Förbättringsarbete. Sårinfektioner. Författare: Saga Jenninger, Jonna Nilsson, Amanda Ryberg- Welander och Annie Wendel.
|
|
- Carl-Johan Ekström
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ! Förbättringsarbete Sårinfektioner Författare: Saga Jenninger, Jonna Nilsson, Amanda Ryberg- Welander och Annie Wendel Kurs: SJSE19 Termin: 5 Skriftlig rapport
2 Hösten 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden för omvårdnadsutbildning Box 157, LUND! 2
3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Åtgärder som valts... 2 Tankar och åsikter om riskanalysen... 3 PDSA-hjulet... 3 Mål... 4 Implementering... 4 Utvärdering... 7 Slutsats... 7 Referenser... 9 Bilaga 1 (1) Matris... 10
4 Inledning Åtgärder som valts I detta vidare arbete på riskanalysen kommer två av de föreslagna åtgärderna att väljas ut och implementeras i verksamheten. De åtgärder som valts ut är följande: Öka kunskapen om orsaken till vårdrelaterade postoperativa sårinfektioner bland vårdpersonal. Exempelvis genom mer utbildning inom såromläggning redan i grundutbildningen för att öka kunskap om olika typer av förband och handhavande. Även vilken typ av sårvård olika typer av sår kräver. Instruktioner och rutiner vad gäller hur information ska överföras mellan personalen. Betona vikten av dusch och informera personalstyrkan om varför dusch är viktigt inför operation, samt att patienten informeras om hur duscharna ska gå till och när. Med tanke på att både kommunikation och sårvård är en stor del av sjuksköterskans arbetsuppgifter, anser gruppen att dessa åtgärder var viktiga att gå vidare med. Trots att det finns enkla och tydliga föreskrifter för att motverka och minska risken för vårdrelaterade infektioner har nationella mätningar visat att det fortfarande finns mycket kvar att jobba på. Svårigheter att följa rutiner och regler kan bero på att det är svårt att ta till sig att invanda handlingsmönster kan vara skadliga. Även om kunskap finns om hur det borde göras förekommer det att personal tar genvägar och brister i rutinerna av olika skäl. För det mesta tycks det gå bra men förr eller senare drabbas patienter av vårdrelaterade infektioner. Även ledningens inställning och den rådande säkerhetskulturen på arbetsplatsen påverkar följsamheten (Lindh & Sahlqvist, 2012). Ökad kunskap om vårdrelaterade postoperativa sårinfektioner är viktig att implementera då brister i de basala hygienrutinerna visat sig vara grundorsak till vårdrelaterade infektioner. För att upprätthålla en god hygienisk standard behövs kunskaper om olika typer av smitta och smittvägar. Ökad kunskap ger större förståelse för vikten av bra kommunikation (Lindh &! 2
5 Sahlqvist, 2012). En fungerande kommunikation är viktigt för att vården ska bli säker och för att det ska vara möjligt att kunna erbjuda patienten en god vård. Tydlig kommunikation i vårdteamet och med patienterna är även viktigt eftersom det minskar risken för missförstånd och främjar optimal vård (Lindh & Sahlqvist, 2012). Tankar och åsikter om riskanalysen Gruppen tycker att de åtgärder som lagts fram i riskanalysen generellt sett är väldigt bra. Åtgärderna är relevanta för de risker som har tagits fram. Vad gäller utbildning så är det bra dock ska det poängteras att det behövs både praktiskt och teoretisk kunskapsutbildning eftersom att det har visat sig att föreläsningar behöver kompletteras med övningar och demonstrationer. Endast läsning eller föredrag om någonting nytt, har visat sig i många fall vara otillräckligt för att öka kunskapen hos personerna i fråga (Socialstyrelsen, 2012). Åtgärden där patienter får återberätta information de fått anses vara väldigt bra. Genom att låta patienten själv få möjlighet att sätta sina egna ord på vad hen fått veta, repeteras det viktigaste i budskapet och patienten kommer lättare ihåg vad som sades (SBU, 1996). Förbättring av kommunikation mellan personalgrupper är också högst relevant då brister i kommunikation sätter patientsäkerheten i fara i form av bl.a missförståelse, för lite och för komplicerad information (Lindh & Sahlqvist, 2012). Brist på kunskap och/eller rutin innebär en stor risk för att drabbas av vårdrelaterade infektioner. Genom att införa utbildning eller genom fortbildning på arbetsplatsen och även öka tillfällen att lära sjuksköterskestudenter mer om sårvård, kan förekomsten minska i vården. En stor källa till vårdrelaterade infektioner är brister vid handhygien samt tidsbrist och okunskap att följa rutinerna enligt riktlinjer (Lindh & Sahlqvist, 2012). PDSA-hjulet PDSA-hjulet är ett verktyg för kvalitetsförbättring och det används över hela världen i förbättringsarbeten. PDSA-hjulet består av fyra delar (Plan, Do, Study, Act). Plan står för planeringen där man besvarar frågor såsom vem? Vad? När? Hur?. Do är själva genomförandefasen där det görs tester och mätningar i sakfrågan och eventuella avvikelser! 3
6 noteras. Study är när man studerar resultatet av genomförandefasen. Act utgår ifrån att besvara frågan vad ska hända härnäst? utifrån svaren efter analyseringen av resultaten (Sherwood & Barnsteiner, 2013). Gruppens arbeta har utgått ifrån PDSA och försökt att besvara de frågor som går utifrån den information som har funnits. Mål Målet med att förbättra kommunikationen om information av hygienrutiner är att vårdpersonalen i sin tur ska kunna anpassa information och kommunikation efter vem mottagaren är och vilka förutsättningar den personen har. Vårdgivaren ska anpassa samtalet efter till exempel språkskillnader och hur mycket patienten redan vet om hygien inför operation. Vårdpersonal, i detta fall undersköterskan ska tala med ett enkelt och anpassat språk, tala långsamt och ta en bit i taget. Eftersom patienten fått skriftlig information tidigare kan dessa broschyrer användas i samband med den muntliga informationen. Målet är att patienten med hjälp av detta ska få en tydligare bild av vad hen ska göra för att hygienrutinerna ska få bättre effekt (Sherwood & Barnsteiner, 2013). Målet med att öka vårdpersonalens kunskap om såromläggning är att det ska ske en optimal såromläggning som främjar läkningsprocessen och minskar infektioner. Idag finns det en uppsjö av omläggningsmaterial som ger ett brett sortiment för sjuksköterskan att välja mellan. Detta är såklart bra men problem uppstår när sjuksköterskan inte besitter den kunskap som behövs för att sortera och välja ut specifikt material för varje sår. Studier visar att det är uppenbart att en god omläggning kräver kunskap hos den som ska utföra såromläggningen (Gillespie, Chaboyer, Allen, Morely & Niuwenhoven, 2013). Implementering För att implementeringen av de nya åtgärderna ska lyckas krävs ett systematiskt arbete. För att implementeringen ska kunna påbörjas kommer ett undervisningsmöte hållas där alla anställda får information om hur de nya rutinerna kommer fungera. En teoretisk modell kommer att användas för att underlätta implementeringen, i detta fall PDSA (Svensk sjuksköterskeförening, 2013).! 4
7 För att erbjuda en god vård är bra kommunikation nödvändig. Med hjälp av god kommunikation och färre missförstånd kommer personalen kunna förvissa sig om att patienten kommer fullfölja hygienrutinerna på rätt sätt (Lindh & Sahlqvist). Effekten av åtgärden öka vårdpersonalens kunskap om såromläggning blir att en bra kunskap om sår minskar risken för infektioner i och med en bättre sårvård och kunskapen gör också att sjuksköterskan har en bättre förståelse för läkningsprocessen (Gillespie et al., 2013). Åtgärden som ska implementeras är att eventuellt utöka sårkunskaperna på grundutbildning för sjuksköterska. Detta skulle innebära att nyutexaminerade sjuksköterskor kan lära ut undersköterskor och andra sjuksköterskor om hur såromläggningar kan gå till. Ett sätt att implementera bättre kommunikation, förändrade rutiner och ökad kunskap är att ha en specifik ansvarig sjuksköterska. Till exemepl kan det finnas en hygiensjuksköterska som alltid ska finnas tillgänglig. Hygiensjuksköterskan ansvarar för ett visst antal patienter. Anledningen är att personalen på avdelningarna har en person att vända sig till när de känner sig osäkra, därför kan osäkerhet och felaktiga beslut undvikas. Detsamma gäller när det kommer till optimal sårvård, om varje enhet skulle ha en sjuksköterska (eller undersköterska) ansvarig för sårvård skulle övriga i personalen ha någon att vända sig till. Detta skulle minska förvirring i kommunikation både mellan personalgrupper men också mellan patient och personal eftersom att det finns en kunskapskälla att kontakta. Dessutom skulle det öka kunskap om ex. såromläggning eftersom det blir lätt att lära sig genom en kollega (Socialstyrelsen, 2006). En del av sjuksköterskans arbete är att leda kvalitetsförbättringar inom sjukvården vilket innebär att det behövs utökad kunskap, färdigheter och förhållningssätt för att klara av det nya arbetet. Detta kan då ske genom att göra förändringar i kursplanen för sjuksköterskeutbildningar. När det görs förändringar inom hälso-och sjukvården är det viktigt att denna förändring följer med i alla plan dvs. även på sjuksköterskeutbildningen. Att ge omvårdnad av hög kvalitet stärker även sjuksköterskans självkänsla och ger en större tillfredsställelse som på så sätt leder till en bättre arbetsmiljö (Sherwood & Barnsteiner, 2013). Studenter som har tillgång till att utvärdera och analysera sina kunskaper har visat sig! 5
8 kunna ge en bättre och utförligare vård ute i praktiken. Detta i sin tur bör innebära att studenter ska få möjlighet att utvärdera både sina teoretiska och praktiska kunskaper inom sårvård genom exempelvis simulering och praktiska prov under sin grundutbildning (Watts, Rush & Wright, 2009). Det finns studier som visar att sjuksköterskor inte är intresserade eller kapabla av implementering av ny kunskap i sitt arbete. Ofta finns intresset av själva forskningen där men det är i implenteringsprocessen som det brister och det tar lång tid för en förändring att ske (Bahadori, Raadabadi, Ravangard & Mahaki, 2016). Detta innebär att det skulle vara bra med ökad kunskap i själva grundutbildningen för att ny evidensbaserad kunskap ska sprida sig på den framtida arbetsplatsen. Det yttersta ansvaret för att implementeringen ska fungera ligger hos vårdgivaren som även ska se till att förutsättningarna att följa föreskrifter och riktlinjer finns på arbetsplatsen. Sedan har verksamhetschefen ansvar för organisering av hög hygienisk standard samt att uppföljning av detta görs (Lindh & Sahlqvist, 2012). Ansvaret för implementeringen kan ligga på en person, men också en grupp eller en organisation. Sjuksköterskan har dock ett ansvar att lyfta fram och stödja nya riktlinjer. Även verksamhetsansvarig har ett stort ansvar för att de nya metoderna både införs och används. Verksamhetsansvarige ska alltså vid implementeringen se till att det finns tid avsatt för undervisning och handledning om sårvård, detta kan gälla för sjuksköterskestudenterna eller för sjuksköterskorna på avdelningen. Även att eventuella redskap som nya bra broschyrer om vårdhygien till patienterna inför operation ska finnas tillgängligt är verksamhetsansvariges ansvar (Svensk sjuksköterskeförening, 2013). Det tar ungefär två-fyra år för en implementering att integreras och för att den ska användas generellt på avdelningen eftersom att det inte är en engångsföreteelse utan en process (Socialstyrelsen, 2012). Detta innebär att testperioden bör vara kortare än två år för att se om åtgärden har börjat ge resultat. Det kan bli knepigt när det kommer till att göra förändringar i sjuksköterskeutbildningen eftersom att det tar tid innan detta ger utslag i minskade sårinfektioner.! 6
9 Utvärdering Utvärderingar kommer genomföras för att kontrollera följsamheten och effekterna av implementeringen. Genom utvärdering kan eventuella kopplingar mellan följsamheten hos personalen och oönskade effekter upptäckas. Om all personal inte arbetar efter de nya rutinerna påverkar det såklart hela resultatet. Följsamheten kommer att utvärderas genom kontroll av dokumentationen i patientjournalen där det kan läsas om vilken information patienterna har fått och för att avgöra hur många som följt de nya rutinerna. I dokumentationen ska det finnas vilken information patienten har fått och hur informationsgivaren uppfattar patientens förståelse. För att denna metod ska fungera krävs det att dokumentationen fungerar felfritt på avdelningen (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2015). Det har visat sig vara naturligt för vårdpersonal att rapportera frågor som uppmärksammas i verksamheten och områden som medarbetaren själv har kunskap om eller berör dem särskilt. Rapportering och sammanställning av dess resultat ska regelbundet återföras till personalen för att bidra till lärandet, för att lära av sina misstag så att de inte upprepas på nytt. Att öka personalens kunskap har visa sig ge effekter på hur många avvikelser som görs och hur väl rapporteringar genomförs. Vilket i sin tur kan leda till att mer information belyses bland personalen (Lindh & Sahlqvist, 2012). Detta motiverar till en kompetensutveckling av sårvård hos färdiga sjuksköterskor och inte bara hos sjuksköterskestudenter. Personalen får efter implementeringen medverka i en systematisk utvärdering med frågor och kontrollering av dokumentation. Efter utvärdering får personalen på avdelningen respektive sjuksköterskeutbildningen återkoppling. Detta är ett bra sätt att hjälpa de anställda eftersom att de själva då får se hur implementeringen har gått och vilken skillnad det har blivit för patienter. Både utvärdering och återkoppling fortskrider under en längre tid, med jämna mellanrum. Meningen är att personalen ska kunna se förändringen och hur de ska arbeta för att få bästa resultat (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2015). Slutsats Med hjälp av bättre teamarbete kan patientens välbefinnande främjas och patientsäkerheten blir säkrad. När en sjuksköterska och en undersköterska arbetar i team under pre- och! 7
10 postoperativ vård arbetar dem enhetligt för att nå samma mål, nämligen att minska de vårdrelaterade infektionerna. För att detta ska kunna uppnås behöver kommunikationen vara tydlig mellan professionerna. Därför kan det behövas implementeras nya riktlinjer och rutiner för att säkerställa att relevant och lika information ges. Genom teamarbetet kan alla professioner bidra med sina erfarenheter och sin kunskap och göra det så bra som möjligt för patienten. Sjuksköterskor ansvarar för att ge patienterna en evidensbaserad, säker och personcentrerad vård och då behöver sjuksköterskorna känna sig säkra på såromläggning när de kommer ut i verksamheten. Det finns ett gap mellan vad sjuksköterskorna lärt sig i grundutbildningen jämfört med vad som krävs när de kommer ut i arbetslivet. Detta kan undvikas i fortsättningen, och det är därför såromläggning borde få större utrymme på grundutbildningen. Dessutom kan det ske en kompetensutveckling av de redan färdigutbildade sjuksköterskorna för att skynda på implementeringsprocessen (Sherwood & Barnsteiner, 2013).! 8
11 Referenser Bahadori, M., Raadabadi, M., Ravangard, R. & Mahaki, B. (2016). The barriers to application of the research findings from the nurses perspective: A case study in a teaching hospital. Journal of Education and Health Promotion. 2016; 5: 14 Gillespie, B.M., Chaboyer, W., Allen, P., Morely, N. & Nieuwenhoven, P. (2013). Wound care practices: a survey of acute care nurses. Journal of clinical nursing, 23, Lindh, M., Sahlqvist, L. (2012). Säker vård: Att förebygga skador och felbehandlingar inom vård och omsorg. Stockholm: Natur & Kultur. SBU. (1996). Åtta steg mot klarare budskap. Vetenskap & Praxis. Hämtad från Sherwood, G., Barnsteiner, J. (2013). Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad: sex grundläggande kärnkompetens. Lund: Studentlitteratur. Socialstyrelsen. (2012). Om implementering. Hämtad från, Svenska sjuksköterskeföreningen. (2013). Implementering. Hämtat 7 September, 2016, från Svensk sjuksköterskeförening, om_implementering_webb.pdf Watts, W.E., Rush, K. & Wright, M. (2009). Evaluating first year nursing students ability to self-assess psychomotor skills using video tape. Nursing Education Perspective, july/august 2009 Willman, A., Stoltz, P., Bahtsevani, C. (2015). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.! 9
12 Bilaga 1 (1) Matris! 10
Tema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Läs merStudentmedverkan i förbättringsarbete
Studentmedverkan i förbättringsarbete Kurs: SJSE19, Förbättringskunskap och Informatik i omvårdnad Sjuksköterskor vill inte stanna kvar, varför? Vad kan göras för att förbättra situationen? Författare:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Läs merIntroduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin
Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot
Läs merÅtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska
Godkänt den: 2017-11-07 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska Innehåll Delta i vården av patienten...2
Läs merSvensk sjuksköterskeförening om
FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad
Läs merYttrande till Socialstyrelsens smittskyddsenhet, tillsynsavdelningen, om tillgång till vårdhygienisk kompetens
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG OCH OMSORG OM PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNI NG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-09-07 Handläggare: Kristina Ström Telefon: 08-508 15 047 Till
Läs merPedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska
Läs merKursplan. Röda korsets högskola Dnr 119/2014 Teknikringen 1 2014-12-18 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.
Sida 1 av 5 Kursplan Röda korsets högskola Dnr 119/2014 Teknikringen 1 2014-12-18 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.se Basal omvårdnad med inriktning mot den äldre
Läs merInformatik. Kvalitetsarbete
Informatik Informations- och kommunikationsteknologi spelar idag en allt mer genomgripande roll i hälso- och sjukvården. Informatik är det vetenskapliga studiet av information och hur man presenterar och
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
+- PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Läs merKatetervård och kateterisering av urinblåsa
Instruktion Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Katetervård, kateterisering Diarienummer: VON F 2017/00312 003 Fastställd: 2015-11-10 Revideras: Kontinuerligt
Läs merKatetervård och kateterisering av urinblåsa
1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (2) Godkänd och fastställd av Utgåva Ersätter Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 3
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
Läs merSlutenvård, somatiken
Verksamhetsförlagd utbildning, VFU Slutenvård, somatiken Vägledning för handledare i kamratlärande Innehåll Introduktion... 1 Referenser... 2 Förslag praktiskt tillvägagångssätt vid kamratlärande... 3
Läs merVårdhygien och hygienombud. Camilla Artinger Smittskydd & Vårdhygien 2015
Vårdhygien och hygienombud Camilla Artinger Smittskydd & Vårdhygien 2015 Vårdhygien Benämning för alla typer av åtgärder som görs för att uppnå en god hygienisk standard med uppgift att förebygga uppkomsten
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merChecklista för Egenkontroll - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg hemtjänstverksamhet Inledning Syfte och mål Genomförande
Checklista för Egenkontroll - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg gällande för kommunal vård- och omsorgsgivare samt privata aktörer/entreprenörer med kommunalt vård- och omsorgsuppdrag
Läs merPatientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?
Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två år sedan opererades en 75-årig kvinna i foten för artros, men blev aldrig bra. Härom
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merFörebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner (VRI)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 2 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ingemar Hallén Smittskyddsläkare Tobias Kjellberg Hälso- och
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merRiktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Läs merEgenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för
Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående
Läs merRutin för hantering av avvikelser
LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01
Läs merPatientsäkerhetens dag 2015
Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att
Läs merSpridning av säkrare praxis
Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se
Läs merGod vårdhygien inom vård och omsorg
RIKTLINJER FÖR God vårdhygien inom vård och omsorg Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid 2023-02-26 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Håbo kommuns styrdokumentshierarki
Läs merRiktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Läs merTeamet professioner och patienter i samverkan
Teamet professioner och patienter i samverkan Sommardialogen Susanne Kvarnström Fil dr, leg sjuksköterska, HR-strateg Collaboration in Health and Social Care Service User Participation and Teamwork in
Läs merMEDICINSKA SEKRETERARE I KLINISK VÅRDADMINISTRATION KOMPETENSSTEGE STEG 1 5
MEDICINSKA SEKRETERARE I KLINISK VÅRDADMINISTRATION KOMPETENSSTEGE STEG 1 5 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Kompetensstege 6 Steg 1 Medicinsk sekreterare 8 Steg 2 Medicinsk sekreterare 10 Steg 3 Medicinsk sekreterare
Läs merLathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård
Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathunden innehåller förtydligande avseende vad som minst bör vara uppfyllt för att svara ja i Checklista för egenkontroll. Lathunden
Läs merKursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring
Läs merFastställande Kursplanen är en historisk, äldre version, faställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning och gällde från och med
Medicinska fakulteten SJSE15, Personcentrerad vård och lärande vid symtom och tecken på ohälsa, 26,5 högskolepoäng Person-centered Care and Patient Learning in Relation to Symptoms and Signs of Illness,
Läs merKompetens i hälsoinformatik. Jan florin
Kompetens i hälsoinformatik Jan florin jfl@du.se Informatik: en kärnkompetens All health professionals should be educated to deliver patient centered care, as members of an interdisciplinary team, emphazising:
Läs mer1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merInspektionen för vård och omsorg i vårdhygiensverige. Hygiendagar i Umeå, SFVH, 2014-03-10 Maria Melin
Inspektionen för vård och omsorg i vårdhygiensverige Hygiendagar i Umeå, SFVH, 2014-03-10 Maria Melin Varför IVO? Regeringen vill att tillsynen ska bli starkare, tydligare och effektivare. Större mångfald
Läs merPatientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS) verksamhetsberättelse
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1(5) Kaija Partanen Diarienummer 2012/SN 0078 014 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS)
Läs merA1F, Avancerad nivå, har kurs/er på
Medicinska fakulteten OPSR14, Perioperativ omvårdnad med inriktning operationssjukvård V, 7,5 högskolepoäng Perioperative Room Nursing V, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen
Läs merPatientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?
Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Nationellt och internationell satsning Medicinska fakulteten: Att succesivt på ett strukturerat
Läs merProfession i förändring: Kärnkompetenser i omvårdnad- och vårdvetenskap.
Profession i förändring: Kärnkompetenser i omvårdnad- och vårdvetenskap. Kärnkompetenser för vårdens professioner Definitioner (Cronenwett et al, 2007; Svensk Sjuksköterskeförenings Strategi för utbildningsfrågor,
Läs merAkutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD
Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Vård och omsorgsåtgärder
Läs merVårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare
Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267
Läs merTillsammans skapar vi en säker vård. Ett samlat stöd inom patientsäkerhet
Tillsammans skapar vi en säker vård Ett samlat stöd inom patientsäkerhet Ett samlat stöd inom patientsäkerhetsområdet Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen utvecklat ett samlat stöd för hälso-
Läs merMAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS
MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS Syfte Att förebygga smittspridning i vården och omsorgen genom att använda adekvata arbetsmetoder inom vårdhygienområdet
Läs merRiktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Läs merHandhygien. Självskattning av lokalt utvecklingsarbete. är ett verktyg för att analysera hur arbetet. vårdenheten ser ut. Självskattningens uppbyggnad
Handhygien Självskattning av lokalt utvecklingsarbete. Handhygien självskattning av lokalt utvecklingsarbete är ett verktyg för att analysera hur arbetet med att förbättra handhygienen på den egna vårdenheten
Läs merJag har ju sagt hur det ska vara
Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan
Läs merAvvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget
RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst
Läs merÖverenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merPatientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Läs merPatientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad
Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser
Läs merANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA
ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
Läs merChecklista för egenkontroll på enhetsnivå - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg
Checklista för egenkontroll på enhetsnivå - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg Hygienombudet ansvarar för att besvara enkäten. Samtliga frågor besvaras ur ett avdelnings- /enhetsperspektiv.
Läs merVårdhygien i kommunal vård och omsorg. - Hur ser det ut och vad gör Vårdhygien?
Vårdhygien i kommunal vård och omsorg - Hur ser det ut och vad gör Vårdhygien? Vårdhygien en länsövergripande enhet förhindra smittspridning och förebygga vårdrelaterade infektioner fri nyttighet landstingspolitiskt
Läs merKvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun
Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för
Läs merTill dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård
Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård Allmän del Reviderat 2019 Materialet är utarbetat av länets MASar och MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Författarna
Läs merRutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Läs merHur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?
Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten? Linda Berg, Elisabeth Björk Brämberg, Margret Lepp, Eva Lidén, Irma Lindström, Helle
Läs merAtt arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun
Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun I kommunens hälso- och sjukvård enligt 18 HSL ställs stora krav på sjuksköterskans förmåga att arbeta självständigt. Hon/han ska planera
Läs merMAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt
Läs merBedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G
Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Studentens namn: Studentens personnr: Utbildningsplats: Handledares namn: Kursansvariga: Joanne Wills: joanne.wills@his.se
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2017 Datum 2018-01-30, Anne Lazukic, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3-4 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merRutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård
Rutiner för hantering avvikelser och tillbud Medicinsk ansvarig sjuksköterska 2017-11-07 Sid 1/8 Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård Inledning Avvikelser i verksamheten
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patrik Mill Verksamhetschef Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Verksamheten hade under 2017 uppsatta mål gällande riskbedömningar i Senior-Alert,
Läs merDokumentnivå Anvisning
Avvikelsehantering i Region Sörmland Region Sörmland har ett övergripande ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitet- och patientsäkerhetsarbete, som en integrerad del i ledningssystemet. I Region
Läs merSJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018
SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018 Ansvariga för kursen: Kajsa Landgren och Angelika Fex Vid frågor om Ladok-rapportering kontaktas i första hand
Läs merVerksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.
Läs merIngen patient ska skadas i vården
Ingen patient ska skadas i vården Ett samlat stöd inom patientsäkerhet 1 2 Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen tagit fram ett samlat stöd inom patientsäkerhet med utgångspunkt från hälso- och
Läs merVerktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård
Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Arbetsgrupp Ingrid Ekfeldt Hans Ahrne Kia Karlman Gunnar Hagström Lasse Hellström Inga-Britt Svartholm Monica Ling-Roos
Läs merMeddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merHemsjukvård i Genk, Belgien
Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja
Läs merChefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel
Läs merRiktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Läs merUtbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz
Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18
Läs merNorrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merKURSÖVERGRIPANDE MOMENT: INTERPROFESSIONELL UTBILDNING I SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET TERMIN 1-6
Eva Broberger o Ulrika Södergren, NVS, Sektionen för omvårdnad 2011-10-06, rev 11-11-28, rev 12-04-23, rev 13-04-21, rev 14-07-07 KURSÖVERGRIPANDE MOMENT: INTERPROFESSIONELL UTBILDNING I SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merTankar & Tips om vardagsutveckling
Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för
Läs merVårdrelaterade infektioner ska stoppas VRISS
Vårdrelaterade infektioner ska stoppas VRISS Team: Ortopedkirurgiska kliniken, USÖ Deltagare: Erik Johansson Hjorth, sjuksköterska vård avd 37 Anne-May Sjöholm, sjuksköterska ort mott Annelie Calais, undersköterska
Läs merMultidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående
Läs merAllvarliga vårdskador vid omvårdnad på särskilda boenden
Allvarliga vårdskador vid omvårdnad på särskilda boenden Åsa Andersson leg sjuksköterska, med lic, strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening Görel Hansebo Ania Willman Per-Olof Sandman Catharina
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)
KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) Graduate Diploma in General Health
Läs merTill dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i. kommunal hälso- och sjukvård. Allmän del. Reviderat
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwerty Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwerty Allmän del Reviderat 2018-03-23 Materialet är
Läs merMålbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker
Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition
Läs merANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA
ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Läs merPatientsäkerhet god och säker vård
Patientsäkerhet god och säker vård Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Att utveckla vården : erfarenheter av kvalitet, verksamhetsutveckling
Läs merKursöversikt. Kurser Kursen har 8 huvudmoment/delkurs(er)
Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Akutsjukvård, sjukdomslära och personcentrerad vård och omvårdnad 70 Dokumentation, patientsäkerhet och kvalitetsarbete 25 Examensarbete - Fördjupningsarbete
Läs merUNDERSKÖTERSKOR I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 5
UNDERSKÖTERSKOR I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 5 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Kompetensstege 6 Steg 1 Undersköterska 8 Steg 2 Undersköterska 10 Steg 3 Undersköterska 12 Steg 4 Undersköterska 14 Steg
Läs merPATIENTENS SÄKERHET EN NATURLIG DEL AV SJUKSKÖTERSKANS UTBILDNING
PATIENTENS SÄKERHET EN NATURLIG DEL AV SJUKSKÖTERSKANS UTBILDNING Ann-Britt Ivarsson Ekedahl, ämnesföreträdare och adjunkt Carin Alm Roijer, prefekt och lektor Mariette Bengtsson, studierektor och docent
Läs merVÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting
VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting 2016-09-22 Mycket forskning om VRI Vårdrelaterade infektioner är en vårdskada Drabbar många,
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Läs merVårdhygien i Västra Götaland 2018
Vårdhygien i Västra Götaland 2018 Vårdhygieniska enheter i Västra Götaland Fyra enheter Södra Älvsborg Skaraborg Göteborg och södra Bohuslän NU-sjukvården: Norra Bohuslän, Norra Älvsborg, Dalsland Vårdhygien
Läs mer