Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan

Relevanta dokument
Fastställd av: Chefsforum Kontaktperson: Ewa Göransson Region Västmanland Gäller fr.o.m: Diarienummer: PPHV170075

Version: Fastställd av: Chefsforum Kontaktperson: VKL, Ann Tjernberg Gäller fr.o.m: Diarienummer:

SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Samordnad individuell plan

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Maria Nyström Agback.

Riktlinje för bedömning av egenvård

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

SIP Samordnad Individuell Plan

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Vägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län. Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansrutin för landsting och kommun

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Samordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Reko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP

Lagstiftning kring samverkan

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Antagen av Landstingsfullmäktige Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Handlingsplan 18 år och äldre

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Samordnad individuell plan, SIP

Samordnad individuell plan (SIP)

Ansvarsfördelningen mellan huvudmännen för missbruk, beroende och psykisk hälsa. Hinder eller möjlighet?

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Det räcker att en av huvudmännen gör bedömningen att en individuell plan behövs för att skyldigheten ska inträda för båda parter.

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

Samordnad individuell plan

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Samordnad Individuell Plan samt hantering i Lifecare SIP - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Riktlinjer för social dokumentation

Individuell plan För

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Samordnad individuell plan SIP SIP

SIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Klargör vad som ingår i biståndshandläggarens samordnande ansvar. Bilaga 4.

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

RUTIN FÖR SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN (SIP)

Instruktion för samordnad individuell planering och Meddix öppenvård

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Till dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Foto: Oleg Kozlov/Mostphotos. Manual för samverkansmöten SIP BARN OCH UNGA

Samordnad Individuell Plan

LGS Temagrupp Psykiatri

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Samordnad individuell plan

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Samverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Transkript:

Individuell plan Samverkansdokument mellan landstinget och kommunerna i Jämtlands län avseende gemensam individuell planering mellan landstingets hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst Skapad av: SVOM Fastställd av samtliga huvdmän: Komunerna i jämtlands län, Jämtlands läns landsting Gäller from: 120701 Revideras av: SVOM Sida 1 (1) Diarienummer: Detta samverkansdokument är framtaget av.det grundare sig på nya bestämmelser i hälsooch sjukvårdslagen (1982:763, HSL) och i socialtjänstlagen (2001:453, SoL), som gäller from 1 januari 2010, (regeringens proposition 2008/09:193). Den individuella planen ska tydliggöra huvudmännens gemensamma ansvar och säkerställa samarbetet så att individens samlade behov av hälso- och sjukvård och socialtjänstinsatser tillgodoses. Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan 1. Uppmärksamma behov Den av landstingets eller kommunen som först uppmärksammar eller får kännedom om att den enskilde har behov av insatser från både hälso- och sjukvården och från socialtjänsten, ska ta initiativ till att upprätta en individuell plan. Planen skall upprättas om landstinget eller kommunens bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov av insatser från båda huvudmännen tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Om den enskilde själv efterfrågar/önskar upprätta en individuell plan ska vi tillgodose under förutsättning att den enskilde har insatser/behov av insatser från båda huvudmännen). Arbetet med att upprätta planen skall påbörjas utan dröjsmål! 2. Bedömning För att bedöma att en individuell plan skall upprättas måste en behovsbedömning göras, det kan vara uppgifterna i en epikris eller utredning av bistånd, SoL, som kan ligga till grund för det. 3. Samtycke Huvudmannen som uppmärksammat behovet inhämtar den enskildes samtycke om att upprätta en individuell plan. 4. Svar NEJ Informera och motivera den enskilde, om fortfarande nej DOKUMENTERA. 5. Svar JA

Sammankallande Huvudman som uppmärksammat behovet ska kalla till möte för individuell planen samt sammanställa planen vid mötet. Vilka skall kallas? I de fall det finns en relevant pågående kontakt med någon utav huvudmännen t.ex. primärvård, specialistsjukvård, habilitering eller verksamhet hos kommunen. Om inte personen har insatser från kommunens socialtjänst idag kontaktas kommunens biståndshandläggare eller handläggare för ekonomsikt bistånd/kontaktperson eller vad man bedömer kan bli aktuellt. Om den enskilde önskar/beslutar skall anhöriga ges möjlighet att delta i arbetet med planen. Andra aktörer kan bjudas in om den enskilde samtycker t.ex. Försäkringskassa och arbetsförmedling och skola. Det måste vara minst en representant från respektive huvudman men profession, funktion mm måste anpassas utifrån individens behov/problematik och styrkor/resurser. Antalet deltagare från respektive huvudman skall begränsas så långt som möjligt. Kartläggning Huvudmännen och den enskilde kartlägger behov och insatser tillsammans. Ansvar för planen En huvudansvarig person för planen utses från någon utav huvudmännen. Denne ansvarar för att planen upprättas utifrån befintliga mallar. Huvudregeln är att den huvudman som har mest kontakt med den enskilde ska ha det övergripande ansvaret för planen. 6. Upprätta plan Enligt mallar. 7. Mötet Alla deltagarna på mötet medverkar till ett respektfullt möte för den enskilde och dennes närstående. 8. Upprättad plan Ett exemplar lämnas till den enskilde. Ett exemplar förvaras hos respektive huvudman. 9. Dokumentation Följande ses generellt som arbetsanteckningar/arbetsmaterial: Underlag Arbetsanteckningar Detta material kan gallras vis inaktualitet. Följande skall journalföras:

Medgivandeblankett Datum för upprättande av individuell plan Dokumentation sker på vanligt förekommande vis av respektive huvudman och hanteras utifrån gällande lagstiftning. Samtliga material ses som sekretesshandlingar vilket innebär att: Datum för upprättandet skall finnas med Namn på den som upprättat handlingen skall finnas med Materialet skall förvaras säkert Var och en av dem som har tillgång till material ansvarar för god hantering; ordning och reda samt förvaring av materialet på säkert sätt. 10. Uppföljning/utvärdering Av att målen är uppnådda ansvarar den av huvudmännen som utför insatsen, kan ibland vara båda. Samverkansträff för uppföljning och presentation av de olika aktiviteterna och måluppfyllelse är att föredra. Uppnådda gemensamma mål kan leda till en ny individuell plan med nya mål. Den ansvarige för planen ansvarar för att planen gemensamt följs upp och att insatserna utvärderas. 11. Avvikelse Om något i processen kring individuell plan inte fungerar eller om huvudmännen är oense om genomförandet t.ex. skall det lyftas till närmaste chef för åtgärd av aktuell huvudman. BAKGRUND Gällande lagtext: 3 f HSL När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. 2 kap. 7 SoL När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Syfte Med dokumentet är att tydliggöra skyldigheten och tillvägagångssättet då landsting och kommun skall upprätta en individuell plan. Definitioner Socialtjänstinsatser Avses insatser enligt SoL eller annan lag som reglerar sociala insatser från kommunen såsom t.ex. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.

Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) innehåller de grundläggande reglerna för all hälso- och sjukvård. Lagen är i allt väsentligt utformad som en ramlag. Den anger mål för hälso- och sjukvården och krav på god vård. Specialistvård består av ett antal specialiteter som svarar för den specialiserade vården för länets invånare. T.ex. vuxenpsykiatri, samt barn och ungdomspsykiatri. Resursenheten för vuxenhabilitering, barn- och ungdomshabilitering. Den enskilde I samverkansdokumentet har vi valt att använda den enskilde som en benämning på patient, klient, brukare. Närstående Ska här ges en vid innebörd och kan förutom familj och släktingar även omfatta andra personer som den enskilde har en nära relation till, oavsett biologiskt släktskap. Det ska vara personen själv som i hög grad avgör vem/vilka som är närstående. Barn ingår också i begreppet, främst barn över tolv år som kan tänkas bli delaktiga i en planering men det måste avgöras från fall till fall. Omfattning Dokumentet riktar sig till berörd personal inom landstinget och kommunerna i Jämtlands län. Målgruppen omfattar alla personer som behöver en individuell plan för att få sina behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodosedda, både vuxna och barn. Huvudmännen bedömer och avgör om en individuell plan behövs, men det bör vara i undantagsfall som den enskilde nekas en plan när han eller hon själv anser att det behövs en sådan. Krav på innehåll Mål med insatserna Vem ansvarar för vad Övergripande ansvar för planen Insatser från andra aktörer Tid för uppföljning/utvärdering, samt av vem/vilka som ska utföra detta Individuell plan i förhållande till andra planer? Det finns flertalet bestämmelser om skyldighet att upprätta planer. I 3b och 18 b HSL föreskrivs skyldighet att planera fråga om habilitering och i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård finns bestämmelser om vårdplanering. I LVM och LVU ställs krav på planering samt i lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård och i LSS föreskrivs Individuell plan. Den individuella planen, HSL & SoL, ska gälla generellt för alla som har behov av en sådan. Om det redan finns en plan enligt någon annan bestämmelse eller på frivillig grund, är den planen tillräcklig så länge samtliga föreskrivna krav är uppfyllda. Ansvar/Implementering Respektive huvudman ansvarar för att samverkansdokumentet är känt hos berörd personal och att lokala instruktioner upprättas för att tydliggöra ansvaret inom den egna

organisationen/verksamheten. Av dessa lokala instruktioner ska det tydligt framgå vem som ska göra vad. Bilagor Individuell plan BARN Individuell plan VUXEN PLANEN, Vad ska göras? O.s.v. Uppföljning Karin Strandberg-Nöjd, Jämtalnds läns landsting Lars Liljedahl, VoF Östersunds kommun Marie Sundvisson, Soc, Östersunds kommun Monica Grahn, Strömsunds kommun Ulf Norring, Korokoms kommun Lena Modigh Larsson, Åre kommun, Bräcke kommun, Ragunda kommun Helen Rickardsson, Berg kommun Ivan Hitterdahl, Härjedalens kommun