Förord Presentation av ledningsägaren Ellevio är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till cirka 930 000 hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i väster till Stockholm i öster. Vi satsar miljarder för att vädersäkra elnätet på landsbygden och förstärka och förnya elnätet i städerna. Vi har drygt 400 anställda och sysselsätter totalt cirka 3000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av pensionsförvaltarna Tredje AP-fonden, Folksam, Första AP-fonden och Borealis Infrastructure Management. Läs mer om oss på ellevio.se Ellevios miljöarbete Ellevio har en hållbarhetspolicy som redogör för hur vi ska beakta hållbarhetsperspektivet i våra beslut. Den ska återspeglas i vår affärsstrategi, miljöledningssystem, arbetsmiljöarbete, vår samverkan med intressenter och det dagliga arbetet. När vi bygger och utvecklar våra elnät ska vi sträva efter att hitta en balans mellan ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar för att motverka negativ inverkan på miljön, människor och samhälle. Självklart ska vi säkerställa att gällande lagstiftning, föreskrifter och tillstånd efterlevs i alla lägen. Ellevio ska bidra till att samhället kan uppnå såväl nationella som internationella målsättningar för hållbar utveckling, samt möjliggöra ett energisystem med betydligt mindre klimatpåverkan. När det gäller den miljömässiga hållbarheten ska vi minska vår påverkan på miljöer och biologisk mångfald genom att: Ställa miljökrav vid inköp, beakta miljöaspekter i affärs- och verksamhetsutveckling samt premiera lösningar som bidrar till minskad miljöpåverkan. Verka för att tillämpa ett livscykelperspektiv i alla våra aktiviteter. I största möjliga utsträckning undvika material och ämnen som kan vara skadliga för människor, djur och miljö. Tillämpa avfallshierarkins principer för att minimera avfall. Tillhandahålla information om och öka medvetenheten om hur vår verksamhet kan påverka miljön. Utgå från hållbarhetsperspektiv vid val av mötesalternativ och transportmedel för resor. 3 (32)
Sammanfattning Ellevio AB söker om förlängd nätkoncession för linje för den befintliga 145 kv-luftledningen VL11 Hällefors och Persberg, Värmland och Örebro län. Den aktuella ledningen uppfördes 1989 och sträcker sig mellan stationen i Hällefors i Örebro län, till en förgreningspunkt, Persberg Norra, i Värmlands län. I dessa områden finns det t.ex. bostäder, skolor och industrier varför ledningarna har en viktig samhällsfunktion. Ellevio genomförde ett skriftligt samråd med allmänheten och särskilt berörda under hösten 2017. Samrådet tog upp den befintliga ledningen och nollalternativ. Inga inkomna yttranden pekade på någon erinran av fortsatt drift av ledningen. Såväl Länsstyrelsen i Värmlands län som Länsstyrelsen i Örebro län har beslutat att koncessionen förlängd nätkoncession ej kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, enligt miljöbalken 6 kap 5. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utreder den befintliga ledningens påverkan på människors hälsa och miljö och utgör en bilaga till koncessionsansökan. Ledningen innebär kantträdsavverkning inom blivande naturreservat samt, i samband med det och vid eventuellt tekniskt underhåll, körning inom våtmarker med dålig bärighet. Med vidtagna skadeförebyggande åtgärder bedöms ledningen medföra små negativa konsekvenser på naturmiljön. Ledningen har små konsekvenser för landskapsbilden då bl.a. ledningen huvudsakligen berör storskaligt slutet skogslandskap. Påverkan på friluftslivet är liten, men viss störning kan ske vid underhållsåtgärder i form av buller. Ledningens visuella påverkan på boendemiljön är liten, då det endast är ett fåtal bostadshus i närheten av ledningen. Enligt beräkningen av ledningens magnetfält följs myndigheternas rekommendationer eftersom magnetfältet ligger på låga nivåer vid närmsta bostadshus. Vattenmiljön och kvalitetsmiljönormerna bedöms inte påverkas av ledningens drift och inte heller av eventuella ledningsåtgärder. Kulturmiljön som idag finns registrerad i FMIS register berörs eftersom ledningen löper genom område som är av riksintresse för kulturmiljövården samt över kulturhistoriska lämningar. Konsekvenserna bedöms dock som små. Vid underhållsåtgärder sker samråd med berörd väghållare och ledningsägare. Den samlade bedömningen är att ledningen medför obetydliga till små konsekvenser på berörda intresseområden. 4 (32)
Innehållsförteckning 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund och syfte 7 1.2 Avgränsningar 7 2 Tillståndsprocessen... 9 2.1 Nätkoncession för linje 9 2.2 Samrådsprocessen 9 2.3 Markupplåtelse och ledningsrätt 9 3 Alternativ... 10 3.1 Metodik 10 3.2 Alternativa utformningar 10 3.3 Nollalternativ 11 4 Beskrivning av befintlig ledning... 11 4.1 Ledningssträckning 11 4.2 Teknisk utformning 12 4.3 Elektromagnetiska fält och säkerhet 14 4.4 Drift och underhåll 16 5 Planförhållanden... 17 5.1 Översiktsplan 17 5.2 Detaljplaner 17 6 Konsekvensbedömning... 18 6.1 Landskapsbild 18 6.2 Naturmiljö 20 6.3 Vattenmiljö 22 6.4 Kulturmiljö 24 6.5 Boendemiljö 26 6.6 Friluftsliv 27 6.7 Markanvändning 27 6.8 Infrastruktur 28 7 Samlad bedömning... 29 7.1 Uppfyllelse av miljöbalkens allmänna hänsynsregler 29 8 Referenser... 31 5 (32)
Bilagor: M1. Samrådsredogörelse M2. Beslut om betydande miljöpåverkan M3. Naturmiljö med tabeller M4. Karta naturmiljö M5. Karta övrig naturmiljö M6. Karta vattenmiljö M7. Karta kulturmiljö M8. Karta friluftsliv 6 (32)
1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Ellevio AB söker om förlängt tillstånd, så kallad nätkoncession för linje, för den befintliga 145 kv ledningen VL11 mellan Hällefors och Persberg i Hällefors och Filipstads kommuner, i Örebro och Värmlands län. Se översiktskarta i figur 1. Befintlig ledning har sin början strax utanför industriområdet väster om Hällefors och sträcker sig åt väster via Knuthöjdmossen för att passera länsgränsen mellan Örebro och Värmlands län. Ledningen passerar sjön Saxen och vidare över Väg 63. Ledningen löper vidare över Björnviken och sedan via Sandviken och Rävviken, tillhörande sjön Yngen. VL11 sträcker sig fortsatt sydväst mot Persberg för att vid Jordåsen (Persberg Norra) ansluta till 145 kv ledningen Kalhyttan- Persberg, som går fram till station Persberg. Ledningen Kalhyttan-Persberg har en tillsvidarekoncession. År 1989 fick Ellevio AB (då Uddeholm Kraft AB) nätkoncession för linje (tillstånd för ledning) för fyra stycken 130 kv ledningar i Örebro, Dalarna och Värmlands län. Ledningen försörjer samhällena Hällefors och Persberg. I dessa områden finns t.ex. bostäder, skolor och industrier, varför ledningen har en viktig samhällsfunktion. Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning är att redovisa den befintliga ledningens (VL11) inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. MKB:n utgör en bilaga till koncessionsansökan. 1.2 Avgränsningar Påverkan på luftkvalitet tas inte upp i föreliggande MKB då utsläppen vid underhåll av ledningen kommer vara så små att de inte har någon påverkan i stort. Utsläppen är i storleksordningen av vanlig fordonstrafik och pågår under kort tid. Utsläppen antas därmed inte medföra att någon miljökvalitetsnorm för luftkvalitet överskrids. 7 (32)
2 Tillståndsprocessen 2.1 Nätkoncession för linje För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att ge berörda möjlighet till insyn och påverkan samt att förbättra beslutsunderlaget. Ansökan om nätkoncession sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession. En nätkoncession för linje gäller som huvudregel tills vidare, en beviljad koncession kan omprövas efter tidigast 40 år. 2.2 Samrådsprocessen Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken med länsstyrelse, kommun samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att påverka projektet. Samrådet är en del av processen med att ta fram den MKB som bifogas ansökan om koncession. Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken. Utifrån en samrådsredogörelse, där inkomna synpunkter redovisas och bemöts, fattar länsstyrelsen beslut om huruvida planerad ledning kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd även ske med de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, om dessa inte redan varit med i samrådsprocessen. Verksamhetsutövaren kan även välja att samråda med en bred samrådskrets direkt. 2.2.1 Genomfört samråd föreliggande projekt En komplett redovisning av samrådets genomförande och en utförlig sammanfattning av inkomna synpunkter redovisas i samrådsredogörelsen som återfinns i bilaga M1. 2.2.2 Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen Värmland har den 04/10-2017 beslutat att projektet ej kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 4 och 5 miljöbalken. Länsstyrelsen Örebro har den 11/10-2017 beslutat att projektet ej kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Se besluten i bilaga M2. 2.3 Markupplåtelse och ledningsrätt För att få driva ledningar krävs förutom tillstånd från Energimarknadsinspektionen även tillträde till berörda fastigheter. För befintlig ledning finns ledningsrätt hos Lantmäteriet med berörda fastighetsägare, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåtits för ledning. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid. I samband med att ledningarna uppfördes ersattes berörda fastighetsägare med ett engångsbelopp för det intrång som ledningarna utgör. 9 (32)
3 Alternativ 3.1 Metodik Ellevios utgångspunkt inför en ansökan om förlängd koncession är att i första hand, ur ett hållbarhetsperspektiv, bibehålla ledningen i befintlig sträckning och utformning. Vid påtagliga intressekonflikter eller om det lyfts önskemål om ombyggnation studeras alternativ på hela eller delar av sträckan. Luftledning är den i särklass mest lämpliga utformningen för regionnätet i ett samhällsekonomiskt perspektiv, men ibland kan det vara motiverat att bygga om ledningen i annan sträckning eller utförande på en delsträcka för att minska ledningens miljöpåverkan. I det fall inga uppenbara intressekonflikter förekommer är det inte motiverat att studera sträckningsalternativ, då en annan sträckning innebär ny miljöpåverkan, nytt markintrång och kostnader för anläggande av ny ledning och rivning av befintlig ledning. Enligt 2 kap 7 miljöbalken ska en rimlighetsavvägning göras i samband med en tillståndsprövning. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av en ombyggnad jämfört med kostnaderna för en sådan åtgärd. För aktuell ledning har undersökningar av rådande förhållanden skett med hjälp av fältbesök och studier av kartmaterial samt flygfoton. Ledningen går genom naturreservat och andra utpekade naturområden. Nya biotoper har dock skapats i ledningsgatan med värdefulla brynmiljöer. En annan sträckning norr eller söder om befintlig ledning skulle innebära ett nytt intrång i värdefull natur. Ledningen har funnits på platsen sedan lång tid tillbaka och allmänheten torde vara van vid dess inslag i landskapsbilden. Stora delar går genom skogsmark där den exponeras i liten grad. Ett fåtal bostadshus ligger i ledningens direkta närhet. Med motivering enligt ovan förordar Ellevio att befintlig luftledning mellan Hällefors och Persberg får kvarstå i sin helhet och inga nya sträckningsalternativ har studerats. Det är inte heller rimligt att kabelförlägga hela eller delar av ledningssträckan (se mer under avsnittet nedan). Befintlig ledning bedöms ha minst påverkan på sin omgivning samt ha störst fördel ur ett ekonomiskt- och miljömässigt hållbarhetsperspektiv. Då länsstyrelsernas bedömning är att ledningen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan finns inte heller krav enligt 6 kap 7 miljöbalken att utreda alternativa lokaliseringar. 3.2 Alternativa utformningar När det gäller teknikval så är Ellevios utgångspunkt generellt att anlägga/bibehålla befintliga regionnätsledningar (30 kv 170 kv) som luftledning, då det är en mycket driftsäker och kostnadseffektiv utformning för regionnätet. Ett eventuellt fel på en markkabel tar längre tid att lokalisera och reparera än ett eventuellt fel på en luftledning och regionnätet är mycket känsligt för långa avbrott i och med att det är många elkunder som berörs vid ett eventuellt driftavbrott. Regionnätsledningar anläggs med så kallade trädsäkra skogsgator och drabbas därför inte av stormfällda träd som faller på ledningen, såsom låg- och mellanspänningsledningar inom lokalnätet kan göra. Lokalnätet markförläggs ofta numera för att undvika problematiken med stormfällda träd. Det är dessutom mindre komplext och mindre kostsamt att markförlägga lågoch mellanspänningsledningar. Förutom att högspänningskablar är mycket dyrare än låg- och 10 (32)
mellanspänningskablar så krävs även kostsam utrustning för att kompensera för den ökade strömförlust som uppstår vid långa markkabelförläggningar inom regionnätet. Ur ett driftsäkerhetsperspektiv är det inte heller lämpligt att ha flera övergångar mellan markkabel och luftledning på en och samma ledning, då varje övergång innebär en potentiell felkälla. För att få liknande driftsäkerhet för en markkabel som befintlig luftledning behöver två oberoende kabelförband anläggas i ett gemensamt kabelschakt, så att ledningen kan vara i fortsatt drift även om det blir driftavbrott på ett kabelförband. Fördelarna med en markförlagd ledning är att den inte ger någon visuell påverkan, den genererar ett lägre magnetfält, samt ger ett mindre markintrång då ledningsgatan blir smalare. Nackdelen är att påverkan på natur- och vattenmiljön liksom kulturmiljön kan bli stor då schaktning av ett 1,2 meter djupt och 2-3 meter brett kabelschakt krävs längs hela sträckan. Vid ytnära eller ytligt berg krävs sprängning. Det är främst inom tätbebyggda områden där det är svårt att anlägga luftledning av utrymmesskäl som ledningar markförläggs inom regionnätet. För att en kabelförläggning ska vara ekonomiskt möjlig förutsätts att markförhållandena är gynnsamma för schaktning, dvs. det får inte kräva mycket sprängning. 3.3 Nollalternativ En MKB ska innehålla en redovisning av konsekvenserna av ett så kallat nollalternativ, d v s om den planerade verksamheten inte kommer till stånd. Nollalternativet innebär att den aktuella, befintliga ledningen inte får förnyat tillstånd och måste tas ur drift. Det skulle innebära allvarliga konsekvenser för elförsörjningen i området kring Hällefors och Persberg. En ny ledning med nytt markintrång och ny miljöpåverkan skulle behöva byggas istället. Nollalternativet innebär delvis att de konsekvenser som nuvarande ledning medför försvinner. Dock kvarstår intrånget från parallellgående ledningar som har fortsatt tillstånd och avses drivas vidare i nuvarande sträckning. 4 Beskrivning av befintlig ledning 4.1 Ledningssträckning Ledningen VL11 som är aktuell för förlängd koncession uppnår en sträcka på totalt ca 1,5 mil. Aktuell ledningssträcka för befintlig 145 kv luftledning ligger mellan stationen i Hällefors kommun, Örebro Län, samt förgreningspunkten Persberg Norra i Filipstads kommun, Värmlands län. Befintlig ledning har sin början strax utanför industriområdet väster om Hällefors och sträcker sig åt väster via Knuthöjdmossen för att passera länsgränsen mellan Örebro och Värmlands län. Ledningen passerar sjön Saxen och vidare över Väg 63. Där finns också Skanovas data/tele-ledningar placerade, som enligt ledningskollen befinner sig i osäkert läge, dvs att kartan över några Skanovas ledningar ej överensstämmer med verkligen. Ledningen löper vidare över Björnviken och sedan via Sandviken och Rävviken tillhörande sjön Yngen. Strax efter Rävviken korsas den befintliga ledningen av Skanovas luftledning. VL11 sträcker sig fortsatt sydväst mot Persberg för att vid Jordåsen (Persberg Norra) ansluta till 145 kv ledningen Kalhyttan-Persberg. 11 (32)
Figur 2. Aktuell ledning norr om Persberg i Filipstads kommun. 4.2 Teknisk utformning Ledningen är uppförd med kreosotimpregnerade trästolpar i form av portal- eller dubbelportalsutförande. Dessa har ett fasavstånd på 3,4-4,4 m och en höjd enligt stolptabeller på 10-20 m, beroende på topografin. Se stolpar tillhörande aktuell ledning i figur 3. 12 (32)
Figur 3. Trästolpar tillhörande aktuell ledning längs sträckan Hällefors-Persberg. Med ledningsgata avses det röjda markområdet (skogsgata) som sträcker sig längs en kraftledning samt dess sidoområden. Befintlig ledningsgata kräver underhåll för att hållas trädsäker vilket innebär att inga träd intill kraftledningen ska kunna falla på ledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste därför även enstaka så kallade farliga kantträd avverkas med jämna mellanrum i sidoområdena. Se figur 4. Skogsgatan är enligt ledningsrätten från Hällefors till Persberg 30 m bred. Där ledningen viker av öster ut, inom Persberg vid Jordåsen, blir skogsgatan 36 m bred. Figur 4. Visar en 30 m bred skogsgata. 13 (32)
4.3 Elektromagnetiska fält och säkerhet Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare. Det elektriska fältet mäts i kilovolt per meter (kv/m) och beror på ledningens spänning samt avståndet mellan faslinorna och marken. Det elektriska fältet minskar proportionellt med avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt) och styrkan i en angiven punkt beror på faslinornas placering och på avståndet mellan linorna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se. Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan. Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan. Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar och kablar. Det finns ett referensvärde (rekommenderat maxvärde) för allmänheten avseende kortvarig exponering. Det är 100 μt enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18). Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande [2]. Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer 4.3.1 Magnetfält från aktuell ledning Som angetts ovan beror de magnetiska fälten kring en kraftledning på faslinornas (eller kablarnas vid markförlagd ledning) placering, avståndet mellan linorna och strömmens storlek. För den aktuella 145 kv - ledningen har det teoretiska magnetfältsvärdet beräknats vid 14 (32)
ledningens årsmedelströmlast som är 94 A. Magnetfältets utbredning i sidled från centrum av ledningen redovisas i figur 5 nedan. Magnetfältet för en kraftledning redovisas normalt i en nivå som motsvarar brösthöjd, d.v.s. 1,5 m ovanför markytan. Den parallella lokalnätsledningen, L128A, påverkar inte magnetfältet nämnvärt och finns således inte redovisad i figuren. Figur 5. Diagram som visar magnetfältet i relation till avståndet från ledningens centrum. Strålsäkerhetsmyndigheten skriver i sin rapport Magnetfält i bostäder att årsmedelvärden över 2 μt kan anses vara kraftigt förhöjda. 4.3.2 Elsäkerhet Är en byggnad belägen/placerad för nära en kraftledning kan det innebära risk för att någon person, byggnaden, eller ledningen skadas. Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter anger regler för minsta avstånd mellan byggnader och kraftledningar. Elnätsföretaget är skyldigt att känna till och ta hänsyn till dessa regler när en ledning byggs. På samma sätt behöver den som uppför, utökar eller ändrar en byggnad, eller ger tillstånd till en sådan åtgärd, känna till och ta hänsyn till avståndsreglerna så att inte någon del av byggnaden kommer för nära en befintlig kraftledning. Minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och närmaste byggnadsdel beror på ledningens spänning och om det är detaljplanelagt område eller ej. Vid en ledning för 145 kv ska det horisontella avståndet mellan yttre fas och byggnad vara minst 5,4 meter inom ej detaljplanelagt område. Inom detaljplanelagt område ska avståndet vara 10 meter (ELSÄK-FS 2008:1). Regleringar av minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och andra anläggningar/verksamheter finns även. Vid byggnads- eller anläggningsarbete nära en kraftledning ska därför elnätsföretaget alltid kontaktas för att få information om vilka minsta avstånd som gäller ur elsäkerhetssynpunkt. 15 (32)
4.3.3 Uppfyllelse av elsäkerhetsföreskrifterna (ELSÄK-FS 2008:1) De byggnader som finns i ledningens närhet har ett avstånd som är längre än 5,4 m från ledningens yttersta fas och följer därmed aktuella elsäkerhetsföreskrifter. 4.4 Drift och underhåll Starkströmsföreskrifterna ställer krav på omfattningen av ledningens underhåll. I enlighet med föreskrifterna besiktas ledningen en gång per år genom en så kallad driftbesiktning med därpå erforderliga åtgärder. Besiktningen görs till största delen från helikopter. Vart åttonde år görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar och jordtag med mera kontrolleras. Normalt underhåll för att upprätthålla driftsäkerheten kommer att genomförs för ledningen. Specifika framtida underhållsåtgärder på till exempel stolpar och stag kan inte förutses i nuläget. Det skogliga underhållet omfattar underhållsröjning av skogsgatan (engångsinlösta området) samt avverkning av farliga kantträd i ledningsgatans sidoområden. Detta för att upprätthålla ledningens driftsäkerhet och personsäkerheten. Underhållsröjningen av skogsgatan sker vanligtvis med 6-7 års intervall medan syn och stämpling av farliga kantträd (skogsbesiktning) sker med intervallet 8-10 år. Intervallens längd beror på tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Mellan röjningarna ska en röjningsbesiktning utföras vid minst ett tillfälle. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom säkerhetsavståndet från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort. Röjning av skogsgatan sker normalt motormanuellt. Avverkning av farliga kantträd i skogsgatans sidoområde sker normalt med hjälp av avverkningsmaskiner. I det fall farliga kantträd står inom sumpskogar/ våtmarker/ strandängar ska avverkning ske med minsta möjliga grad av markskador. Det säkerställs genom att anpassa tidpunkten, maskinval och metoder till gällande förutsättningar. Exempelvis att det sker motormanuellt. Tekniskt ledningsunderhåll, dvs. reparation eller byte av ledningsdel, sker mer sällan. Dessa åtgärder kräver ofta tyngre fordon. Lågväxande vegetation sparas, där detta inte hindrar underhåll och framkomlighet i skogsgatan. I strandzoner vid sjöar och större vattendrag lämnas buskar och lågväxande träd kvar för att bibehålla skuggning i den mån det är möjligt med hänsyn till ledningens säkerhet. Tillfartsvägar och placering av virkesupplag planeras i samband med avverkningen. I första hand används den befintliga ledningsgatan som transportväg. I det fall underhållsåtgärderna kan antas medföra en negativ påverkan på natur- eller kulturmiljö kommer Ellevio att samråda med Länsstyrelsen kring åtgärderna enligt 12 kap. 6 miljöbalken respektive 2 kap. 10 kulturmiljölagen. 16 (32)
5 Planförhållanden 5.1 Översiktsplan Projektet berör översiktsplan antagen för Hällefors kommun antagen 1990-10-15 samt Filipstads kommun antagen 2016-03-10. En ny Översiktsplan för Hällefors kommun har varit ute för samråd fram till den 4 augusti 2017. Till den nya planen finns också områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) som långsiktigt skall stimulera den lokala och regionala utvecklingen på landsbygden. Befintlig luftledning, VL11, bedöms inte stå i konflikt med gällande plan eller kommande översiktsplan med tillhörande LIS-områden om översiktsplanen utformas enligt det aktuella samrådet. 5.2 Detaljplaner Hällefors Kommun, Ovako Steel Industriområde, antagen 1993: Ändamålet för detaljplanen är att ge företaget bygglovsbefrielse inom industriområdet, samt möjlighet till att stycka av marken. Den befintliga luftledningen sträcker sig precis i utkanten av området för detaljplanen. I planen omnämns mottagnings- och fördelningsstation som berör det kommunala ledningsnätet samt den befintliga ledningen. Ellevios ledning passerar utkanten av detaljplaneområdet. Ledningen bedöms inte strida mot detaljplanen. Hällefors kommun skriver i sitt yttrande att ledningen är förenlig med gällande detaljplan. Se samrådsredogörelsen i bilaga M1. Filipstads Kommun, Gruvjärnvägen del 2, antagen 1997: Detaljplanen beskriver bl.a. begränsningar av bebyggelse på marken, utformning av allmänna platser och användning av mark och vatten. Ledningen avslutas vid förgreningspunkten Persberg Norra, utanför detaljplanområdet. Ledningen bedöms ej strida mot detaljplanen. 17 (32)
6 Konsekvensbedömning I detta kapitel redovisas vilka intressen som berörs av befintlig ledning samt vilka konsekvenser som bedöms uppstå på dessa. De källor som använts är Länsstyrelsernas digitala karttjänst webbgis, skogens pärlor, naturvårdsverkets kartverktyg skyddad natur samt Riksantikvarieämbetets digitala kartverktyg fornsök. Artdatabanken har använts för information kring rödlistade arter. Skyddsåtgärder för att minimera de bedömda konsekvenserna tas även upp. I genomförd konsekvensbedömning förutsätts att föreslagna skyddsåtgärder vidtas. Konsekvenser bedöms utifrån framtagna bedömningskriterier som är gemensamma för alla Ellevios förlängningsärenden. Konsekvenserna bedöms enligt skalan: obetydliga, små, måttliga och stora konsekvenser. Det kan även vara så att inga konsekvenser uppstår på berörd aspekt eller att positiva konsekvenser uppstår. 6.1 Landskapsbild 6.1.1 Berörda intressen En luftledning påverkar landskapsbilden genom sina stolpar och den avverkade delen av ledningsgatan. Ellevios befintliga ledning löper i huvudsak genom skogsmark. Ledningens största nuvarande påverkan på landskapsbilden bedöms vara vid ett bostadshus i Persberg vid Bäcken/Vålbergstorp. Området är delvis omgivet av skogsmark, men har en sida av huset som vetter mot ledningsgatan och är beläget ca 90 från ledningens centrum. Inga stolpar syns, endast linor. Se figur 6. 18 (32)
RÖDLISTADE ELLER SKYDDADE ARTER Fåglar Det förekommer att kraftledningar orsakar fågeldöd genom kollisioner eller genom strömgenomgång. Strömgenomgång är vanligast vid ledningar med lägre spänningar där det är kortare avstånd mellan faslinorna. Kollisioner är vanligast vid högre spänningar där faslinor har större avstånd och även kan sitta på olika höjd [1]. Risken för fåglar flyger in i ledning anses störst för fågelarter med sämre flygförmåga såsom vadare, hägrar, svanar, tranor och hönsfåglar [1][4]. Olyckor med kraftledningar är dessutom förutom artspecifik starkt plats- och årstidsspecifik [5]. Kollisioner är främst förekommande där ledningar korsar tydliga fågelflygstråk eller går intill fågelrika sjöar/våtmarker. Ledningsgator är även positiva för fågelfaunan på så vis att de skapar brynsmiljöer som många fåglar trivs i. Förekomst av känsliga, skyddsklassade och eller/ rödlistade arter har kontrollerats via Artdatabankens webbplats artportalen samt via uttag av skyddsklassad data från Artdatabanken. Fokus har legat på stadigvarande, häckande arter. En zon på 500 m runt omkring ledningsgatan har kontrollerats. Av de mer kollisionskänsliga arterna har Storspov (Numenius arquata) observerats, I området runt ledningsgatan har även den, enligt rödlistan, missgynnade arten Smålom (Gavia stellata), nära hotad Fjällvråk (Buteo lagopus), Pilgrimsfalk (Falco peregrinus), Duvhök (Accipiter gentilis), den sårbara arten gulsparv (Emberiza arquata) samt den skyddsklassade arten lärkfalk (Falco subbuteo) observerats. Dessa har dock bättre manöverförmåga och anses inte vara lika kollisionskänsliga. Inrapporterade observationer av nämnda arter är få och det har inte framkommit några uppgifter om kända speciella fågelstråk. Rikast fågelliv längs sträckan finns inom Knuthöjdsmossen. Se bilaga M3 för mer information om dessa områden samt bilaga M4 för karta över naturmiljön. Övriga arter Ledningsgatan kan medföra positiva effekter för hotade arter. Många rödlistade växtarter trivs och gynnas av den öppna yta som underhållsröjning med jämna mellanrum ger i ledningsgatan. I ledningsgatan har exempelvis den enligt rödlistan starkt hotade Tidig fältgentiana (Gentianella campestris var suecica) hittats på flertalet platser i ledningsgatan enligt artportalen. Inga fjärilar har hittats längs med ledningsgatan, vid sökning i artportalen. 6.2.2 Skadeförebyggande åtgärder Vid röjning och andra underhållsåtgärder vidtas skadeförebyggande åtgärder: Körning för planerat underhåll, inspektion eller reparation av ledningen får bara ske på våtmarker om minsta möjliga grad av körskador säkerställs. Detta ska göras genom att anpassa tidpunkten, maskinval och metoder till gällande förutsättningar. Om körskador uppstår vid körning på våtmarker ska dessa återställas, om så är lämpligt. Inför kantträdsavverkning inom skyddade områden sker alltid samråd med Länsstyrelsen och berörd markägare. Detta sker i samband med det samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken som sker inför det skogliga underhållet. I samrådet bestäms lämpliga skadeförebyggande åtgärder. Ett vanligt exempel på det är kvarlämnande av 21 (32)
8 Referenser [1] AEWA 2012. Review of the conflict between migratory birds and electricity power grids in the African-Eurasian region. http://www.cms.int/sites/default/files/document/mop5_38_electr_review_jkrev_0.pdf [2017-12- 08] [2] Arbetsmiljöverket et al., 2009. Magnetfält och hälsorisker. https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/7d0b7be876ba4dccbce0566fc2784288/mag netfalt-halsorisker.pdf [2017-12-08] [3] Andersson-Sköld, Y. Enell, A. Hemström, K. Nilsson, P. 2008. Kreosotimpregnerade sliprars inverkan på spridning av kreosot i mark. Statens geologiska institut (SGI). Linköping. https://www.researchgate.net/profile/anja_enell/publication/242644476_kreosotimpregnerade _sliprars_inverkan_pa_spridning_av_kreosot_i_mark_-_fastlaggnings- _och_desorptionstest_av_pah/links/5614fd9308ae983c1b41c17a/kreosotimpregnerade- sliprars-inverkan-pa-spridning-av-kreosot-i-mark-fastlaeggnings-och-desorptionstest-av- PAH.pdf [2017-12-08] [4] Bevanger, K. 1995. Tetraonid mortality caused by collisions with power lines in boreal forest habitats in central Norway. http://ulpeis.anl.gov/documents/dpeis/references/pdfs/bevanger_1985.pdf [2017-12-08] [5] Bevanger et al 2012. Optimal design and routing of power lines; ecological, technical and economic perspectives (OPTIPOL). NINA rapport 1012 [6] Bergslagen 2017. Naturreservat i Örebro län - Hammarmossen och Knuthöjdsmossen. http://www.bergslagen.se/download/18.1c41afff156c3650a0188e07/1474019186966/hammarm ossen_knuthojdsmossen.pdf [2017-09-25] [7]Kemikalieinspektionen, Fakta 2016. Information om impregnerat virke. https://www.kemi.se/global/faktablad/faktablad-om-impregnerat-virke.pdf [2017-12-08] [8] Länsstyrelsen Värmland 2006. Bevarandeplan Natura 2000. http://www.lansstyrelsen.se/varmland/sitecollectiondocuments/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/natura2000/fil210_guldplatshagen.pdf [2017-09-27] [9] Länsstyrelsen Värmland 2007. Beslut om ny skötselplan och områdesbeskrivning för naturreservatet Guldplatshagen. http://www.lansstyrelsen.se/varmland/sitecollectiondocuments/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/naturreservat/beslut/beslut-guldplatshagen.pdf [2017-09-27] [10] Länsstyrelsen Örebro 2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun. http://www.lansstyrelsen.se/orebro/sitecollectiondocuments/sv/djur-ochnatur/skyddadnatur/naturreservat/hallefors/knuthojdsmossen/sk%c3%b6tselplan_knuth%c3%b6jdsmossen _m_karta_liten.pdf [2017-09-25] [11] Länsstyrelsen Örebro 2005. Strategi för formellt skydd av skog i Örebro län. http://www.lansstyrelsen.se/orebro/sitecollectiondocuments/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/regional%20strategi%20formellt%20skydd%20av%20skog_liten.pdf [2013-08-23] 31 (32)
[12] Naturvårdsverket 2007. Myrskyddsplan för Sverige Huvudrapport över revidering 2006. Rapport 5667. http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-5667- 0.pdf?pid=3277 [2017-09-25] [13] Naturvårdsverket 2009. Våtmarksinventeringen resultat från 25 års inventeringar. Rapport 5925. https://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/978-91-620-5925-5.pdf [2017-08- 24] [14] Naturvårdsverket 2017a. Process att bilda naturreservat. http://www.naturvardsverket.se/stod-i-miljoarbetet/vagledningar/skyddade-omraden/processatt-bilda-naturreservat/ [2017-08-23] [15] Naturvårdsverket 2017 b. Registerblad Område av riksintresse för naturvård i Värmlands län. http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/sknat/?nvrid=2002134 [2017-09-27] [16] Naturvårdsverket 2017 c, Riksintresse Svartälven-Nittälven http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/ [17] Samhällsbyggnad Bergslagen 2017. Naturvård Hällefors. http://www.bergslagenskt.se/parkskognatur/naturvard/naturvardsprogram/naturvardhallefors.4.65b3d5ae15ad34ca3774 7cdc.html [2017-09-26] [18] Skogsstyrelsen, 1999. Sveriges sumpskogar Resultat av sumpskogsinventeringen 1990-1998 https://shopcdn.textalk.se/shop/9098/art39/4645939-39df0f-1522.pdf [2017-08-23] [19] Skogsstyrelsen 2013. Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen, Jönköping. https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/miljo-och-klimat/handbok-nyckelbiotoper.pdf [2017-08-23] [20] Svenska Kraftnät 2013. Om kreosot, kraftledningar och vår miljö. https://www.svk.se/contentassets/9d608121cc17453a9c082aadc088e9d6/131017-om-kreosotkraftledningar-och-var-miljo.pdf [2017-12-08] 32 (32)