Malin Bolin, fil.dr sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015
Från sjukprevention till hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom och främja hälsa Ökat fokus på kontextuella faktorer Ökat fokus på samspelet mellan individuella och kontextuella faktorer En kontext som lyfts fram allt mer är arbetsorganisationen/arbetsplatsen
Kärt barn.. Hälsofrämjande arbetsplatser (Hansson, 2004) Friska arbetsplatser (Vingård, 2012) Healthy work organization (Vandenberg, 2002) Organizational health promotion (dejoy & Wilson, 2003) Kan bl a avse: Friska anställda / låg andel sjukfrånvaro Policy för hälsofrämjande insatser, friskvård Bra arbetsmiljö
Interaktion per definition ARBETS- ORGANISATION ARBETS- MILJÖ ARBETS- HÄLSA ANSTÄLLD
Teoretiskt grund: Arbetsmiljölagen (AFS 1980:14)
Teoretiskt grund: Arbetsmiljölagen (AFS 1980:14) Arbetsmiljöverket, Externremiss sep. 2014: Organisatorisk och social arbetsmiljö
Arbetet ska vara: så riskfritt som möjligt OCH ARBETSHÄLSA (AFS 1980:14) ge möjlighet till engagemang och arbetsglädje Hur? balans mellan arbetets krav och individens förutsättningar och ambitioner möjlighet för individen till allsidigt utnyttjande av sina förmågor för en positiv psykisk effekt och självbild
DET GODA ARBETET: Tryggt och säkert Rimliga krav Inflytande Stimulans Utvecklingsmöjligheter Bekräftelse Stöd Ej orsaka sjukdom och arbetsskador
Hur skapas goda jobb?
Hur skapas goda jobb? Arbetsplatsens organisation
VÄGEN TILL ARBETSHÄLSA Arbetsplatsen Jobbet Individen Organisation Det goda arbetet Hälsa Utformning av jobb Förutsättningar att utföra jobb Balans krav & förmåga Bra psykologisk effekt
Organisation STRUKTUR Sättet att organisera en verksamhet påverkar hur jobb utformas och ger förutsättningar till hur ett jobb kan utföras KULTUR Normer, värderingar och vanor påverkar hur jobb utförs och värderas, och ger förutsättningar till stöd och arbetsklimat MAKT Ev konflikter och grad av utbytbarhet påverkar grad av inflytande och tillgång till resurser OMGIVNING Marknad och institutionella krav påverkar organisationers handlingsutrymme att skapa goda jobb
Teoretiska länkar ORGANISATION ARBETS- MILJÖ ANSTÄLLD Arbetsdelning Beslutsfattande Kontrollsystem Kultur Relationer Bemanning Resurser Kommunikation Krav Kontroll Socialt stöd Inflytande Rollklarhet Fysiska resurser Psykologiska resurser Personlighet Drivkrafter och ambitioner
Vad säger forskningen?
Arbetsorganisation två sidor avlastar pressar
Tydliga ao som avlastar och stöttar Klarhet i arbetsuppdrag, ansvar och befogenheter Ansvar och befogenheter följs åt Arenor för socialt stöd och kommunikation Tydliga kommunikationsvägar Främjar goda arbetsmiljö: Rollklarhet, var det egna arbetet börjar och slutar Kontroll Socialt stöd Minskar dåliga arbetsmiljö: Rollkonflikter Krav Hinder
Arbetsorganisationer som pressar och överger Strukturer som pressar och överger: Otydliga arbetsuppdrag Oklar fördelning av ansvar och befogenheter Totala styrsystem kombinerat med avsaknad av arenor för socialt stöd och kommunikation Bristande resurser Dålig arbetsmiljö: Ökade krav Mindre kontroll Rollkonflikter Rollotydlighet Bristande stöd (chef och arbetskamrater) Hinder
Friskfaktorer (Vingård 2012) Positiva, tillgängliga och rättvisa ledare Utvecklad kommunikation Samarbete/teamarbete Positivt socialt klimat Medinflytande/delaktighet Autonomi/ empowerment Rolltydlighet med tydliga förväntningar och mål Utveckling och växande i arbetet Lagom arbetstempo och belastning Erkännande Administrativt och personligt stöd Bra relationer till intressenter Bra fysisk arbetsmiljö
Kännetecken för hälsofrämjande arbetsorganisationer Inbyggda arenor för socialt stöd och kommunikation nå samsyn och gemensamt språk avlastning och socialt stöd Tydlig struktur ansvar och befogenheter följs åt avgränsning av egna arbetet, prioritering Högt i tak och goda sociala relationer för både anställda och chefer
TACK! malin.bolin@miun.se
Litteratur Nordin, M & Bolin, M (2012) Hälsa hos kvinnor i industrin organisation, arbetsmiljö, yrke och kön. Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar, Nr 3/2012. Umeå: Umeå universitet. http://umu.diva portal.org/smash/record.jsf?searchid=1&pid=diva2:530139 Härenstam, A & Bejerot, E red. (2010) Sociala relationer i arbetslivet. Malmö: Gleerups förlag. Allvin M, m.fl. (2006) Gränslöst arbete socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Liber: Malmö Sennett, R. (1999) När karaktären krackelerar: personliga konsekvenser av att arbeta i den nya kapitalismen. Stockholm: Atlas www.av.se www.suntliv.nu www.fas.se http://www.sts.gu.se/forskning/aktuella-projekt/chefios/
Forts. litteratur Kunskapsöversikter hos Arbetsmiljöverket Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer (2012:7) Under luppen - genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation (2013:1) Belastning, genus och hälsa i arbetslivet 2013:9) Arbetsmiljö för hyresarbetskraft - Inhyrdas fysiska och psykosociala arbetsmiljö (2013:10) Hultberg, A. (2014) Uppdatering av ISM-rapport 9. Kunskap och metoder för hälsofrämjande arbetsplatser. Västra Götalandsregionen: Institutet för Stressmedicin. Johansson J & Abrahamsson L (2013) Hundra år av långsamhet: Exposé över begreppet arbetsmiljö. Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 19, nr 2, 9 26. Gellerstedt, S. (2013) Arbetsmiljö 2012 kön och klass. Stockholm: LO.