Studentmedverkan i förbättringsarbete Kurs: SJSE19, Förbättringskunskap och Informatik i omvårdnad Sjuksköterskor vill inte stanna kvar, varför? Vad kan göras för att förbättra situationen? Författare: Hannah Andersson, Svante Casperson, Johan Edentoft, Hanna Ek, Martin Eriksson & Matilda Karlsson Våren 2015 Ett samarbete mellan institutionen för Hälsovetenskaper, Lunds universitet och Region Skåne
Innehåll Introduktion... 1 Problemområde... 1 Bakgrund... 2 PDSA-cykeln och PARIHS... 2 Omsättning i Praktiken... 2 Syfte och mål... 3 Referenser... 4
Introduktion Problemområde Att arbeta patientsäkert är en lagstadgad skyldighet som den svenska sjukvården har mot sina patienter. Patientsäkerhet betyder en vård som inte ger patienten vårdskador. Vårdskador är komplikationer, vårdrelaterade infektioner och annat lidande som drabbar patienter som sökt sjukvård. Kännetecknande för vårdskador är att de går att förhindra, men trots detta drabbas många av vårdskador. Bara i USA dör varje år 98 000 människor på grund av vårdskador, även i Sverige är problemet med vårdskador stort (Barnsteiner, 2013). Socialstyrelsen uppskattar att 100 000 personer i Sverige årligen drabbas av vårdskador. Av dessa 100 000 får ca 3000 allvarliga bestående men och ca 1400 dör till följd av vårdskador (Socialstyrelsen, 2015). Sjukvård är en extremt komplex verksamhet med många yrkeskategorier inblandade i patientens vårdkedja men ändå håller man ofta sjuksköterskorna ansvariga för att patienter kommer till skada trots att sjuksköterskorna inte kunnat påverka de system som ofta är orsaken till att patienten fått en vårdskada. Det finns många brister i det komplexa system som sjukvården utgör och alla brister utgör på olika sätt ett hot mot patientsäkerheten (Barnsteiner, 2013). Sjuksköterskorna måste känna till dessa brister i systemet och förstå hur kunskap och färdighet leder till vård av hög kvalitet för patienter. Samband mellan nylegitimerade sjuksköterskor och problem med patientsäkerheten har visats i forskning enligt Spector, Ulrich och Barnsteiner (2013) exempel på detta är vårdskador, felaktig behandling och övriga incidenter. En studie av Elfering, Semmer & Grebner, (2006) visar att nylegitimerade sjuksköterskor upplever en betydande stress på jobbet vilket kopplas samman med att misstag görs i det patientnära arbetet. Studien påvisar samband mellan nylegitimerade med hög stress på arbetsplatsen och frekvensen av anmälda misstag i vården. Lika tydligt är sambandet mellan låga stressnivåer och mindre misstag bland nylegitimerade. Samma undersökning påvisar även att stressnivån högst under månad 3 till månad 6, sannolikt då bredvidgången avslutats och stödet inte är det samma. Studier har identifierat problemområden som ökar risken för utebliven vård vilket innefattar ineffektiv delegering, dåligt utnyttjande av befintlig personal, otillräcklig orientering samt bristande kontinuitet i vårdkedjan bland personalen. I en studie av Mellor & Greenhill, (2014) tillfrågades nylegitimerade sjuksköterskor som hade fått genomgå ett introduktionsprogram om hur de hade upplevt sin första tid som legitimerade. Många tyckte att det var bra att de fått genomgå ett introduktionsprogram men pekade på att det fanns mycket brister inom dessa program. Programmen lovade stöttning från erfarna kollegor men det fanns sällan tid för detta och då ett löfte om handledning hade getts till de nylegitimerade så kände de sig övergivna. 1 S i d a
Bakgrund PDSA-cykeln och PARIHS Det finns många olika modeller för att arbeta med förbättring och utveckling av en verksamhet. En relativt enkel modell är den så kallade PDSA-cykeln som består av fyra steg, plan, do, study & act. Under planeringsfasen kartlägger man det aktuella problemet och utarbetar mål med vad man vill uppnå med det kommande förbättringsarbetet, i denna fas kan man använda sig av PARIHS (The Promoting Action on Research Implementation in Health Services framework) som kan vara till hjälp för att beskriva vilka förutsättningar som finns inom tre grundläggande faktorer; evidens, sammanhang och underlättande funktioner. Om dessa kartläggs redan i planeringsstadiet ökar chanserna för att kommande förändringsarbete skall vara lyckosamt. Efter att detta är gjort går man över till nästa steg i cykeln, do, här genomförs den planerade förändringen. I nästa steg, study, studeras den genomförda förändringen genom att samla in data och utvärdera eventuella effekter. I det sista steget i cykeln, act, skall de data och de eventuella effekterna av förändringen kritiskt granskas för att kunna utvärderas och se om man nått fram till det mål som sattes upp i planeringsstadiet. Man fastställer här om några ytterliggare förändringar behöver implementeras för att nå målen och då inleds en ny cykel (SSF, 2008). Omsättning i Praktiken Ett systematiskt och kvalitets- och patientsäkerhets arbete inom vårdsektorn innefattar ett långsiktigt arbete som är patientorienterat och kännetecknas av ett förebyggande syn-och arbetssätt, ständiga förbättringar, faktabaserade beslut samt samverkan (Socialstyrelsen, 2006). Syftet med ett systematiskt förändringsarbete är att säkerställa att en förändring blir en förbättring. För att en verksamhetsutveckling ska vara möjlig krävs både professionell kunskap och förbättringskunskap. Den professionella kunskapen innebär ämneskunskap, personliga färdigheter, värderingar och etik. Förbättringskunskapen innefattar system, variation och förändringspsykologi. Tillsammans leder de båda kunskaperna till förbättringar av system och resultat (I. Ainalem, personlig kommunikation, 1 september 2015). Förändringar som sker i organisationer har ofta ursprung från det omgivande samhället som sedan blir integrerade in i organisationen (Carlström, Eric 2013). Vårdpersonal och vårdtagare är unika personer med individuella utvecklingsmöjligheter och förutsättningar för att medverka till förbättringar inom vården. För att en vårdorganisation skall fungera så krävs det att kompetensen inte endast ligger hos ett fåtal medarbetare utan att kompetensen sprids till hela enheten (Rosengren, Kristina 2014). För att den nya sjuksköterskan skall få chansen till förbättrad kompetens krävs tre förutsättningar utvecklingsmöjlighet, internt 2 S i d a
stöd för utveckling och klinisk handledning. Detta leder till förbättrad patientsäkerhet (Mellor & Greenhill, 2014). Sjuksköterskan skall kunna ha förmåga att reflektera kritiskt över metoder och rutiner samt främja implementation av ny kunskap. Från den legitimerade kompetensen skall sjuksköterskan också kunna bedriva och delta i utvecklingsarbete. Med detta så har sjuksköterskan en nyckelroll i förändringsarbete där hon eller han kan välja att stödja eller hindra vidare arbete när det gäller förändring (Socialstyrelsen, 2005). För ett lyckat förändringsarbete krävs det som tidigare nämnts kompetens (Mellor & Greenhill, 2014) och att denna kompetensen kontinuerligt utvecklas med fokus på patienten (Rosengren, 2014). Att ta tillvara på hela enhetens samlade kompetens är positivt och ett sätt att lyckas med detta är att personalen får gå fortbildningar (Lindh & Sahlqvist, 2012). Med samlad kompetens inom hela enheten kan individerna tillhörande enheten fungera som stödjande grupper för sjuksköterskestudenter samtidigt som vården till patienterna fortlöper med hög kvalitet. De blivande sjuksköterskorna kommer med denna handledning inse betydelsen av att i sin tur handleda när de själva blir handledare eller stödperson (Sherwood & Barnsteiner, 2013). Syfte och mål Syftet för rapporten är att undersöka vilka förbättringsmöjligheter som skulle kunna vara aktuella på en arbetsplats för nyanställda sjuksköterskor. Målet är att identifiera strategier som kan hjälpa nylegitimerade sjuksköterskor att känna trygghet i sin profession, något som i sin tur bidrar till ökad patientsäkerhet. 3 S i d a
Referenser Carlström, E. (2013). Förändringsarbete i hälso- och sjukvård (1:1 ed.). Lund: Studentlitteratur. Elgering, A., Semmer, N. K. & Grebner, S. (2006). Work stress and patient safety: Observedrated work stressors as predictors of characteristics of safety related events reported by young nurses. Ergonomics, 49 (5/6), 457-469. Lindh, M., & Sahlqvist, L. (2012). Säker vård att förebygga skador och felbehandlingar inom vård och omsorg (1st ed.). Stockholm: Natur & Kultur. Mellor, P. & Greenhill, J. (2014). A patient safety focused registered nurse transition to practice program. Contemporary Nurse, 47(1-2), 51-60. doi: 10.5172/conu.2014.47.1-2.51. Rosengren, K. (2014). Vårdledarskap (1:3 ed.). Lund: Studentlitteratur. SFS 2010:659. (2014). Patientsäkerhetslagen. Hämtad den 8 september, 2015, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659/ Sherwood, G. & Barnsteiner, J. (2013). Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Socialstyrelsen. (2006). God Vård - om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälsooch sjukvården. Hämtad den 8 september 2015 från: http://www.vgregion.se/pages/98293/b%c3%b6cker/god%20v%c3%a5rd%20socialstyrelsen.p df Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.hämtad den 8 september, 2015, från http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf Socialstyrelsen. (2015) Lägesrapport inom patientsäkerhetsarbetet.hämtad den 8 september, 2015, från http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/19753/2015-4-1.pdf Svensk Sjuksköterskeföreing. (2008). Strategi för att utveckla vården. 4 S i d a