Patientsäkerhetsberättelse 2011

Relevanta dokument
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse 2013

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp.

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Program Patientsäkerhet

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Ersta sjukhus

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG

Patientsäkerhetsberättelse

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Odontologiska fakulteten, Malmö universitet

Patientsäkerhetsöverenskommelsen

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Rutin för hantering av avvikelser

Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Patientsäkerhet. inom Stockholms läns landsting 2013

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016

Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvård

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Uppföljning av mål för vårdrelaterade skador

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse 2014

Hur ska bra vård vara?

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård

Handlingsplan för ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK)

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016

Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS) verksamhetsberättelse

Resultat Röntgenkliniken

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från:

Förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner (VRI)

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/ Gruppen för verksamhetsutveckling Leif Tallstedt, chefläkare

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Nationellt patientsäkerhetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Systemtillsyn. Erfarenheter från Socialstyrelsen. Tillsynsforum den 28 april Göran Mellbring

Patientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Information om patientsäkerhetslagen

Patientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården. Nationell tillsyn 2017

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Pensionat Hornskroken

Transkript:

Patientsäkerhetsberättelse 2011 Verksamhet: Ersta sjukhus Gäller fr o m: 2012-02-14 Sida: 1 (8)

Innehåll Innehåll...2 Bakgrund, patientsäkerhetsorganisation, kvalitets- och ledningssystem...3 Patientnöjdhet och delaktighet...4 Läkemedel och medicinska gaser...5 Vårdhygien...6 Patientjournal, patientsäkerhetskultur...8 Verksamhet: Ersta sjukhus Gäller fr o m: 2012-02-14 Sida: 2 (8)

Bakgrund Ersta sjukhus är en del av Ersta diakoni. Att våra patienter skall vara trygga och säkra i vår vård är ett viktigt uttryck för Ersta diakonis värdegrund och för den medicinska etiken. Därför deltar via aktivt i de nationella satsningarna på ökad patientsäkerhet och på det arbete som görs inom Stockholms läns landsting, samtidigt som vi stärker patientsäkerheten utifrån de unika förutsättningarna som vi har på Ersta sjukhus. Patientsäkerhetsorganisation Under 2011 har Ersta sjukhus patientsäkerhetsarbete huvudsakligen legat i linjeorganisationen dvs. styrts av respektive verksamhetschef för sin enhet. Som stöd för detta har funnits en chefläkare på 40 % med ansvar för Lex Mariaärenden samt ett samordnande uppdrag för vårdhygien, läkemedelshantering och säkerhet kring medicinska gaser. I sjukhusledningens stab har också funnits en patientvägledare på 50 % och en hygiensköterska på 50 %. Patientvägledaren har haft ansvar för enskilda patientärenden, kontakter med myndigheter och för vår patientenkät. Hygiensjuksköterskan har haft ansvar för att stödja verksamheterna, administrera och rapportera mätningar av basala hygienrutiner och klädregler, vara kontaktperson mellan sjukhuset och Vårdhygien Stockholm samt vara sakkunnig vid ombyggnader och förändringar i verksamheter. Under året har vi på Ersta sjukhus uppmärksammat ett behov av ökat fokus på patientsäkerhet och tagit fram en ny uppdragsbeskrivning till chefläkare, som gäller från 2012-01-01 och också innebär en utökning av chefläkartjänst till 80%. Hygiensköterska och patientvägledare har fått en organisatorisk tillhörighet till chefläkarfunktionen. Kvalitets- och ledningssystem En förutsättning för god patientsäkerhet är en kvalitetssäkrad ansvarfördelning och tydliga riktlinjer och rutiner för verksamheternas arbete. Ersta diakoni har beslutat säkra detta genom införandet av ett nytt kvalitets- och ledningssystem. Detta togs i drift 2011-02-01 och vi räknar med certifiering under det kommande året. Verksamhet: Ersta sjukhus Gäller fr o m: 2012-02-14 Sida: 3 (8)

Patientnöjdhet och delaktighet Patientenkät Patientnöjdhet vid Ersta sjukhus mäts kontinuerligt med enkäten Indikator som skickas ut till ett antal slumpvis utvalda patienter efter besök i öppen- och slutenvård. Detta gäller såväl vård som diagnostik. Genom patienternas svar på ett omfattande frågeformulär, mäts patientnöjdheten i form av förbättringsutrymme i 6 dimensioner: Kommunikation, bemötande, tillgänglighet, trygg- och säker vård, delaktighet och patientens värdering. Resultaten på hela Ersta sjukhus är goda och har, trots att omfattande ökningar och rationaliseringar av verksamheten gjorts, förbättrats eller varit oförändrade under 2011 jämfört med tidigare år. I de flesta verksamheter och dimensioner uppnår vi målet att inte ha mer än 10 % förbättringsutrymme. Det svåraste målet att uppnå är för många enheter "delaktighet", där förbättringsutrymmet ibland uppgår till upp till 15%. Min guide till säker vård Svårigheterna att uppnå bästa resultat när det gäller patienternas delaktighet är nationella. Med anledning av detta och av den nya Patientsäkerhetslagen har Socialstyrelsen under året tagit fram en bok till patienterna som heter "Min guide till säker vård". Genom vårt medlemskap i Famna (intresseorganisation för vård och omsorg utan vinstsyfte) har vi varit representerade i referensgruppen för att ta fram denna bok och deltagit aktivt i utformande och formuleringar, vilket också har lett till konstruktiva interna diskussioner om hur patientens delaktighet kan ökas. Under slutet av 2011 distribuerades boken och började användas i alla verksamheter Patientvägledare Patientvägledaren är en opartisk funktion på sjukhuset som patienter och/eller närstående kan vända sig till för att framföra klagomål och synpunkter på vård och behandling. Antalet registrerade ärenden till patientvägledare under 2011 var i samma nivå som 2010 och 2009, trots att antalet vårdkontakter ökade kraftigt på Ersta sjukhus under 2011. En tredjedel av dessa ärenden kunde lösas genom rådgivning och upplysning av patientvägledaren. Övriga förmedlades till verksamhetschef för yttrande och för återkoppling till patient och/eller närstående. Patientvägledaren handlägger också ärenden från Patientnämnden, Patientförsäkringen LÖF, Läkemedelsförsäkringen och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet. Antalet anmälningar ökade kraftigt under 2011 med en uttalad dominans för anmälningar till Patientförsäkringen LÖF. Denna kraftiga ökning av anmälningar finns i hela landet sedan november 2010 och förmodas bero på att den nya Patientsäkerhetslagen ger vårdgivare ansvar att informera om möjlighet att anmäla vårdskada. Ersta sjukhus gjorde en anmälning enligt Lex Maria under 2011. Händelseanalys är genomförd men Socialstyrelsens bedömning har ännu ej delgivits oss. Verksamhet: Ersta sjukhus Gäller fr o m: 2012-02-14 Sida: 4 (8)

Läkemedel och medicinska gaser Säker läkemedelshantering är oerhört viktig för patientsäkerheten. Vid Socialstyrelsens kartläggning av vårdskador 2007, var 26,8% av vårdskadorna orsakade av fel i läkemedelhanteringen. Medicinska gaser omfattas av samma lagar och regler som läkemedel. Läkemedel På Ersta sjukhus har vi ett lokalt läkemedelsråd för att samordna och stödja verksamheterna när det gäller läkemedelshantering. Sjuhusets verksamheter och Ersta diakonis äldreomsorg är representerade i rådet genom linjechefer och/eller läkemedelsansvariga sjuksköterskor. Rådet leds av chefläkare och har sammanträtt 2 gånger under 2011. Farmaceut från Apoteket Farmaci AB har varit med som sakkunnig. Samtliga våra enheter har under 2011 genomgått extern revision av farmaceuter från Apoteket Farmaci och handlingsplaner har utarbetats utifrån avvikelser, för att få en säkrare läkemedelshantering. Som ett av Ersta diakonis miljömål har utbildning i läkemedels miljöeffekter hållits för läkare på alla enheter. Då utbildningen framhåller vikten av följsamhet till Kloka listan har detta också varit viktigt för patientsäkerhet, då läkemedelsfel i vården övergångar sannolikt minskar vid följsamhet till gemensam lista för läkemedelsval. Inom ASIH (Avancerad Sjukvård i Hemmet) påbörjades ett projekt med införande av e-dos för säkrare läkemedelshantering i hemsjukvård. Projektet beräknas vara färdigt för drift 2012. Medicinska gaser Medicinska gaser är en del av sjukvården när patienter behöver andningsstöd och anestesi. En säker hantering av gaserna är viktig för både kvalitet och patientsäkerhet, Ersta sjukhus har en lokal gaskommitté för att samordna och stödja verksamheterna när det gäller läkemedelshantering. Sjukhusets verksamheter och Ersta diakonis äldreomsorg har representerats vid mötena genom linjechefer och/eller gasansvariga sjuksköterskor. Rådet har letts av driftstekniker från Ersta fastigheter. Gaskunnig farmaceut från Apoteket Farmaci samt Medicinsk tekniker har varit med som sakkunniga. Chefläkare och driftstekniker har bevakat information från Stockholms läns landstings gaskommitté under året. Ersta sjukhus gashantering har genomgått externa inspektioner enligt gällande lagar och regelverk och handlingsplaner har upprättats för åtgärd av avvikelser, så att en patientsäker gashantering kan garanteras. Verksamhet: Ersta sjukhus Gäller fr o m: 2012-02-14 Sida: 5 (8)

Vårdhygien Vårdrelaterade infektioner, dvs. infektioner som drabbar människor pga. deras kontakter med sjukvård, är ett stort problem i världen. Smittspridning inom sjukvård ökar, samtidigt som infektioner blir svårare att behandla, eftersom bakterier utvecklar resistens mot antibiotika. I Sverige är problemet ännu relativt litet men med ökande förekomst finns ändå ett behov av att förbygga vårdrelaterade infektioner. Förbättrad vårdhygien och minskad antibiotikaförskrivning är de metoder som visat sig framgångsrika. Lokal hygienkommitté Ersta sjukhus har en lokal hygienkommitté som fungerar samordnande och stödjande för verksamheterna när det gäller vårdhygien. Samtliga sjukhusets verksamheter - och även Ersta diakonis äldreomsorg - är representerade av linjechefer och/eller utsedda hygienombud. Kommittén leds av chefläkare och hygiensköterska. Läkare från vårdhygien Stockholm deltar som sakkunnig. Kommittén har sammanträtt 2 ggr under året.. Ersta sjukhus har också varit representerat i Stockholms läns landstings centrala hygienkommitté. Vårdrelaterade infektioner Punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner (PPM-VRI) har utförts vid sex tillfällen under året på Ersta sjukhus. Detta innebär att man vid en given tidpunkt kartlägger hur många patienter inom slutenvården som är drabbade av vårdrelaterade infektioner och även hur många som har ökad risk för att få sådana (t.ex. har kateter eller öppna sår). Två av mätningarna har varit underlag för rapporter enligt SKL:s (Sveriges Kommuner och Landstings) patientsäkerhetsmål. Mätningarna har visat en låg andel vårdrelaterade infektioner på Ersta sjukhus jämfört landet i övrigt. Den svaga tendens till ökning som setts i Sverige har inte setts på Ersta sjukhus. Basala hygienrutiner och klädregler Punktprevalensmätningar av personalens följsamhet till basala hygienregler och klädregler har likaledes gjorts vid sex tillfällen under året på Ersta sjukhus, varav två har varit underlag för rapporter från slutenvård enligt SKL:s patientsäkerhetsmål. I de verksamheter där vårdrelaterade infektioner löpande påvisas har följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler uppmäts till mellan 60 och 100 %. Liksom i övriga delar av landet är följsamheten bäst när det gäller att ha kortärmad arbetsdräkt och inte bära ringar medan följsamheten till användande av handskar och förkläde något lägre. Som en särskild satsning för att underlätta följsamheten till att inte bära klocka, fick samtliga medarbetare på sjukhuset under våren var sitt vårdur dvs. en klocka som kan fästas på arbetsdräkten och rengöras på ett sätt som uppfyller hygienkrav. Tarmprojektet Under 2011 utvärderade de data som samlades in inom Tarmprojektet 2010. Projektet följde SKL:s förslag till projekt för att hitta möjligheter att bättre förebygga sårinfektioner efter operation. Analysen ledde till att följande nya rutiner infördes 2011: Förebyggande antibiotika ges som tabletter. Patienter med tidig operationstid duschar kvällen före operation Verksamhet: Ersta sjukhus Gäller fr o m: 2012-02-14 Sida: 6 (8)

Värmetäcke för patienternas ben blev rutin under operation Fem stycken Warmairsystem (förebygger låg kroppstemperatur under operation) köptes in Checklista inför operation reviderades. Strama Ersta sjukhus representerades i Stockholms Stramagrupp (strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) vid samtliga fyra möten under 2011. Två av Stramas strategier har varit att minska andelen bredspektrumantibiotika och öka andelen vanliga penicilliner inom slutenvården. Stramas statistik visar att Ersta sjukhus har bäst resultat av Stockholmssjukhusen i båda dessa mätningar och att förbättringen jämfört med 2010 också har varit större på Ersta sjukhus än på övriga sjukhus i Stockholm. Utbildning vårdhygien Under december månad gjorde vi på Ersta sjukhus en satsning på utbildning i vårdhygien, genom att samtliga medarbetare uppmanades genomföra en e-utbildning som Vårdhygien Stockholm har tagit fram och som avslutas med en liten examination som leder till diplom. Fyra av sjukhusets verksamheter genomförde kampanjen och utbildade 90-100% av sina medarbetare. Övriga fyra verksamheter förlängde eller sköt upp kampanjen till 2012. Verksamhet: Ersta sjukhus Gäller fr o m: 2012-02-14 Sida: 7 (8)

Patientjournal All medicinsk information om enskilda patienter dokumenteras i patientjournal. Informationen skall enligt datajournallagen vara tillgänglig, riktig, sekretessbelagd och spårbar. Balansgången mellan tillgänglighet och sekretess är central för patientsäkerheten. Ersta sjukhus använder datasystemet Galactic med olika domäner för olika verksamheter. Således har Ersta sjukhus ej sammanhållen journal. För att minska risken för informationsglapp vid elavbrott eller tekniska problem har en läskopia av journalsystemet byggt upp och kan aktiveras vid avbrott i Galactic. För en säkrare inloggning och identifiering införs e-tjänstkort inom hela Ersta diakoni. De första korten distribuerades och användes under hösten 2011. Patientsäkerhetskultur Med patientsäkerhetskultur menas förhållningssätt och attityder, hos individer och grupper inom en vårdenhet, som har betydelse för patientsäkerheten. På både internationell och nationell nivå har det blivit allt tydligare att en god patientsäkerhetskultur är minst lika viktig för patientsäkerheten som enskilda åtgärder. Under hösten 2011 gjorde vi på Ersta sjukhus en kartläggning av vår patientsäkerhetskultur genom att delta i den mätning som Socialstyrelsen har utarbetat i samarbete med flera landsting och som också är en del av SKL:s patientsäkerhetssatsning. Något jämförelsematerial för resultaten av kulturmätningen finns ännu inte tillgängligt, så resultatet är svårtolkat. Vi kan dock konstatera att vi har stort förbättringsutrymme när det gäller lednings- och organisationsstöd för patientsäkerhetsarbete i allmänhet och avvikelsehantering i synnerhet. Sjukhusets ledningsgrupp höll i december ett seminarium, som resulterade i en omfattande och tydlig patientsäkerhetsplan för 2012. Den organisatoriska förändringen av chefläkarfunktionen genomfördes också för att förstärka ledningens stöd till verksamheterna. Samtliga verksameter (utom en, där aktiviteten planeras till 2012) har fått besök av chefläkare för genomgång av Patientsäkerhetslagen och också diskussion om etiska och ekonomiska incitament och konsekvenser av patientsäkerhetsarbete. Vi dessa tillfällen har också patientsäkerhetskultur diskuterats och vid de möten som skedde efter kulturmätningen har enhetens egna resultat varit underlag för diskussionen. Verksamhet: Ersta sjukhus Gäller fr o m: 2012-02-14 Sida: 8 (8)