Processledarmanual. Landsbygd 2.0



Relevanta dokument
Processledar manual. Landsbygd 2.0

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Landsbygd 2.0 vad är det?

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

För arbete med dialogduk Hembygdsrörelsens utvecklingsträffar. Man kan: med Man kan): a) Idéer nya sätt att nå nya medlemmar (idéerna ska börja

Leva församling. Samtalsfrågor och goda råd till dig som håller i webbkursens samlingar

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

KONSTEN ATT LYCKAS MED DITT MÄSSDELTAGANDE

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS

Om man googlar på coachande

Förarbete, planering och förankring

Varför unga? Involvera unga i strategiarbetet inför programperioden !

Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans

Använd häftet som stöd för att utbilda och utveckla idrottarna i din förening.

Mer eller mindre, om att möta det som är annorlunda

Träff 1: 13 augusti i Ljustorp 7 deltagare och 1 processledare = två grupper En person under 18 år, 3 mellan 30-40, 2 mellan och en över 60

Mänskligt ledarskap: 10 budord för den (o)fullständige ledare. Tips från boken

Att komma utanför en storstad ger ro för att fokusera och samla gruppen.

En workshop om workshops

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Att driva förändring med kommunikation

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling

Konsten att leda workshops

Handledning för studiecirkel

Om att skapa en identitet, att smälta in och ej tillhöra normen

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

2. Hur ser junior-/seniortränaren på den träning vi bedriver idag?

UTBILDNINGSWORKSHOP FÖR VÄRVARE TILL VÄRVNINGSKAMPANJ

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Frågorna passar både nya par som planerar att leva ihop och par som levt länge tillsammans.

PBL Hållbar utveckling. HT Vecka 35-36

V.A.T lärstilstest och studieteknik

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

En samling i storgrupp. på brännpunkterna

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

Programmering på papper. Datorer, programmering och instruktioner

Process 1: Drömscenario! Fråga: Vad vill vi ha inflytande över? Presentera frågeställningen, skriv tydligt upp den på whiteboarden.

Grannar som hjälper varandra! Samverkan med kommun, bostadsbolag och polisen. Minska brottsligheten. Öka tryggheten och trivseln.

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten

Är det några som inte känner varandra i gruppen är det bra att hitta ett sätt att presentera deltagarna. Här kommer några förslag:

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Handledning. för arbete med. Dialogduk

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Ledarskapsutbildning Instruktörer

Riksårsmötet 2016 i Malmö!

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

Konceptbeskrivning Ungagemang

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

ÄR DINA MEDARBETARE MOTIVERADE?

FIRA VIKTIGT DINA. DRÖMMaR. Nå dina mål DRIVKRAFT FOKUSERA LEDARE SKRIV VERKLIGHET RESURSER TRÄNING FRAMGÅNG BRA TYDLIGT MALIN BOSTRÖM

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

BLOCK 1. 1A. Att komma igång

En guide till. Före tag 1. Ungdoms Leader. - där ungdomar kan köra sitt eget race!

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

LOGGBOKEN LOGGBOKEN. Serviceloggboken ger dig konkreta verktyg för att bemöta kunder och utveckla din kompetens som servicegivare.

Praktiskt idag. Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy Mikrofoner

Demokratifesten. årsmöte för lokalgruppen

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Diskussionsmaterial till Landslagets fotbollsskola Handledning. Nolltolerans

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Samtal kring känsliga frågor

Skapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

MÄSSHANDBOK ENTREPRENÖRSKAP PÅ RIKTIGT 2016 KRONOBERG

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA

Vad är delaktighet för dig?

Handledning UMEÅ UNIVERSITET. Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet. Handledning Personalenheten

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Bedömning för lärande. Sundsvall

FÖR DINA RÄTTIG HETER

Resultat brukarundersökning LSS boende

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!

Transkript:

Processledarmanual Landsbygd 2.0

Historien bakom Landsbygd 2.0 Landsbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér. Problemet är att det finns för få arenor där vuxna och ungdomar möts, vilket leder till att många bra idéer försvinner ut i tomma intet. Vi vet att många unga söker vuxna som kan coacha dem och fungerar som mentorer, vi vet att många vuxna märker hur gamla strukturer och organisationsformer inte lockar unga längre - men saknar kunskap om hur de kan förändra sig. Men, hur gör man? Vi anser att det gäller att släppa in unga i de forum där de kan vara med och ta beslut. Och, vill man vända sig till nya grupper, det kan vara unga, kvinnor, nyinflyttade, soffliggare eller förskolelärare så gäller det att fundera på hur man inbjuder till ett evenemang och hur man tar emot dom som kommer. Därför har vi tagit fram denna metod. Med Landsbygd 2.0 är det inte bara tänkt att ni ska skapa en samsyn om framtiden, möjligheter och behov utan även att ni ska få ett underlag som gör det lätt för er att sätta igång att skapa den förändring som ni önskar. All utveckling startar med en idé - och ideér skapas av människor som möts. Tillsammans skapar vi framtidens landsbygd! U LAND, Vi Unga, 4H, JUF, Naturbruksskolornas förening och Hela Sverige ska leva.

Inledning och tips Bilda grupper De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det är orten som är den gemensamma nämnaren. Är det fler än 10 från samma ställe så bilda två grupper. Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. Be dom skriva sin orts namn i bubblan i mitten. Varje grupp får ut en duk att anteckna på. De svarar utifrån sina erfarenheter och lokala förutsättningar. Det finns alltså inget facit eller rätt och fel för Landsbygd 2.0. Be dem gärna att skriva tydligt i bubblorna där svaren ska vara. Upplägg Verktyget består av 10 kort med olika frågeställningar på samt en stor duk där alla frågor och svar samlas. De 10 frågorna är indelade i 3 faser. fastna inte för länge på den första eftersom man lätt kan bli trött på slutet. Få ett jämnt flöde mellan frågorna så att varje fas inte tar mer än en timme, och lägg gärna in en paus på 5-15 min mellan varje fas. Peppa gruppen innan ni startar. Förklara att de är de rätta personerna för arbetet, och att de inte ska fundera vilka fler som borde deltagit. Uppmuntra dem till att bjuda på sig själva men även att lyssna på de andra. Korten ska användas i ordning och man kan bara jobba med ett kort i taget. Frågorna besvaras av gruppen tillsammans förutom fråga 5 som är personlig. När processen är klar så börjar det roliga! Nu är det dags att sätta igång med görande. Med sig på resan får gruppen sin duk och sina frågekort.

Tips för att få ett bra flyt i processen: Förklara att Landsbygd 2.0 inte är blodigt allvar och att man inte förbinder sig att göra något genom att vara med. Be gruppen svara så ärligt de kan under processen. Avbryt aldrig en fråga rakt av för att hoppa till nästa utan ge dem 1-2 minuter för att avrunda innan nästa fråga kommer. Håll lite koll på klockan. Om någon tar väldigt stor plats i en grupp så kan du använda en talking stick. Detta kan vara en penna som skickas runt i gruppen. Det är endast den som håller i talking stick som får prata, de andra lyssnar. Ta paus mellan faserna, så de får äta/dricka lite och prata av sig. Gå gärna kort igenom det grupperna skrivit efter varje fas så att de får chansen att lyssna på varandra och inspireras. Om de kör fast på en fråga: Försök att relatera frågan till fasen de är i och vad syftet med frågan är. Relatera frågan till något som de bättre kan känna igen. Gör frågan mer konkret. Ibland tror gruppen inte att deras tankar duger som svar. Lyssna på gruppen och det de säger och be dem skriva ner tankarna. Påminn om att det inte finns något facit utan att det är deras uppfattning är den rätta. Varför ska vi göra det här? Om någon blir omotiverad så försök få den att förstå att deras svar faktiskt betyder något. De inspirerar andra genom att vara med och visar att de bryr sig. (Är någon helt ointresserade så kan det vara läge att låta dem gå, annars är det lätt att de drar ner gruppen i samma negativa tänk.) Vad du bör ha med dig: (förutom dukar och kort) Några extra pennor till grupperna Klocka Kamera eller mobilkamera. Då kan du lätt dokumentera bra svar och lägga in på datorn. Bra både för gruppen och för dig.

Processen i tre faser Fas I Tankar och attityder (fråga 1-2) Den första fasen handlar om våra attityder och tankar om landsbygden, de platser de själva bor och de som bor där. Denna allmänna bild av landsbygden jämförs sedan med bilden av den egna landsbygden. Fas II Engagemang och visioner (fråga 3-6) I fas två blir processen lite mer konkret och deltagarna får prata om hur man kan engagera sig och vad som förväntas av en person som är engagerad. Här pratar man även om vad var och en ser som viktigt i framtiden för sin hemby. Utifrån detta formulerar man en vision av hur livet och byn kan se ut om 10 år. Fas III Möjlighet till verklighet (fråga 7-9) Detta är den fas som tar längst tid - det är därför bra att du planerat tiden så att grupperna inte behöver stressa igenom den. För i fas tre är det dags att gå från ord till handling! Här ska gruppen prata igenom vad de vill förändra och framför allt, hur de ska göra det. Var ska de starta någonstans och vem är ansvarig för att genomföra de olika delarna.

Hur skulle ni beskriva landsbygden och de som bor där för en som aldrig sett eller upplevt den? Att lyfta fram sina tankar och attityder mot landsbygden som begrepp. Gruppen ska inte tänka på sin egen hemort utan diskuterar fritt om vad som är landsbygd och hur det är där, på vischan, på landet. De ska även prata om vem som bor där. Vem och hur är de där lantisarna? Hur skulle du beskriva landsbygd? Vad tycker du är typiskt för landsbygden och lantisarna? 1 Landsbygd 2.0 är en metod som är framtagen av Vi Unga, JUF, 4H och U LAND för Hela Sverige ska leva! 2 (platsen) Hur är din ort? (personerna) Vem bor där? Vad får dig att trivas i din by? Ta reda på deltagarnas självbilder. Hur ser de på sin hembygd och hur värderar de den? Genom att beskriva den egna bygden ser gruppen om den egna landsbygden är som landsbygd är mest eller kanske bättre? Efter att ha pratat om en generaliserad bild av landsbygden så får nu gruppen diskutera om de känner igen sig själva och där de bor. Detta är även ett steg för att göra det lite mer konkret, att gå från allmänt till något som är närmre deltagaren. Hur ser platsen ut? Vad är det för personer som bor där? 2

3 Vad är engagemang, när är man engagerad? 3 4 Hur kan man engagera sig? Vad förväntas av en engagerad? Kan man vara engagerad på olika sätt? Att få reda på vad deltagarna anser behövs för att engagera sig och när det är tillräckligt. Var lägger man ribban? Engagemang är grunden till att något blir gjort. 4 Vad behöver just du för att utvecklas och trivas på landsbygden? (personlig fråga) Gruppen ska inte komma överens. Alla i gruppen lämnar ett eget svar! Vad motiverar dig? Vad vill du kunna göra och ha tillgång till? Att ta reda på individens behov för att kunna koppla den till engagemanget. Varje deltagare i gruppen ger ett eget svar. Gruppen behöver därför inte komma överens! Är man engagerad i något så har man ofta motivation att hålla på med just det. Här får deltagarna chansen att prata om hur de kan bli motiverade och vad som intresserar dem. Motivation är viktigt för engagemanget!

5 5 6 Tänk fritt! Hur vill du att det ser ut om 10 år? Vad är din vision av din ort i framtiden? Att börja skapa en framtidstro för att kunna gå vidare till konkreta uppgifter. För att kunna engagera sig och vara motiverad så behöver man något att sträva mot. Tänk fritt! Gruppen behöver inte enas runt en vision, det går bra att skriva ner olika. 6 Vilka möjligheter ser ni där ni bor, vad är bra? Varför är det här möjligheter? Vad är bra? Vad kan eller bör man satsa på? Att konkretisera. Visioner kan vara lite luddiga, här försöker vi få ner dem till konkreta idéer. Genom att prata om varför man ser det som en möjlighet så gör man det lättare för andra att förstå och ta del av just den idén.

7 7 8 Vad behöver göras för att få möjligheterna att bli verklighet? 8 Vilket är det första steget? Finns det några hinder? Hur löser ni det? Går er idé att förverkliga redan nu? Vad behöver ni göra för att komma runt hinder som ni ser? Behövs det sammarbete, hjälp, lobbing eller andra förändringar? Landsbygd 2.0 är en metod som är framtagen av Vi Unga, JUF, 4H och U LAND för Hela Sverige ska leva! Hur startar just NI? Vilka är ni som vill jobba med detta? Att konkretisera, att börja göra en verklighet av möjligheterna. Använd möjligheterna från fråga 7 för att göra en grovplanering. t är även att tänka till lite över ev. hinder, dock inte fastna i dem. De har pratat om möjligheter och varför de är möjligheter. Nu ska de förvandla dessa chanser till något verkligt. De får även diskutera om vad som kan komma i vägen och hur de då går runt det. Att skapa en start! Det är viktigt att ha en start så man kommer igång! För att nå framgång i utvecklingsarbete så måste man ofta vara flera som hjälps åt och ha en plan. Hur just den här gruppen planerar sin start? Alla grupper är olika och har olika förutsättningar. De väljer de sättet som passar dem.

9 9 Lägg upp en plan! Vad ska vara gjort? Vem ska göra det? När ska det vara gjort? Vad kommer att vara gjort hos er om... Att skapa en agenda, en plan som de kan ta med sig och följa för att komma igång. Den verkliga utvecklingen börjar med görandet. Därför är det viktigt att man sätter upp konkreta mål framför sig som är tydliga och som alla förstår. Gruppen väljer själva vad planen ska innehålla och omfattningen. Men de måste skriva ner vad, vem och när det ska vara gjort. Detta blir även ett informellt kontrakt. Deltagarna behöver inte skriva under men deras tankar och viljor finns nu sparade på papper. 3 månader 1 dag 1 månader (ca 10-15 min)

Avslut... Gå kort igenom faserna med gruppen. Kolla så det har förstått och svarat på frågorna. Beröm dem för sitt engagemang och be dem fortsätta stötta varandra när de kommer hem. Be dem utse någon som är ansvarig för nästa möte - eller få dom att sätta ett nytt datum då de kan fortsätta arbeta. De får med sig både duk och kort hem. Vill man ha mer hjälp i sitt utvecklingsarbete så kan man kontakta Hela Sverige Ska Leva via deras hemsida. www.helasverige.se

Landsbygd 2.0 Landsbygd 2.0 är till för att underlätta ett samtal om lokal utveckling mellan olika personer, grupper och generationer. Landsbygd 2.0 ska ses som en start i ett utvecklingsarbete. Vad ska ni göra och hur kommer ni i gång? Landsbygd 2.0 är en idé av U LAND, Vi Unga, Naturbruksskolornas förening, JUF och 4H.