SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2007
Innehållsförteckning Kommentarer och organisation...3 Ekonomi i sammanfattning...5 Drift- och investeringsredovisning...7 Förvaltningsberättelse...9 Nämndernas måluppfyllelse...12 Finansiell analys...18 Personalredovisning...23 Sammanfattande finansiell analys...25 Resultaträkning...27 Balansräkning...28 Noter...29 Kassaflödesanalys...35 Redovisningsprinciper...36 Sammanställd redovisning...38 Kommunfullmäktige...43 Revisionen...44 Valnämnden...45 Överförmyndarnämnden...46 Kommunstyrelsen...47 Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden...49 Myndighetsnämnden...51 Barn- och utbildningsnämnden...52 Nämnden för lärande och arbete...54 Socialnämnden...56 Omvårdnadsnämnden...57 Revisionsberättelse...58
Kommentarer och organisation Kommunstyrelsens ordförande har ordet Det är med glädje och stolthet jag konstaterar att vi för tredje året i rad redovisat ett positivt resultat i den kommunala ekonomin. Årets bokslut landade på ett plus med 18 miljoner kronor, vilket är resultatet av en god budgetdisciplin bland våra nämnder och styrelser. Det gäller för övrigt även Söderhamns kommunala bolag som redovisade ett överskott med 10 miljoner kronor före bolagsdispositioner och skatt. Lägg därtill att bostadsbolaget Faxeholmen skrivit ner resultatet med 20 miljoner kronor för att finansiera en fortsatt rivning av bostäder. Men det är inte bara ordning och reda i den kommunala ekonomin även måluppfyllelsen bland våra nämnder och styrelser var överlag mycket god! Sammantaget innebär detta att vi efter många år med ekonomiska problem äntligen kan konstatera att vi uppnått balans i ekonomin. Men förutsättningarna kan snabbt förändras. Därför krävs att vi tillsammans jobbar vidare utifrån den grund som vi lagt under 2007. Redan nu ser vi att de kommande två åren blir tuffa ekonomiskt sett beroende på förra årets lönerörelse som medför större kostnadsökningar än under de senaste åren. För att hantera detta kommer vi under 2008 att initiera ett produktivitets- och effektiviseringsprojekt i syfte att sänka våra kostnader. Det är ingen lätt uppgift, men alla kompetenta medarbetare och ett bra politiskt klimat borgar för att vi kan se framtiden an med tillförsikt. Under 2007 ägnades mycket arbete åt att forma utvecklingen för de kommande fyra åren. I samband med det övergick vi också till en fyraårsbudget för att få en tydligare koppling mot mandatperioden, men även för att få en bättre långsiktighet i den kommunala planeringen. För att fokusera mer på kommuninvånarnas behov och önskemål har vi delat in den kommunala verksamheten i fyra huvudprocesser (huvudarbetsuppgifter). Utifrån Vision 2012 och de fyra huvudprocesserna har vi sedan lagt fast tio inriktningsmål för den utveckling vi vill se i Söderhamn fram till år 2011. I slutet av 2007 genomförde vi för första gången en undersökning där vi frågade söderhamnarna vad de tycker om den kommunala servicen. Det visade sig att mycket är bra, men att vi också har en hel del att arbeta vidare med. Men för egen del känns det bara sporrande och inspirerande. En sak som ligger mig varmt om hjärtat är vår stora satsning på våra ungdomar genom Ungdomslyftet. Under tre år satsar vi drygt 25 miljoner kronor extra på att förbättra situationen för Söderhamns ungdomar, med målet att bli Sveriges bästa ungdomskommun. En viktig del i projektet är att öka ungdomarnas delaktighet och inflytande och få dem att känna att de kan påverka sin egen situation i skolan och på fritiden. Ungdomslyftet innehåller många olika delar, men jag vill särskilt nämna Europaresan som innebär att alla ungdomar på gymnasiet får möjlighet att någon gång under gymnasietiden resa ut i Europa. I Vision 2012 betonar vi öppenhet och samverkan, och det är nu en ledstjärna för oss alla i kommunen. Det här är en framgångsfaktor och det präglar också våra strävanden inom landskapet, där vi nu samarbetar och samverkar inom en rad olika områden. Ett bra exempel på detta är det planerade samgåendet mellan räddningstjänsterna i Bollnäs, Ovanåker och Söderhamn. Avslutningsvis vill jag nämna något om vårt näringslivsarbete, som gått in i en ny fas med förstärkta resurser och ett breddat samarbete med det lokala näringslivet. Det gamla Näringslivsrådet har ersatts av Tillväxtrådet, där kommunens företag samarbetar med offentliga aktörer för att utveckla och underlätta för befintliga företag och även stimulera till nyetableringar. Och att det händer mycket på näringslivssidan bevisas av att Söderhamn var den kommun som kunde visa upp den bästa tillväxten i länet under 2007, vilket placerade Söderhamn på en fjortonde plats i hela Sverige allt enligt företaget Syna AB:s rankning. Visst finns det mycket att vara stolt och glad över i Söderhamn! Eva Tjernström Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande 3
Valberedning Ordförande: Kent Pudas (S) 11 ledamöter Kommunfullmäktige Ordförande: Birgitta Tapper (S) 49 ledamöter Revision Ordförande: Nils Westling (C) 7 ledamöter Kommunstyrelse Ordförande: Eva Tjernström (S) V. Ordförande: Lennart Olsson (C) Kommunstyrelsens förvaltning Kommunchef: Anders Pihlgren Ekonomienhet Personalenhet Kanslienhet Informationsenhet Näringslivsstrateg IT-Strateg Kvalitetsstrateg Utredning Omvårdnadsnämnden Ordförande: Bengt-Olov Hedman (S) Omvårdnadsförvaltning Förvaltningschef: Else-Marie Nilsson 15 ledamöter 11 ledamöter Verksamhet: Vård och omsorg, hemtjänst, trygghetslarm, personlig assistans, ledsagarservice m.m. Nämnden för lärande och arbete Ordförande: Ove Söderberg (S) 9 ledamöter Förvaltningen för lärande och arbete Förvaltningschef: Gunnar Olsson Verksamhet: Vuxen- och högskoleutbildning, utbildning för företag och organisationer, arbetsmarknadsåtgärder, daglig verksamhet, integration- och migrationsfrågor, kommunens teknikpark - Faxepark m.mmm Barn- och utbildningsnämnd Ordförande: Sven-Erik Lindestam (S) 11 ledamöter Barn- och utbildningsförvaltning Förvaltningschef: Margareta Högberg Verksamhet: Barnomsorg, musikskola, skolbarnomsorg, grundskola, särskola. gymnasium m.m. Kultur- och samhällsutvecklingsnämnd Ordförande: Magnus Svensson (C) 11 ledamöter Räddningstjänst Räddningschef: John-Erik Jansson Kultur och samhällsutvecklingsförvaltning Förvaltningschef: Gunnar Mellqvist Planering & utveckling: Exploatering, Planering, Strategi m.m. Kultur & fritid: Bibliotek, Föreningsverksamhet m.m. Teknisk Förvaltning: Fastigheter, Vägar, Parker m.m. Bygg o Miljö: Miljö- och hälsoskydd, Bygglov m.m. Kost: Köksverksamhet Administration: Ekonomi m.m. Socialnämnd Ordförande: Bertil Enström (S) Socialförvaltning Förvaltningschef: Karin Wiklander 11 ledamöter Verksamhet: Individ- och familjeomsorg, familjerådgivning, ekonomisk rådgivning m.m. Myndighetsnämnd Ordförande: Hans-Olov Olsson (S) Verksamhet: Miljötillsyn, Bygglov, djurskydd mm. Överförmyndarnämnd Ordförande: Kent Burvall (C) 3 ledamöter Verksamhet: Tillsynen av förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap i kommunen. Valnämnd Ordförande: Kjell Pettersson (S) 7 ledamöter 7 ledamöter Kommunala bolag (Helägda) Söderhamns Stadshus AB Söderhamn Vatten o. Renhållning AB Söderhamn Energi AB Söderhamn Elnät AB Söderhamn Teknikpark AB Faxeholmen AB 4 Organisationsschema
Ekonomi i sammanfattning Kommunen Efter många års problem med den kommunala ekonomin kan den nu anses vara i balans. Det faktum att ekonomin är i balans innebär dock inte att kommunen kan luta sig tillbaka. Kommunens befolkningsminskning innebär, trots skatteutjämningssystemet, att Söderhamn årligen förlorar cirka 7 mkr om befolkningen minskar med 200 invånare. Det medför i sin tur att kommunen måste fortsätta att minska kostnaderna för att bibehålla en ekonomi i balans. För 2007 redovisade kommunen ett överskott med 18 mkr, vilket är 8,5 mkr mer än vad som ursprungligen budgeterades. I resultatet ingår ej budgeterade nedskrivningar av fastigheter med 14 mkr och en extra avsättning med 5 mkr för att börja möta framtida kostnadsökningar för de pensioner som de anställda tjänat in till och med 1997 (ansvarsförbindelsen). Nämndernas budgetavvikelse för 2007 uppgick till 33 mkr. I avvikelsen ingår beslutade tilläggsanslag och resultatbalansering med drygt 13 mkr som inte förbrukades och som till stor del kan komma att belasta 2008 års resultat i stället. Semesterlöneskulden sjönk under året med cirka 4 mkr, vilket också bidrog till överskottet. Inför 2008 är det ekonomiska läget ansträngt på grund av 2007 års lönerörelse. 2007 års centrala löneavtal slöts på nivåer som för Söderhamns kommun innebär mer än dubbelt så höga lönekostnadsökningar från 2008 och framåt mot vad som varit normalt de senaste åren. Det innebär att kommunen i sin budget 2008 2011 lagt in kostnadsminskningar med totalt 74 mkr för alla fyra år. Nämnderna har endast fått budgetkompensation för löneökningar motsvarande halva summan, och resterande ska lösas genom ett produktivitets- och effek tivitetsarbete. Från och med 2008 fastställer kommunfullmäktige ekonomi och mål för fyra år i taget. I juni varje år görs en budgetavstämning. Det budgeterade resultatet för 2008 uppgår endast till 0,8 mkr. Nämndernas måluppfyllelse 2007 var god. Merparten av målen kan anses uppfyllda. Genom införandet av en ny målmodell från och med 2008 har målen i 2006 2008 års budget värderats. De mål som inte uppfylldes vid utgången av 2007 kommer antingen att överföras till arbetet med inriktningsmål/utvecklingssatsningar i 2008 2011 års budget eller bli enskilda mål i nämndernas eller bolagens verksamhetsplaner för 2008. Verksamhetens nettokostnader ökade med 7,9 procent i jämförelse med 2006. Tilläggsbudget som beslutades under året bidrog i stor utsträckning till den höga kostnadsökningen. 1,3 procentenheter av ökningen beror på nedskrivningar av fastigheter. Kostnadsökningarna finansierades till stor del av ökade skatteintäkter. Skatteintäktsutvecklingen var fortsatt god 2007. Skatteintäkterna från det egna skatteunderlaget var totalt 13 mkr högre än budgeterat. Även den kommunalekonomiska utjämningen var totalt 14 mkr högre än budgeterat. Denna avvikelse beror på en icke förutsedd engångspost på 16 mkr inom utjämningssystemet för LSS. Sammantaget bidrog den goda konjunkturen till det positiva utfallet för skatteintäkterna 2007. Under 2007 avmattades konjunkturen, och bedömningarna av den fortsatta utvecklingen skiftar. De första skatteintäktsprognoserna för 2008 ger 6 mkr lägre skatteintäkter än budgeterat. Även för 2009 2011 ligger skatteintäkterna 6 8 mkr lägre varje år än vad som budgeterats. För 2009 2011 finns dock fortfarande reserver på 9 15 mkr årligen för att möta ytterligare försämringar av skatteintäkterna. Investeringarna ligger långsiktigt på en för hög nivå. I bokslut för 2007 uppgick nettoinvesteringarna till 109 mkr. Genomsnittet för de tre senaste åren har varit 87 mkr. Finansiellt klarade kommunen den höga investeringsnivån utan att öka låneskulden, dels genom det goda driftresultatet men även genom att de kortfristiga fordringarna minskade 2007. I budget för 2008 2011 uppgår investeringarna till ungefär 200 mkr totalt för hela perioden eller 50 mkr i genomsnitt per år. Låneskulden minskade med drygt 8 mkr till 162 mkr. Soliditeten, exklusive de pensionsförpliktelser som intjänats före 1998, var oförändrad, 55 procent. Räknas ovan nämnda pensionsförpliktelser in försämrades soliditeten från 11 procent till 18 procent i detta bokslut. Pensionsförpliktelserna (intjänade före 1998) har i detta bokslut räknats upp med ytterligare 102 mkr till 739 mkr. I det förra bokslutet räknades skulden upp med 110 mkr. Uppräkningarna beror på nya sätt att beräkna skulden och att livslängden antas öka. Från och med 1998 bokförs varje års pensionsintjänande som kostnad i resultatbudgeten. Ekonomin i sammanfattning 5
Helägda kommunala bolag De helägda kommunala bolagen redovisade tillsammans ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 10 mkr, vilket är 12 mkr sämre än budgeterat. Resultatet har då belastats med en icke budgeterad nedskrivning på 20 mkr i Faxeholmen AB:s fastighetsbestånd för att bolaget ska kunna riva ytterligare 250 lägenheter till och med 2011. Rivningarna planeras ske inom ramen för bolagets ekonomi. I och med detta bokslut har även alla delar i avtalet med Statens Bostadsnämnd genomförts, bland annat rivning av 700 lägenheter. En fortsatt befolkningsminskning i kommunen gör att bostadsbolaget måste fortsätta anpassa lägenhetsbeståndet. I Söderhamns Energi förväntas några svaga ekonomiska år med underskott på grund av byggnationen av kraftvärmeverket. Underskotten beräknas dock kunna hanteras inom ramen för bolagets ekonomi. Söderhamn Vatten och Renhållning har ett konstant högt reinvesteringsbehov och minskat kundunderlag, varför behovet av taxehöjningar är svårt att bedöma. Inom bolagsgruppen pågår effektiviseringar av verksamheterna. Inför 2009 planeras en sammanslagning mellan Söderhamn Vatten och Renhållning AB och Söderhamn Energi AB. Dennis Thyr, 13 år Jag tycker att det är bra att vi fått Verkstäderna i Söderhamn 6 Ekonomin i sammanfattning
Drift- och investeringsredovisning Driftredovisning netto Nämnd/förvaltning netto, kkr Budget 07 12 31 Redovisn 07 12 31 Avvikelse 07 12 31 Redovisn 06 12 31 Kommunfullmäktige 1,9 2,1 0,2 1,9 Revisionen 1,2 1,2 0,0 1,2 Kommunstyrelsen 79,7 78,0 1,6 71,5 Överförmyndarnämnden 1,5 1,4 0,1 1,5 Valnämnden 0,0 0,0 0,0 0,1 Kultur- och samhällsutveckl nämnden 140,9 133,4 7,5 132,0 Myndighetsnämnden 0,6 0,6 0,1 0,0 Barn- och utbildningsämnden 430,5 424,1 6,4 402,5 Nämnden för lärande och arbete 63,1 58,5 4,6 50,7 Socialnämnden 72,1 72,0 0,1 71,0 Omvårdnadsnämnden 377,9 365,0 12,9 349,1 S:a nämnder 1 169,5 1 136,4 33,1 1 081,6 Vht övergripande driftkostnader 46,2 38,2 8,1 56,5 Rivningar Faxeholmen 4,8 1,9 2,9 8,2 S:a verksamhetens nettokostn 1 128,0 1 100,1 27,9 1 033,3 Nämndernas finansiella kostnader 0,0 0,1 0,1 0,1 S:a exkl.nämndernas finans 1 128,0 1 100,0 28,1 1 033,2 Förändring semesterlöneskuld 0,0 4,0 4,0 6,3 Investeringsredovisning Investering Budget 2007 12 31 Redovisat 2007 12 31 Avvikelse 2007 12 31 Projektets tot budget Redovisat ack Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 20,4 10,9 9,5 133,7 120,9 134,5 0,8 Överförmyndarnämnd 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 Kultur och samhällsutv nämnd 110,7 92,8 17,9 208,8 151,1 216,3 7,7 Barn- och utbildningsnämnd 7,7 4,7 3,0 13,1 7,0 12,6 0,5 Nämnden för lärande och arbete 0,9 0,2 0,7 0,2 0,1 0,2 0,0 Omvårdnadsnämnd 0,0 0,4 0,4 0,0 0,4 0,4 0,4 Summa 139,6 109,0 30,7 355,8 279,4 364,0 8,4 Större investeringar under året: Budget Redovisat Avvikelse Norrtullsskolan ombyggnad 43,3 46,4 3,1 Stebergaskolan ombyggnad 5,7 2,6 3,1 Ishall Hällåsen 7,0 5,8 1,2 VisIT-projekt utbyte datorer 5,6 6,6 1,0 Hällåsen Casper 5,0 5,4 0,4 Drift- och investeringsredovisning 7
Nämndernas resultatbalansering 2007 Efter analysdialoger mellan kommunstyrelse och nämnder framställdes följande balanserade resultat för nämnderna: (mkr) KS KUS BUN LA SOC ON S:A IB resultatbalansering 2007 5,5 0,8 3,1 0,9 1,1 13,8 23,6 I anspråktagande av överskott/underskott 2007 4,5 0,0 0,7 0,9 0,3 5,1 11,5 Resultatbalansering 2007 1,6 7,7 4,1 1,1 0,1 12,9 27,5 Summa resultatbalansering till 2008 2,6 6,9 6,5 1,1 0,9 21,6 39,6 Nämnderna har 37,9 mkr i ackumulerat nettoöverskott som överförs som ingående balans till budgetperioden 2008-2011. De nämnder som i dagsläget ianspråktagit resultatbalanserade medel under 2007 är följande: Nämnd Summa mkr Åtgärd Kommunstyrelsen 0,8 Bredband Kommunstyrelsen 0,6 Levande skärgård Kommunstyrelsen 2,9 Fördelning verksamheter Kommunstyrelsen 0,1 Näringslivsenheten utökad tjänst Kommunstyrelsen 0,1 Marknadsföring Barn och utbildningsnämnden 0,7 Unga i Söderhamn Nämnden för lärande och arbete 0,9 Fördelning verksamheter Socialnämnden 0,1 Boendeprojekt psyk. ohälsa Socialnämnden 0,1 Kvinnojouren Socialnämnden 0,1 Datautveckling Omvårdnadsnämnden 2,1 Arbetskläder, brandutrustning Omvårdnadsnämnden 2,8 Fördelning verksamheter Omvårdnadsnämnden 0,2 Ombyggnad hemtjänstlokal Summa 11,5 8 Drift- och investeringsredovisning
Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Samhällsekonomisk utveckling Den senaste tidens utveckling på de finansiella marknaderna innebär att risken för en svagare utveckling i världsekonomin har ökat. Fortfarande råder stor osäker het om den ekonomiska utvecklingen i USA och dess spridningseffekter till omvärlden. Penningpolitiken framöver kommer att utformas utifrån hur den nya informationen om den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige påverkar de svenska inflations- och konjunkturutsikterna. Att tillväxten i svensk ekonomi har bromsat in redovisas i flertalet av den senaste tidens konjunkturrapporter. En fortsatt relativt stark men avtagande global tillväxt förutspås, liksom en god inkomstutveckling för hushållen och en expansiv finanspolitik. Konjunkturinstitutet har uppskattat sysselsättningseffekterna av de politiska förslagen i budgetpropositionen för 2008 och bedömt att det förstärkta jobbskatteavdraget ökar antalet arbetade timmar på lång sikt med 0,3 procent, vilket motsvarar cirka 13 000 personer. Förändringen i sjukförsäkringen, åtgärder för att förbättra rehabilitering och begränsningar i arbetslöshetsförsäkringen för deltidsarbetslösa bedöms också ha en viss positiv inverkan på sysselsättningen. Under 2007 beräknas antalet sysselsatta ha ökat med cirka 2,4 procent eller 106 000 personer. Den snabba sysselsättningsutvecklingen kommer enligt prognoserna att bromsa in och sysselsättnings ökningen beräknas bli cirka 65 000 personer 2008 och 20 000 personer 2009. Utvecklingen på arbetsmarknaden innebär att löneökningstakten växlar upp och lönerna ökar snabbare på grund av ett något stramt arbetsmarknadsläge och högre löneavtal. Ökande sysselsättning och högre löner bidrar till att hushållens reala inkomster utvecklas starkt 2008 2009, trots att inflationen blir hög 2008. Det stigande kostnadstrycket bidrar, tillsammans med högre livsmedels- och energipriser, till att inflationen ökar snabbt och överstiger målet 2008. Inflationen under 2007 uppgick till 2,2 procent och förutspås att under 2008 öka till i genomsnitt 3,7 procent. Riksbanken beslutade under februari 2008 att höja reporäntan till 4,25 procent. Grunden för räntehöjningen är att inflationen väntas vara hög samtidigt som konjunkturen fortfarande är god. En reporänta på omkring 4,25 procent under det närmaste året bidrar enligt Riksbanken till att återföra inflationen mot målet på 2 procent. Osäkerheten om de framtida konjunktur- och inflationsutsikterna är dock stor. Kommun- och landstingssektorns finansiella utveckling Enligt Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, bedömning från februari 2008 förväntas tillväxttakten dämpas de närmaste åren efter flera år med hög tillväxttakt. Avmattningen beräknas komma något tidigare och bli något större än enligt tidigare prognoser. Bedömningen är att antalet arbetade timmar passerade den långsiktigt möjliga nivån (som är förenlig med inflationsmålet på 2 procent) under slutet av 2007. Det bör innebära att timlönerna ökar snabbare än under de senaste åren, då det fanns mer arbetskraft på arbetsmarknaden. Nivåerna i de avtal som slöts under 2007 låg också över nivåerna under föregående treårsperiod. Trots det tyder inte den redovisade löne statistiken på att löneökningarna under 2007 blev särskilt mycket större än tidigare. Enligt SKL är en mycket osäker faktor hur stor andel av 2007 års löneökningar som kommer att betalas ut retroaktivt under 2008. SKL bedömde att dessa utbetalningar skulle motsvara 0,4 procent av lönerna, men med stöd av nya enkätuppgifter från Medlingsinstitutet beräknas denna andel bli betydligt lägre. Överföringen av löneökningar från 2007 till 2008 bedöms endast bli marginell. Enligt SKL:s bedömning av vissa samhällsekonomiska variabler som har stor betydelse för skatteunderlagets utveckling beräknas skatte underlaget öka med 6,1 procent enligt en prognos från februari 2008. Motsvarande nivå 2007 var 5,4 procent. Ekonomistyrningsverkets prognos från december 2007 medger ett ökat skatteunderlag med 6,9 procent. Söderhamns kommuns finansiella utveckling Söderhamns kommun redovisade ett starkt resultat för år 2007. Nämnderna redovisade ett överskott på cirka 33 mkr gentemot budget. En framåtblick på budget perioden 2008 2011 visar på såväl styrkor som svagheter utifrån fastställd budget. Kommunen budgeterar ett resultat som ligger i linje med god ekonomisk hushållning. Det innebär att det finns marginaler tilltagna för en konjunkturnedgång, och att budgeten innehåller tydliga styrande inriktningsmål för perioden. I samband med bokslutet 2007 har kommunen gjort en extra avsättning för kommande pensionsutbetalningar med motsvarande 5 mkr. Kommunen har utrett hur ansvarsförbindelsen avseende pensioner ska hanteras framöver, och från och med budget 2010 har man beslutat att en extra avsättning om minst 5 mkr ska reserveras. Utöver den årliga reserveringen Förvaltningsberättelse 9
ska reavinster vid markförsäljning användas till pensionsreserven. Svagheterna under kommande budgetperiod ligger i de första årens budgeterade resultat, som nätt och jämnt överstiger ett nollresultat. Kommande budget bygger på effektiviseringar som motsvarar totalt 74 mkr för hela budgetperioden 2008 2011. I de fastställda budgetramarna har nämnderna kompenserats med 80 procent av 2008 års löneökningar och 60 procent för perioden 2009 2011. Resterande löneökningar ska nämnderna själva täcka inom sina ekonomiska ramar. Utmaningen är att parallellt med effektivisering och besparing driva igenom utvecklingssatsningar och nå de fastställda inriktningsmålen. Näringsliv och arbetsmarknad Efterfrågan på arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden planar ut, men rekryteringsproblemen fortsätter ändå att öka, särskilt inom teknik- och datayrken. Även inom en del yrken inom den privata tjänstesektorn som transport, revision och yrken med krav på högskoleutbildning inom den offentliga tjänstesektorn råder brist på arbetskraft. Än så länge är bristen störst inom just byggyrken och specialistyrken inom industrin. Även inom den offentliga sektorn råder fortfarande viss brist på exempelvis läkare och förskollärare. Andelen arbetslösa inskrivna på arbetsförmedlingen var 4,8 procent av arbetskraften under 2007, inklusive deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Arbetslösheten är dock den lägsta sedan början av 1990-talet, samtidigt som antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program minskat kraftigt. Arbetslöshet 2005-2011* (procent) 14 12 10 8 6 4 2 0 Söderhamns kommun 2005 2006 2007 Gävleborg 2008 2009 2010 Riket 2011 Trots den positiva utvecklingen hade Gävleborgs län landets högsta arbetslöshet, 7,2 procent. I jämförelse med 2006 följde länets arbetslöshet utvecklingen i riket och minskade med motsvarande 1,6 procentenheter. Trenden med minskad arbetslöshet visade sig även i Söderhamns kommun. Vid årsskiftet var arbetslösheten 7,6 procent, vilket är en minskning med hela 4,2 procentenheter jämfört med 2006. Söderhamns näringsliv har under senare år genomgått stora förändringar. Från att ha dominerats av stora företag och enheter inom framför allt skogsnäringen ökar nu de mindre och medelstora företagens andel och betydelse, något som på sikt bidrar till att skapa ett mer differentierat näringsliv. Ett nytt inslag i Söderhamns näringsliv är de många statliga verken, bland andra PRV, Patent- och Registreringsverket, PPM, Premiepensionsmyndigheten, och AMS, Arbetsmarknadsstyrelsen. Skogsindustrin och skogsindustrianknutna verkstadsföretag som exempelvis Stora Enzo, Vallviks Bruk, Arizona Chemical, Eco Log och Söderhamn Eriksson står fortfarande för en betydande andel av kommunens näringsliv. Just nu präglas Söderhamns näringsliv av många små och medelstora företag som går bra. Det visar Syna AB:s rankning 2007, där Söderhamn var den kommun som hade högst tillväxt i Gävleborgs län och låg på fjortonde plats i Sverige. I Söderhamn verkar cirka 1 700 företag och under perioden januari augusti 2007 startades 86 nya företag i kommunen. Det strategiska läget mitt i Sverige, två timmar från Stockholm längs den ombyggda E4:an, gör Söderhamn till en attraktiv kommun att etablera sig i. Företag som etablerat sig i Söderhamn de senaste åren berättar om fördelar de upplever i form av tillgång på kompetenta medarbetare, lämpliga lokaler, produktivitetsökning och ett gott samarbetsklimat mellan företag och kommunen. Kommunen satsar på näringslivsfrågor och utökade näringslivsorganisationen under 2007 för att höja servicegraden gentemot företagarna i Söderhamn. Internt arbetar kommunen processinriktat med att öka kundanpassningen och förbättra företagsservicen för att kunderna alltid ska känna sig välkomna, snabbt hitta rätt och få den service de behöver på ett smidigt sätt. Långsiktigt arbetar kommunen med entreprenörskap som en röd tråd i hela utbildningssystemet, från förskolan till eftergymnasiala utbildningar. *Arbetslösa inklusive deltagare i arbetsmarknadspolitiska program 10 Förvaltningsberättelse
Befolkningsstruktur och utveckling Enligt den senaste befolkningsstatistiken uppgår Söderhamns befolkning till 26 120 personer, vilket är en minskning med knappt 140 personer under året. Sedan 1970-talet har kommunens befolkning stadigt minskat, främst beroende på utvecklingen på arbetsmarknaden. Minskningen till och med 2007 är cirka 5 800 personer totalt. Skattemässigt innebär en minskning med cirka 200 personer att intäkterna minskar med cirka 6,7 mkr. Nedan visas befolkningsutvecklingen från 1970 till och med 2011 enligt prognos. Befolkningsutveckling 1970-2011 (antal) 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1975 1985 1995 2007 Invånare 2009 2011 Samverkan med grannkommuner Söderhamns kommun samverkar med övriga Hälsingekommuner kring utvecklingen av turismen i landskapet. De samverkande kommunerna är Ovanåker, Ljusdal, Nordanstig, Bollnäs och Hudiksvall. Samarbetet syftar till att företräda och vara språkrör för besöksnäringen i Hälsingland på regional, nationell och internationell nivå. Ett arbete pågår med att skapa en gemensam organisation för räddningstjänsten i södra Hälsingland. Genom att arbeta över kommungränserna kan räddningstjänstens organisation bli effektivare. Målet är att den nya organisationen ska kunna sjösättas i januari 2009. Utvecklingen av ett gemensamt personalsystem för Hälsingekommunerna fortsätter, och en kartläggning av kommunernas personaladministrativa processer har genomförts under 2008. Nästa fas i projektet innebär att kommunerna ska utarbeta ett gemensamt upphandlingsunderlag för ett nytt gemensamt system. Det nya personalsystemet planeras vara i drift senast under våren 2010. Trots ett minskat invånarantal har kommunens flyttnetto utvecklats positivt. Flyttnettot är skillnaden mellan antalet utflyttade och inflyttade och födelsenettot är skillnaden mellan antalet födda och avlidna under året. Under 2007 var det något fler som flyttade till kommunen än som flyttade från kommunen. Det är främst invandringen som bidrar till att stärka flyttnettot. Parallellt är födelsenettot negativt då andelen födda är låg medan andelen äldre i befolkningen ökar. Födelsenettot har under de senaste 20 åren minskat kontinuerligt. Den negativa trenden vägs i viss mån upp av att flyttnettot sedan 1995 vänt uppåt och är marginellt positivt från och med 2007. Den ökade andelen äldre kräver anpassningar av den kommunala verksamheten nu och i framtiden. Befolkningsminskning och demografiska anpassningar kan komma att ge negativa effekter på kommunens ekonomi. Flytt- och födelsenetto 1990-2007 (personer) 200 150 100 50 0-50 -100-150 -200 1990 1995 2005 Flyttnetto Födelsenetto 2006 2007 Sara Johansson, 9 år Det bästa med Söderhamn är bowlinghallen Förvaltningsberättelse 11
Nämndernas måluppfyllelse Nedanstående sammanställning ger en samlad bild av hur genomförandet av Vision 2012:s strategier fortskrider, sorterade efter visionens strategier och de inriktningar som formulerats inom dessa. I de fall det finns avvikelser hänvisas till respektive nämnds redovisning för ytterligare kommentarer. Sammantaget redovisar nämnderna en god måluppfyllelse av totalt 41 fastställda inriktningsmål har nämnderna värderat 31 mål som uppfyllda. Från och med 2008 går kommunen in i en ny budgetperiod och även en ny verksamhetsledningsprocess med nya inriktningsmål. De flesta av målen avseende 2007 är uppfyllda Ett fåtal mål föreslås omarbetas till enskilda nämndmål, alternativt hanteras inom handlingsprogram för inriktningsmål 2008 2011. O M V Ä R L D S B E V A K N I N G n Vision 2012 n Strategier (från visionen) n Andra politiska prioriteringar kring löpande verksamhet Inriktningar Mål Aktiviteter Från visionens strategier och löpande verksamhet (Svarar på frågan, Vad vill man uppnå?) (Svarar på frågan, Hur man skall uppnå målet?) Formuleras av kf/ks Formuleras av nämnd/bolag Formuleras av verksamheten, fastställs av nämnd/bolag 12 Nämndernas måluppfyllelse
Ekonomi Inriktning: Anpassa utbud på kommunal service till befolkningens storlek Fastighetsobjekt som inte långsiktigt behövs i kommunal verksamhet ska avyttras inom ett år. Utfall KUS Kommentar Inga gamla objekt finns till försäljning. Under 2006 ta fram en modell för att kontinuerligt kunna följa den del av verksamheten i budgeten som ej är demografiskt anpassad i syfte att identifiera kostnader som är för höga. KS Inriktning: Ha beredskap för oförutsedda händelser i ekonomi och verksamhet Under perioden kontinuerligt följa och utvärdera den del av verksamheten i budgeten som är demografiskt anpassad. KS Färdig modell tas fram 2008. Ta fram en handlingsplan för att omedelbart kunna genomföra kostnadsminskningar på 5 mkr år 2008 och ytterligare 5 mkr år 2009 om kommunens totalekonomi så kräver. Kommunstyrelsen ges dock rätt aktualisera frågan tidigare. Vilande. KS Stimulera entreprenörskap och företagsutveckling Inriktning: Stimulera avknoppning av kommunal verksamhet Under perioden 2006 2008 ska minst en kommunal verksamhet avknoppas varje år, dvs. drivas i annan regi med syfte att stärka och främja företagsamheten. Utfall KS Kommentar Under 2008 ta fram en strategi för konkurrensutsättning. Under budgetperioden ska minst två nya externa entreprenörer ha etablerat verksamhet på Hällåsen. KUS Plan för etablering av Hälsinglands Idrottsförbund, SISU och Hälsinglands Fotbollsförbund. Inriktning: Verka för ökad självstyrelse inom förskola och skola Nämnden planerar och administrerar sin verksamhet på ett sådant sätt att det öppnar och underlättar för att minst två förskolor/skolor varje läsår under budgetperioden ska få en egen styrelse och/eller profil inom kommunen eller avknoppas till egen verksamhet. BUN Etablerad lokal styrelse för Faxeskolan och Kvarnmyraskolan. Två enskilda förskolor har öppnat. Nämndernas måluppfyllelse 13
Vidareutveckla det lärande Söderhamn Inriktning: Stimulera företagsamhet i det livslånga lärandet Utfall Kommentar Minst tre förskolor/skolor ska varje läsår 2006/2008 börja arbeta med företagsamma barn/ungdomar och/ eller jämställdhetsprojekt och/eller förstärkning av det förebyggande arbetet för barn och ungdomar. Senast år 2007 ha skapat ett ändamålsenligt system för entreprenörskap och innovationer genom skolsystemet. BUN LA Tio förskolor/skolor har arbetat med jämställdhet. Utställningar har genomförts som visar exempel på aktiviteter som bidrar till barns/elevers entreprenöriella förmåga. Införandet av drivkraftprojektet har bidragit att utveckla ett system. BUN Arbetet fortsätter under 2008. Senast år 2006 ska lärande och arbete ha utvecklats till en behovsstyrd organisation för lärande processer i riktning mot arbete eller utbildning. LA Inriktning: Öka kunskapen om genusperspektivet Under 2006 genomföra aktiviteter i syfte att öka kunskapen om genus hos förtroendevalda och chefer på olika nivåer. KS Utveckla attraktiva livsmiljöer Inriktning: Möjliggöra boende där man vill Utfall Kommentar Kommunen ska ta initiativ till förändringsprocesser som innebär att vattennära och övergivna industriområden utvecklas till attraktiva livsmiljöer. Minst ett område per år ska initieras. Kommunen ska senast under 2007 ha skapat förutsättningar för människor att bygga minst 50 nya bostäder i havsnära lägen. KUS KUS Utvecklingsprogram för Ljusnans mynning. Plywoodfabriken rivs. Faxe Västra utvecklas. Projektering och sanering Stugsundsudden. 30 40 bostäder på Sandviksudden förbereds. Bygglov för cirka 40 nya strandnära bostäder. Inriktning: Förlänga säsongen för sommarboende Under 2006 inventera de sommarboendes behov och intresse av att förlänga sitt sommarboende. KS Senast under 2007 utreda möjligheterna och konsekvenserna av att försörja kustnära fritidsområden med kommunalt vatten. SVRAB 14 Nämndernas måluppfyllelse
Inriktning: Öka Söderhamns attraktionskraft som turistmål året runt Under budgetperioden ska minst en natur- och kulturmiljö för unga och vuxna skapas och eller utvecklas per år, t.ex. Ålsjön, fiskeplan. KUS Hällmyra/Hällåsens skidanläggning utvecklas. Senast under 2007 tillsammans med Söderhamn Turism skapa ett marknadsföringsprojekt kring leder, natur- och kulturmiljöer samt skärgården. KUS Leder uppmärkta. Informationsmaterial framtaget för besöksmål i skärgården. Öka antalet besökare och gästnätter med minst 20 % under 2006 2007 genom att skapa nya eller utveckla evenemang. KUS Nyckeltal svårmätta. Senast under år 2008 ska kommunen i arbetet med en ny kustplan peka ut skyddsvärda områden i syfte att värna skärgårdens kvaliteter och öka tillgängligheten. KUS Arbetet avvaktar. Strandskyddslagstiftningen kan förändras. Söderhamn ska bibehålla sitt positiva rykte som parkstad genom oförändrad skötselnivå jämfört med år 2005. KUS Oförändrad skötselnivå. Under år 2007 utreda möjligheterna och konsekvenserna av att utveckla å-rummet. KS Ingår i handlingsprogrammet Det vattennära området i Söderhamn stad. Riv murar och bygg broar Inriktning: Öka samverkan internt och externt i och utom kommunen Under 2006 ska ett samarbete inledas med kommuner i länet i syfte att sänka kommunens administrativa kostnader. Utfall KS Kommentar Årligen under perioden 2006 2008 initiera/skapa olika typer av aktiviteter för kommuninvånarna som bidrar till förbättrad folkhälsa. KUS Invigning av skidbron över Flygvägen. Söderhamnsklassikern. Fr.o.m. år 2006 ska ett formaliserat samarbete bedrivas mellan musik- och kulturskolorna i OBS-regionen (Ovanåker- Bollnäs-Söderhamn). BUN Gemensam personalsamordning, verksamhetsutveckling och kompetensutveckling. Senast 2008 ska ett gemensamt team för personer med dubbeldiagnos inrättas. ON Team är inrättat. Konkret samarbete om gymnasieskolan ska starta under år 2006 och utvecklas under budgetperioden med i första hand kommunerna inom OBS-regionen (Ovanåker-Bollnäs- Söderhamn), i andra hand Hälsingland och Gävleborgs län. BUN Samverkansavtalet Gymnasieskolorna i Hälsingland är inte reviderat. Utredning av ett teknikcollege pågår. Nämndernas måluppfyllelse 15
Fokusera på möten mellan människor Inriktning: Skapa mötesplatser för kunskapsutveckling, kulturella aktiviteter och eget skapande CFL ska senast år 2006 upplevas som den naturliga arenan för livslångt lärande. Utfall LA Kommentar Senast år 2008 ha ett fungerande samarbete med företag och organisationer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. LA CFL har påbörjat arbetet. Under perioden 2006 2008 sammanföra olika föreningar i tre nya samarrangemang per år. KUS Barnkultur på biblioteket. Linnéåret och världskultur i Söderhamn. I syfte att skapa alternativ musikundervisning ska samarbetet utvecklas med olika aktörer (föreningar, studieförbund, kyrkor, musiker m.fl.) BUN Nulägesanalys ska genomföras. Inriktning: Intensifiera förebyggande arbete bland barn och ungdomar Barn/elever, personal och föräldrar ska varje år i budgetperioden anse att arbetsron har förbättrats i förhållande till 2005. BUN Förstärkta åtgärder i främst grundskolan. Under perioden 2006 2008 ska ingen under 25 år vara utanför utbildning eller arbete. (Enl. kf-beslut 2007/61 123 omdefinieras målet som ett strävansmål). SN Målet är ett strävansmål. LA BUN 16 Nämndernas måluppfyllelse
Kraftsamla för ett starkt kultur- och föreningsliv Inriktning: Stimulera intresset för det lokala kulturarvet Utfall Kommentar Under perioden 2006 2008 aktivt medverka till att utveckla tre nya kulturhistoriska besöksmål i kommunen. Under 2006 ta fram förslag på användningsområden för kv. Trekanten, företrädesvis inom kultur- och affärsområdet, samt förslag på hur renoveringen ska ske exteriört. KUS KS Flors linne-manufakturi. Utv. samarbete mellan Ranbogården AB, Hälsinglands Museum och kommunen. Ett industrihistoriskt nätverk bildas. Inriktning: Marknadsföra konsten i Söderhamn Före sommaren år 2006 komplettera nuvarande konstguide med en konstkarta att användas för att stimulera offentliga konstvandringar i centrala Söderhamn. KS Inriktning: Öka kunskapen om social ekonomi Under perioden 2006 2008 ska minst en ny aktivitet utvecklas årligen tillsammans med ideella organisationer i syfte att uppnå ett ökat ideellt och socialt engagemang. SN Samarbete Stenbackens boendekollektiv och KRIS, Kriminellas revansch i samhället. Utöka samverkan med frivilligorganisationer som bedriver social verksamhet riktad till äldre och funktionshindrade för att öka livskvaliteten. I förhållande till år 2004 ska nämndens bidrag till frivilligorganisationer ha ökat med 40 % år 2008. Under perioden 2006 2008 vidareutveckla brandskyddet i skärgården i samverkan med olika intresseföreningar. ON Bidragen har ökat med 38 % t.o.m. 2007. KUS 15 skärgårdspaket avseende brandskydd har placerats ut. Synliggör framstegen Inriktning: Kommunicera goda exempel Utfall Kommentar Kommunen ska synliggöra sitt miljöarbete genom erfarenhetsutbyte och ömsesidig kompetensutveckling tillsammans med extern medverkande i minst ett miljöprojekt årligen. Under 2007 utveckla former för att kommunicera goda exempel i kommunen mot såväl anställda som kommuninvånare. KUS KS Odling Trönööring. Informationsmaterial om Storjungfrun, Skatön och Ålsjön klart. Nämndernas måluppfyllelse 17
Finansiell analys Modell för finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Söderhamns kommun används en analysmodell som utgår från fyra viktiga finansiella aspekter: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden och kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna benämns resultat, kapacitet, risk och kontroll. Utifrån dessa aspekter är målet att identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka förtydliga om kommunen anses ha en god ekonomisk hushållning enligt vad kommunallagen föreskriver. Resultat och kapacitet Resultat Årets resultat (mkr) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 PK-modellen: Fyra aspekter vid finansiell bedömning Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Resultat Risk Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Kapacitet Kontroll Kommunens resultat 2007 uppgick till 18 mkr, vilket är en minskning i jämförelse med 2006 års resultat som uppgick till drygt 72 mkr. Hälften av 2006 års överskott bestod av poster av engångskaraktär, vilket ska beaktas vid jämförelser mellan åren. Det goda resultatet 2007 berodde till största delen på högre skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning än budgeterad nivå. Under året gjordes nedskrivningar med cirka 14 mkr och extra avsättningar med 5 mkr till kommande pensionsutbetalningar. Med den budgeterade resultatutvecklingen förväntas resultatet bli svagare 2008 2009, vilket ska vägas upp av starkare resultat 2010 och 2011. Kommunens finansiella mål är en resultatnivå på motsvarande 80 mkr under budgetperioden 2008 2011, vilket motsvarar en resultatnivå på 2 procent i genomsnitt över budgetperioden. Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utveck- lingen? Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Årets resultat i relation till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning (procent) 7 6 5 4 3 2 1 0 2005 2006 2007 Finansiellt mål 2008 2009 2010 2011 Resultatet i relation till skatteintäkterna inklusive den kommunalekonomiska utjämningen var 1,6 procent år 2007. Generellt brukar en resultatnivå på cirka 2 procent betraktas som god ekonomisk hushållning, men nivån bör ändå sättas utifrån den enskilda kommunens förutsättningar. Resultaten i förhållande till 18 Finansiell analys
skatteintäkterna har under de senaste åren klarat nivån på 2 procent med god marginal, med undantag för 2007 års nivå. Den budgeterade nivån 2008 2011 ligger sett över hela budgetperioden i linje med kraven i lagen om god ekonomisk hushållning. Skatte- och nettokostnadsutvecklingen Skatte- och nettokostnadsutveckling 2005-2009 (procent) 10 8 6 4 2 0-2 2005 Ökningstakt nettokostnader 2006 2007 Ökningstakt skatteintäkter 2008 2009 2010 2011 Kommunens skatteintäkter inklusive kommunalekonomisk utjämning ökade med 2,6 procentenheter under 2007. Jämfört med 2006 var detta en försämring av ökningstakten med 3,1 procentenheter. Skatteintäkterna förväntas under budgetperioden från 2008 öka något för att sedan avta till en prognostiserad nivå på 2,1 procentenheter under 2011. Skatteintäkternas utveckling i Söderhamn är främst beroende av antalet invånare i kommunen samt tillväxten i Sveriges ekonomi. Nettokostnadsutvecklingen uppgick till 7,9 procent under 2007, vilket innebar en ökningstakt som var 6,2 procent högre än 2006. Förutom verksamheternas ökade nettokostnader bidrog kostnader för nedskrivningar med cirka 14 mkr till ökningstakten. Den budgeterade nettokostnadsökningen var 2,9 procent. Under året beslutade kommunen om tilläggsbudgeteringar och nämnderna tog i anspråk resultatbalanserade medel inarbetade från föregående år, vilket fick den budgeterade ökningstakten från 2,9 procent att stiga till 6,2 procent. Motsvarande cirka 24 mkr fick nämnderna i extra anslag under året, tillsammans med 12 mkr som de tagit i anspråk av resultatbalanserade medel från föregående års resultat. Sett över tid är nettokostnadsutvecklingen budgeterad att avta från den nuvarande nivån på 8 procentenheter till 1,9 procentenheter 2011. För att uppnå detta behöver nämnderna genomföra effektiviseringar och minska kostnader. Budgetutfall Budgetutfall 2007 (mkr) 80 60 40 20 0-20 -40 2003 2004 2005 Kommunen Nämnderna 2006 2007 Kommunen redovisade ett överskott på cirka 50 mkr gentemot budget. Av det totala överskottet stod nämndernas budgetavvikelse för drygt 33 mkr. I nämndernas budgetavvikelse ingår 12 mkr i resultatbalanserande från föregående års resultat, samt anslag för projekt med cirka 15 mkr, projekt vars kostnader inte redovisats i nivå med budget under året. Skatteintäkterna inklusive kommunalekonomisk utjämning uppgick till drygt 27 mkr mer än budgeterad nivå, beroende på bidrag av engångskaraktär avseende LSS-kostnader (16 mkr) och en högre slutlig skatteavräkning än budgeterad nivå (15 mkr). Soliditet Soliditet 2005-2011 (procent) 80 60 40 20 0-20 -40 Exkl. pensionsskuld Inkl. pensionsskuld 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Soliditeten är ett mått på kommunens finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har kommunen. Kommunens soliditet har sedan 2005 ökat med 3 procentenheter till 55 procent, ökningen beror främst på att det egna kapitalet under perioden ökat med drygt 90 mkr, beroende på de senaste årens positiva resultat och en minskad låneskuld. Ett annat sätt att räkna ut soliditeten, som har blivit allt vanligare när kommuner jämförs, är att inkludera kommunens pensionsförpliktelser som redovisas inom linjen. Ett sådant soliditetsmått för Söderhamns kommun innebär att soliditeten blir negativ och hamnar Finansiell analys 19
på 18 procent för 2007. Jämfört med 2005 är detta en försämring med 11 procentenheter. Den främsta orsaken till försämringen beror på att pensionsskulden ökat med drygt 100 mkr under 2007 beroende på nya beräkningsgrunder för livslängd. Soliditet jmf mellan kommuner 2006 (procent) 100 80 60 40 20 0-20 -40 Arvika Exkl. pensionsskuld Bollnäs Inkl. pensionsskuld Ludvika Sandviken Söderhamn I jämförelse med andra kommuner är Söderhamns soliditet exklusive pensionsförpliktelser i nivå med flertalet kommuner i landet. Jämfört med några kommuner i samma storleksklass är Söderhamns soliditet något sämre. För att möta kommande utbetalningar av pensionsförpliktelser är ett av kommunens finansiella mål att från och med 2010 årligen avsätta minst 5 mkr avseende ansvarsförbindelser för pensioner. Avsättningen kunde påbörjas redan i bokslutet för 2007 med 5 mkr i avsättning. Skulder Skuldsättningsgrad 2005-2011 (procent) 60 50 40 30 20 10 0 Skuldsättningsgrad 2005 2006 - varav kortfristig skuldsättningsgrad - varav långfristig skuldsättningsgrad 2007 2008 2009 2010 2011 Av kommunens totala tillgångar har 45 procent finansierats med främmande kapital. Detta brukar kallas skuldsättningsgrad och är soliditetens motsats. Vid utgången av 2007 var 16 procent av kommunens skulder långfristiga, vilket innebär att de förfaller till betalning om ett år eller senare. De kortfristiga skulderna utgjorde 24 procent, vilket innebar en oförändrad nivå jämfört med 2006. I beräkningarna har upplåningen genom kommunens internbank till de kommunala bolagen exkluderats. Den långfristiga skuldsättningsgraden var 48 procent vid beaktandet av andelen lån gentemot koncernens bolag. Kommunens andel av den totala skulden på 769 mkr motsvaras av 162 mkr. Kommunens andel av låneskulden minskade sedan 2006 med 8,2 mkr. Detta ligger i linje med ett av kommunens finansiella mål, att låneskulden ska vara oförändrad eller minska. Investeringar Årets investeringar (mkr) 120 100 80 60 40 20 0 2005 2006 2007 Investeringsvolym brutto Investeringsvolym netto Avskrivningar 2008 2009 2010 2011 Kommunens nettoinvesteringar uppgick under 2007 till 109 mkr. Investeringsnivån var hög i jämförelse med föregående år. Den enskilt största investeringen under året var ombyggnationen av Norrtullsskolan som svarade för 46 mkr av de totala nettoinvesteringarna under året. Av investeringarna 2007 finansierades cirka 5 mkr genom investeringsbidrag. Avskrivningarna har under de senaste åren varit mellan 35 och 40 mkr, vilket är enligt den budgeterade nivån. Investeringarnas skattefinansieringsgrad (procent) 350 300 250 200 150 100 50 0-50 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Ett viktigt nyckeltal när det gäller investeringar är skattefinansieringsgraden. Den mäter hur stor andel av investeringarna som finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. En skattefinansieringsgrad på 100 procent innebär att alla investeringar under året är skattefinansierade. 20 Finansiell analys