Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren
Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och grad av stress! Vårdansvar i dagliga aktiviteter! Relation mellan att inte kunna vårda patienten/ge stöd i dagliga aktiviteter och grad av stress Karmilovich 1994
Partners börda! Informell omvårdnad! Sambandet mellan partners stress och depression! Mindre upplevd kontroll Pinquart & Sörensen 2003, Schwarz & Elman 2003
Konsekvenser av att vårda Nya roller och ansvar Negativa effekter! Emotionell stress! Minskad personlig frihet! Ensamhet och social isolering! Osäkerhet! Finansiella problem Positiva effekter! Ökad självuppskattning! Stolthet! Tillfredsställelse! Närmare relation med partnern Rees J, J R Soc Med 2001, Bakas T et al Nurs Res. 2006
Kvalitet i relationen! Starkt socialt stöd är relaterat till bättre resultat i hjärtkärlsjukdomar och minskad dödlighet! Starkt emotionellt stöd leder till mindre symtom och bättre mental hälsa! Socialt stöd avgörande hos kvinnor! Äktenskapskvalitet påverkar 8-års överlevnad Coyne et al. 2001, Rohrbaugh et al. 2006
Partners stöd! Dagliga aktiviteter! Förändrar sitt eget liv! Anpassar sig till gemensamma aktiviteter! Återfå en ny balans tillsammans Luttik et al. 2007
Parets perspektiv! Mellanmänskligt samspel! Par är en enhet! Delad vård Kenny et al. 2006, Luttik et al. 2007
Övergripande syfte! Beskriva hur livssituationen för par (patientpartner) påverkades av hjärtsvikt och utvärdera effekter av en intervention med utbildning och psykosocialt stöd till paret
Upplever partners till patienter med kronisk hjärtsvikt vårdgivarbörda? S. Ågren 1-3, L. Evangelista 4, A. Strömberg 1, 5 1 Department of Medical and Health Sciences, Division of Nursing Science, Linköping University, 2 Department of Cardiothoracic Surgery, Linköping University Hospital, 3 The Swedish Institute for Health Sciences, 4 School of Nursing University of California Los Angeles USA, 5 Department of Cardiology Linköping University Hospital Sweden
Syfte! Beskriva nivåer och identifiera oberoende samband med vårdgivarbörda hos partners till patienter med hjärtsvikt
Metod! Beskrivande korrelerande tvärsnittsstudie! 135 patienter-partners från 2 sjukhus i sydöstra Sverige! Inklusionskriterier:! en patient diagnostiserad med hjärtsvikt, NYHA II-IV! en partner som delar hushåll med patienten
135/155 patienter som sjukhusvårdats eller haft försämring som krävt förändrad behandling och deras partner Mätning 1 (baseline) kunskap, upplevd kontroll, egenvård, vårgivarbörda, depressionsymtom och hälsorelaterad livskvalitet Randomisering 84 par i kontrollgruppen 71 par i Interventionsgruppen Mätning 2 efter 3 månader 3 mån Kontrollgrupp: Patienter som avstod=6 Partners som avstod=9 Interventionsgrupp: Patienter som avstod=7 Partners som avstod=9 Intervention med utbildning och psykosocialt stöd under 3 månader
Instrument studie I,II, IV Effektmått Instrument Beskrivning Item Hälsorelaterad livskvalitet Depressions symtom Kunskap Egenvårds förmåga Upplevd börda Upplevd kontroll Short Form-36 Beck Depression Inventory Knowledge Questionnaire (RAND) The European Self-Care Behaviour Scale Caregiver Burden Scale Control Attitude scale (CAS) 8 dimensioner fysisk funktion, fysisk rollinskränkning, kroppslig smärta, allmän hälsa, vitalitet, social funktion, emotionell rollinskränkning, mental hälsa 36 Symtom på klinisk depression 21 Kunskaper om hjärtsvikt 21 Egenvårdsbeteende relaterat till hjärtsvikt 12 Upplevelsen av börda hos anhöriga till kroniskt sjuka personer Upplevd kontroll hos hjärtpatienter och deras anhöriga 22 4
Resultat Patienter Partners Medelålder 71 år 69 år Män 75 % 25 % Högt blodtryck 39 % 31 % Fysisk aktivitet > 1-3 tim/vecka NYHA klass III 52 % 58 % 75 %
Resultat vårdgivarbörda! Vårdgivarbörda, låg hos 68% av partners, måttlig hos 30% och 2 % en hög börda! Vårdgivarbördan var lägre när:! Den mentala hälsan var bättre! Den fysiska hälsan hos patienten var bättre! Partnern upplevde en högre kontroll över sin hjärtsjukdom
Påverkan vid kronisk hjärtsvikt hos patienter-partners en jämförande studie med fokus på hälsorelaterad livskvalitet Susanna Ågren RN, MN 1-3, Lorraine Evangelista RN, PhD 4, Thomas Davidson PhD 5, Anna Strömberg RN, PhD 1, 6 From the 1Department of Medical and Health Sciences, Division of Nursing Science, Linköping University, Sweden 2Department of Cardiothoracic Surgery, Linköping University Hospital, Sweden 3 the Swedish Institute for Health Sciences, 4School of Nursing, University of California, Los Angeles, USA, 5Department of Medical and Health Sciences, Center for Medical Technology Assessment, Linköping University, Sweden 6Department of Cardiology Linköping University Hospital, Sweden
Syfte! Beskriva hälsorelaterad livskvalitet, symtom på depression, upplevd kontroll och självuppskattad kunskap hos patienter med kronisk hjärtsvikt och deras partners! Jämföra hälsorelaterad livskvalitet hos partners med en ålderoch könsmatchad referensgrupp
Metod! Beskrivande tvärsnittsstudie! 135 patienter-partners inkluderad från 2 sjukhus i sydöstra Sverige! En ålders- och könsmatchad referensgrupp från samma region i Sverige! Inklusionskriterier:! en patient diagnostiserad med hjärtsvikt, NYHA II-IV! en partner som delar hushåll med patienten
Resultat! Påverkan på den mentala hälsan! Hälsorelaterade livskvaliteten jämförbar mellan partners och referensgrupp! Partners hälsorelaterad livskvalitet var bättre och mindre depressiva symtom än patienterna! Ingen skillnad i upplevd kontroll eller kunskap mellan patienter och partners
Partners unika behov efter hjärtkirurgi när återhämtningen kompliceras av hjärtsvikt Susanna Ågren RN, MN, Gunilla Hollman Frisman RN, PhD, Sören Berg MD, PhD, Rolf Svedjeholm MD, PhD and Anna Strömberg RN, PhD Department of Cardiothoracic Surgery, Linköping University Hospital and Department of Medical and Health Sciences, Division of Nursing Sciences, Linköping University, Linköping; and Vårdal Institute, Lund, Sweden Department of Medical and Health Sciences, Division of Nursing Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden Department of Cardiothoracic Surgery, Linköping University Hospital, Linköping, Sweden Department of Cardiothoracic Surgery, Linköping University Hospital and Department of Medical and Health Sciences, Division of Circulation, Linköping University, Linköping, Sweden Department of Cardiology, Linköping University Hospital and Department of Medical and Health Sciences, Division of Nursing Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden
Syfte! Identifiera, beskriva och begreppsliggöra partners individuella behov när patienten fick hjärtsvikt efter hjärtkirurgi
Metod! Grounded theory (Glaser)! Konstant jämförande metod! systematisk kodning! dataanalys! teoretiskt urval
Urval! Inklusionskriterier:! Patienter som utvecklat hjärtsvikt efter att ha genomgått hjärtkirurgi! Partners som lever i samma hushåll som patienten! 10 kvinnor and 3 män! 39 85 år! Tid sen kirurgi 3 veckor - 21 månader
Intervjuer 1. Vad innebär det att vara en partner i den här situationen? 2. Vad behöver du i din situation? 3. Vad det något du saknade som partner, under sjukhusvistelsen och efter utskrivning?
Resultat! Kärnkategorin (core category) och tre underliggande kategorier
Resultat! Partners behöver bekräftelse! Trygghet, vila för kropp och själ och inre styrka! Hälso- och sjukvårdspersonalen har en nyckelroll i att ge stöd
Par påverkade av kronisk hjärtsvikt en randomiserad studie som utvärderar effekter av utbildning och psykosocialt stöd till patienter och deras partners S. Ågren 1-3, L. Evangelista 4, A. Strömberg 1, 5 1 Department of Medical and Health Sciences, Division of Nursing Science, Linköping University, 2 Department of Cardiothoracic Surgery, Linköping University Hospital, 3 The Swedish Institute for Health Sciences, 4 School of Nursing University of California Los Angeles USA, 5 Department of Cardiology Linköping University Hospital Sweden
Syfte! Utvärdera effekterna av en integrerat parprogram med utbildning och psykosocialt stöd till patienter med kronisk hjärtsvikt och deras partners 3 månader efter utskrivning efter en akut försämring av hjärtsvikten
Metod! En randomiserad, kontrollerad studie med uppföljning efter 3 månader! Paren i kontrollgruppen fick vård som vanligt! Experimentgruppen deltog i en intervention med utbildning/psykosocialt stöd vid tre tillfällen - sjuksköterskebaserad
! Paret får muntlig individuell utbildning via hjärtsviktssjuksköterska i kombination med en skriftlig och interaktiv datorutbildning via ett CD-ROM program med information om hjärtsvikt! Utbildningen syftar till att ge paret kunskap för att patienten med stöd av den anhörige ska kunna bedriva effektiv egenvård! Förutom utbildning får paret stödsamtal med hjärtsviktsjuksköterska enligt modellen för kognitiv beteendeterapi. Olika situationer som skapar stress och förslag på lösningar diskuteras samt parets relation och ömsesidiga behov av stöd! Samtal och utbildning ges vid 3 tillfällen! Tillfällena innehåller både ett muntligt utbildningsavsnitt, broschyr och datoranvändning.
Resultat! Interventionen förbättrade upplevd kontroll (p<0.05) hos patienter, men inte hos partners! Inga andra signifikanta skillnader mellan grupperna
Konklusion! Partners har en ökad risk för nedsatt psykiskt välbefinnande! 1/3 partners upplevde en måttlig vårdgivarbörda, högre risk för sämre mental hälsa och nedsatt upplevd kontroll! 3 månaders uppföljning med utbildning och psykosocialt stöd förbättrade den upplevda kontrollen hos patienter! Identifiera trygghet, vila för kropp och själ och inre styrka genom att bekräfta deras behov efter hjärtoperationen