1(24) P LANBESKRIVNING tillhörande detaljplan för del av fastigheterna Fiskeby 1:43 och 1:1 med närområde (bollplaner) Inom Fiskeby i Norrköping, fysisk planering den 8 mars 2013 UTSTÄLLNINGSHANDLING
2(24) Innehållsförtecking 1. Inledning... 3 1.1 Läsanvisning / handlingar...3 1.2 Planprocessen en översikt...3 2. Planens huvuddrag... 4 2.1 Planens bakgrund och syfte...4 2.2 Planområdet...8 3. Tidigare ställningstaganden... 8 3.1 Översiktsplan...8 3.2 Gällande detaljplaner...8 3.3 Program för planområdet...9 3.4 Övriga kommunala beslut...9 4. Förutsättningarna nu och efter genomförande... 10 4.1 Mark- och vatten användning idag...10 4.2 Efter genomförandet av planen...12 4.3 Natur och kulturmiljö...14 4.5 Gator och trafik...17 4.6 Störningar, hälsa och säkerhet...17 4.7 Teknisk försörjning...21 5. Konsekvensbeskrivning... 23 5.1 Inverkan på miljön...23 5.2 Sociala konsekvenser...23 5.3 Ekonomiska konsekvenser...23 5.4 Konsekvenser för stadens attraktivitet...23 6. Administrativa frågor... 23 7. Medverkande... 23 7.1 Konsult...23 7.2 Tjänstemän...24 Referenser... 24
3(24) 1. Inledning 1.1 Läsanvisning / handlingar Planförslaget består av: Plankarta i skala 1: 1000 med bestämmelser och illustrationer Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Behovsbedömning 1.2 Planprocessen en översikt Planprocessen får sin start när en intressent kommer med en begäran om att få göra eller ändra en detaljplan. Kommunen kan också ta initiativet själv att göra en ny detaljplan. Om det saknas en fördjupning av översiktsplanen, som omfattar detaljplaneområdet, görs först ett program som ger riktlinjer för detaljplanearbetet. När programmet har godkänts av stadsplaneringsnämnden börjar arbetet med ett förslag för detaljplanen. Förslaget justeras efter de synpunkter som lämnas under samrådstiden och ställs sedan ut för granskning av allmänheten. Efter det kan planen antas av stadsplaneringsnämnden. Tidsplanen för detaljplanearbete kan variera kraftigt i längd beroende på händelseutvecklingen med utredningar och samrådsprocessen. En detaljplan vars arbete flyter på relativt obehindrat kan förväntas ta ungefär ett år.
4(24) 2. Planens huvuddrag 2.1 Planens bakgrund och syfte Beslut om planläggning togs av stadsplaneringsnämnden 2010 (diarienummer SPN-2010.4961). Planarbetet inleddes med ett program vilket var föremål för samråd under hösten 2011 och godkändes av stadsplanerings nämnden i januari 2012 (diarienummer SPN-221/2010) Detaljplanesamråd skedde under december 2012 till januari 2013 (diarienummer. Eneby Bollklubb har sedan flera år tillbaka haft ett bolltält på fastigheten fiskeby 1:43. Bolltältet rasade samman men återuppbyggdes och permanentades under 2011, då en inomhushall byggdes. Huvuddelen av verksamheten så som huvudplan, den så kallade A-planen och kansli med omklädning har varit lokaliserad norr om Finspångsvägen i området Sörby. Den geografiskt splittrade verksamheten gav upphov till en stor mängd trafikrörelser och försvårade verksamhetens utövning. Under våren 2009 skrevs en avsiktsförklaring mellan Norrköpings kommun och Eneby Bollklubb där parterna ska verka för att Eneby Bollklubb ska kunna lokalisera sin verksamhet söder om Tråbrunna och att befintliga planerna inom Bråvalla företagspark samt längs Sörbyvägen ska lämnas. fick under 2010 i uppdrag att upprätta detaljplan för del av det aktuella planområdet. I planuppdraget ingår även att se över möjligheten till förtätning med bostäder samt att minska skalan på Finspångsvägen.
5(24) Planens huvuddrag Föreslagen detaljplan för utställning möjliggör etablering av idrottsverksamhet, övningsområde för trafikutbildning samt ett mindre område för industriverksamhet. Planen var föremål för samråd under december 2012 och januari 2013, samrådd detaljplan innehöll utöver idrottsverksamhet, industri och körövningsområde, även bostäder och parkområde. Den del som i samrådsförslaget innehöll bostäder och parkområden utgår i denna plan för att senare behandlas i en separat plan. Idrottsverksamheten består enligt förslaget av ett antal fotbollsplaner, en läktare, bullervall, samt tillhörande parkering och mindre komplementbyggnader för servicefunktioner. Planen bekräftar även befintlig inomhushall för fotboll. Inom planområdet finns en förorenad skjutvall från den tid då försvaret huserade på F13 området. skall utföra sanering av denna yta innan tomträttsavtal upprättas med Eneby BK. Övningsområdet för trafik består till största delen av grusad eller asfalterad yta i planområdets sydvästra del vilken ersätter en del av den yta som Ebersteinska gymnasiet idag använder för trafik och anläggningsutbildningar vilken tas i anspråk av fotbollsverksamheten. Det är av särskild vikt att skolans verksamhet inte störs eller avbryts. Efter dialog med Ebersteinska gymnasiet arbetar därför med att iordningställa en ersättningsyta strax sydväst om planområdet. Ytan ger en möjlighet att skapa ett större sammanhängande och väl fungerande utbildningsområde. Denna yta (den orangea streckad markeringen i den östra delen av kartan ovan) kan iordningställs efter bygglov och ske
6(24) parallellt med planarbetet. Genom tillskapandet av ersättningsytan bedöms Ebersteinskas utbildningsverksamhet kunna pågå relativt obehindrat utan avbrott. Vad avser industrimark möjliggör planen ytterligare byggnadsexpension för AACA group / LAG genom att i ny detaljplan ta bort en remsa med prickmark som finns i befintlig detaljplan från år 2000. I gällande plan syftar prickmarken till att dela kvarteret i två tomter med en gata i form av en gemensamhets anläggning i mitten. AACA group / LAG äger och nyttjar idag hela ytan därför fyller prickmarken i praktiken ingen funktion utan begränsar snarare verksamheten från att utvecklas. Delning av planen Under samrådet inkom flera synpunkter av betydelse för planens nuvarande utformning och att planen delats i två delar. Den del som i samrådd plan omfattat bostadsbebyggelse och parkområde utgår för att behandlas som ett separat ärende. Risker rörande den närliggande Seveso-klassade verksamheten på Hellmer industris måste utredas ytterligare om planen skall innehålla bostäder. För den Seveso-klassade anläggningen görs för närvarnade av räddningstjänsten en avvecklingsplan där besked om avveckling väntas komma under våren 2013. Planen angränsar och knyter an till Tråbrunna vägförening, det finns i detaljplan del 2 en möjlighet att också ta upp vägföreningen i planen med intentionen att överföra den till kommunen. Beslut om prövning om kommunalt övertagande finns sedan tidigare, då vägföreningen ansökt om övertagande. Frågan väcktes igen under samrådet av kommunala tjänstemän samt flera av de närboende i Tråbrunna. Bostädernas utformning vad avser placering, höjder och tomtstorlekar behöver ses över ytterligare. Bristen på förskoletomter i närområdet är stort och lokalförsörjningen har önskemål om att anlägga en förskola i närområdet. En lämplig plats finns i planområdets östra del längs Hangargatan vilken också skulle kunna ses över närmare i detaljplan del 2.
7(24) Planprogram Omfattning av planprogram med samråd hösten 2011. Den stora omfattningen av planuppdraget och dess geografiska spridning gjorde att planarbetet inledes med ett planprogram där ett större samlat grepp om området togs. Programmets utformning förändrades efter inkomna synpunkter under samrådet för att slutligen godkännas av stadsplaneringsnämnden i februari 2012. Planprogrammet ligger till grund för detaljplaneförslaget. Utvecklingen av området föreslås i programmet ske i två steg följt av två detaljplaner. Samrådet av programmet pekade tidigt ut flera faktorer som initialt skulle studeras i det fortsatta detaljplanearbetet. En av de viktigaste faktorerna var att studera buller och ljuspåverkan från de tillkommande fotbollsplanerna. Detaljplanearbetet inleddes därför med en ljus och bullerstudie utförd av WSP, vilken visade på att förväntat buller och ljus från fotbollsverksamheten kommer att överstiga gällande riktvärden. WSP fick i uppdrag att skissa på lösningar och för att lösa bullerproblematiken krävdes en bullervall på närmare 5 meter alternativt en flytt av planerna längre västerut med en lägre bullervall. Ett alternativ som inte fungerade med Eneby BKs verksamhet. En bullervall på 5 meter var en lösning som stadsbyggnadskontoret upplevde som olämplig med tanke på boendemiljön i Tråbrunna. Bland boende i Tråbrunna fanns vid samråd också oro för att parkering skulle ske inne i Tråbrunna vid matcher och större evenemang på fotbollsplanen. Ett omtag och en ny studie om planernas lokalisering gjordes därför och planerna har i föreslagen detaljplan istället lokaliserats söder om den idag befintliga bullervall som angränsar till trafikområdet. Den del som tidigare föreslagits som fotbollsområde föreslås i detaljplan del 2 istället planläggas för bostäder, vilket bedöms lämpligare än bollplaner
8(24) eller den idag planlagda industriverksamheten längs Drakengatan. Vatten, avlopp och väg är sedan tidigare redan anlagt i området. 2.2 Planområdet Planområdet ligger cirka 4 km från Norrköpings centrum. Planområdet gränsar i Väster till flygfältsområdet, tidigare F13. I öster till Hangargatan, I söder gränsar detaljplanen till Bråvalla företagspark och Ebersteinska gymnasiet. Planområdet omfattar fastighet del av fastigheterna Fiskeby 1:43, Fiskeby 2:2, Fiskeby 1:1, del av Fiskeby 1:51. 3. Tidigare ställningstaganden 3.1 Översiktsplan I gällande översiktsplan från 2002 pekas området ut som del i försvarets grundorganisation där en avveckling kommer att ske. En avveckling av området sker nu och detaljplanen strider inte mot översiktsplanen. 3.2 Gällande detaljplaner Området är sedan tidigare detaljplanelagt. För området gäller detaljplan för del av Fiskeby 1:1 m.fl. Norra Bråvallområdet inom Fiskeby i Norrköpings kommun. SPN 128/2003 214 Gällande detaljplan medger idag industrimark, kontor, park och område för trafikverksamhet. Byggnader får vara 4,5 6 meter höga och uppta 50 % av tomtytan. Vilket exempelvis innebär att det idag finns möjlighet att bygga en industrifastighet om ca 4000 kvm mellan Fältvägen och Drakengatan.
9(24) Gällande detaljplan med illustration. 3.3 Program för planområdet Planprogram upprättades under 2011 och samrådes med allmänhet och övriga remissinstanser så som länsstyrelse och miljö och hälsokontoret hösten 2011 (diarienummer SPN-221/2010). Vissa avsteg har gjorts mellan program och föreslagen detaljplan. Framförallt på grund av buller och ljuspåverkan men även på grund av verksamhetsutövarens behov och allmänhetens synpunkter. Se mer ovan i stycke planens bakgrund och syfte. 3.4 Övriga kommunala beslut Beslut om planläggning Beslut om planläggning togs av stadsplaneringsnämnden 2010 (diarienummer SPN-2010.4961). Plansamråd pågick mellan den 27 November 2012 till den 14 januari 2013. Allmänt samrådsmöte hölls den 12 december 2012 kl 18.00 i
10(24) Förvaltningshuset Rosens Inre Foajé efter föregående annonsering i lokalpressen. Tidigare samrått planförslag innehållandes bostäder (gult) 4. Förutsättningarna nu och efter genomförande 4.1 Mark- och vatten användning idag Idag står stora delar av den norra delen av planområdet tomt och används inte. Området är planerat för industriverksamhet och vatten och avlopp är redan framdraget i marken, även en väg (Drakengatan) är delvis uppbyggd. I änden på vägen finns en pumpstation ägd av Norrköping vatten. Söder om den oanvända marken ligger en grusplan vilken används av Ebersteinska gymnasiet och trafikverket för kör och anläggningsutbildningar. Bredvid grusplanen finns en bullervall anlagd för att minska buller från den tidigare skjutbana som låg här. Skjutbanans skjutvall/kulfång finns kvar på platsen och är kraftigt förorenat av bly från kulor, vallen måste saneras.
11(24) Angränsande villor i Tråbrunna Stadsdelens kvartersinnehåll: Bostäder, Planområdets norra del angränsar framförallt till bostadsområdet Tråbrunna. Bostäderna är i huvudsak i ett plan med tillhörande källare. Ett antal komplementbyggnader finns i regel också på varje tomt, exempel förråd, garage och pool. Tomtstorlekarna är ca 700-900 kvm stora och husen är runt 100 kvm byggnadsarea. Arbetsplatser, Planområdets sydöstra del består till största delen av Bråvalla företagspark där många arbetsplatser finns. Bland annat LAG / AACA och West Baltic Components / Hellmer Industries AB.
12(24) Service: tex skolor, vård, handel, Service så som handel finns i Eneby centrum, cirka 2 km bort. Idrott, Eneby bollklubb bedriver idag idrottsverksamhet i sin inomhus hall, den så kallade maxi hallen. Maxi hallen med bevarandesvärd björkrad framför. Höger i bild ses den ofärdiga Drakengatan som nu är uppbygg i enlighet med gällande detaljplan. Industri I planområdets sydöstra del ligger LAG Sweden AB / AACA som arbetar med på tankfordon och trailers. Infart till LAG sker via Hangargatan. Körövningsområde Söder om den oanvända marken ligger en grusplan vilken används av Ebersteinska gymnasiet och trafikverket för kör- och anläggningsutbildningar. 4.2 Efter genomförandet av planen Övergripande stadsbyggnadsidé Planen möjliggör framförallt att ungdomar kan spela fotboll utan att behöva resa mellan olika områden och fotbollsplaner. Planen möjliggör även ett sammanhängande utbildningsområde för Ebersteinska gymnasiets fordonsutbildningar och ger en möjlighet för LAG / AACA-group att utveckla sin verksamhet. Stadsdelens kvartersinnehåll Idrottsverksamhet Idrottsverksamheten består enligt förslaget av ett antal fotbollsplaner vilka kan lokaliseras fritt inom planområdet. En läktare som får placeras på den västra delen av den befintliga bullervallen. Mindre komplementbyggnader för servicefunktioner får byggas inom området, planen bekräftar även befintlig inomhushall för fotboll.
13(24) Parkeringsplatser går att anlägga inom idrottsormådet och förväntat behov uppgår till ca 200 st. Inom planområdet finns en förorenad skjutvall från den tid då försvaret huserade på F13 området. skall utföra sanering av denna yta innan tomträttsavtal upprättas med Eneby BK. Industri Det är viktigt att fortsatt möjlighet för industriverksamhet i Bråvalla företagspark. Infarter till området kommer på sikt ändras genom att en ny avfart till E4an byggs även kallad Trafikplats Bråvalla. Infart kommer då att ske söder om området och matas in i företagsparken från flygrakan. Detta innebär på sikt att en markant minskning av trafiken kommer att ske längs framförallt Hangargatan och Finspångsvägen. Detaljplanen innebär en förändring av mark kopplat till industriverksamheten. Den möjliggör utvidgning av AACA / LAGs verksamhet genom att en del längs Hangargatan som i befintlig plan är benämnd park men som i praktiken utgör vägområde omvandlas till industrimark. Planen möjliggör ytterligare byggnadsexpension för AACA group / LAG genom att i ny detaljplan ta bort en remsa med prickmark som finns i befintlig detaljplan från år 2000. I gällande plan syftar prickmarken till att dela kvarteret i två tomter med en med en gata i form av en gemensamhets anläggning i mitten. AACA group / LAG äger och nyttjar idag hela ytan därför fyller prickmarken i praktiken ingen funktion utan begränsar snarare verksamheten från att utvecklas. Utdrag ur befintlig plankarta. Här ses parkyta i Hangargatans förlängning samt prickad remsa inom industriområdet. Körövningsområde Övningsområdet för trafik består till största delen av grusad eller asfalterad yta i planområdets sydvästra del vilken ersätter en del av den yta som
14(24) Ebersteinska gymnasiet idag använder för trafik och anläggningsutbildningar vilken tas i anspråk av fotbollsverksamheten. Det är av särskild vikt att skolans verksamhet inte störs eller avbryts. Efter dialog med Ebersteinska gymnasiet arbetar därför med att iordningställa en ersättningsyta strax sydväst om planområdet. Ytan ger en möjlighet att skapa ett större sammanhängande och väl fungerande utbildningsområde. Denna yta kan iordningställs efter bygglov och ske parallellt med planarbetet. Genom tillskapandet av ersättningsytan bedöms Ebersteinskas utbildningsverksamhet kunna pågå relativt obehindrat utan avbrott. Viktigt är att området kan spärras av med staket och att hela skolans verksamhet kan fungera i ett samanhang. En ramp eller vall för övningar i backe måste skapas. Tillgänglighet Parkeringsplatser för funktionshindrade skall kunna anordnas inom kvartersmark. 4.3 Natur och kulturmiljö Fornlämningar
15(24) Inom området finns ett antal fornlämningar registrerade. Delar av området är sedan tidigare arkeologiskt utrett och förundersökt, senast redovisat i rapport från Arkeologikonsult AB (AK-) rapport 2013:2603 (M:R). Delområde 1 berör det aktuella planområdet och schakt i detta område har visat indikation på intressanta arkeologiska lämningar. Inför byggande av fotbollsplanerna längst i sydöst kommer sannolikt delar av lämningen behöva slutundersökas. Krav på slutundersökning av en mindre del i idrottsområdets nordvästra del har inarbetats i plankartan. Norrköpings kommun ansvarar för att slututgrävning sker. I område i plan utlagt som körövingsområde är inte förundersökt men angränsar till två sedan tidigare utredda områden. Andelen Schakt med indikation på lämningar har visat sig minska i denna riktning. Här planeras anläggningsarbeten och schaktning, efter möte med ansvarig vid Länsstyrelsen föreslås här en arkeolog i fält och fältundersökning i form av en schaktningsövervakning, det vill säga att om inga lämningar framkommer kan området avskrivas helt, dyker något upp undersöker man detta omgående såvida det inte är större mer komplexa lämningar, i ett sådant fall får vi ta upp det till ett nytt beslut.
16(24) Naturmiljö Eneby Bollklubbs nya inomhushall ses i bildens mittersta övre del. Röd markering innebär viktiga naturvärden. I planområdets närhet finns ett område utpekat i kommunens naturvårdsprogram som område av lokalt naturvårdsintresse. Det är lokaliserat strax norr om planområdets östra del och innefattar framförallt ett antal större bevarande värda ekar. Bilden ovan visar de trädområden som är särskilt viktiga att spara och vilka fungerar som en naturlig gräns mellan de olika verksamheter som inryms i området. Särskilt viktigt är det att spara de större träd som finns inom planområdet. Söder om bollhallens kortsida finns ett par större ekar vilka är bevarandsvärda. Markens beskaffenhet Marken har tidigare bedömts vara god för genomförandet av industrietablering. En etablering av bostadsbebyggelse bedöms ha en mindre påverkan på marken. Vid byggskedet kan vibrationer övervakas i marken så att skador minimeras på befintlig bebyggelse. Utförande skall ske i samråd med geoteknisk sakkunnig. Geoteknisk undersökning av marken sker efter utställning och förs med i planhandlingarna innan antagande.
17(24) 4.5 Gator och trafik Gatunät Etableringen av fotbollsverksamhet förväntas innebära en ökad trafik till idrottsområdet, framförallt bedöms trafik gå via Finspångsvägen och Hangargatan vidare in på Drakengatan, i ett senare skede kan flygrakan också fungera som anslutningsväg. Förväntat antal trafikrörelser är 200-400 per dygn. De nya verksamheterna bedöms inte skapa ytterligare trafik som går genom befintligt bostadsområde i Tråbrunna. Kollektivtrafik Spårvagnshållplats finns cirka 800 meter från planområdet och kan i en framtid förlängas i direkt anslutning till planområdet. Busstrafik finns cirka 100 meter från planområdet. Kollektivtrafikförsörjningen bedöms som relativt god. Gång- och cykelvägar Gång och cykelväg till Maxi hallen längs Hangargatan med infart från Finspångsvägen är i nuläget aktuell för projektering inom ramen av befintlig detaljplan. Vikten av säkra cykelbanor och tillfarter har särskilt poängterats i yttranden under samrådet. Parkering Parkering skall framförallt ske på kvartersmark. Inom idrottsområdet finns möjlighet att anlägga ca 200 parkeringsplatser i direkt anslutning till bollhallen, ytterligare ett 10 tal parkeringsplatser går att tillskapa i den västra delen av planområdet med anslutning mot flygrakan. Detta bedöms täcka det behov som uppstår även vid större evenemang. Enligt Eneby BK är behovet idag ca 100 platser vid en vanlig kväll och ytterligare 100 plaster vid större evenemang. 4.6 Störningar, hälsa och säkerhet Buller och ljus. Buller från idrottsområdet kan förekomma vid vissa tider på dygnet. Träningar och matcher sker ibland på kvällstid och även under årets mörkare delar. Framförallt är buller problematiskt under matcher på kvällstid. Publik och oregelbundna höga ljud så som visslor eller skrik är de största skälen till upplevt obehag. Under programsamrådet inkom tidigt synpunkter från Miljö- och hälsoskyddskontoret på Norrköpings kommun om att störningar från buller
18(24) och ljus var problematiska med programförslagets utformning och att en bullerutredning måste göras tidigt. En buller- och ljusutredning gjordes därför initialt i planarbetet för att klarlägga påverkan av buller och ljus för de närboende i Tråbrunna. Tre olika scenarier prövades baserade på olika lokalisering av bollplanerna. Samtliga fall visade sig överskrida gällande riktvärden för buller och att en bullervall eller skärm om ca 5 meter behövdes. Inom detaljplanen har yta (benämnt skydd i plankartan) avsatts för anläggning av ett bullerplank som komplement till den idag befintliga bullervallen. Den befintliga vallen mäter idag 3 meter och ett komplement om ytterligare två meters plank kan komma att behövas för att nå de riktvärden som krävs. Det är verksamhetsutövaren som ansvarar för att om nödvändigt vidta åtgärder mot buller. Vallen kan också fungera som läktare och ligger i ett soligt sydväst läge. Belysningsanalysen visar främst att tillräcklig masthöjd är av betydelse för att minimera påverkan av bländning, både för spelare på fotbollsplanen och för omgivningen. Ju lägre master desto större risk för bländning. Viktigt är också att välja rätt sorts armatur för ändamålet, med ljusöppningen horisontell vilket betyder inget ljus ovanför horisontalplanet och inget störande ljus för omgivningen. Ljusberäkningar har gjorts med mål att uppfylla Svenska fotbollsförbundets riktlinjer, och även optimal placering och höjder för att minimera risken med bländning och spilljus för omgivningen. Den optimala lösningen för både spelare och omgivningen är 6 st belysningsmaster på en höjd av 24 meter med 3 st master per långsida av fotbollsplanen.
19(24) Riskavstånd, farlig verksamhet Hellmer Industries AB Söder om planområdet är Hellmer Industries AB som är en del av West Baltic Components lokaliserat. Hellmer Industries använder i sin verksamhet kemikalier som är förenade med risker för människors hälsa. Därför omfattas verksamheten av den så kallade Sevesolagstiftningen vilken är till för att förebygga allvarliga olyckor inom kemikalieindustrin och begränsa följderna av olyckor för människor. Sevesolagen ställer krav på att anläggningar som hanterar större mängder farliga kemikalier skall ha en hög säkerhetsnivå. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet enligt Sevesolagstiftningen. Den illustrerade linjen om 400 meter innebär att bygglovs avdelningen skall lägga särskild vikt vid behandling av bygglov inom markerat område, linjen om 600 meter påvisar att planärenden skall lägga särskild vikt inom detta område. Framförallt är riskerna från Seveso- anläggningen större för bostadsbebyggelse där människor vistas sovande nattetid. För närvarande pågår arbete med att avveckla den Seveso- klassade verksamheten på West Baltic Components. På uppdrag av räddningstjänsten arbetar WSP environmental med att ta fram en plan för avveckling vilken skall vara klar under våren. Avvecklingsplan bedöms vara klar innan planen vinner laga kraft. Riskbedömning bör göras utifrån avvecklingsplanen.
20(24) Förorenad skjutvall Inom området finns en förorenad skjutvall från den tid då försvaret använde området. har efter samråd utrett frågan om sanering av skjutvallen genom att låta miljökonsult undersöka möjliga åtgärder för att lösa föroreningsproblematiken långsiktigt. Tre olika förslag på åtgärder pressenterades i miljökonsekvensbeskrivning tillhörande gällande detaljplan för området. Jordtvätt, deponi på plats samt bortgrävning och sanering på annan plats. Det tredje alternativet till hantering av skjutvallen är att gräva bort den från platsen är det alternativ som enligt rapporten visar sig vara mest lämpligt. Genom en sådan grävsanering flyttas föroreningarna från planområdet och deponeras eller behandlas vid extern anläggning. Skjutvallen ligger på kanten av Svärtingeåsen och man kan förmoda att den underliggande marken är relativt genomsläpplig. Det kan därför inte uteslutas att bly i skjutvallen har rört sig ner i underliggande mark vilket kan leda till att mer material än den egentliga vallen behöver grävas bort för att man ska vara säker på att all förorenad jord är borta. Vid en bortgrävning kan man dock, till skillnad mot en deponering på plats, styra massorna till lämplig behandling beroende på föroreningsinnehåll. Med relativt stor sannolikhet kan man anta att materialet i den sida som är vänd bort från skjutbanan har ett väsentligt lägre föroreningsinnehåll vilket ger möjlighet att begränsa behandlingskostnaderna En grävsanering undanröjer även den långsiktiga risken för spridning av föroreningar på platsen på ett sätt som deponering på plats inte kan erbjuda. En deponi för farligt avfall i omedelbar anslutning till idrottsanläggningar och bostäder utgör en oönskad risk och ett osäkerhetsmoment som bör undvikas. avser att utföra en grävsanering av vallen innan den delen av planområdet tas i bruk. Vattenskyddsområde Planområdet omfattas av vattenskyddsområde för Glan och är inom den täritära skyddszonen men utan för den primära och sekundära skyddszonen. Inom den täritära skyddszonen skall ny och befintlig verksamhet bedrivas så att risken för vattenförorening minimeras. Dagvattenledningar finns i anslutning till planområdet, dessa rinner mot diken i sydväst för att sedan mynna ut i Glan. För att förorenat vatten inte skall nå Glans vattentäkt finns ett invallningsföretag lokaliserat strax innan Glans strand där dagvatten måste pumpas vidare för att nå Glan. Vid händelse av förorening kan pumpen stängas av och vattnet hindras från att nå vattentäkten.
21(24) 4.7 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Vatten och avlopp finns utbyggt i delar av planområdet. Utbyggnad sker i takt med att området blir bebyggt. Dagvatten Kommunen har tagit fram riktlinjer för hantering av dagvatten. Fastighetsägaren är ansvarig för hantering av dagvatten inom den egna fastigheten. När dagvattnet leds till ett allmänt dagvattenät har nätägaren i detta fall Norrköping vatten ansvar för att nödvändiga åtgärder vidtas. Finansiering av sker via VA- taxan. Där förhållandena gör lokalt omhändertagande av dagvatten olämplig kan fastighetsägaren ansluta till det kommunala dagvattennätet. Uppkomsten av dagvatten kan dock begränsas genom att till exempel använda genomsläpplig material. Dagvattenledningar finns i anslutning till planområdet, dessa rinner mot diken i sydväst. Rödstreckad markering visar planområdet, röda pilar visar dagvattnets riktning.
22(24) Ett fördröjningsmagasin för dagvatten är lokaliserat i planområdets västra del. EL och tele Ledningar finns i området. Utbyggnad av näten sker i takt med att området blir bebyggt. I planområdets södra del går det idag en 10 kv ledningen som försörjer stora delar av Bråvalla området. I ledningens sträckning skall marken vara tillgänglig för markarbeten. Värme Kommunen har för avsikt att uppvärmningen ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt samt att energianvändningen ska minimeras. Kommunen rekommenderar i första hand anslutning till fjärrvärmenätet. Fjärvärme finns att ansluta i planområdets närhet. Bollhallen är ansluten till fjärrvärmenätet. Planen förhindrar genom markreservat byggnation ovan fjärrvärmeledning för att ombesörja att underhåll kan ske. Avfall Sorterat grovavfall, el-avfall och farligt avfall kan lämnas på återvinningscentraler som kallas för returpunkter inom Norrköpings kommun. I kommunen finns också återvinningsstationer. En återvinningsstation är en insamlingsplats där utsorterade förpackningar samt tidningar och småbatterier kan lämnas till återvinning. För hämtning av övrig brännbart avfall ansvarar kommunens tekniska kontor. Vändplatser av rekommenderad storlek bör ordnas inom fastigheten
23(24) För hämtning av övrig brännbart avfall ansvarar kommunens tekniska kontor. Där vändplatser av rekommenderad storlek inte kan ordnas förordar kommunen anläggning av ett gemensam hämtningsställe på lämpligt plats där genomfart eller tillräcklig stor vändplats kan ordnas. 5. Konsekvensbeskrivning 5.1 Inverkan på miljön En miljökonsekvensbeskrivning bedöms inte nödvändig. Behovsbedömningen är dock ett levande dokument som kan uppdateras genom hela planprocessen och bedömningen kan komma att ändras om nya fakta tillkommer. 5.2 Sociala konsekvenser 5.3 Ekonomiska konsekvenser Överenskommelse för plankostnaderna har skrivits mellan fysisk planering och mark och exploatering. Exploateringskostnader kommer att behandlas genom upprättande av exploateringsavtal. 5.4 Konsekvenser för stadens attraktivitet Det är viktigt att det finns rekreationsområden och fritidsaktiviteter i staden. Planen bidrar till att stärka möjligheterna för föreningslivet. Utbyggnaden främjar anläggandet av gång- och cykelvägar. 6. Administrativa frågor Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. 7. Medverkande 7.1 Konsult Bullerutredning har utarbetats av WSP genom uppdragsansvaring Cecilia Österholm. Arkeologisk utredning har gjorts av Arkeologikonsult AB. Utredning rörande skjutvallen har gjorts av Miljöinvest AB
24(24) 7.2 Tjänstemän Plan har utarbetats i samverkan med tjänstemän på stadsbyggnadskontoret, Norrköpings Kommun. Mark och exploaterings ansvariga har varit Leif Berggren och Magnus Jonsberg på Stadsbyggandskontoret, Mark och exploatering. Norrköping den 08 mars 2013 Fredrik Wallin Processansvarig, detaljplanering Erik Telldén Planarkitekt Referenser Avfallsplan 2004. Tekniska kontoret, Norrköpings kommun, 2005-01-17. Cykelplan för Norrköpings tätort 2006. Tekniska kontoret, Norrköpings kommun, 2006-01-26. Dagvatten, Riktlinjer för dagvattenhantering i Norrköpings kommun, Dagvattengruppen, Norrköpings kommun, 2009-03-19. Framtid Norrköping Översiktsplan 2002- Utvecklingsplan för staden, Norrköpings kommun, 2002-05-23 Naturvårdsprogram, med åtgärdsprogram, Norrköpings kommun 2008-2011, Norrköpings kommun.