! Vanlig klass eller inte? En studie om hur individer med Aspberger och ADHD påverkats av utbildningens utformning. Simon Marklund 1 December 2014 Ht 2014 Forskningsplan inom kursen Karriärteori och vägledning. 12.5 hp Studie- och yrkesvägledarprogrammet, 180 hp Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet
Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte och frågeställningar 2 Tidigare forskning 2 Teoretiska utgångspunkter 2 Metod 3 Avgränsning 4 Etiska överväganden 4 Tidsplan 4 Referenslista 5 Ht 2014 Forskningsplan inom kursen Karriärteori och vägledning. 12.5 hp Studie- och yrkesvägledarprogrammet, 180 hp Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet
Inledning Varför Aspbergers syndrom? Jag har i mitt arbete valt att fokusera på individer med diagnosen Aspbergers syndrom. Ett av skälen till detta är att dessa elever är särskilt utsatta. I en studie som skolverket redovisade 2011 beräknades knappt hälften av elever med viss neuropsykiatrisk funktionsnedsättning nå målen i behörighetsgivande ämnena svenska, matematik och engelska i grundskolans sista år. Eleverna hade följaktligen också svårt att nå målen i gymnasieskolan. Större uppmärksamhet har givits till individer med Aspbergers syndrom och antalet elever med diagnosen har ökat i de kommunala skolorna, från 4 till 115 på tio år. (Skolverket, 2009) Den svenska skolan har nio obligatoriska år, grundskolan. I föreliggande rapport tänker jag studera en grupp individer som har en diagnosen Aspbergers och/eller ADHD. Dessa elever är oftast pojkar som i skolan uppmärksammas för dess utåtagerande.svenny Kopp har särskilt studerat könsskillnaderna i diagnoserna Aspbergers och ADHD, som då ger en förklaring till varför det mest handlar om pojkar. Hon beskriver också hur det påverkar flickor med diagnosen Aspbergers och ADHD. Hon pekar bland annat på en senare diagnostisering, fel diagnostisering (Kopp, 2012). I min studie är inte min tanke att ha ett särskilt könsperspektiv men jag vill dock understryka den problematik som finns kring flickor och ibland avsaknaden av diagnos. Det var också genom en förstudie av detta som jag fick upp intresset för att studera individer med dessa diagnosen som examensarbete. I den svenska skolan finns det en stor variation i hur undervisningen organiseras. Det kan t.ex. vara så att kommunen utformar en verksamhet som särskilt ska gynna dessa elever men som också kan ses som rumslig social segregation. Kommunerna kan alltså skapa speciella grupper där man erbjuder särskild undervisning eller så ger man flexibelt stöd i vanlig klass. En annan anledning till att jag intresserar mig för att studera den här gruppen elever är för att olika kommuner har valt olika lösningar för hur undervisningen ska organiseras. Min utgångspunkt är att studera hur eleverna har påverkats av undervisningens form i grundskolan. Är det bäst för eleven att gå i en klass med alla andra elever eller vore det fördelaktigt att få gå i en speciell grupp med elever med liknande problematik. Jag har för avsikt att studera utformningens påverkan på individerna med utgångspunkt i karriärteorier som är väl kända inom studie- och yrkesväglednings professionen. Två av karriärteorierna är Social Cognitive Theory och The Careership Theory som tar upp några centrala begrepp som självuppfattning och handlingshorisont. "1
Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande examensarbete är att studera hur en grupp elever med diagnosen Aspbergers och/eller ADHD påverkats av sin skolgång i grundskolan beroende på om de har gått i vanlig klass eller i en speciell grupp. Studiens preciserade frågeställningar är: Hur påverkas individerna av att ha gått i vanlig klass eller speciell grupp, med utgångspunkt i individens självuppfattning och handlingshorisont? Vad anser individerna med Aspbergers och/eller ADHD är viktigt i skolan med utgångspunkt i den problematik som den här gruppen har? Hur har diagnosen påverkat individerna i fråga om självkänsla och identitet? Tidigare forskning Skolverket har 2009 kommit ut med en rapport som studerar hur skolor möter barn med Aspbergers syndrom. Rapporten fokuserar på hur skolor har valt att organisera undervisningen för dessa elever. I deras undersökning visar det på stora variationer i hur skolor runt om i Sverige genomför undervisningen för eleverna med Aspbergers syndrom. En lösning som finns i vissa kommuner är att man erbjuder särskild undervisningsgrupp, en egen klass för eleverna med en diagnos. Idag finns det också friskolor som enbart riktar in sig på en elevgrupp såsom barn med Aspbergers. Anledningen kan förutom kommunens beslut också komma från det söktryck från elever och vårdnadshavare, där man efterfrågar särskiljande lösningar för att slippa upprepade misslyckanden. I skolverkets rapport så konstaterar man att det är flera faktorer som samverkar och påverkar hur skolor och kommuner väljer att organisera undervisningen för elever med Aspbergers syndrom. Man pekar i rapporten på att balansen mellan utmaning och trygghet bör i sammanhanget ges särskild uppmärksamhet när det gäller planering, framförhållning, kontinuitet, ledning och relationer (Skolverket, 2009). Teoretiska utgångspunkter Detta examensarbete är tänkt att grunda sig i några karriärteorier där några av de centrala begreppen återfinns. Den första jag tänker ta upp är Social Cognitive Career Theory, där tre stycken faktorer inbördes beroende styrs av den sökandes tänkande. De tre faktorerna är: Personliga faktorer som minnen, uppfattningar och självuppfattning. "2
Individens uppfattning om omgivningen. Individens faktiska agerande. I denna karriärteori finns också ett antal andra centrala begrepp som upplevd självförmåga som man kan förklara som individens syn på sin förmåga att organisera och agera mot sitt mål. Man kan säga att det är individens tilltro till den egna förmågan. Teorin beskriver vidare att den upplevda självförmågan påverkas av mer än individens egna erfarenheter, individens upplevda självförmåga påverkas av andra individers erfarenheter och om andras värderingar och fördomar. Individer med en låg grad av upplevd självförmåga kan hamna i en självuppfyllande profetia. Ett annat begrepp inom teorin är förväntat utfall, som är individens tro på det förväntade resultatet. Den tredje delen i teorin är personliga mål som man kan säga avgör den beslutsamhet som individen känner inför att nå sina mål. Mellan dessa tre råder det ett ständigt samspel (Andergren, 2014). En andra teoretisk utgångspunkt i detta examensarbete är The Careership Theory, som lägger fokus på brytpunkter. Denna teori menar att karriärvalen sker vid brytpunkter eller vändpunkter. De begrepp som används i teorin är hämtade från Pierre Bourdieu. Begreppen är t.ex. fält, kapital och habitus. Centralt i denna teori är att karriär beslut och karriärutveckling sker i interaktion mellan individen och de fält som individen befinner sig i. Individens karriärmöjligheter begränsas av hur långt denne kan se från sin nuvarande position, handlingshorisont. Individens handlingshorisont kan förändras t.ex. om individens position ändras, om ett fält förändras eller byts ut (Andergren, 2014) Metod Som metod till denna rapport kommer jag att använda mig av kvalitativa intervjuer. Informanterna är tänkt att vara personer som har genomgått grundskolan, dvs har ett slutbetyg från årskurs 9.Jag har tänkt mig ca 6 st informanter som har haft olika typer av upplägg i undervisningen. Jag hoppas kunna hitta informanter med olika ålder, kön och bakgrund. Jag tänker mig att urvalet delvis sker ur slumpen och utifrån vilka individer som jag får kontakt med samt vilka som är beredda att ställa upp och har tid för samtal. Jag medveten om att jag kan stöta på hinder i mitt arbete i frågan om att hitta informanter med de diagnoser som jag söker men har ändå goda förhoppningar att kunna genomföra studien. Jag har som främsta sökområde Skellefteå Kommun, där jag har mitt största kontaktnät. Jag är även öppen för att utöka mitt område till grannkommuner i Västerbotten. I Skellefteå Kommun finns det ett företag, Urkraft som jobbar med att vägleda personer till nya jobb och möjligheter. De driver bland annat ett projekt Texas som är ett studiecenter för personer med Aspbergers syndrom och andra neuropsykiatriska funktionshinder. Målet är att individerna ska fullgöra studier på gymnasiet, VUX, folkhögskola eller högskola/universitet (urkraft.se). Jag hoppas att jag genom Urkrafts projekt Texas kan få kontakt med individer med dessa funktionshinder. För att få tillgång till dessa informanter så är min utgångspunkt "3
att jag redan innan examensarbetet påbörjas tar kontakt med Urkraft. Det väljer jag att göra dels för att vara säker på att hitta informanter men även då god planering är att föredra då det gäller individer med diagnosen Aspbergers. I mitt examensarbete har jag tänkt använda mig av kvalitativa intervjuer där jag tänkt genomföra semistrukturerade intervjuer där jag som intervjuare har en färdig lista med ämnen som kommer att behandlas och ett antal frågor som ska besvaras. Intervjuerna är då flexibla när det gäller ordningsföljd och informanten får utrymme att utveckla sina idéer utförligt utifrån de ämnena som finns (Denscombe, 2009). Jag har valt denna intervjumodell för att anpassa mig till informanterna. Min tanke är att de innan intervjun får ta del av de ämnena som ska tas upp för att veta vad som kommer att hända under intervjun. Jag har för avsikt att transkribera delar av intervjuerna för att kunna studera och jämföra de olika individernas berättelser. Avgränsning Jag har i föreliggande studie valt att fokusera på en grupp med diagnosen Aspbergers och eller ADHD. Anledningen till att jag har valt att inte ta en vidare diagnos som autistiskt syndrom är att det riskerar då att bli för svårt att genomföra studien. Skulle jag öppna upp för en vidare grupp individer blir det allt svårare att försöka tyda resultatet då individerna kan ha för olika problematik. Anledningen till att jag valt att ta med Aspbergers och ADHD är att båda diagnoserna är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt att individerna ofta har en kombination av båda diagnoserna. (Kopp, 2012) Etiska överväganden Jag har tagit fasta på de förhållningssätt som man bör ha som samhällsforskare. Att man vid insamling av data, i analysprocessen och senare vid publicering förväntas: respektera deltagarnas rättigheter och värdighet undviker att deltagarna lider någon skada genom att medverka i forskningsprojektet arbetar på ett sätt som är ärligt och som respekterar deltagarnas integritet Dessa principer är hämtade ur Forskningshandboken där det är vidare beskrivet vilket förhållningssätt man som samhällsforskare måste ha för att inte bryta mot någon av principerna. Vidare i examensarbetet kan det handla om att hantera informationen på ett korrekt sätt, samt att det kan vara aktuellt med ett samtyckes formulär. Tidsplan V.1 Börjar med att gå igenom den gamla forskningsplanen och ta kontakt med informanterna. "4
V.2 Skissa på arbetet med intervjuernas utformning samt genomgång av tidigare forskning. V.3 Fortsätta skriva på tidigare forskning, ta ut fokusområden för intervjuerna, samt välja metod för dessa. V.4 Påbörja intervjuerna samt kontinuerligt skrivande av metod och tidigare forskning, begrepp, utgångspunkter osv. V.5 Fortsatt arbete med intervjuerna och påbörja arbete med att sammanställa intervjuerna V6 Avslutande intervjuerna och fortsatt sammanställning V.7 Sammanställning av intervjuerna och påbörja skrivandet av resultatet V.8 Färdigställande av förord, inledning V.9 Bearbetning och ändringar, korrekturläsning V.10 Bearbetning och ändringar, korrekturläsning V.11 Inlämning av slutgiltig version 6/7-2015 Kommentar: Detta är en skiss över hur tidsplanen för examensarbetet kommer se ut.i tidsplanen har jag inte satt ut tider för handledning då det ännu inte är klart vilken handledare jag får. Men min tanke är att jag har kontakt med min handledare minst två gånger i veckan och min förhoppning är att det sker i början och slutat på veckan (Måndag & Fredag). Jag gör bedömningen att tidsplanen endast är en skiss och kommer att behöva uppdateras vid uppstart av arbetet första veckan. Referenslista Andergren Leif, (2014), Samtala - Vägledning för framtid och karriär i en kaotisk värld. Borås, Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB Denscombe Martin, (2009) Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna.lund,studentlitteratur Kopp Svenny, Psykisk ohälsa hos flickor med fokus på ADHD och Autism, Film hämtad 2014-11-1: https://www.youtube.com/watch?v=9vufo7nmxvs & https://www.youtube.com/ watch?v=a4exfclr3-m (20 september 2012) Skolverket, (2009), Skolan och Aspbergers syndrom - Erfarenheter från skolpersonal och forskare. Stockholm, Davidsons tryckeri AB urkraft.se 1 december 2014: http://www.urkraft.se/projekt/texas/ "5