Datum 2018-11 - 01 Diarienummer PVV 2018-00015 Detaljbudget 2019 Närhälsan vårdval Närhälsan vårdval Detaljbudget 201 9 Helår 201 9
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Mål och fokusområden... 6 2.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen...6 2.1.1 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska...6 2.1.1.1 Minska verksamheternas avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar...6 2.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter...7 2.2.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras...7 2.2.1.1 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa...7 2.2.2 Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras...7 2.2.2.1 Uppfylla vårdgarantin...8 2.2.2.2 Förstärka primärvården och den nära vården...8 2.2.2.3 Förbättra akutvårdskedjan...9 2.2.2.4 Utveckla digitala vårdformer och tjänster...9 2.2.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras...9 2.2.3.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner...10 2.2.3.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser...10 2.3 Västra Götalandsregionen ska erbjuda god arbetsmiljö för medarbetarna, kunna behålla och rekrytera rätt kompetens...10 2.3.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras...10 2.3.1.1 Fortsätta utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling...11 2.3.1.2 Stimulera uppgiftsväxling, nya arbetssätt och arbetsrotation...11 2.3.1.3 Utveckla arbetsgivarvarumärket...12 2.3.2 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska...12 2.3.2.1 Satsa på ledarskap...12 2.3.2.2 Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och utveckla det hälsofrämjande arbetet...13 2.3.2.3 Utveckla och erbjuda moderna anställningsformer samt pröva arbetstidsmodeller...13 Närhälsan vårdval, Detaljbudget 2019 2(21)
3 Ökat fokus på kostnadskontroll, ekonomi i balans, tillgänglighet och produktivitet... 14 3.1 Kostnadskontroll samt ekonomi och verksamhet i balans...14 3.2 Tillgänglighet...15 3.3 Produktivitet...15 4 Ekonomiska förutsättningar... 17 4.1 Ekonomiskt resultat...17 4.1.1 SD02 Sammanställd detaljbudget Utförare hälso- och sjukvård...20 4.2 Eget kapital och obeskattade reserver...20 4.3 Investeringar...21 Närhälsan vårdval, Detaljbudget 2019 3(21)
1 Sammanfattning Fokusområden 2019 för Närhälsan: Ökad digitalisering Vidareutveckla Närhälsan Online för att kunna erbjuda onlinebesök till andra yrkesgrupper. Öka möjligheten till hem/distansmonitorering. Öka patientens delaktighet i sitt eget vårdbesök via automatiserad anamnesupptagning. Vara delaktig i införandet av Framtidens vårdinformationsmiljö. Tillgänglighet Flera kontaktvägar där vi använder digitaliseringens möjligheter för att nå en hög tillgänglighet. Fortsätta genomföra behovs- och kapacitetsplaneringen och löpande översyn av verksamheternas arbetsflöden. Uppgiftsväxling där rätt kompetens arbetar med rätt arbetsuppgifter och på toppen av sin kompetens. Nära vård Utveckla vård i hemmet och delta i det fortsatt utvecklingsarbetet av Närvårdscentra, hemsjukvårdsläkarkoncept samt mobila team. God samverkan mellan sjukhus- och primärvård samt kommunal hälso- och sjukvård. Listning Vi arbetar efter målsättningen enligt marknads- och etableringsstrategin att nå en marknadsandel på 60 procent för vårdcentraler, vilket innebär att vi behöver öka antal listade. Vi planerar att under de närmaste åren etablera nya vårdcentraler runt om i regionen. Arbetsgivarvarumärket God arbetsmiljö där vi tar tillvara på engagemang, skapar delaktighet och erbjuder kontinuerlig fortbildning. Våra chefer har ett kommunikativt och resultatinriktat ledarskap, där de är bärare av kulturen. Vi inför karriärutvecklingsmodellerna. Högsta kvalitet Vi jämför våra resultat och lär av varandra och följer utvecklingen av den medicinska kvaliteten. Vi arbetar med kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och ska öka Närhälsan vårdval, Detaljbudget 2019 4(21)
förbättringskunskap och förändringsledning inom förvaltningens verksamheter och dess chefer/medarbetare. Vi medverkar i arbetet kring primärvårdskvalitet. Utmaningar I och med beslutet om en ny förvaltning för styrelsen för regiongemensam hälso- och sjukvård finns en osäkerhet i hur detta kommer att påverka verksamheterna, både vad gäller samverkan och de effektiviseringsmöjligheter som ligger i att ha en större förvaltning. Ekonomi Närhälsans vårdvalsverksamhet har 2019 en budgeterad omsättning på 4934 mnkr (prognos 2018:4742 mnkr). Det budgeterade resultatet för 2019 uppgår till -28 mnkr, varav vårdcentralerna har ett budgeterat resultat på -30 mnkr och rehab +2 mnkr. Resultatet före avkastningskravet till ägaren uppgår till -3 mnkr. De nya ersättningarna för vårdcentral enligt Krav- och kvalitetsboken (KoK-boken) 2019 innebär vid en simulering utifrån oförändrade förutsättningar (volymer etc) en ökad intäkt på ca 1% jämfört med 2018. Tillsammans med ett beräknat kostnadsindex på 2,5% innebär detta en negativ finansiell effekt på drygt 50 mnkr. Detta innebär försämrade ekonomiska förutsättningar att driva och utveckla primärvården. För flera av våra vårdcentraler kommer 2019 därmed att innebära stora anpassningar av verksamheten och i vissa fall strukturella åtgärder i syfte att nå en ekonomi i balans. Närhälsan vårdval, Detaljbudget 2019 5(21)
2 Mål och fokusområden 2.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen 2.1.1 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Närhälsan har tagit fram en handlingsplan för förvaltningen som baseras på VGR:s miljöplan för åren 2017-2020. I förvaltningens handlingsplan finns följande aktiviteter för 2019 planerade: Genomföra projekt för att minska resorna med privatbil i tjänst på några av de enheter som betalar ut mest ersättning. Följa upp användningen av elcyklar (inköpta med klimatväxlingsmedel) jämfört med körda mil i tjänst på enheten. Förutom dessa aktiviteter på en övergripande nivå bör nämnas att det även är grundkrav i miljödiplomeringen att arbeta med frågan om resor och transporter. 2.1.1.1 Minska verksamheternas avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar. Närhälsan har tagit fram en handlingsplan för förvaltningen som baseras på VGR:s miljöplan för åren 2017-2020. Närhälsan har valt att fokusera på aktiviteter som minskar verksamhetens avfallsmängder. Ett led i förvaltningens arbete med ovanstående fokusområde påbörjades redan 2018 då en utbildningsdag för samtliga miljöombud handlade om minskad konsumtion. I förvaltningens handlingsplan finns följande aktiviteter för 2019 planerade: Delta i fortsatt utveckling av TaGe (utveckling av internt Blocket). Fortsatt utveckling av koncept kring inköp av möbler för väntrum, personalrum etc. Utveckla arbetssätt så att det i samband med renovering/nybyggnation är möjligt att återbruka minst 25 % av inredningen. Närhälsan vårdval, Detaljbudget 2019 6(21)
2.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter 2.2.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom förbättras genom: att som en del i den nya kunskapsorganisationen, stödja framtagandet samt implementeringen av nya medicinska- och metodmässiga riktlinjer, att medverka i lämpliga samverkansformer kring psykisk ohälsa, tex med Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH), att stödja införandet och utvecklingen av den nationella IT-plattformen Stöd och Behandling med program för behandling av psykisk ohälsa, att fortsatt använda Vårdsamordnare som funktion för ett samordnat, strukturerat omhändertagande, en aktiv uppföljning av förlopp och behandling för patienter med mild till medelsvår depression, ångestsyndrom och stressutlöst psykisk ohälsa, att fortsatt utveckla arbetsformerna inom uppdraget för Närhälsans psykologiråd, att fortsätta utveckla formerna för patientcentrerat arbetssätt och en hög patientinvolvering. 2.2.1.1 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Närhälsan säkrar först linjens förmåga att möta psykisk ohälsa genom: att öka antal vårdcentraler, med tilläggsuppdrag "Ungas psykiska hälsa", att fortsatt utveckla interna stöd samt användandet av triagemodellen för verksamheternas dagliga arbete relaterat till psykisk ohälsa, att implementera fastställd ansvarsfördelning mellan primärvård och barn- och ungdomspsykiatrin. 2.2.2 Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras Närhälsans bidrag inom detta område sker samlat utifrån medverkan i arbetet med omställningen av vården i Västra Götalandsregionen och dess fyra programområden, vilka är tydligt kopplade till förvaltningens affärsplan. Under 2019 kommer Närhälsan särskilt fokusera på den nära- och tillgängliga vården, vilket innebär: att införa fler möjligheter till digitala vårdmöten- och behandlingsformer, tex fortsatt arbete med implementering och utveckling av verktyget Stöd och Behandling Närhälsan vårdval, Detaljbudget 2019 7(21)
(SoB) samt verktyg kring intelligent patienttriage för säkert och effektivt flöde på vårdcentral och mottagning, att identifiera och utveckla nya former av vård i hemmet, tex hemmonitorering, att fortsatt ge en hög servicenivå till våra patienter, att fortsatt utveckla vår förmåga till ett personcentrerat arbetssätt, att fortsatt verka för en hög grad av patientinvolvering via patientråd och fokusgrupper, att Närhälsan deltar i den nationella patientenkäten samt genomför en egen patientenkät en gång per år, att öka den patientupplevda kontinuiteten inom vården, tex för patienter med kroniska besvär, att medverka till en sömlös vård för patienterna vid vårdens övergångar, tex via fortsatt arbete kring samordnad individuell plan (SIP). 2.2.2.1 Uppfylla vårdgarantin Från 2019-01-01 avser vårdgarantin: att den som är i behov av vård ska garanteras en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad vårdpersonal inom tre dagar, att patienten skall få telefonkontakt med primärvården samma dag som denne sökt kontakt. Närhälsan ökar sin förmåga att uppnå hög tillgänglighet samt uppfylla vårdgarantin genom: att fortsatt genomföra behovs- och kapacitetsplaneringen på enheter där så bedöms som nödvändigt, i syfte att säkra god bemanningsplanering, att fortsatt utveckla nya typer av digitala tjänster- samt vårdmöten, att fortsatt genomföra löpande översyn av verksamheternas arbetsflöden, vilket ger förutsättningar för en ökad tillgänglighet, tex olika typer av drop-in verksamhet, att via uppgiftsväxling verka för att rätt kompetens jobbar med rätt arbetsuppgifter inom respektive verksamhet. 2.2.2.2 Förstärka primärvården och den nära vården Närhälsan skall, med hänsyn tagen till arbetet med omställningen av vården i Västra Götalandsregionen och dess fyra programområden, fokusera på: att säkra förståelse och kunskap kring kvalitetsdriven verksamhetsutveckling, förbättringskunskap och förändringsledning inom förvaltningens verksamheter och dess chefer/medarbetare, att öka tillgängligheten genom att nyttja och utveckla nya digitala tjänster, tex utökad online verksamhet samt hem/distansmonitorering, att delta i det fortsatt utvecklingsarbetet av Närvårdscentra, hemsjukvårdsläkarkoncept Närhälsan vårdval, Detaljbudget 2019 8(21)
samt mobila team, att fortsatt verka för god samverkan mellan sjukhus- och primärvård samt kommunal hälso- och sjukvård, tex fortsatt arbete med samordnad individuell plan vid utskrivning (SIP), att fortsatt utveckla vår förmåga till ett personcentrerat arbetssätt och patientinvolvering i verksamheternas utveckling. 2.2.2.3 Förbättra akutvårdskedjan Närhälsan ska förstärka akutvårdkedjan genom: att använda framtaget triageverktyg på vårdcentral i syfte att bedöma allvarlighet- och brådskandegrad utifrån patientens symptom, att fortsätta utveckla nya digitala tjänster och kontaktytor, i syfte att öka tillgängligheten för patienter med akuta besvär, tex utveckla webbtidbok ytterligare, att medverka i samverkansprojekt för att utveckla nya akuta vårdformer och strukturer, tex pilot av Närakut, att Närhälsan Online används för lättakuta besvär. 2.2.2.4 Utveckla digitala vårdformer och tjänster Närhälsan ska utveckla digitala vårdformer och tjänster genom: att nyttja befintlig och ny teknik för att utveckla digitala vårdmöten tex förmåga att erbjuda videotjänster mellan vårdpersonal och patient, att med digitala tjänster öka möjligheten till vård- och uppföljningsinsatser i patientens hemmiljö, tex hem/distansmonitorering, att webbtidbokning överföras till ny etjänst (1177), att med nya digitala tjänster öka möjligheten för patientens delaktig i besluten kring sin egen vård, att vidareutveckla Närhälsan Online för att kunna erbjuda onlinebesök också till andra yrkesgrupper, att vara delaktig i införandet av Framtidens vårdinformationsmiljö. 2.2.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Närhälsan skall utveckla den medicinska kvaliteten och öka den organisatoriska effektiviteten genom: att i linje med omställningens arbete delta i utformningen av den nya kunskapsorganisationen, att med utvalda kvalitetsmått samt dess variationer följa utvecklingen av den medicinska kvalitén, Närhälsan vårdval, Detaljbudget 2019 9(21)
att medverka i arbetet kring Primärvårdskvalitet, vilket är ett nationellt verktyg för öppna jämförelser av medicinska processer på enhetsnivå, att genomföra behovs- och kapacitetsplanering på verksamheter där så bedöms lämpligt, att fortsatt genomföra controllingrundor samt fördjupade analyser i syfte att bättre förstå variationer och mönster inom verksamheternas produktion. 2.2.3.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Närhälsan kommer arbeta för att minska antalet vårdskador genom: att avvikelser från verksamheten och klagomål från patienter samt patientnämnderna utreds, att handlingsplaner upprättas och följs upp och riktlinjer tas fram för hela förvaltningen när det är befogat, att kunskap om riktlinjer sprids systematiskt, att årligen mäta följsamhet till basala hygienrutiner i all verksamhet, att all vårdpersonal skall göra hygienkörkortet, att remisshantering är ett fokusområde 2019. 2.2.3.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Närhälsan skall verka för att samtliga verksamheter skall prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser genom: att leverera data till relevanta kvalitetsregister samt följa upp resultat, att medverka i det nationella arbetet kring Primärvårdskvalitet, att löpande följa upp våra verksamheter utifrån de kvalitetsindikatorer som anges i Krav- och kvalitetsboken och vid behov besluta om åtgärder, att löpande och i dialog med verksamhetens enheter genomföra intern controlling/uppföljning av kvalitet, produktion och ekonomi. 2.3 Västra Götalandsregionen ska erbjuda god arbetsmiljö för medarbetarna, kunna behålla och rekrytera rätt kompetens 2.3.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Det ska finnas goda möjligheter till karriär och kompetensutveckling i Närhälsan. Med karriär avses inte bara viljan att ta ett chefskap utan även att utvecklas inom sin profession. Närhälsan har internt utvecklingsprogram för teamledare och ett chefsutvecklingsprogram för nya chefer. Under 2019 fortsätter Närhälsans stora satsning på fortbildning för sjuksköterskor. Samtliga sjuksköterskor ska erbjudas en fortbildning om fem heldagar med syfte att stärka Närhälsan vårdval, Detaljbudget 2019 10(21)
deras medicinska kunskaper så att arbetet med telefonrådgivning och triagering utvecklas ytterligare. Inom ramarna för Närhälsans fortbildningsråd planeras och genomförs utbildningar som är av strategisk karaktär för våra verksamheter. Resultat: Andelen chefer som rekryteras internt ska öka. Alla medarbetare ska ha individuella utvecklingsplaner där kompetensutvecklingsbehovet knyts till affärsplanens mål. Alla medarbetare ska ha utvecklingssamtal med sin närmaste chef minst en gång per år. Alla specialistläkare ska ha minst tio kompetensutvecklingsdagar per år. Närhälsan har infört en strategi för kollegialt utbyte. Syftet är att säkra att professionella möten och kunskapsöverföring sker kvalitetssäkrat. Närhälsan har utarbetat en strategi för det strategiska ledarskapet. Syftet är att säkra att den medicinska och den administrativa ledningsorganisationen krokat arm och samarbetar kring kvalitetsutvecklingen inom verksamheten. 2.3.1.1 Fortsätta utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling De regiongemensamma karriärutvecklingsmodellernas syfte är att tydliggöra utvecklingsmöjligheterna inom professionen. Genom dessa möjligheter vill Närhälsan behålla medarbetare med hög kompetens i den patientnära vården. Modellen för sjuksköterskor påbörjades att införas under 2018. Under 2019 fortsätter implementeringen med bland annat fysioterapeut och arbetsterapeut. Resultat: Nöjdare medarbetare. Minskad personalomsättning. 2.3.1.2 Stimulera uppgiftsväxling, nya arbetssätt och arbetsrotation Närhälsans arbete med uppgiftsväxling bygger på regionens sex kriterier för uppgifts- och kompetensväxling: Patientnytta, bidra till god kompetensförsörjning, kostnadseffektivitet, karriärutveckling, frigöra kapacitet för svårrekryterade yrkesgrupper samt ny metod/teknik. Arbete pågår kontinuerligt för att identifiera arbetsuppgifter som kan utföras av annan yrkesgrupp än vad som görs idag. Det handlar både om att utöka ansvaret för olika yrkesgrupper för att de ska ta över arbetsuppgifter men också att förändra uppgiftsfördelningen mellan yrkesgrupper. Det ger en möjlighet för alla medarbetare att utvecklas i sitt jobb. Närhälsan vårdval, Detaljbudget 2019 11(21)
Uppgiftsväxling bidrar till att verksamheterna tillvaratar befintlig kompetens på bästa sätt och målsättningen är att se effekterna på produktion, patientsäkerhet och medarbetarnas arbetsmiljö. Under året fortsätter arbetet med bland annat: sjuksköterske/distriktssköterskeuppgifter identifieras och kan växlas över till undersköterskor. Fortbildning pågår i moduler för undersköterskorna, administrativa processer som idag utförs av läkare kan effektiviseras och uppgiftsväxlas till annan profession till exempel intyg, remisser och sjukskrivning de första 14 dagarna. 2.3.1.3 Utveckla arbetsgivarvarumärket Närhälsan har ett pågående arbete med kommunikation och profilering av oss som arbetsgivare sedan 2014. De områden som vi ska fokusera på: Varumärkesplattformen. Rekrytering och kommunikation. Arbetsmiljö och kvalitet. 2.3.2 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska 2.3.2.1 Satsa på ledarskap Det ska finnas bra förutsättningar för chefer på alla nivåer i Närhälsan. Vi tydliggör ansvar och befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare. Chefers organisatoriska förutsättningar är en viktig del och arbetet fortsätter för att nå normtalet 10-35 medarbetare per chef. Chefer är viktiga förebilder och normskapare i verksamheten. Kompetens kring förändringsledning genom stöd och utbildning kan stärka chefernas organisatoriska förutsättningar. Medarbetarnas uppfattning om Närhälsans ledarskap utvärderas i medarbetarundersökningen samt i avgångsenkäten. Aktiviteter: God introduktion för nya chefer. Chefsutvecklingsprogram NyChef. Handledning individuellt eller i grupp. Kvalitetssäkrad rekryteringsprocess. Utvecklingsprogram för teamledare. Närhälsan vårdval, Detaljbudget 2019 12(21)
2.3.2.2 Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och utveckla det hälsofrämjande arbetet Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ständigt utvecklas. Goda arbetsvillkor, ett gott arbetsklimat och förutsättningar för personlig och professionell utveckling är hälsofrämjande. Närhälsan har en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. Målet är att ha en sjukfrånvaro på under 6%. Aktiviteter: Alla verksamheter ska ha en handlingsplan för hälsa och arbetsmiljö och arbeta systematiskt. Fokus ska ligga på förebyggande insatser för att undvika ohälsa. Alla chefer ska ha grundläggande kunskaper om arbetsmiljöarbete inklusive organisatorisk och social arbetsmiljö. Chefer erbjuds fördjupade kunskaper om arbetsmiljöfrågor. Vi ska uppmärksamma tidiga signaler på ohälsa. 2.3.2.3 Utveckla och erbjuda moderna anställningsformer samt pröva arbetstidsmodeller Närhälsan vill uppfattas som en modern arbetsgivare. Att få möjlighet att arbeta heltid försöker vi uppnå så långt det är möjligt. Vi är positiva till om medarbetare byter arbetsplats inom Närhälsan. Arbetsmiljöfrågorna behöver ha en central roll för att vi ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Närhälsan vårdval, Detaljbudget 2019 13(21)
3 Ökat fokus på kostnadskontroll, ekonomi i balans, tillgänglighet och produktivitet 3.1 Kostnadskontroll samt ekonomi och verksamhet i balans Ekonomiska mål Närhälsan har två huvudsakliga mål avseende ekonomi: Ekonomiskt resultat Alla verksamheter ska ha en ekonomi i balans. Bemanningsföretag Det pågår ett intensivt arbete med att bli oberoende av bemanningsföretag baserat på det nationella mål och VGR-mål som fastställts. Målet är att kostnaderna för bemanningsföretag inte ska överstiga 2% av de totala personalkostnaderna. Ekonomistyrning Närhälsans ekonomiska mål är att ha en ekonomi som medger utveckling både på förvaltnings- och verksamhetsnivå. Detta mål ställer krav på balans mellan de olika perspektiven i affärsplanen. Utveckling av verksamheten krävs för att ha en god ekonomi. Ekonomi är en spegling av förutsättningar inom de övriga perspektiven. Åtgärder: Handlingsplaner prognos 2018 och budget 2019 Alla enheter med prognostiserat underskott 2018 eller budgeterat underskott 2019 har krav på sig att ta fram, alternativt revidera, en handlingsplan. Den kommer att följas upp löpande under 2019. Fördjupad controllingrunda Förvaltningsledningen kommer att ha en fördjupad controllingrunda med de verksamheter som har sämst ekonomi baserat på aktuell prognos och budget 2019. Fokus kommer att vara upprättade handlingsplaner, konkreta planerade aktiviteter med beräknad effekt och tidplan. Strukturella förändringar Kontinuerligt genomförs en värdering utifrån konkurrenssituation, rekryteringsmöjligheter och befolkningsutveckling för att avgöra var våra enheter ska vara etablerade. Under de senaste åren har flera vårdcentraler stängts eller på annat sätt avyttrats. Om förutsättningar skulle bli sådana för enskild verksamhet, att förvaltningen inte ser någon annan utväg, kan det bli aktuellt med ytterligare stängningar. I dagsläget finns inga sådana planer. Konkurrensmässiga förutsättningar Som egen-regi verksamhet inom vårdvalet har vi merkostnader som innebär inskränkningar Närhälsan vårdval, Detaljbudget 2019 14(21)
vad gäller konkurrensneutraliteten. Exempel på detta är merkostnader för att vi är en myndighet med höga krav på ärendehantering, högre kostnader för facklig tid, krav på följsamhet att använda regioninterna serviceleverantörer med mera. 3.2 Tillgänglighet Tillgänglighetsfrågorna är centrala för Närhälsan. Det är av största vikt att driva ett förvaltningsgemensamt arbete, med syfte att tillsammans ständigt förbättra och säkerställa bibehållen tillgänglighet på höga nivåer. Närhälsan kommer att verka för detta under 2019 genom: att via befintliga och nya digitala tjänster- och vårdmöten öka förutsättningarna till förbättrad tillgänglighet och en nära vård för patienten, att löpande, på förvaltning-och verksamhetsnivå, följa utvecklingen av nationella- och förvaltningsspecifika mätetal kring tillgänglighet, vilka finns angivna i Närhälsans affärsplan, se även nedan tabell. Nyckeltal - tillgänglighet Mätfrekvens 2019 Måltal 2019 De som ringer ska få telefonkontakt Månadsvis 100% med primärvården samma dag som de sökt kontakt (0:an) Den som är i behov av vård ska 2ggr/år 100% garanteras en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad vårdpersonal inom tre dagar (3:an) Andel webbtidbokningar av antal Månadsvis 25% besök Mängden kontakter via Närhälsan Online Månadsvis 10 000 st 3.3 Produktivitet En hög produktivitet återspeglar sig inom flera delar av en verksamhet. Utöver att det ger förutsättningar för en god tillgänglighet, så påverkar det förutsättningarna för nivåer kring t.ex. täckningsgrad, marknadsandelar och en ekonomi i balans. Närhälsan kommer att arbeta för en ökad produktivitet under 2019 genom: att på verksamheter där så bedöms lämpligt, genomföra behovs- och kapacitetsplanering i syfte att säkra god bemanningsplanering, att via uppgiftsväxling verka för att rätt kompetens jobbar med rätt arbetsuppgifter inom respektive verksamhet, att fortsatt utveckla och effektivisera verksamheternas arbetsflöden och rutiner samt formerna för teambaserade arbetssätt, att använda och utveckla nya digitala tjänster tex verktyg kring intelligent patienttriage för säkert och effektivt patientflöde på vårdcentral och mottagning, Närhälsan vårdval, Detaljbudget 2019 15(21)
att löpande, på förvaltningsnivå, följa utvecklingen av förvaltningsspecifika mätetal vilka indikerar hög produktivitet, vilka finns angivna i Närhälsans affärsplan, se nedan tabell. Nyckeltal - Produktivitet Mätfrekvens 2019 Måltal 2019 Andel enheter med prognos i balans 4 ggr/år 100% Oskrivna diktat äldre än tre dagar Månadsvis 0% Antal Vårdcentraler som infört 2 ggr/år 100% triagering Andel webbtidbokningar av antal Månadsvis 25% besök Mängden kontakter via Närhälsan Online Månadsvis 10 000 st Närhälsan vårdval, Detaljbudget 2019 16(21)
4 Ekonomiska förutsättningar 4.1 Ekonomiskt resultat Krav- och kvalitetsbok 2019 Vårdcentral Krav-och kvalitetsboken (KoK-boken) för 2019 innehåller inte så många nyheter jämfört med 2018. Revideringar i 2019 års Krav- och kvalitetsbok gäller framförallt uppdateringar och förtydliganden i krav utifrån beslut och styrande dokument. Bristen i uppräkning i KoK-boken 2019 för Närhälsan vårdval vårdcentraler innebär kraftigt försämrade ekonomiska förutsättningar att driva och utveckla primärvård. De försämrade ekonomiska förutsättningarna för 2019 begränsar Närhälsans möjligheter att aktivt delta i omställningen av vården med inriktning mer nära vård. Projektkostnaderna för införande av Framtidens vårdinformationsmiljö (FVM) inom Närhälsans vårdvalsverksamhet beräknas 2019 uppgå till i storleksordningen 40 mnkr. Förändringar inför 2019, vad gäller ersättning och kostnadsansvar: I dokumentet "Underlag till beslut och sammanfattning av Krav- och kvalitetsbok Vårdval Vårdcentral 2019" anger Enhet Primärvård VGR att en uppräkning på 5,8 % har tillförts primärvården för 2019. Närhälsan har en kalkylerad effekt för intäkterna på endast 1 % och tillsammans med ett beräknat kostnadsindex på 2,5 % får Närhälsan försämrade förutsättningar motsvarande drygt 50 mnkr. För flera av våra vårdcentraler kommer 2019 att innebära stora anpassningar av verksamheten och i vissa fall även strukturella åtgärder. Vårdcentralerna skulle behöva sammanlagt göra neddragning av i storleksordningen 50 tjänster med anledning av den uteblivna uppräkningen av ersättningar. Särskild ersättning PrimärvårdsKvalitet: PrimärvårdsKvalitet är ett nationellt system för kvalitetsdata i primärvården som ger möjlighet till nationell jämförelse. De vårdcentraler som senast den 1 december levererar underlag till PrimärvårdsKvalitet ersätts med 10 000 kr. Täckningsgrad: Ersättningen för digitala kontakter med ljud och bild i realtid som genererar 1,0 besök under 2018 ändras from 2019 till att endast ge 0,5 besök. Ersättning för att ha digitalt utökat öppethållande tas bort. Geografi: Särskilt kommuntillägg på två geografipoäng införs för kommunerna Åmål och Strömstad. Ersättningen kommer inte Närhälsan till del då vi inte har några vårdcentraler i angivna kommuner. Närhälsan vårdval, Detaljbudget 2019 17(21)
Särskild ersättningen för E-tjänster upphör from 2019 och ingår i ersättning för ålder och kön. Bemanning: Fast vårdkontakt för personer med depression, ångestsyndrom och stressrelaterad psykisk ohälsa är ett nytt uppdrag för 2019. Löneuppräkning beräknas till 2,5 %. Social avgift ändras från 45,80 % till 46,47 %, negativ effekt av ökade sociala avgifter uppgår till 11 mnkr. Momskompensation 6 % avseende bemanningsföretag upphör, negativ ekonomisk effekt 10 mnkr. Kostnaderna för lab och röntgen förväntas öka med 2% och ökad kostnad för läkemedel med ca 5 %. Rehab Krav- och kvalitetsboken för 2019 innehåller följande förändringar i ersättningssystemet: Förändringar KoK-boken Rehab 2019 I KoK-boken Rehab 2019 är ersättningen höjd till 446 kronor per poäng (2018, 438 kronor per poäng). Kontaktpoängen är oförändrade mellan KoK Rehab 2018 och 2019 med undantag av arbetsterapeut långa besök. Uppräkningen med 2,0 % täcker inte ökade personalkostnader 2019. Social avgift ändras från 45,80 % till 46,47 %, negativ ekonomisk effekt 2 mnkr. Under 2019 startar en ny rehabenhet i Kungälv och eventuellt en i Ljungskile. Flera enheter kommer att utöka verksamheten med mottagningar utanför enheten (MUR). Ekonomiskt resultat Närhälsans vårdvalsverksamhet Intäkter De totala intäkterna har en budget 2019 som är drygt 190 mnkr högre än prognos 2018. Indexuppräkning för vårdcentraler motsvarar 1 % och för Rehab 2 %. För att kompensera för svag uppräkning planerar verksamheten för en ökad produktion och har budgeterat med intäktsökningar, denna ambitionshöjning medför ett ökat åtagande och därmed även ökade kostnader för produktion. Personalkostnader Budget för personalkostnad (egen + bemanningsföretag) är 6,0 % (181 mnkr) högre än prognos för 2018. Ökningen är en effekt av en förväntad löneökning på 2,5 %, höjning av sociala avgifter, samt en förväntan av att kunna bemanna vakanser. Verksamheten har budgeterat för en högre produktionsersättning jämfört med budget 2018. Förutom att planera för en ökad produktion kommer verksamheten att behöva göra personella neddragningar för att nå en ekonomi i balans. Läkemedel Närhälsan vårdval, Detaljbudget 2019 18(21)
Budgeten 2019 är ca 35 mnkr högre än budget 2018. Detta främst till följd av införande av nya dyrare läkemedel. Lokalkostnader Budgeten för 2019 är 5,2 % högre, (drygt 15 mnkr), jämfört med budget 2018. Budgeten innefattar ombyggnation och flytt till nya lokaler. Avkastningskrav För 2019 har ägaren ett avkastningskrav gentemot vårdvalsverksamheten på 25 mnkr. Resultat 2019 Det budgeterade resultatet för 2019 är -28 mnkr, varav Rehab har ett budgeterat resultat på +2 mnkr och vårdcentralerna -30 mnkr. Det budgeterade resultatet före avkastningskravet uppgår till -3 mnkr. Närhälsan har ett antal enheter som har ett budgeterat underskott. För vissa av dem kommer 2019 att innebära stora anpassningar av verksamheten. Närhälsan Primärvårdsstyrelsen Budget 2018 Prognos 2018-08 Budget 2019 mnkr Regionintäkter 4 330,9 4 346,3 4 523,4 Övriga intäkter 367,9 396,2 410,2 Summa intäkter 4 698,8 4 742,5 4 933,7 Personal -2 825,3-2 816,9-3 067,9 Bemanningsföretag -162,5-195 -124,9 Läkemedel -641,3-667,2-676,7 Medicinsk service -260,9-259,9-265,7 Lokalkostnader -291,3-290,1-306,6 Övriga kostnader -473,4-445,3-482,7 Avskrivningar -12,2-12,3-11,2 Summa kostnader -4 666,8-4 686,7-4 935,7 Finansiella poster -1,9-2,8-0,9 Resultat före 30 53-3,0 avkastningskrav Avkastningskrav -25-25 -25 Resultat 5 28-28,0 Närhälsan vårdval, Detaljbudget 2019 19(21)
4.1.1 SD02 Sammanställd detaljbudget Utförare hälso- och sjukvård Resultatbudget (mnkr) Budget 1812 Prognos 1808 Budget 1912 Såld vård internt 4 327,0 4 346,3 4 519,0 Såld vård externt 3,9 3,9 4,5 Patientavgifter 187,8 190,0 201,0 Driftbidrag från nämnd inom 0,0 0,0 0,0 regionen Övriga erhållna bidrag 75,8 76,7 50,4 Försäljning av tjänster 72,1 76,9 82,2 Hyresintäkter 4,2 3,1 3,9 Försäljning av material och varor 4,8 4,8 0,0 Övriga intäkter 23,1 40,8 72,7 Verksamheten intäkter 4 698,8 4 742,5 4 933,7 Personalkostnader, inkl. inhyrd -2 987,7-3 011,9-3 192,8 personal Köpt vård -58,4-56,2-53,0 Läkemedel -640,4-667,2-676,7 Verksamhetsanknutna tjänster -318,5-308,3-343,7 Övriga tjänster, inkl -165,4-126,5-92,9 konsultkostnader Material och varor, inkl -95,5-103,6-131,9 förbrukningsmtrl Lokal- och energikostnader -291,0-290,1-306,6 Lämnade bidrag 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar -12,2-12,3-11,2 Övriga kostnader -97,7-110,6-126,9 Verksamhetens kostnader -4 666,8-4 686,7-4 935,7 Finansiella intäkter/kostnader -1,9-2,8-0,9 Bidrag, speciella beslut över budget -25,0-25,0-25,0 Resultat 5,0 28,0-28,0 4.2 Eget kapital och obeskattade reserver Det ingående egna kapitalet för 2019 beräknas vara 366 mnkr. Det motsvarar en ekonomisk reserv för tre veckors kostnader/utbetalningar. Det budgeterade resultat för 2019 är -28 mnkr, vilket ger ett beräknat utgående eget kapital 2019-12-31 på 366 mnkr. Eget kapital (mnkr) IB 1/1 2018 Närhälsan vårdval (Primärvårdsstyrelsen) Prognos 2018 (augusti) Budget 2019 UB 31/12 2019 366 28,0-28 366 Förvaltningen måste ha en buffert för att klara framtida balanskrav även om nya utmaningar i form av omställningar skulle uppstå (t ex nyetableringar och förändringar i Krav- och kvalitetsboken). Förvaltningens egna kapital har som syfte att dels vara denna buffert och dels möjliggöra större nödvändiga strategiska satsningar. Under 2019 sker t ex satsning på framtidens vårdinformationsmiljö (FVM), rekrytering av läkare och fysioterapeuter samt ehälsa. Närhälsan vårdval, Detaljbudget 2019 20(21)
4.3 Investeringar Investeringsbudgeten för vårdvalsverksamheten är 20 mnkr 2019. Det avser främst inköp av inventarier och medicinteknisk utrustning. Det är fortsatt hög takt på ny- och ombyggnadsprojekt vilket medför investeringar i ny inredning och utrustning i samband med projekten. Det pågår också en kontinuerlig reinvestering av medicinteknisk utrustning på enheterna. Västfastigheter kommer från 2019 ta över investeringar för tekniska säkerhetsanläggningar, därav har vi en lägre totalram för investeringar jämfört med föregående år. Principen för förvaltningen är att verksamheten kan investera för det belopp som man långsiktigt kan finansiera via driftsbudget för avskrivning- och driftskostnader samt via hyra. Närhälsan vårdval, Detaljbudget 2019 21(21)