, Fil.dr sociologi Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm, 151127
Varför ska vi bry oss om arbetsplatser? 2
Strukturella skillnader Heterogen arbetsmarknad och arbetskraft Segregerad arbetsmarknad Ökad ojämlikhet i arbetsvillkor (Gellerstedt, 2014; Svensk jämställdhetsbarometer, 2014)
Varför ska vi bry oss om arbetsplatser? Det är där jobb skapas och omskapas med vissa arbetsvillkor Det är där segregeringen sker och människor matchas till olika jobb och får sin plats i arbetslivet 5
Varför bry oss om arbetsplatser? Hälsa är arbetsrelaterad; starka samband mellan arbetsmiljö och hälsa Arbetsplatsen är (till skillnad från yrken) en arena för exponering, sjukprevention och hälsopromotion Rehabilitering sker på arbetsplatsen Hälsofrämjande medför ökat fokus på kontextuella faktorer Ökar möjligheterna till sjukprevention & hälsopromotion -Annars ökad individualisering av (o)hälsoproblem 6
Arbetsplats ORGANISATION ARBETS- VILLKOR ANSTÄLLD 7
8
9
Teoretiska länkar ARBETSPLATS ARBETS- MILJÖ ANSTÄLLD Arbetsdelning Beslutsfattande Kontrollsystem Kultur Relationer Bemanning Resurser Krav Kontroll Socialt stöd Inflytande Rollklarhet Fysiska resurser Psykologiska resurser Personlighet Drivkrafter och ambitioner 10
ARBETSHÄLSA (AFS 1980:14) Arbetet ska vara: så riskfritt som möjligt OCH ge möjlighet till engagemang och arbetsglädje Hur? balans mellan arbetets krav och individens förutsättningar och ambitioner möjlighet för individen till allsidigt utnyttjande av sina förmågor för en positiv psykisk effekt och självbild 11
DET GODA ARBETET (Metall, 1985) Tryggt och säkert Rimliga krav Inflytande Stimulans Utvecklingsmöjligheter Bekräftelse Stöd Ej orsaka sjukdom och arbetsskador 12
Faktorer som bidrar till ohälsa höga krav och små möjligheter att påverka bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön konflikter eller mobbning belöningen liten i förhållande till ansträngningen osäkerhet i anställningen utsätts för orättvisor nattarbete långa arbetsveckor Skiftarbete Källa: Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering, SBU, 2011-2015)
Hur skapas goda jobb? 14
Hur skapas goda jobb? Arbetsplatsens organisation 15
VÄGEN TILL ARBETSHÄLSA Arbetsplatsen Jobbet Individen Organisation Det goda arbetet Hälsa Utformning av jobb Förutsättningar att utföra jobb Balans krav & förmåga Bra psykologisk effekt 16
Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) Organisatorisk arbetsmiljö: krav som ställs på arbetstagarna, vilka resurser och befogenheter som finns för att utföra arbetet (ledning och styrning, kommunikation, delaktighet och handlingsutrymme, fördelning av arbete, krav, resurser och ansvar) Social arbetsmiljö: hur vi påverkas av de personer som finns runt omkring oss, socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor
Tre områden Arbetsbelastning Krav i arbetet som är starkt psykiskt påfrestande nämns specifikt Arbetstid Kränkande särbehandling
På arbetsplatsen ska Resurserna anpassas till kraven i arbetet (eller vice versa) Arbetets innehåll klargöras Vad som görs, vad som ska göras och vem som ska göra vad. Kvantitet (hur mycket) och kvalitet (tillräckligt bra) Arbetsgång/metod Prioriterings principer Psykisk påfrestning identifieras Risker kopplade till arbetstid bedömas Kränkande särbehandling förebyggas Rutiner för hantering av kränkande särbehandling finnas Vem tar emot information Vad mottagaren ska göra Hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp Chefer och arbetsledare ha kunskaper om hur man förebygger och hanterar ovanstående Arbetsmiljöpolicyn kompletteras med mål för organisatorisk och social arbetsmiljö (källa:ulrich Stoetzer)
Robert Nyberg 20
Tre studier ett material 1. FRISKA ARBETSPLATSER Syfte: undersöka betydelsen av organisatoriska förhållanden för anställdas psykosociala arbetsmiljö och hälsa 2. SOCIALA RELATIONER I ARBETSLIVET (SIA) Syfte: söka kunskap om de sociala relationernas betydelse för kvinnor och mäns arbetsprestationer, arbetslust och hälsa i olika verksamhetsområden i dagens arbetsliv 3. KVINNOR I INDUSTRIN: HÄLSOPROMOTION OCH SJUKPREVENTION I DEN LONGITUDINELLA WOLF-KOHORTEN (IQ) Syfte: identifiera om det finns särskilda hälsoproblem för kvinnor inom industrin, och om dessa kvinnor är exponerade för särskilda risk- och friskfaktorer. 21
Organisation två sidor struktur Struktu r avlastar pressar 22
Tydliga strukturer som avlastar och stöttar Klarhet i arbetsuppdrag, ansvar och befogenheter Ansvar och befogenheter följs åt Arenor för socialt stöd och kommunikation Tydliga kommunikationsvägar Främjar goda arbetsmiljö: Rollklarhet, var det egna arbetet börjar och slutar Kontroll Socialt stöd Minskar dåliga arbetsmiljö: Rollkonflikter Krav Hinder 23
Strukturer som pressar och överger Strukturer som pressar och överger: Otydliga arbetsuppdrag Oklar fördelning av ansvar och befogenheter Totala styrsystem kombinerat med avsaknad av arenor för socialt stöd och kommunikation Bristande resurser Dålig arbetsmiljö: Ökade krav Mindre kontroll Rollkonflikter Rollotydlighet Bristande stöd (chef och arbetskamrater) Hinder 24
Kännetecken för den goda arbetsplatsen Inbyggda arenor för socialt stöd och kommunikation nå samsyn och gemensamt språk avlastning och socialt stöd Tydlig struktur ansvar och befogenheter följs åt avgränsning av egna arbetet, prioritering Högt i tak och goda sociala relationer för både anställda och chefer 25
Arbetsplatsen spelar roll! Det finns en systematisk variation av anställdas arbetsvillkor och hälsa mellan arbetsplatser Denna variation kan delvis förklaras av hur arbetsplatserna är organiserade Idealtyper av organisering är just idealtyper och återfinns sällan i verkligheten Organisering bidrar till skillnader i kvinnors arbetsvillkor mellan branscher Kvinnor och män befinner sig till stor del i olika typer av organisering Sambanden varierar beroende på vilka faktorer som studeras Organiseringen har större betydelse för arbetsvillkor än för hälsa 26
Litteratur Bolin, M (2015) Friska arbetsplatser organisationens betydelse för jämlik arbetsmiljö, i Sjöstedt-Landén, A, Olofsdotter, G & Bolin M (red.) Sprickor, öppningar och krackeleringar- nya perspektiv på arbetsmiljö. Working Papers No 8. Mittuniversitetet: Forum för Genusvetenskap. Nordin, M & Bolin, M (2012) Hälsa hos kvinnor i industrin organisation, arbetsmiljö, yrke och kön. Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar, Nr 3/2012. Umeå: Umeå universitet. http://umu.diva portal.org/smash/record.jsf?searchid=1&pid=diva2:530139 Härenstam, A & Bejerot, E red. (2010) Sociala relationer i arbetslivet. Malmö: Gleerups förlag. Marklund, S & Härenstam A red. (2010) The dynamics of organizations and healthy work. Arbetsliv i omvandling, Nr5/2010. Växjö: Linnéuniversitet. 27
Forts. litteratur SOU (2014) Jämställt arbete? Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet. SOU 2014:30 Johansson J & Abrahamsson L (2013) Hundra år av långsamhet: Exposé över begreppet arbetsmiljö. Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 19, nr 2, 9 26. Gellerstedt, S. (2013) Arbetsmiljö 2012 kön och klass. Stockholm: LO. Allvin M, m.fl. (2006) Gränslöst arbete socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Liber: Malmö Sennett, R. (1999) När karaktären krackelerar: personliga konsekvenser av att arbeta i den nya kapitalismen. Stockholm: Atlas 28
Litteratur www.av.se www.suntliv.nu www.forte.se www.afaforsakring.se Kunskapsöversikter hos Arbetsmiljöverket Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer (2012:7) Under luppen - genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation (2013:1) Belastning, genus och hälsa i arbetslivet (2013:9) Arbetsmiljö för hyresarbetskraft - Inhyrdas fysiska och psykosociala arbetsmiljö (2013:10) SBU rapporter: www.sbu.se 29
TACK! malin.bolin@miun.se 30
Organisation generella kännetecken (Ahrne, 1994) STRUKTUR: Verksamhetens utformning bidrar till hur jobb utformas arbetsdelning beslutsstruktur Kontrollsystem INDIVIDER: Auktoritetsrelation mellan anställd och organisation Reglering av en del av individens handlingar, åtagande följa beslut och regler Incitament för fortsatt tillhörighet, motivation Kontroll övervakning och sanktioner 31