Aktuellt om: Befolkningsbokslut 2010 och befolkningsprognos 2011-2016. Stadskontoret

Aktuellt om: Befolkningsbokslut 2010 och befolkningsprognos 2011-2016 Stadskontoret

Aktuellt om: Befolkningsbokslut 2010 och befolkningsporgnos 2011-2016 Sammanfattning... 3 Befolkningsbokslut... 5 Malmö passerade 300 000 invånare under vecka 16... 5 Befolkningsstruktur... 7 90 000 Malmöbor är födda i utlandet... 7 Största gruppen utlandsfödda kommer ifrån Irak... 7 Trendbrott - gruppen Malmöbor födda i Danmark minskade... 7 Förändring - få personer från många länder... 8 Stort gap i de höga och låga åldrarna... 8 Åtta procent av Malmös femtonåringar har bott högst fem år i Sverige... 9 Fyra av tio Malmöbor har utländsk bakgrund... 9 Ett tecken på integration... 9 Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö... 10 Nybyggda bostäder... 10 Vägen mot 300 000... 12 Befolkningsprognos... 14 Under prognosperioden förväntas Malmö öka sin folkmängd med drygt 25 000 personer... 14 Antaganden och förutsättningar för befolkningsprognosen... 14 Osäkerhetsfaktorer i prognosarbetet... 14 Kommunprognos... 14 Antaganden... 14 Flyttningar... 14 Fruktsamhet och dödlighet... 15 Resultat kommunprognos... 16 I Malmö är antalet 29-åringar flest... 16 Fram till år 2017 förväntas antalet 0-åringarna öka med sex procent... 16 Antalet förskolebarn beräknas öka med 26 procent fram till år 2017... 16 Under prognosperioden förväntas andelen skolbarn öka med 23 procent... 17 Pensionärsgruppen beräknas öka framöver i takt med att 40-talisterna börjar gå i pension... 17 Delområdesprognos... 17 Antaganden... 17 Resultat delområdesprognos... 18 Stadsdel Centrum nära 50 000 invånare vid prognosperiodens slut... 18 I alla stadsdelar förväntas antalet förskolebarn öka... 19 I stadsdel Limhamn-Bunkeflo förväntas den största ökningen av antalet skolbarn... 19 År 2016 förväntas 800 färre äldre pensionärer bo i centrala Malmö... 19 Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö... 19 Påbörjade bostäder... 20 Ökat bostadsbyggande förväntas hålla i sig... 20 Slutsatser för den kommunala planeringen... 21 Arbetsgruppen som tagit fram Aktuellt om har bestått av: Projektledning och redaktör: Daniel Frelén Befolkningsprognos: Kenneth Hvarvenius Befolkningsstruktur: Elisabeth Pålsson Bostäder: Necmi Incegül Ekonomiska konsekvenser: Mats Hansson Folkhälsoperspektiv: Jenny Nilsson Vägen mot 300 000: Text Lotta Hansson och Göran Rosberg Layout: Lisa Wingman Fotograf: Åsa Wallin 2011-04-27

Sammanfattning Befolkningsbokslut 2010 Malmös befolkning ökar för 26:e året i rad Vid årsskiftet 2010/2011 var Malmös folkmängd 298 963 personer. Befolkningsökningen under 2010 blev 5054 personer jämfört med prognostiserade 5 400. Malmös flyttnetto blev endast 2 825 vilket beror på generellt ökad utflyttning från Malmö. Malmö noterar rekord vad gäller antalet nyfödda barn, 5 053 stycken. Malmös invånarantal ökar för 26:e året i rad för hela staden och för samtliga stadsdelar. I Malmö finns boende från 175 länder Vid årsskiftet 2010/2011 var 90 349 invånare, eller 30 procent födda i utlandet. Under 2010 slutade befolkningsök ningen på en markant lägre nivå än tidigare år. Totalt finns 175 länder representerade bland Malmös befolkning. De största grupperna kommer från Irak, Danmark och Jugoslavien. Under de senaste åren har mönstret varit att relativt få personer från flera olika länder har bidragit till ökningen av det totala antalet utlandsfödda i Malmö. För första gången sedan Öresundsbron öppnades har antalet Malmöbor födda i Danmark minskat. I områdena som omfattas av områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö syns en gradvis ökning från år 2000 av andelen personer med utländsk bakgrund, utom i delområdet Herrgården där vi ser en liten minsk ning. Bostadsbyggande och befolkningsökning Antalet färdigställda bostäder under 2010 blev totalt 534, varav 409 lägenheter och 125 småhus. Av de 409 lägenheterna var 165 hyresrätter. Bostadsbyggandet har främst skett i Limhamn- Bunkeflo där också folk mängden ökade mest. Flera stadsdelar bland annat Fosie har ökat sin befolkning under en lång tid trots begränsat bostadsbyggande, vilket ökar sannolikheten för upplevd och uppmätt trångboddhet. Bostadsbyggande för att komplettera ensidiga bostadsbestånd har en viktig roll i arbetet för att minska segregationen i Malmö. Malmö blir 300 000 Den 27 april var Malmös folkmängd 300 031 personer, vilket innebär att Malmö nu passerat 300 000 invånare. Ökningen hittills i år är 1 248 personer och ökningen vecka 16 var 49 personer. Befolkningsprognos 2011-2016 Prognosresultatet för Malmö 1 januari år 2017 visar på en beräknad totalfolkmängd på drygt 324 500 personer, det vill säga en ökning med nästan nio procent eller 25 600 personer. Under år 2011 förväntas Malmös be folkning öka med 3 970 personer och vid årsskiftet 2011/2012 beräknas Malmö ha en total befolkning på 302 900 invånare. Antaganden Kommunprognosen grundar sig på antagande kring in- och utflyttning, flyttarnas åldersstruktur, fruktsamhet och dödlighet. För kommunprognosen 2011-2017 görs följande bedömningar: - En något minskad inflyttning då invandringen fortsätter att minska. Under prognosperioden bedöms därför inflyttningsnivån ligga på 20 000 per år. Studenterna utgör även en stor osäkerhetsfaktor vad gäller prognostisering. - Utflyttningen bedöms fortsätta främst då gruppen 1-5 år i högre utsträckning flyttar ut ur Malmö jämfört med tidigare år. - I prognosen antas en minskad ökningstakt av barnafödandet. Bedömningen görs på grund av SCB:s antagande om att barnafödandet nu nått sin topp, samt Malmös faktiska utveckling under första kvartalet 2011. - Antagandena om den framtida dödligheten baseras på nya framräknade dödsrisker för riket (SCB) som anpassats till Malmös förhållanden. Malmö har jämfört med riket en överdödlighet bland män och kvinnor, främst i medelåldern, vilket beaktats i prognosen. Ökning av yngre, minskning bland de äldre Ökningstakten avtar vad gäller gruppen 1-5 år i Malmö, trots detta förväntas en ökning på 26 procent bland antalet 1-5 åringar till och med januari 2017. Bland skolbarnen 6-15 år förväntas en likvärdig procentuell förändring. Gruppen i åldern 65 och uppåt förväntas öka något medan gruppen 80 år och äldre minskar med nio procent. 3

Befolkningsförändring för olika åldersgrupper 2011-2017 Förändring 2011-2017 2017, Procentuell 1 januari förändring Åldersgrupp 1-5 4 900 24 100 26% 6-15 6 300 33 600 23% 65-2 800 49 900 6% 80- -1 300 14 100-9% KÄLLA: Stadskontoret, Malmö stad Limhamn-Bunkeflo fortsätter att öka Stadsdelen Limhamn-Bunkeflo beräknas under prognosperioden svara för både den största antals- och andelsmäs siga folkmängdsökningen med nästan 7 500 personer eller 18 procent. Vid prognosperiodens slut beräknas stadsdel Centrum närma sig 50 000 invånare med en total ök ning på drygt 5 200 personer, vilket innebär den näst största befolkningsökningen bland stadsdelarna. Under hela prognosperioden beräknas stadsdel Limhamn-Bunkeflo svara för den största ökningen av antalet förskolebarn med drygt 1 000 barn, vilket innebär en 31 procentig ökning av gruppen vid slutet av prognosperioden. Närmst därefter följer Centrum och Fosie med förväntade ökningar på runt 700 barn vardera. Mest anmärkningsvärt är den beräknade ökningen i stadsdel Fosie eftersom inga bostäder kommer att färdigställas under prognosperioden. Antalet skolbarn beräknas öka i samtliga av Malmös tio stadsdelar under prognosperioden. Antalet yngre pensionärer (65-79 år) beräknas att öka i alla Malmös stadsdelar fram till år 2017. Tre stadsdelar svarar för drygt hälften av den totala ökningen (Limhamn-Bunkeflo, Centrum och Västra Inner staden). Till skillnad mot de yngre pensionärerna beräknas de äldre pensionärerna, över 80 år, att minska i alla stadsdelar utom i Oxie och Husie. För prognosperioden 2012 till 2017 förväntas en befolkningsökning på drygt 250 personer för områ det Lindängen medan områdena Seved och Herrgården beräknas få små befolkningsökningar. (Statistikområdet Holma- Kroksbäck omfattar ett större geografiskt område än det som ingår i Områdesprogrammen. Därför presenteras inte någon prognos för området). Bostäder 2011-2016 Antalet påbörjade bostäder ökade kraftigt under 2010 och bedöms fortsätta under hela 2011. Under 2011 års första kvartal påbörjades 534 bostäder. Under hela 2011 bedöms det påbörjas 2 200 bostäder. Utfallet för första kvartalet ligger i linje med prognosen. Under prognosperioden 2011-2016 bedöms det byggas totalt 7 342 bostäder fördelat på Malmös stadsdelar. Flest bostäder kommer att byggas i Limhamn-Bunkeflo och Centrum (2 570 respektive 2 140 bostäder). Slutsatser för den kommunala planeringen Befolkningsprognosen för år 2011 kommer att få inverkan på verksamheternas behov under 2011. En bedömning av dessa förändringar kommer att lämnas i den delårsrapport för perioden januari april 2011 som presenteras under juni månad. Malmö har under hela 2000-talet sett en stor ökning av antalet nyfödda. Förra året slogs rekord med över 5 000 nyfödda barn. Stadskontoret ser å ena sidan en ökad nettoutflyttning av barnfamiljer, som om den fortgår, leder till minskad efterfrågan på barnomsorg. Å andra sidan talar ett fortsatt högt barnafödande för en fortsatt hög efterfrågan på förskoleplatser. Barnfamiljerna är en prioriterad grupp att analysera för att bedöma hur efterfrågan på kommunal verksamhet utvecklas. Stora ökningar under en lång tid i flera av åldersgrupperna 1-5 gör att gruppen 6-9 år under hela prognosperioden ökar drastiskt, vilket ställer krav på att tillhandahålla skolplatser och personal under prognosperioden. Vad gäller vård av äldre ser vi de närmaste åren en demografisk efterfrågan då gruppen som är 90 år och äldre ökar. Ser man däremot på längre sikt kommer den äldre gruppen minska i antal och andel av Malmös befolkning, vilket även kan medföra minskade krav på vård. 4

Befolkningsbokslut 2010 Definitiva befolkningsuppgifter från Statistiska Centralbyrån (SCB) visar att vid årsskiftet 2010/2011 var Malmös folkmängd 298 963 personer. Detta innebär att Malmös invånarantal för 26:e året i rad fortsätter att öka. En växande befolkning och en förändrad befolkningsstruktur ger Malmö möjligheter, men också utmaningar vad gäller sådant som boende och utbildning. Malmö passerade 300 000 invånare under vecka 16 år 2011 Den 27 april var Malmös folkmängd 300 031 personer, vilket innebär att Malmö nu passerat 300 000 invånare. Ökningen hittills i år är 1 248 personer och ökningen vecka 16 var 49 personer. Befolkningsutveckling 1960-2011 Antal 300 000 290 000 280 000 270 000 260 000 250 000 240 000 230 000 220 000 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 År 1971 hade Malmö en topp när det gäller folkmängd på 265 500 personer. Därefter följde en tid med utflyttning av bland annat barnfamiljer till Malmös kranskommuner. Denna utflyttning, som höll i sig till 1985, kom att kallas för gröna vågen och resulterade i att Malmös folkmängd minskade med 36 400 personer. Från och med 1985 fram till idag har Malmös folkmängd ökat med nästan 70 000 personer. Under de tre senaste åren har Malmö ökat sin folkmängd med drygt 18 000 personer. År Folkmängd och befolkningsförändringar 2006-2010 i Malmö 2006 2007 2008 2009 2010 Folkmängd, 31 dec 276 244 280 801 286 535 293 909 298 963 Förändring 4 973 4 557 5 734 7 374 5 054 Födda 3 862 4 112 4 469 4 680 5 053 Döda 2 893 2 949 2 920 2 741 2 786 Födelsenetto 969 1 163 1 549 1 939 2 267 Inflyttade 19 814 20 273 20 551 21 232 20 431 Utflyttade 15 795 16875 16 315 15 678 17 606 Flyttningsnetto 4 019 3 398 4 236 5 554 2 825 därav från utlandet invandrade 7 911 7 981 7 543 7 856 6 925 utvandrade 2 972 3 493 3 834 3 649 4 638 flyttningsnetto utlandet 4 939 4 488 3 709 4 207 2 287 därav från övriga Sverige inflyttning 11 903 12 292 13 008 13 376 13 506 utflyttning 12 823 13 382 12 481 12 029 12 968 flyttningsnetto Sverige -920-1 090 527 1 347 538 Befolkningsförändringen för Malmö under 2010 blev 5 054 personer jämfört med prognostiserade 5 400. Inflyttningen till Malmö under 2010 var inte lika stor som under 2009. Antalet inflyttare var 20 431, vilket är drygt 800 färre än förra året. Antalet utflyttare var 17 606 personer, vilket innebär att drygt 1 900 fler valde att flytta från Malmö under 2010. Detta är den första ökningen sedan 2007. Förklaringen till den minskande inflyttningen under 2010 är framför allt att invandringen jämfört med år 2009 minskat med drygt 900 personer medan inflyttningen från övriga Sverige ökat med drygt 100 personer. När det gäller utflyttningen så fördelar sig den kraftigt ökade utflyttningen lika mellan flyttning till utlandet som till övriga Sverige, med drygt 900 till vardera. Malmös totala flyttningsnetto för 2010 blev endast 2 825, vilket är drygt 2 700 färre än förra året. Flyttningsnettot mot utlandet slutade på drygt 2 287, vilket är en minskning med drygt 1 900 personer jämfört med 2009. Mot övriga Sverige blev flyttningsnettot 538, vilket även det är drygt 800 färre än jämfört med år 2009. Förra årets födelserekord på 4 680 barn har slagits rejält för år 2010 med 5 053 födda barn. Detta innebär att det föddes nästan 400 fler barn under 2010 än under 2009. Sedan år 2006 har antalet födda barn i Malmö ökat med nästan 1 200. Antalet personer som avlidit i Malmö har varit ganska konstant under en längre tid. Sedan år 2005 ligger 5

antalet döda på mellan 2 700 och 2 900 per år. Befolkningsförändringar 2010 för stadsdelar, totalt och 1-5 år Stadsdelar Totalt 1-5 år Faktisk folkmängd Förändring Faktisk folkmängd Förändring 2010 2011 under året 2010 2011 under året Centrum 43 963 44 657 694 2 181 2 332 151 Södra Innerstaden 33 971 34 542 571 1 771 1 854 83 Västra Innerstaden 32 137 32 592 455 1 389 1 537 148 Limhamn-Bunkeflo 39 675 40 759 1 084 3 137 3 284 147 Hyllie 32 042 32 416 374 1 726 1 873 147 Fosie 42 178 42 989 811 2 818 2 976 158 Oxie 11 913 12 078 165 895 953 58 Rosengård 22 576 23 174 598 2 080 2 168 88 Husie 19 363 19 536 173 1 161 1 214 53 Kirseberg 14 551 14 808 257 829 891 62 Malmö 293 909 298 963 5 054 18 014 19 124 1 110 skyddsfaktor. Utrymmesfaktorn har också betydelse för barns möjligheter att utföra skolarbete i hemmet. Såväl nationellt som lokalt kan man se att de stora skillnaderna i trångboddhet har sin grund i ekonomiska skillnader, och sambandet mellan utrymmesstandard och inkomst är starkt. I Malmö är andelen av befolkningen med låg inkomst störst i de stadsdelar där såväl upplevd som uppmätt trångboddhet är som störst. Befolkningsökning 2010 för stadsdelar Stadsdel Centrum var den stadsdel som vid årsskiftet 2010/2011 hade den största folkmängden med 44 657 invånare medan Oxie var minst med 12 078 invånare. Under år 2010 ökade samtliga stadsdelar i Malmö sin folkmängd. Limhamn-Bunkeflo var den stadsdel som ökade sin folkmängd mest. På andra respektive tredje plats återfinns Fosie respektive Centrum. Anledningen till att Limhamn-Bunkeflo ökade mest var att det byggts mycket i denna stadsdel. Nästan en tredjedel av all planerad byggnation under 2010 har skett i stadsdelen. Mest anmärkningsvärt är emellertid att stadsdel Fosie hade den näst största numerära befolkningsökningen under år 2010 trots att det inte färdigställdes några lägenheter under det året. Motsvarande gäller även för befolkningsökningarna i Södra Innerstaden och Rosengård där det inte heller färdigställts några nya bostäder under 2010. Redan idag är det just i dessa stadsdelar som trångboddheten är som störst, i Rosengård är 17 procent i åldern 18-80 år trångbodda, visar undersökningen Folkhälsa i Skåne. En utveckling med stora befolkningsökningar utan några färdigställda bostäder, kan sannolikt leda till ytterligare trångboddhet i dessa stadsdelar. VÄSTRA INNERSTADEN LIMHAMN-BUNKEFLO HYLLIE CENTRUM FOSIE KIRSEBERG SÖDRA INNERSTADEN ROSENGÅRD OXIE HUSIE Befolkningsökning 1 prick = 5 personer Totalt ökade antalet barn i åldersgruppen 1-5 år med 1 110 under 2010. Liksom för den totala befolkningsökningen så är det mest anmärkningsvärda att det är stadsdel Fosie som svarade för den största befolkningsökningen i denna grupp. Befolkningsökningen i Fosie blev 158 barn tätt följt av stadsdel Centrum med en ökning på 151 och stadsdel Västra Innerstaden med en ökning på 148 barn. Trångboddheten kan medföra flera negativa konsekvenser. Det handlar om praktiska konsekvenser så som utrymmesbrist men också om fysiska och psykiska hälsoproblem. För barn är bostaden och bostadsmiljön av stor betydelse fysiskt men också känslomässigt och är en viktig 6

Befolkningsstruktur 90 000 Malmöbor är födda i utlandet Vid årsskiftet 2010/2011 hade Malmö 298 963 invånare, varav 90 349 eller 30 procent var födda i utlandet. Under de senaste fem åren har utlandsfödda ökat med i genomsnitt 4 000 personer per år men under år 2010 slutade befolkningsökningen på en markant lägre nivå, 2 795 personer. Anledningen till denna lägre ökningstakt har sin grund i att Malmös stora invandrargrupper från Irak, ökade i långsammare takt och att antalet födda i Danmark minskade för första gången sedan Öresundsförbindelsen öppnades. Dessutom har Skatteverket gjort en översyn/justering i sina register, vilket har påverkat antalet Malmöbor och främst antalet utlandsfödda. Andel Malmöbor födda i utlandet % 35 30 25 20 15 10 5 0 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2011 År, 1 jan. Malmö har genomgått flera olika omvandlingar under femtio år och en av dem är strukturomvandlingen på befolkningssidan. Sedan 1960 har antalet födda i utlandet ökat med nästan 80 000 personer i storleksordningen motsvarande en stad som till exempel Kristianstad. Denna förändring har på olika sätt satt sin prägel på Malmö och kommer även så att göra framöver. Nationellt sett kommer Malmö på fjärde plats när det gäller andel utlandsfödda av befolkningen Haparanda, Botkyrka och Södertälje kommer före. Jämfört med storstäderna Stockholm och Göteborg ligger Malmö på en högre nivå, där Malmös 30 procent ska jämföras med Stockholms och Göteborgs 22 procent utlandsfödda av befolkningen och i Sverige är 15 procent födda i utlandet. Största gruppen utlandsfödda kommer ifrån Irak Malmös mångfald en tillgång och utmaning. I staden bor människor som kommer ifrån totalt 175 länder, från nära och fjärran, med allt ifrån grupper på ett par personer till de största invandrargrupperna som kommer ifrån Irak, 9 900 personer och Danmark, 9 000 personer. Den tredje största gruppen består av Malmöbor som är födda i Jugoslavien, drygt 8 000 personer. Av Malmös utlandsfödda kommer 19 procent ifrån länderna i forna Jugoslavien. Malmöbor från 10 av totalt 175 länder Födelseland Antal Födelseland Antal Totalt födda i utlandet 90 349 därav 1. Irak 9 940 6. Libanon 3 780 2. Danmark 8 972 7. Iran 3 375 3. Jugoslavien 8 426 8. Turkiet 2 110 4. Polen 7 053 9. Ungern 2 038 5. Bosnien och Hercegovina 5 969 10. Rumänien 2 014 Trendbrott gruppen Malmöbor födda i Danmark minskade För första gången sedan bron öppnades, sommaren år 2000, har antalet Malmöbor födda i Danmark minskat, med 200 personer. Sedan år 2000 har gruppen stadigt ökat, med kulmen under år 2006 då ökningen var 1 300 personer eller en tjugoprocentig ökning. Incitamentet för danskar att bosätta sig i Malmö har ändrats under de senaste åren. Stor förändring har skett när det gäller valutakursen, som har gett effekt på lön och köpraft för de som arbetar på danska sidan av Öresund och bor på den svenska. Ett räkneexempel visar här hur valutakursen påverkat lönen. I början av år 2009 En lön på 30 000 DKK/månad omräknad i SEK gav över 46 000 SEK I början av år 2011 En lön på 30 000 DKK/månad omräknad i SEK gav ca 36 000 SEK Valutakursen har således inneburit att den danska lönen blivit cirka 10 000 SEK mindre värd under perioden. 7

Dessutom har bostadspriserna i Köpenhamn sjunkit under senaste året, vilket också har påverkat benägenheten för danskar att bosätta sig i Sverige eller att flytta tillbaka till Danmark. Antal Malmöbor födda i Danmark Antal 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 År, 31 dec. Förändring få personer från många länder Under de senaste åren har mönstret varit att relativt få personer från många olika länder har bidragit till ökningen av det totala antalet utlandsfödda i Malmö. Under år 2010 var det Malmöbor födda i Irak, Turkiet och Somalia som stod för de största ökningarna och tillsammans svarade de nästan för en tredjedel, eller cirka 860 personer av den totala ökningen på cirka 2 800 personer. Som visats ovan tillhör Malmöbor födda i Irak och Danmark de största grupperna bland utlandsfödda och de är också exempel på hur heterogen invandrargruppen är ett land som ligger långt borta och det andra är närmsta grannlandet. Kring sekelskiftet var grupperna från Irak och Danmark ungefär lika stora. Båda grupperna har sedan dess kontinuerligt ökat men under år 2010 bröts trenden för danskarna, som nu svarar för den största numerära minskningen, - 200 personer medan irakierna svarade för den största ökningen, + 475 personer. En ökning som nästan halverats jämfört med föregående år, på grund av förändrade asylregler. Antal Malmöbor födda i Danmark och Irak Antal 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Födda i Danmark Födda i Irak 2006 2007 2008 2009 2010 2011 År, 1 jan. Stort gap i de höga och låga åldrarna Vid senaste årsskiftet hade 40 procent eller cirka 120 000 personer av Malmöborna utländsk bakgrund, det vill säga de är själva födda i utlandet (30 procent) eller har båda sina föräldrar födda i utlandet (10 procent). Vid olika åldrar visar sig mönstret olika. Bland de nyfödda har 65 procent av barnen svensk bakgrund och 35 procent utländsk. Förhållandet blir sedan hälften från varje grupp bland de yngre tonåringarna. Och först vid åldersgruppen 55+ är förhållandet igen att 65 procent har svensk bakgrund och 35 procent utländsk. Än så länge har 80-90 procent av de äldre pensionärerna svensk bakgrund, vilket kommer att förändras när de yngre generationerna blir äldre. Andel Malmöbor med svensk och utländsk bakgrund. 1 januari 2011 % 100 80 60 40 20 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Källa: Statistiska Centralbyrån Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Utländsk bakgrund - Född i utlandet - Född i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet Svensk bakgrund - Född i Sverige med båda föräldrarna födda i Sverige - Född i Sverige med en förälder född i Sverige och en i utlandet Ålder 8

Åtta procent av Malmös femtonåringar har bott högst fem år i Sverige I samband med studieövergången från grundskolan till gymnasiet diskuteras ofta femtonåringarnas bakgrund. Vid senaste årsskiftet hade drygt hälften av ungdomarna utländsk bakgrund, eller 1 511 av totalt 2 969 femtonåringar. Den största delen, knappt 1 000 ungdomar, av de med utländsk bakgrund har bott i Sverige i hela sitt liv och har föräldrar som kommer från något annat land. Dessa 1 000 ungdomar skulle kunna anses klara grundskolan i lika hög utsträckning som barn med svensk bakgrund eftersom barn födda i Sverige med utlandsfödda föräldrar anses ha lika goda förutsättningar att klara svensk grundskola som svenska barn. Föräldrarnas socioekonomiska bakgrund kan därför också ha en viss betydelse för elevernas förutsättningar att nå målen. 545 ungdomar av de 2 969 femtonåringarna med utländsk bakgrund är födda utomlands och av dessa har 231 varit i Sverige högst fem år. Femtonåringarna som har varit kort tid i Sverige utgör åtta procent av hela årskullen och kommer ifrån cirka 50 olika länder men en stor grupp (80 ungdomar) är födda i Irak. Därefter kommer Danmark, Polen och Somalia som födelseland med cirka 20 ungdomar från respektive land. Kunskap i svenska kopplad till vistelsetid i Sverige har stor betydelse för den enskilde elevens förmåga att tillgodogöra sig undervisningen och att nå de uppsatta kunskapskraven. Andel skolungdomar 15 år med utländsk bakgrund % 60 50 40 30 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Totalt med utländsk bakgrund Födda i utlandet Födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet Fyra av tio Malmöbor har utländsk bakgrund Genomsnittet för hela Malmö visar att 40 procent av Malmöborna har utländsk bakgrund men variationerna inom staden är stor, allt ifrån 17 procent i stadsdelen Västra Innerstaden till 87 procent i Rosengård. När det gäller antalet Malmöbor med utländsk bakgrund bor majoriteten, 64 procent, i någon av de stadsdelar; Fosie, Rosengård, Södra Innerstaden och Hyllie, som svarar för arbetet med Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö. Malmöbor per stadsdel 1 januari 2011 Stadsdel Total- därav Malmöbor med utländsk bakgrund befolkning Födda i utlandet Födda i Sverige med båda SUMMA Boende med föräldrarna födda utländsk i utlandet bakgrund Antal % av Antal % av Antal % bef. bef. bef. Centrum 44 657 11 187 25 2 953 7 14 140 32 Södra Innerstaden 34 542 11 860 34 3 580 10 15 440 45 Västra Innerstaden 32 592 4 446 14 1 098 3 5 544 17 Limhamn-Bunkeflo 40 759 6 306 15 1 574 4 7 880 19 Hyllie 32 416 10 354 32 3 698 11 14 052 43 Fosie 42 989 20 367 47 6 598 15 26 965 63 Oxie 12 078 2 886 24 987 8 3 873 32 Rosengård 23 174 13 892 60 6 224 27 20 116 87 Husie 19 536 3 859 20 1 688 9 5 547 28 Kirseberg 14 808 4 475 30 1 299 9 5 774 39 MALMÖ totalt 298 963 90 349 30 29 768 10 120 117 40 Ett tecken på integration Sedan år 2000 har både antalet och andelen Malmöbor födda utanför Norden ökat i alla stadsdelarna ett tecken på integration. Under perioden ökade antalet för hela Malmö med 26 200 personer födda utanför Norden och stadsdelen Fosie svarade för 30 procent eller 7 700 personer av denna ökningen. Även i stadsdelen Centrum har det skett en relativt stor ökning, med drygt 3 000 personer. Andel Malmöbor födda utanför Norden. 1 januari 2011 60 50 40 30 20 10 0 % Centrum S Innerstaden V Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie 2000 2011 Rosengård Husie Kirseberg Malmö 9

Även under det senaste året, 2010, har antalet födda utanför Norden ökat i alla stadsdelarna men med flest personer i stadsdelarna Fosie och Hyllie med 850 respektive 400 personer. Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Sedan 8 september 2010 har Malmö stad arbetat med Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö. Programmet är en långsiktig satsning under fem år för att dels förbättra levnadsvillkoren i områden där välfärden är som lägst, dels uppgradera den fysiska miljön. Områdesprogrammets mål är att skapa en ur alla aspekter hållbar stad. Genom att förändra utvecklingen i de fyra områdena; Herrgården, Seved, Holma-Kroksbäck och Lindängen vill områdesprogrammen stärka hela stadens sociala hållbarhet. En central tanke i områdesprogrammen är att områdena ska utvecklas genom både fysiska och sociala satsningar. Stora fysiska förändringar ligger i startgropen i alla fyra områdena. Tågstationer, nya byggnader, förtätning av bebyggelse, parker, stråk, trädgårdar och så vidare kommer alla bidra till att tydliggöra den potential för förändring som finns i de utvalda områdena. Men till detta läggs också investeringar i socialt kapital; människors kapacitet och kunskap, genom skolor, föreningar, bibliotek, it-nätverk och kommunikation för att förstärka möjligheten för människor att påverka sina liv, sina inkomstmöjligheter, sitt boende och sin utbildning. Dialog och involvering med boende i områdena och andra aktörer i staden är en nyckelfaktor för att lyckas och skapa förändring. Boende i områdena 1 januari 2011 Område som ingår i områdesprogrammen Total- Befolkning Boende med utländsk därav bakgrund Födda i utlandet Födda i Sverige med båda föräldrarna födda i SUMMA Boende med utländsk utlandet bakgrund Antal % Antal % Antal % Seved (S Sofielund) 4 478 2 079 46 664 15 2 743 61 Herrgården 4 660 3 022 65 1 426 31 4 448 95 Lindängen 6 628 3 242 49 1 104 17 4 346 66 Holma - Kroksbäck 7 398 3 959 54 1 627 22 5 586 76 Malmö totalt 298 963 90 349 30 29 768 10 120 117 40 Södra Innerstaden och högst andel har området Herrgården i stadsdelen Rosengård, 95 procent. Områdena ligger också i de fyra stadsdelar; Rosengård, Fosie, Södra Innerstaden och Hyllie som har högre andel med utländsk bakgrund av sin befolkning, än genomsnittet för Malmö. Mångfalden i meningen antal länder som de boende har sina rötter i, är stor i alla områdena, 100-120 länder finns representerade. Undantaget är Herrgården där knappt 70 länder finns representerade och majoriteten, närmre 70 procent av de boende med utländsk bakgrund är själv födda eller har föräldrar som är födda i Irak eller Libanon. Andel boende med utländsk bakgrund. 1 januari 2011 Seved Herrgården Lindängen Holma- Kroksbäck MALMÖ 0 20 40 60 80 100 % 2011 2010 2000 Sedan år 2000 har befolkningen i alla områdena i Områdesprogrammen ökat men inga nya bostäder har byggts under perioden, vilket får till följd att boendetätheten och risken för trångboddhet ökar. Det handlar således både om risken att inte få en bostad och om att inte få en bostad som är anpassad efter de behov som finns. Olika typer av bostäder behövs i olika skeden av livet och förutsättningarna för att ta sig in på bostadsmarknaden skiljer sig åt mellan olika grupper. Nybyggda bostäder Utmärkande för de utvalda områdenas befolkningsstruktur är att de alla har hög andel boende med utländsk bakgrund. Lägsta nivån 61 procent har området Seved i stadsdelen 10 Antalet färdigställda bostäder under 2010 blev totalt 534, varav 409 lägenheter och 125 småhus. Av de 409 lägenheterna var 165 hyresrätter. En uppgång syns i antalet påbörjade bostäder. År 2010 startades

bygget av 1 789 lägenheter och 216 småhus, jämfört med knappt 532 föregående år. Även antalet bostäder i antagna detaljplaner ökade kraftigt under 2010. Färdigställda bostäder 2006-2010 2000 1500 1000 500 0 2006 2007 2008 2009 2010 Flerbostadshus Småhus KÄLLA: Stadskontoret, 2011 Bostadsbyggandet har främst skett i Limhamn- Bunkeflo där också folkmängden ökade mest. Men bostadsbyggande för att komplettera ensidiga bostadsbestånd har en viktig roll i arbetet för att minska segregationen i Malmö. Färdigställda bostäder 2010 Solbacken Östra Skrävlinge Kalkbrottet Kristineberg Färdigställda bostäder 1 prick = 1 bostad Tygelsjö By KÄLLA: Stadskontoret, 2011 11

Vägen mot 300 000 Skälen till varför en stad växer kan vara allt från ekonomiska till sociala, fysiska som politiska. Malmö har under olika skeden genomgått både prövningar och förluster samt stark tillväxt. Under den danska perioden, vid 1500-talets början, var Malmö en av de tre största städerna i Norden med en befolkning på cirka 5000 personer. Efter separationen från Danmark, sjönk befolkningstalet till följd av minskade handelsmöjligheter, följdverkningar av de fortsatta krigen med danskarna, epidemier m m. Frans Suells initiativ till investering i en hamn 1775 hade en positiv inverkan på handelsstaden Malmö och år 1800 ökar befolkningen till knappt 4000. Genom jordbrukets revolution frigörs stora delar av den agrara befolkningen och blir en nödvändig input för industrialismens relativt sena intåg i Sverige. Malmö växer nu rekordartat vilket ställer stora krav på staden i form av bostäder, vård, utbildning och transporter. Malmö fördubblar sin befolkning mellan 1900 1930, från drygt 60 000 till 120 000 och mellan 1930 1960, från 120 000 till knappt 240 000. Efter andra världskriget finns ett uppdämt behov av varor och tjänster och industrin går på högvarv. På politikernas agenda står bostadsförsörjningen överst och svaret blir miljonprogrammet på 1960 70 talet, d v s att under en tioårsperiod bygga 1 miljon bostäder i hela Sverige. Under 1980 90-talen upplever Malmö en kraftig tillbakagång. I slutet av 90-talet går emellertid staden in i en utvecklingsperiod som står i paritet med industrialismen. Staden kan nu uppvisa ett migrationsöverskott för 26 året i rad. Copyright: Malmö stadsbyggnadskontor 1914-100 000 När den stora Baltiska utställningen invigdes i Pildammsparken 1914 var det i ett Malmö som kan beskrivas som något av en idyll med gott om parker, kaféer och restauranger. Malmö var emellertid en utpräglad fabriksstad där de flesta av bostadslägenheterna bestod av ett rum och kök och hade hyresgäster som var mindre bemedlade. Mycket av den medeltida bebyggelsen hade rivits för att ge plats åt fabriker och hyreshus. Utan att vara någon småstad hade man det riktiga bondlandet alldeles inpå knutarna. Vid denna tid utgjorde utländska medborgare, såsom danskar, ryssar och tyskar, cirka 1,5 procent av befolkningen. Många gånger fler malmöiter hade valt, främst av ekonomiska skäl, att emigrera till USA. 12 1954-200 000 Malmö hade vid mitten av 50-talet utvecklats till en av den svenska folkhemsmodellens mönsterstäder med en betydande växtvärk. Funktionalismens krav på luft och ljus kombinerades med ett ökat kommunalt engagemang i bostadsfrågor för att råda bot på bostadsbristen. Malmö var nu en utpräglad industristad med huvudnäringar inom varvs-, konfektions-, sten- och livsmedelsindustri. Arbetslösheten var i början av 50-talet den lägsta under hela efterkrigstiden och reallönerna hade stigit, speciellt för kvinnor, vilket innebar en kraftigt ökad levnadsstandard. Andelen utländska invånare i staden var mellan två och tre procent och bestod till stor del av krigsflyktingar från Tyskland och Polen samt danskar. Copyright: Malmö stadsbyggnadskontor

Copyright: Malmö stadsbyggnadskontor 201127 april- 300 000 Den kaxiga staden, klimatstaden, parkernas stad, cykelstaden, evenemangsstaden epiteten är många för denna stad som burit många etiketter och haft många identiteter. Malmö är Sveriges mest internationella stad vars befolkning består av en tredjedel utlandsfödda personer. Malmö högskola föryngrar staden och genomsnittsåldern ligger i dag fem år under riksgenomsnittet. Att Turning Torso har ersatt Kockumskranen som landmärke kan ses som en tydlig symbol. Tack vare Öresundsbron och den dynamiska regionala utvecklingen befinner sig Malmö i dag mitt i ett omvälvande paradigmskifte från industristad till kunskapsstad. Det blir inte minst tydligt i omvandlingen av Västra Hamnen där hållbara bostadsområden och nyetablering av företag gör att det gamla industriområdet byter skepnad. 2032-400 000? Malmö år 2032 känns ännu närmre Köpenhamn som en självklar del av Europa. Samarbetet mellan de båda städerna har gjort att många nästan betraktar dem som en och samma stad. Staden är nu helt och hållet försörjd med förnybar lokalt producerad energi. Befolkningen har ökat kraftigt och fler människor rör sig nu på samma yta eftersom staden blivit tätare. Det har skapat närhet och bättre förutsättningar för att gå, cykla och åka kollektivt. Social balans har uppnåtts. Kraftfulla och uthålliga satsningar har gjort Malmö till en integrerad stad vars mångfald har tagits tillvara och skapat en av norra Europas mest stimulerande och kreativa miljöer. Malmö är ett starkt tillväxtcentrum och det mångsidiga näringslivet bygger till stor del på grön teknologi, entreprenörskap samt medie- och upplevelseindustri. Att finnas i Malmö är att finnas i rätt sammanhang för många företag. Den som väljer att etablera sig i Malmö gör det i förvissningen att skolorna håller hög kvalitet och att det finns trygga och goda bostadsmiljöer av olika slag. Vi har fått flera nya gröna stadsrum. Trots tättbebyggda kvarter finns plats för vatten, grönska, spontanodling och för möten. Vattenmiljöerna utnyttjas mer än tidigare och havet är tydligt nävarande. Kanalen har aktiverats och det finns gångstråk nära vattnet längs hela kanalen. Kusten har tagits till vara för många olika typer av fritidsaktivitet. Illustration: Haydar Alward & Mikael Pettersson Illustration: Sanna Lindberg 13

Befolkningsprognos Under prognosperioden förväntas Malmö öka sin folkmängd med drygt 25 000 personer Vid årsskiftet 2010/2011 var Malmös folkmängd 298 963 personer och år 2017 visar prognosresultatet för Malmö på en beräknad totalfolkmängd på drygt 324 500 personer, det vill säga en ökning med nästan nio procent eller med nästan 25 600 personer. Utgångspunkt är de antaganden som gjorts avseende fruktsamhet, dödlighet, flyttningar och flyttarnas åldersstruktur som redovisas nedan. Antaganden och förutsättningar för befolkningsprognosen I den nya prognosen har vi utgått från befolkningen vid årsskiftet 2010/2011 samt tagit hänsyn till de befolkningsförändringar som ägt rum under de senaste åren samt ändrade förutsättningar vad gäller flyttningar, födelsetal och nya dödlighetstal (SCB). I dessa ändrade förutsättningar har vi försökt väga in effekterna av den trygghetsdiskussion som pågår i Malmö, Citytunnelns betydelse, färre studenter vid Malmö högskola på grund av ändrade regler, arbetet med folkbokföring på lägenhet, nya regler från Migrationsverket angående ensamkommande flyktingbarn samt prognos över färdigställda lägenheter i Malmö och i kranskommunerna. Åldersstrukturen bland flyttarna har förändrats de senaste åren genom fortsatt inflyttning av ungdomar och något minskad inflyttning av utländska medborgare samt även en ökad utflyttning. För första gången på många år så noterade vi en kraftigt ökat nettoutflyttning av barnfamiljer. För gruppen 1-5 år innebär det att 2009 års negativa flyttningsnetto på -264 barn fördubblades för 2010 till -519 barn och för den presumtiva föräldragenerationen i åldern 25-34 år har flyttningsnettot på 2 162 personer år 2009 halverats till 923 år 2010. Osäkerhetsfaktorer i prognosarbetet Kommun- och delområdesprognoserna är liksom alla prognoser behäftade med osäkerhet. Prognosarbetet detta år är ovanligt svårtbedömt på grund av en del nya omständigheter, speciellt genom de tendenser och trendbrott som utmärkte befolkningsutvecklingen under 2010. Förutom detta så kan förändringarna av folkmängden i olika åldersklasser och i olika typer av områden bli annorlunda än vad som antagits. Den variabel som har störst påverkan på prognosresultatet i delområdesprognosen är bostadsbyggandet. Men den är också den största osäkerhetsfaktorn beroende på osäkerhet kring byggandets storlek, färdigställandetid och fördelning på olika geografiska områden. Åldersstrukturen i nya hus är svår att förutsäga, liksom de årskullar som föds under perioden. Kommunprognos Antaganden Antagandena för kommunprognosen består av fyra delar: In- och utflyttning Flyttarnas åldersstruktur Fruktsamhet Dödsrisker Flyttningar Inflyttningen till Malmö har under de tre senaste åren har legat runt 20 000 med en topp för 2009. För antagandena till kommunprognosen görs för 2011 bedömningen om en något minskad inflyttning. En anledning till detta antagande är den minskade inflyttningen under 2010 och speciellt den minskade invandringen som vi bedömer kommer att fortsätta. Under hela perioden bedöms därför inflyttningsnivån ligga på 20 000 per år. Ett osäkerhetsmoment i antagandena om inflyttning utgör folkbokföringen av studenter. Under tre veckor i slutet av augusti till början av september 2010 ökade folkmängden i Malmö med drygt 1 000 personer. Vår bedömning är att huvuddelen av dessa är studenter. Hur utvecklingen under 2011 och framöver blir är ytterst svårbedömt bland annat eftersom studenter utanför EU från och med 2011 måste betala för sina studier och frågan är då hur många av dessa studenter som Malmö högskola går miste om. När det gäller utflyttningen från Malmö så har den ökat kraftigt de senaste åren fram till mitten av år 2008. Ökningen har legat mellan 500-1 000 personer varje år. Under 2008 skedde ett trendbrott 14

då utflyttningen minskade med nästan 600 personer från drygt 16 875 år 2007 till 16 315. Speciellt noterades en minskning det senaste halvåret 2008 och då i form av en minskad utflyttning av barnfamiljer. Även 2009 minskade utflyttningen med drygt 600 färre utflyttade än under 2008. För 2010 ökade sedan utflyttningen kraftigt till 17 606 personer. I prognosantagandena görs bedömningen att utflyttningen för 2011 och åren framöver kommer att fortsätta. En anledning till de högre utflyttningsantagandena för 2011 är att vi kan konstatera att utflyttningen från Malmö nu åter tagit fart bland annat har flyttningsnettot för gruppen 1-5 år fördubblats under 2010 jämfört med åren innan och denna utveckling har fortsatt under 1:a kvartalet 2011. En annan är att Skatteverket kontinuerligt under 2011 och 2012 kommer att utreda alla returer som man fått in i samband med utskicket om folkbokföring på lägenhet. Skatteverket gör bedömningen att för Sverige som helhet kan det innebära att 1,4 procent kan komma att utredas om dessa personer verkligen bor i Sverige. För Malmös del kan procenttalet vara ännu högre med tanke på att vi har många studenter samt en stor andel av befolkningen som är födda i utlandet och dessa saknar incitament att meddela Skatteverket vid en eventuell återflytt. Från och med 2011 bedöms att utflyttningen kommer att ligga på 18 500 per år och sedan successivt minska till 18 250 under 2016. Därefter stabiliseras utflyttningsnivån på 18 000 fram till prognosperiodens slut Fruktsamhet och dödlighet Den summerade fruktsamheten i Sverige var 1,98 för år 2010, det vill säga kvinnorna födde i genomsnitt 1,98 barn. Motsvarande värde för Malmö är 2,01, det vill säga Malmös fruktsamhet är således något högre än Sveriges. Årets antaganden innebär att framskrivningen baseras på SCB:s överväganden om den långsiktiga utvecklingen av fruktsamheten men där hänsyn tagits till Malmös förhållanden. För prognosperioden antas för Malmö att fruktsamhetstalet förväntas ligga två procent över SCB:s antaganden för Sverige för 2011 och med en ökning fram till 2014 på fyra procent. Därefter minskas antagandet till tre procent fram till 2020 för att därefter återgå till två procent. Under år 2010 föddes det 5 053 barn i Malmö. De senaste åren har antalet födda barn i Malmö ökat med mellan drygt 200 till nästan 400 barn varje år. Antagandena för prognosperioden innebär en ökning under 2011 med ytterligare drygt 200 barn. Anledningen till antagandet om minskad ökningstakt i barnafödandet är dels SCB:s antagande om att barnafödandet nu nått sin topp, dels att under första kvartalet i år så har det redan fötts nästan 40 färre barn än under motsvarande period förra året. Antagandena om den framtida dödligheten baseras på nya framräknade dödsrisker för riket (SCB) som anpassats till Malmös förhållanden. Malmö har jämfört med riket en överdödlighet bland män och kvinnor, främst i medelåldern, vilket beaktats i prognosen. För kvinnornas del finns starka skäl att anta att dödlighetsbilden även framöver kommer att förändras. Senare generationers kvinnor har utsatts för större hälsorisker, som rökning, stress och andra påfrestningar i arbetslivet, vilket kan vara bidragande orsaker till ökad dödlighet. Antalet döda i Malmö har under de senaste åren legat mellan 2 800-2 900. Under 2010 ökade antalet döda något jämfört med år 2009. Med utgångspunkt från de antaganden som gjorts förväntas antalet döda under 2011 bli ungefär 40 personer färre än under år 2010 och under resterande del av prognosperioden förväntas dödligheten minska med ungefär 20 personer per år. Sammantaget för födelsenettot (födda - döda) innebär antagandena att nettot under 2011 ökar med drygt 300 till 2 300 för att under den resterande delen av prognosperioden öka med runt 100 inledningsvis och sedan successivt minska till en ökning på 70 personer under år 2015. Kommunantaganden för prognosperioden Förändring per år 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Flyttningsnetto 1 500 1 500 1 500 1 750 1 750 1 750 2 000 2 000 2 000 2 000 Födda 5 260 5 380 5 410 5 400 5 380 5 370 5 360 5 400 5 430 5 450 Döda 2 790 2 770 2 740 2 710 2 690 2 670 2 650 2 630 2 620 2 610 Total förändring 3 970 4 110 4 170 4 440 4 440 4 450 4 710 4 770 4 810 4 840 KÄLLA: Stadskontoret, Malmö stad 15

Resultat kommunprognos Resultatet för befolkningsprognosen visar att Malmös befolkning förväntas öka med 3 970 personer under år 2011 och vid årsskiftet 2011/2012 beräknas Malmö ha en totalbefolkning på 302 900 invånare. Fram till och med år 2020 blir den förväntade ökningen 44 700 personer med en totalfolkmängd på 343 700 personer. Befolkningsutveckling 1960-2011 samt prognos 2012-2020 Antal 350 000 325 000 300 000 Folkmängd efter ålder år 2011 och beräknad folkmängd år 2017 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Anta l 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100- Åld e r KÄLLA: Stadskontoret, Malmö stad 2011 2017 275 000 250 000 Faktisk folkmängd 1 jan 2011 samt beräknad folkmängd efter ålder i Malmö 2012-2017 225 000 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 och Stadskontoret, Malmö stad I Malmö är antalet 29-åringar flest I prognosen redovisas också den förväntade fördelningen på olika åldersklasser. Från diagrammet ovan kan utläsas att den högsta toppen år 2011 utgörs av 29-åringarna som är 6 187. År 2017 är det 30-åringarna som beräknas vara flest med 6 372 personer. Antalet barn förväntas också öka framöver främst genom antaganden om ett fortsatt stort barnafödande liksom en ökning av ungdomarna tack vare en fortsatt kraftig inflyttning samt en förmodad ökad folkbokföring av studenter. År Ålder Folkmängd den 1 januari 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0 4 938 5 100 5 200 5 300 5 300 5 300 5 200 1-5 19 124 20 200 21 200 22 300 23 100 23 700 24 100 6-9 11 151 11 700 12 400 13 100 13 900 14 800 15 600 10-12 7 807 7 800 7 900 8 200 8 600 9 000 9 600 13-15 8 370 8 100 8 100 8 000 8 000 8 100 8 400 16-18 9 614 9 500 9 100 8 800 8 500 8 500 8 400 19-24 26 529 26 500 26 600 26 400 26 100 25 600 25 200 25-44 98 376 100 100 101 500 103 300 105 500 107 400 109 200 45-64 66 504 67 100 67 600 67 900 68 300 68 800 69 500 65-79 31 162 31 700 32 500 33 300 33 900 34 600 35 300 80-w 15 388 15 200 14 900 14 600 14 400 14 200 14 100 Summa 298 963 302 900 307 000 311 200 315 600 320 100 324 500 KÄLLA: Stadskontoret, Malmö stad Fram till år 2017 förväntas antalet 0-åringarna öka med sex procent Antalet 0-åringar i Malmö var 4 938 vid årsskiftet 2010/2011. Dessa beräknas att under 2011 komma öka med nästan 200 barn. Till prognosperiodens slut kommer dessa totalt öka med drygt 300 barn till 5 200. 16 Antalet förskolebarn beräknas öka med 26 procent fram till år 2017 Vid årsskiftet var antalet barn i förskoleåldern (1-5 år) drygt 19 100. Under de tre senaste åren har denna grupp ökat med runt 1 100 barn per år. Denna utveckling förväntas fortsätta under de närmast kommande tre åren. Därefter beräknas ökningstakten avta. Vid prognosperiodens slut förväntas antalet förskolebarn ha ökat med nästan 26 procent eller 4 900 till 24 100. Förklaringen

till den något minskande ökningen efter tre år är minskat antalet födda barn samt en något ökad utflyttning av yngre barnfamiljer från Malmö. Under prognosperioden förväntas andelen skolbarn öka med 23 procent Åldersgruppen 6-15 år beräknas under prognosperioden öka med nästan 6 300 barn fram till år 2017. För barn i åldern 6-9 börjar en återhämtning och gruppen förväntas öka från 11 200 till 15 600 till år 2017, vilket innebär en ökning med 4 400 barn eller nästan 40 procent. Förklaringen till detta är tidigare års kraftiga barnafödande som nu slår igenom i denna åldersgrupp. Om barnfamiljer väljer att bo kvar eller flytta i större utsträckning påverkar efterfrågan på kommunal service i hög utsträckning. Pensionärsgruppen beräknas öka framöver i takt med att 40-talisterna börjar gå i pension Antalet personer som är över 65 år är vid början av detta år drygt 46 600. Denna grupp förväntas att öka årligen beroende på de större årskullar som tillförs gruppen. Ökningen beräknas bli nästan 2 800 eller sex procent fram till år 2017. Vid början av detta år är de allra äldsta pensionärerna, de som är över 90 år, nästan 2 900 till antalet. Denna grupp beräknas öka till drygt 3 000 fram till år 2013 för att därefter stabiliseras på denna nivå under resterande del av prognosperioden. Det innebär att ökningen fram till 2017 endast blir 100 personer eller fem procent. Beräknat antal äldre 65-w år. 2011=100 110 65 - w å r Beräknat antal barn 1-15 år. Index 2011=100 105 90 - w å r 140 6-9 å r 100 130 120 110 100 90 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 År 1-5 å r 10-12 å r 6-15 å r 13-15 å r 1 5 6-9 10-12 13-15 6 15 och Stadskontoret, Malmö stad Antalet barn i åldersgruppen 10-12 år är nu 7 800 och från och med detta år förväntas gruppen börja öka. Fram till prognosperiodens slut beräknas gruppen öka med 1 800 barn eller med 23 procent till 9 600. I dagsläget är barnen i åldersgruppen 13-15 år 8 400. Under de senaste åren har denna grupp minskat varje år med något hundratal barn. Gruppen förväntas fortsätta att minska varje år fram till och med år 2014 och därefter vänder det svagt uppåt. Antalet 13 15-åringar beräknas att till år 2017 öka till 8 400, det vill säga en svag ökning med 50 barn eller en procent. 95 90 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 År 65-w 80-w 90-w 80 - w å r och Stadskontoret, Malmö stad Vid årsskiftet 2010/2011 var gruppen 80 år och däröver 15 400 personer och dessa förväntas under prognosperioden minska med 1 300 personer eller nio procent. Antalet personer 80 år och äldre beräknas den 1 januari 2017 vara 14 100 personer. Delområdesprognos Antaganden Befolkningsprognoser för delområden och stadsdelar utgör en viktig del i den kommunala planeringen. Verksamheter inom till exempel barn omsorg, skola, fritid, äldre omsorg samt infrastruktur- och bostadsplanering är områden där delområdesprognosen ingår som ett väsentligt inslag i planeringsarbetet. 17 En ny befolkningsprognos för delar av Malmö

har tagits fram under april. Befolkningsprognosen omfattar perioden 2011-2016 och prog nosen utgår från folkmängden i delområden den 31 december 2010. Framskrivningen av befolkningen sker i 1-årsklasser ett år i taget och med delområden som minsta enhet. Summan över alla delområden i de enskilda åldersklasserna har korrigerats så att den stämmer överens med den kommunprognos som togs fram under april månad i år. De antaganden till delområdesprognosen som görs består av fem delar där antaganden görs för varje delområde enligt följande: inflyttningsfärdiga bostäder boende per lägenhet åldersstrukturen i nya hus 0-åringstal utglesningstal Till grund för antagandena om inflyttningsfärdiga bostäder ligger bland annat bostadsförsörjningsprogrammets utbyggnadsplan för Malmö 2011-2012 samt bedömningar om det framtida bostadsbyggandet utifrån Översiktsplanen fram till 2016. När det gäller antagandena om boende per lägenhet har vi antagit följande boendetal för olika typer av områden baserat på tidigare erfarenheter: Typ av område Boende per lägenhet Flerbostadshus, inre delar av staden 1,8 Flerbostadshus, perifera delar av staden 2 Flerbostadshus, marklägenheter 2,6 Småhus 3,2 Pensionärs- och studentlägenheter 1 KÄLLA: Stadskontoret, Malmö stad den prognosmodell vi använder erhålls detta genom ett så kallat 0-åringstal, det vill säga tal som anger antalet 0-åringar vid varje års slut som andel av den totala folkmängden i området. Antaganden om förändringar av årskullen beroende på flyttning och dödlighet för varje delområde görs med hjälp av så kallat utglesningstal. Begreppet utglesning är egentligen samma sak som folkminskning men används här även för en positiv förändring. Detta innebär att förändringen av dessa faktorer studeras under en fyraårsperiod där man får fram förändringstal för varje årskull. Genom att multiplicera antalet personer i varje 1-årsklass med detta förändringstal beräknas antalet personer i den aktuella födelsekullen efter ett år. Resultat delområdesprognos Stadsdel Centrum nära 50 000 invånare vid prognosperiodens slut Limhamn-Bunkeflo beräknas under prognosperioden svara för både den största antals- och andelsmässiga folkmängdsökningen med nästan 7 500 personer eller 18 procent. Vid prognosperiodens slut beräknas stadsdel Centrum närma sig 50 000 invånare med en folkmängd på 49 900 invånare och med en total ökning på drygt 5 200 personer, vilket innebär den näst största befolkningsökningen. På tredje plats förväntas Husie komma med en befolkningsökning på drygt 2 800 personer. Under 2011 beräknas stadsdelen Husie passera 20 000 invånare. Befolkningsförändring stadsdelar 2011-2016 Dessa boendetal multipliceras med antalet beräknat färdigställda lägenheter i respektive delområde för att få fram befolkningsökningen i området som tillkommer genom bostadsbyggande. I nybyggda hus i områden som tidigare inte varit bebyggda eller där byggnationen skett det senaste året kan åldersstrukturen vara annorlunda än i områden som kompletteras med byggnation. För den första områdestypen räknas fram en annan åldersstruktur som ligger till grund för dessa antaganden. För att få en fullständig åldersfördelning krävs också att en ny årskull de som föds läggs till varje år. I 18 Stadsdelar Förändring 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Totalt Centrum 821 1 063 1 031 720 803 806 5 243 Södra Innerstaden 243 441 138 128 276 213 1 438 Västra Innerstaden 158 163 104 110 142 106 782 Limhamn-Bunkeflo 1 002 1 187 1 298 1 540 1 139 1 305 7 472 Hyllie 129 102 398 401 716 685 2 430 Fosie 329 275 262 268 317 263 1 715 Oxie 176 60 267 406 414 246 1 569 Rosengård 120 106 140 104 129 357 956 Husie 884 633 456 553 151 140 2 817 Kirseberg 101 81 71 204 352 330 1 140 Malmö 3 964 4 110 4 163 4 434 4 440 4 451 25 562 och Stadskontoret, Malmö stad Husie är den stadsdel som under perioden beräknas få den näst största procentuella befolkningsökningen på drygt 14 procent, mycket tack vare ett stort bostadsbyggande under perioden

2011 till och med 2014. Stadsdelen med den minsta folkmängden är Oxie med ett invånareantal på 12 078 vid periodens början. Men Oxie kommer tack vare byggnation under perioden att förväntas öka med nästan 1 600 personer eller 13 procent till 13 600 men är trots ökningen fortfarande minst. Västra Innerstaden är den stadsdel som under prognosperioden beräknas få den minsta ökningen med närmare 800 personer. I alla stadsdelar förväntas antalet förskolebarn öka Under hela prognosperioden beräknas stadsdel Limhamn-Bunkeflo svara för den största ökningen av antalet förskolebarn med drygt 1 000 barn, vilket innebär en 31 procentig ökning av gruppen vid slutet av prognosperioden. Närmast därefter följer Centrum och Fosie med förväntade ökningar på runt 700 barn. Mest anmärkningsvärt är den beräknade ökningen i stadsdel Fosie eftersom inga bostäder kommer att färdigställas under prognosperioden. Den minsta ökningen beräknas stadsdelen Rosengård svara för med drygt 230 barn. Beräknad förändring av antal barn 1-5 och 6-15 år 2011-2016. Stadsdelar i Malmö Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 1-5 6 15 och Stadskontoret, Malmö stad I stadsdel Limhamn-Bunkeflo förväntas den största ökningen av antalet skolbarn Antalet skolbarn beräknas öka i samtliga av Malmös tio stadsdelar under prognosperioden. Störst ökning förväntas i Limhamn-Bunkeflo med drygt 1 700 skolbarn. Därefter följer Centrum och Hyllie med beräknade ökningar på drygt 900 respektive 800 skolbarn. Förklaringen till de stora ökningarna är ett stort bostadsbyggande i dessa stadsdelar under prognosperioden. För Hyllie är generationsväxling en ytterligare förklaring. Den minsta ökningen förväntas för stadsdel Rosengård med närmare 100 skolbarn. År 2016 förväntas 800 färre äldre pensionärer bo i centrala Malmö Antalet yngre pensionärer (65-79 år) beräknas under prognosperioden att öka i alla Malmös stadsdelar. Tre stadsdelar svarar för drygt hälften av den totala ökningen. Den största ökningen med nästan 1 000 yngre pensionärer förväntas stadsdelen Limhamn- Bunkeflo få och därefter kommer Centrum med en beräknad ökning på närmare 900 personer. Stadsdel Västra Innerstaden förväntas stå för den tredje största ökningen med 500 personer. Husie är den stadsdel som beräknas få den minsta ökningen av yngre pensionärer med ett tillskott på endast 40 personer. Beräknad förändring av antal personer 65-79 och 80- år 2011-2016. Stadsdelar i Malmö Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg 65-79 -500-400 -300-200 -100 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000 och Stadskontoret, Malmö stad Till skillnad mot de yngre pensionärerna beräknas de äldre pensionärerna, över 80 år, att minska i alla stadsdelar utom i två. I de centrala stadsdelarna förväntas den totala minskningen bli nästan 800, vilket utgör nästan 60 procent av den totala minskningen för hela Malmö. Av de centrala stadsdelarna så är den beräknade minskningen störst i Västra Innerstaden med 440 pensionärer. Därefter kommer Södra Innerstaden och Centrum i nämnd ordning med minskningar på 210 respektive 140 pensionärer. I stadsdelarna Husie och Oxie förväntas däremot antalet äldre pensionärer öka med 80 respektive 30 personer. Liksom för gruppen över 80 år så beräknas även gruppen över 90 år minska i de centrala stadsdelarna. I stadsdel Husie förväntas däremot gruppen öka kraftigt med nästan 50 procent. Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Befolkningsutvecklingen för de fyra områdena karakteriseras av en liten ökning från år 2001 till 80-19

2003. För områdena Holma-Kroksbäck och Seved så fortsatte ökningen till 2004. Från och med 2007 till och med 2011 så ökade folkmängden i Lindängen och från och med 2008 så ökade även folkmängden i Holma-Kroksbäck. För de två övriga områdena stabiliserades befolkningsutvecklingen fram till 2009 då folkmängden i Seved ökade något medan utvecklingen i Herrgården minskade. Påbörjade bostäder kvartal 1 2011 Västra Hamnen Möllevången Gamla Limhamn Segevång Östra Skrävlinge För prognosperioden 2012 till 2017 förväntas en befolkningsökning på drygt 250 personer för området Lindängen medan områdena Seved och Herrgården beräknas få små befolkningsökningar. Sista prognosåret förväntas området Herrgården få en befolkningsökning på drygt 280 personer tack vare att 100 bostäder beräknas bli färdigställda under år 2016. Befolkningsutveckling 2001-2011 samt prognos 2012-2017 för områden i Områdesprogrammet Rosenvång Kalkbrottet Bunkeflostrand Kristineberg Klagshamn Käglinge Tygelsjö By KÄLLA: Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad Påbörjade bostäder 1 punkt = 1 bostad Antal 7 500 7 000 6 500 6 000 5 500 5 000 4 500 4 000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Seved Herrgården Lindängen Holma-Kroksbäck KÄLLA: Stadskontoret, Malmö stad (Statistikområdet Holma- Kroksbäck omfattar ett större geografiskt område än det som ingår i Områdesprogrammen. Därför presenteras inte någon prognos för området). Påbörjade bostäder Ökat bostadsbyggande förväntas hålla i sig Under 2010 vände antalet byggstarter uppåt efter 2009 års drastiska nedgång. Intresset av att bygga bostäder i Malmö är fortfarande stort, och med anledning av det stora antalet byggstarter 2010 samt ett stort antal planerade bostäder i detaljplaner så är det troligt att det ökade bostadsbyggandet håller i sig även under 2011 och 2012. År Under prognosperioden 2011-2016 bedöms det byggas totalt 7 342 bostäder fördelat på Malmös stadsdelar. Flest bostäder kommer att byggas i Limhamn-Bunkeflo och Centrum (2 570 respektive 2 140 bostäder). Planerade bostäder 2011-2016 Stadsdelar Planerade bostäder 2011-2016 Centrum 2 140 Södra Innerstaden 290 Västra Innerstaden 15 Limhamn-Bunkeflo 2 570 Hyllie 620 Fosie 0 Oxie 360 Rosengård 12 Husie 815 Kirseberg 250 Ej områdesfördelade 270 Malmö 7 342 KÄLLA: Stadskontoret, Malmö stad Antalet påbörjade bostäder ökade kraftigt under 2010 och bedöms fortsätta under hela 2011. Under 2011 års första kvartal påbörjades 534 bostäder. Under 2011 bedöms det påbörjas 2 200 bostäder. Utfallet för första kvartalet ligger i linje med prognosen. 20