter i sina nuvarande utrymmen. Läkaren besöker Nagu fysiskt endast för rådgivningens, skolans och äldreomsorgens behov. Läkaren har ingen sedvanlig mottagning. Telemedicin ger möjlighet att vara i kontakt med läkare till Pargas. Värt att notera är att Nagu inte i detta skede har utbildade receptskötare. Alternativ 3 har som svaghet läkarrekryteringen till Korpo, den långa resetiden för läkarna från Pargas och utrymmeskostnaderna. Unga läkare känner sig osäkra att arbeta ensamma ute i skärgården utan kollegialt stöd. Resetiden till och från Pargas blir 3h/arbetsdag (6 patientbesök). Nagu nuvarande läkare går i pension hösten 2014. Trångboddheten på Grannas fortsätter i detta alternativ, äldreomsorgens nuvarande utrymmesbrist kvarstår delvis. Det uppstår också en risk för att inflyttning till Nagu påverkas negativt av att orten inte har en läkarmottagning. Detta trots att Nagu är den kommundel som i övrigt har tillväxtpotential. Ekonomiska effekter, alternativ 3 Fastigheter: Ombyggnad av högstadiebyggnaden och hälsocentralen till servicebostäder + ombyggnad av hälsocentral till en s.k. hälsopunkt 860 000 Interna kostnader, hyran och städningen för servicebostäderna ingen förändring Ombyggnad av hälsocentralen i Korpo 50 000 Skolor: Timresurs Skolskjutsar +141 000 /år 31 000 /år Ekonomiska effekter totalt driften +110 000 /år investeringar 910 000
16 3.7. Alternativ 4 - Åk 7 9 i Kyrkbackens skola flyttas till Skärgårdshavets skola i Korpo. - Den finskspråkiga lågstadieskolan Simonkylän koulu flyttar till skolhuset för den svenskspråkiga lågstadieskolan i Nagu. En korridor byggs för att slippa problemet med genomgångsrum. - Hälsostationen i Korpo stängs helt. - En centralisering av social- och hälsovården genom att bygga upp en hälsostation för skärgården i Nagu. - Hälsostationen i Nagu flyttas till andra våningen av högstadiebyggnaden i Nagu. Äldreomsorgen (sju bostäder och rum för hemsjukvården) tar över den tidigare hälsostationen i Nagu. - Hälsostationen i Korpo säljs. - Personalen på hälsostationen i Korpo flyttas till Nagu utom tandläkaren som får ett nytt arbetsrum på skolcentret i Korpo. Verksamhetsmässiga effekter för skolväsendet: Se alternativ 1 och 2. Verksamhetsmässiga effekter för social- och hälsovården: Då Skärgårdens hälsostation skapas i Nagu flyttar hälsostationen in i högstadiets övre våning för att ha rum också för den personal som flyttas från Korpo. Utrymmet lämpar sig väl till arbetsutrymme för vårdpersonalen. Likaså är utrymmena lätt tillgängliga för kunderna och parkeringsplatsen tillräcklig. Två läkare har mottagning i Nagu och de yngre läkarna har således kollegialt stöd Närservicen i Korpo blir markant lidande då endast tandläkaren fortsätter verka på kommunområdet. Taxi situationen och färjorna mellan öarna med köer under sommarhalvåret försvårar innevånarnas möjlighet att från Korpo besöka Nagu hälsostation för laboratorieprov, sårvård, fysioterapi etc. Ekonomiska effekter, alternativ 4 Fastigheter: Ombyggnad av högstadiebyggnaden till hälsocentral + ombyggnad av hälsocentral till servicebostäder 1 293 000 Interna kostnader, hyran och städningen för servicebostäderna) ingen förändring Försäljning av Korpo hälsocentral +140 000 180 000 Minskning av interna kostnader +40 000 /år Tandläkare i Korpo skolan 90 000 Skolor: Timresurs Skolskjutsar +141 000 /år 31 000 /år
17 Ekonomiska effekter totalt driften +150 000 /år investeringar 1 223 000 4. Åtgärder oberoende av alternativen Gemensam rektor och platsansvarig för Kyrkbackens skola och Skärgårdshavets skola, inbesparing ca 60 000 /år. Flyttning av Simonkylän koulu till Kyrkbackens skola, inbesparing 38 000 /år. Distansundervisning utvecklas, inbesparing 5 000 /år. Ökningen av intensifierade servicebostäder i Nagu kan medföra behov av två nattsköterskor i framtiden, tilläggskostnaden rör sig om ca 100 000 /år. Det är dels det slutliga avståndet mellan Grannas och de nya bostäderna och dels bostädernas slutliga antal som avgör personalbehovet. Telemedicinverksamheten startar upp i september 2014 med Korpo hälsostation och äldreboendet Regnbågen som första användare. Kontakten till läkaren på Pargas hälsostation etableras med hjälp av Videras utrustning. Gång i lågstadiebyggnaden. 5. Sammanfattning av alternativen Ekonomiska effekter: driftskostnader, investeringar, inbesparing /år alternativ 1 0 780 000 alternativ 1 A 10 000 800 000 alternativ 2 120 000 1 100 000 alternativ 2 A 150 000 810 000 alternativ 2 B 150 000 1 382 000 alternativ 3 110 000 910 000 alternativ 4 150 000 1 223 000 Den stora årliga inbesparingen kommer från lärarresursen -skolskjutsar, 110 000 /år (1,1 milj./10 år). Investering i 7 servicebostäder ca 800 000. Centralisering i tre fastigheter i Korpo, investeringar och försäljningsinkomsten tar ut varandra, inbesparing i drift ca 40 000 /år.
18 Arbetsgruppen rekommenderar inte alternativen 3 och 4. I övrigt har arbetsgruppen varit oenig och tar inte ställning till vilket av alternativen som är att föredra. Tabell över för- och nackdelar med olika alternativ Åtgärd Fördelar Nackdelar Åk 7 9 kvar både i Nagu och Korpo Simonkylän koulu flyttar in i Kyrkbackens skola. Åk 7 9 i Kyrkbackens skola flyttas till Skärgårdshavets skola i Korpo. Simonkylän koulu flyttar in i Kyrkbackens skola. närheten för eleverna samarbete över språkgränser inbesparing i timresurs p.g.a. gruppstorlek bättre möjligheter för elevvård och specialundervisning större sociala sammanhang för eleverna utrymmena i högstadiebygganden frigörs för social- och hälsovården ineffektiv resursanvändning oändamålsenliga undervisningsgrupper längre restid och längre dagar för nagueleverna Skärgårdshavets skola blir inte så stark som möjligt, eftersom en del Naguelever kan söka till Sarlinska skolan inflyttningen till Nagu kan påverkas negativt Nagu och Korpo hälsostationer blir kvar i nuvarande utrymmen på båda orterna. Skärgårdens huvudhälsostation byggs upp i Nagu. Skärgårdens huvudhälsostation byggs upp i Korpo. Korpo blir huvudhälsostation och Nagu hälsostationen stängs helt. närheten till kunden kompetent vårdpersonal ger kvalitativt service på båda orterna tack vare receptskötarna kan Korpobor få en del av servicen på egen ort trots att läkarmottagningen skulle vara i Nagu lättare att rekrytera läkare till Nagu än till Korpo läkargemenskapen, möjlighet att använda nya/praktiserande läkare minskar sårbarheten resetiden för läkarna från Pargas förkortas inflyttningen till Nagu kan påverkas positivt fastighetskostnaderna minskar i Korpo geografiskt i centrum (Houtskär-Korpo-Nagu) rymlig verksamhetspunkt skulle frigöra läkarrummen i Nagu för äldreomsorgens behov äldreomsorgen i Nagu skulle få önskat tilläggsutrymme då hälsostationen stängs svårt att rekrytera läkare resetiden för läkarna från Pargas är lång läkare saknar kollegialt stöd resetiden för Houtskärsborna och Korpoborna till läkare blir längre ett rum borde byggas till på läkarmottagningen i Nagu och datautrustning flyttas kan vara svårt att få taxi till resor till hälsostationen mycket arbetstid går till resor eventuell utflyttning i Korpo svårt att sälja fastigheterna i Korpo risk för ökad användning av Pargas hälsostation eftersom bl.a. laboratorium och röntgen finns där om läkaren kommer från Pargas går mera arbetstid till resorna, resekostnader blir också dyrare inflyttningen till Nagu kan påverkas negativt risk för ökad användning av Pargas hälsostation nagubornas primärhälsovård på ca 1,5 h avstånd tur retur Nagu blir huvudhälsostation och Korpo hälsostationen stängs helt. Korpo hälsostations fastighet kunde säljas Korpobornas primärhälsovård på ca 1,5 h avstånd tur retur Bilagor: Skissritningar