Se pengarna i din friska besättning



Relevanta dokument
Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar

Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor. Beräkningsunderlag till Hälsopaket Mjölk djurhälsokostnader

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Produktionskostnadskalkyl. December 2014

Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor

Nya tider nya strategier

Celltalet som hjälpmedel att hitta kor med subklinisk mastit nu och i framtiden

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion

Boosta Mjölkföretaget

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy Alkutuotanto 1

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

Ekonomisk optimal fodernivå Vad är det?

Speglar djursjukdata verkligheten?

Room Service för en ko

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Har storleken betydelse?

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav?

Ny foderstrategi en lönsam historia

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Nyckeltal Enhet Formel och Koder Indata från

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Slutrapport Välfärdsindikatorer system för djurvälfärd för användning i mjölkproduktionen

Genomiska avelsvärden revolutionerar avelsarbetet

Smittskydd - har vi råd att låta bli?

En problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige

Transitionskor. Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

1 Bevisets utskriftsdatum.

Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, Stockholm

Kvighotell - En ny model för ungdjur management

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag

Utforma kalv- och ungdjurstallet

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Slutrapport projektnummer V Varför ökar inte livslängden hos svenska mjölkkor?

SÅ LÄTT ATT SKÖTA SIN BESÄTTNING. Det intelligenta öronmärket

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

(5) Om Växa Sverige

Lönsam mjölkproduktion

Innovativa rådgivningssätt för förbättrad hälsa och välfärd hos ekologiska mjölkkor

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter

Produktionsnyckeltal och ekonomisk lönsamhet i mjölkproduktionen en studie av 18 norrländska mjölkgårdar

Anett Seeman

Korsningsavel för bättre ekonomi

Pilotstudie: Djurbaserade djurvälfärdsmått i den offentliga djurskyddskontrollen av svensk mjölkproduktion

Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012

Policy Brief Nummer 2013:5

Agria Nöt Försäkring för dig som har nötkreatur

Svenska Djurskyddsföreningen. Lillemor Wodmar. Lillemor Wodmar Svenska Djurskyddsföreningen

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens Svensk Mjölk Karlstad

Seminarium: Nyheter inom Foder

Muligheter og utmaningar i framtida for landbruket i de nordiske landene, fordeler i den tempererte sonen Jakob Söderberg

Herd Navigator som sensorinstrument för fruktsamheten

Policy Brief Nummer 2014:1

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Det går lika bra med rapsfett

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO 2015/2016

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar

Fem åtgärder för bättre kalvhälsa i dikobesättningar. Lena Stengärde Djurhälsoveterinär Växa Sverige, Kalmar, Öland, Vimmerby

Dödlighet för mjölkkor och faktorer som. påverkar dödsfallsfrekvensen

Rapport. Insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2010/2011

Kom igång med ultraljud

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Djurhälsa 2013 JO1302

Agria Nöt Försäkring för dig som har nötkreatur. Vi är med i Agria, är dina nötkreatur det?

ViLA Mjölk Villkorad läkemedelsanvändning till mjölkbesättningar

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR FRÅN LRF MJÖLK

Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval.

Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval.

Tillväxt eller avveckling Kan vi själva påverka?

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO

Instrumentpanel Kokontrollen

Faktorer som påverkar förekomsten av antibiotikaresistenta tarmbakterier hos kalvar

Policy Brief Nummer 2018:1

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Alltid det svarta fåren!

Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder

Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas

Att förvalta en älgstam i vargrevir. Gunnar Glöersen

Effekt av andel grovfoder och individens vommikrobiota på mjölk- och metanproduktion

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

KALVNINGSINTERVALL MELLAN 1: A OCH 2: A LAKTATIONEN BETYDELSE FÖR AVKASTNING

Handledning Indata via Webb. - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Negativ energibalans sinkor/efter kalvning. Kjell Holtenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Sveriges bönder om djur och etik.

Ditt antibiotikaavtryck. Jenny Lundström, VMD Almedalen 2014

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Transkript:

Erik Engelbrekts och Louise Winblad, Växa Sverige erik.engelbrekts@vxa.se, louise.winbladvonwalter@vxa.se Ohälsa i mjölkproduktionen kostar 220 000 kronor. Så stor är den totala djurhälsokostnaden för en medelbesä ning i kokontrollen baserat på medianvärdet för djurhälsokostnader i Signaler Djurvälfärd. Dålig djurhälsa ger högre produk onskostnader, både i form av direkta kostnader för ll exempel behandlingar och minskad avkastning, och som indirekta kostnader som bland annat beror på ökad utslagning och sämre fer litet. Välmående djur ökar chansen ll goda fysiska produk onsresultat och hur djuren hanterar miljön de lever i påverkar deras hälsa och välbefinnande (Hoffman et al., 2010). Frihet från smärta, skador och sjukdom är en av de fem friheterna definierade som vik ga för en god djurvälfärd (Farm Animal Welfare Council, 1993) och ekonomiska konsekvenser av försämrad djurhälsa är en vik g driv äder/mo verar ll a arbeta för förbä ringar (Lindberg et al., 2006). Var djurhälsokostnaderna uppstår är förstås olika i olika besä ningar. E sä a enkelt se inom vilka områden en besä ning har stora kostnader är a använda ekonomifunk onen i webbrapporten Signaler Djurvälfärd. Här visas kostnaderna för 24 nyckeltal inom sju fokusområden; kalvar, ungdjur, kalvningar, foderbalans, sjukdomar, övervakning och skötsel samt hållbarhet. Varje enskild besä nings kostnader jämförs med kostnaderna för andra besä ningar i e benchmarkingsystem (figur 1). Underlaget uppdateras varje månad. för kostnadsberäkningarna Alla beräkningar utgår från en genomsni lig besä ning i kokontrollen med genomsni lig avkastning på 9 600 kg per ko och år. Följande förutsä ningar ligger ll grund för beräkningarna: Många sjukdomar har en nega v inverkan på kornas avkastning. När en mindre kvan tet mjölk kan levereras ll mejeriet uppstår en kostnad motsvarande e genomsni ligt avräkningspris per kg mjölk, idag 3,10 kronor. Förändrad foderåtgång Enligt schablon antas e kg minskad avkastning innebär en minskad foderåtgång motsvarande en tredjedel av foderkostnaden per kg mjölk. I beräkningarna används den genomsni liga foderkostnaden 1,30 kr/kg mjölk. Den minskade foderåtgången motsvarar därför 0,43 kronor per kg minskad avkastning. Ej levererad mjölk I de uppska ade kostnaderna för mjölk som sorteras bort p.g.a. behandling av sjuka kor eller karens d ingår det uteblivna avräkningspriset per kg mjölk (3,10 kr) minus alterna- vvärdet för den bortsorterade mjölken under karens den som kan ges ll kalvarna (2,10 kr). Extra arbete När en ko blir sjuk kan störda ru ner och arbete med behandlingar innebära extra arbets d. Kostnaden för extra arbets d, 210 kr/ mme, grundas i en genomsni lig kostnad för lantarbetare. Veterinär- och medicinkostnader er utgörs av besöks- och framkörningsavgi er. I beräkningarna tas hänsyn ll flera olika faktorer som påverkar veterinärkostnaden, bland annat dsåtgång vid olika typer av behandlingar. Kostnader för mediciner är beräknade för varje enskild sjukdom och baseras på de vanligaste behandlingarna som används. Ofrivillig utslagning En utslagning över 35 % räknas som ofrivillig. Kor bör slås ut på grund av låg mjölkavkastning, inte på grund av sjukdomar eller fruktsamhetsproblem e ersom det är orsaken ll utslagningen som kostar, inte rekryteringen. Siffrorna bakom nyckeltalen För nyckeltalen som rör kalv- och ungdjursdödlighet (spädkalvsdödlighet, kalvdödlighet 1 60 dagar och 2 6 månader samt ungdjursdödlighet) beräknas kostnaderna (tabell 1) för djuret som dör ll värdet på djuret om det levt ll försäljning eller inkalvning plus uppfödningskostnader. Uppfödningskostnaderna baseras på medelåldern för dödsfall inom de olika ålderskategorierna. De uppenbara kostnader som beräkningarna rörande sjukdomar (förlamningar och kramper, övriga u odringsbaserade sjukdomar, klöv- och bensjukdomar samt mas tbehandlingar) baseras på (tabell 1) är veterinärbehandlingar och mediciner. I beräkningarna har dock även hänsyn tagits ll faktorerna minskad avkastning, ej levererad mjölk samt extra arbete för djurägaren. E nyckeltal som också rör sjukdomar är tankcelltalet. Kostnaden för förhöjt tankcelltal baseras på en regressionsanalys gjorda av sammanställningar från E erkalkyl Mjölk. Där gav varje ökning av 1 000 celler utöver 150 000 en ökad kostnad om 8 kronor per ko och år. Kostnaden består ll stor del av lägre intäkter som beror på lägre mjölkpris (kvalitetsavdrag), lägre avkastning, mer kasserad mjölk (ej levererad) och lägre beläggningsgrad (färre kor på grund av utslagning). Beräkningarna av kostnaderna för förhöjd inkalvningsålder och förlängt kalvningsintervall baseras på antaganden om vad som antas vara op malt. Kostnader för förhöjd inkalvningsålder (tabell 1) antas uppstå på grund av ökade uppfödningskostnader när inkalvningsåldern övers ger 25 månader. Kostnader för förlängt kalvningsintervall (tabell 1) 6 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 Växa Sverige

antas uppstå vid e kalvningsintervall längre än 12,5 månader e ersom en längre lakta onsperiod innebär a mjölkintäkten minus foderkostnaden per dag blir lägre. Kostnader för ofrivillig utslagning antas uppstå vid en utslagning över 35 % (tabell 1). För självdöda/avlivade kor (kor som inte går ll normalslakt) beräknas kostnaden (tabell 1) u från slaktvärdet plus kostnader för nödslakt. Alla beräkningar finns detaljerat beskrivna i hjälpfunk onen i Signaler Djurvälfärd. Signaler Djurvälfärd hittar förbättringsmöjligheter Ekonomifunk onen i Signaler Djurvälfärd är e utmärkt hjälpmedel för a iden fiera områden som bör prioriteras för bä re lönsamhet i mjölkföretaget. Genom a använda Signaler Djurvälfärd kan argument och handlingskra skapas för a arbeta förebyggande med djurhälsa. Referenser: Farm Animal Welfare Council. 1993. Second report on Priori es for Research and Development in farm animal welfare. FAWC, London. Hoffmann, R., Höjgård, R., Rabinowicz, E. & Andersson, H. 2010. Djurvälfärd och lönsamhet var står vi idag. Rapport 2010:4, Agrifood economics centre, Lund. Lindberg, A., A. Hjellström and C. Sandgren. 2006. An assessment of the economic value of welfare in Swedish dairy herds. Proc. 11th Interna onal symposium on veterinary epidemiology and economics, Cairns, Australia. Erik Engelbrekts arbetar som ekonom på Växa Sverige. I den rollen är Erik involverad i olika projekt där han räknar på djurhälsokostnader, foderkostnader med mera. Han gör också en del produk onskostnadsjämförelser och arbetar med omvärldsanalys och interna onell benchmarking av produk onskostnader. Erik bor i Stockholm llsammans med sambo och hennes son. Hans största fri dsintresse är jakt och han llbringar gärna d bland tallar och granar i sina hemtrakter i Hälsingland. Louise Winblad är husdjursagronom verksam i Växa Sverige, avdelningen för djurhälsa. Hon arbetar med rådgivningsverktyget Fråga Kon, webbrapporten Signaler Djurvälfärd, Kosignaler och andra frågor som rör djurvälfärd. Tidigare har Louise ägnat sig åt forskarstudier vid SLU och även redigerat videofilm under a antal år. Fri den ägnas åt familjen med allsköns ak viteter och llbringas gärna bland kobbar och skär i den fantas ska skärgården. Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 7

Sida 1 av 4 Se pengar i friska besättningar 220 000 kr FOTO: LOUISE WINBLAD 3000 kr 0,32 kr Dålig djurhälsa kostar Dålig djurhälsa kostar Direkta kostnader Minskad avkastning Behandlingskostnader Indirekta kostnader Ökad utslagning Ökad risk för andra sjukdomar Försämrad fertilitet FOTO: LOUISE WINBLAD 8 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 Växa Sverige

Sida 2 av 4 Kostnader vid sjukdomsfall Direkta utbetalningar Minskad effektivitet Uppskattade totala djurhälsokostnader per kg mjölk minskad avkastning mindre foderåtgång Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 9

Sida 3 av 4 Mjölk under minskad avkastning men har ett mindre foderåtgång (2,10 kr) Mjölk under men har ett (210 kr/tim) (2,10 kr) Mjölk under Kostnader dagtid men har ett jourtid Antal behandlingar/ (210 kr/tim) (2,10 kr) besök Mjölk under Kostnader dagtid Beräknade för varje enskild sjukdom baserat men har ett jourtid Antal behandlingar/ (210 kr/tim) på de vanligaste behandlingarna (2,10 kr) besök Mjölk under Kostnader dagtid Beräknade för varje enskild sjukdom baserat men har ett jourtid Antal behandlingar/ Total utslagning jämfört med målsättningen (210 kr/tim) på de vanligaste behandlingarna (2,10 kr) besök Nyckeltal Kostnad Enhet Kalvar Kalvdödlighet 1 60 dagar 1 400 kr kr per fall (kvigkalvar) Kalvdödlighet 60 dagar 6 månader 3 000 kr kr per fall (kvigkalvar) Ungdjur Ungdjursdödlighet 6 15 månader 5 700 kr kr per fall Inkalvningsålder 500 kr per kviga månad vid en ålder > 25 månader Kalvningar Spädkalvsdödlighet 0 24 timmar 900 kr kr per fall (kvig tjurkalvar) Foderbalans Förlamningar kramper 2 900 kr kr per fall Övriga utfodringsrelaterade sjukdomar 2 800 kr kr per fall Sjukdomar Mastitbehandlingar 2 600 kr kr per fall Förhöjt tankcelltal (celler i tusental) 8 kr per ko 1000* Beräknas vid tankcelltal > 150 000 celler Övervakning skötsel Förlängt kalvningsintervall 400 kr per ko månad>12,5 Hållbarhet Klöv bensjukdomar 2 500 kr kr per fall 3 500 kr per utslagen ko vid utslagningsfrekvens > 35 % Självdöda/avlivade kor (ej till normalslakt) 8 200 kr kr per fall 10 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 Växa Sverige

Sida 4 av 4 En frisk ko ger ökad lönsamhet HPM Celltalsakuten Fråga Kon Tack för uppmärksamheten! Tack! Signaler Djurvälfärd Kalvlyftet FOTO: LOUISE WINBLAD FOTO: LOUISE WINBLAD Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 11